Banbloggen

Denna dag spenderade jag genom att gå på två ½ dagars föredrag, som verkligen var aktuella. Det första handlade om vad är ett bra resp. dåligt bevattningsvatten. Tidigt så kunde jag inte annat än höja på ögonbrynen när jag fick redovisat för mig av att allt vattnet som går åt i detta land, så står uppvärmning och elförbrukning för 41%. På andra plats kommer bevattning av växande grödor, trädgårdar, golfbanor, sportytor m.m. för 37%. Detta sista har ökat med 2 % sedan den sista mätningen gjordes 2010. Då skall vi veta att dem 12 sydligaste staterna i landet står för 50 % av denna förbrukning. Samtidigt så kostar vattnet oerhört mycket jämfört med vad det gör i vårt land. Det är inget ovanligt att i bara kostnad för vatten (utan elförbrukning till själva pumparna) att en normal 18 hål bana betalar uppemot 1 – 1,5 miljon svenska kronor per år oavsett om det djupborrat grund vatten eller renat avloppsvatten man köper.

Självklart gick vi även grundligt igenom vad som är ett bra resp. dåligt bevattningsvatten. Det finns garanterat en del klubbar i vårt avlånga land som behöver ta en eller ett par vattenprover någon eller några gånger per år.

Efter lunch var ämnet på nästa föredrag: "Skall vi acceptera eller motarbeta vitgröe på våra golfbanor" Det många gånger så förhatliga gräset som växer i alla världsdelar över hela vår jord. Man har t.o.m. hittat plantor på Grönland och som vid rätt skötsel bildar fantastiska spelytor. Som kuriosa kan jag rapportera att t.ex. 80 % av alla banor som det spelas US Open på, är stenhårt preparerade vitgröe banor. Denna siffra kan nog även stämma i vårt land. Att ca 80% av våra banor har just vitgröe som dominerande gräsart.

Det var väldigt intressant att höra om snabbheten på greenerna och vilka krav som golfarna i USA ställer på banpersonalen till vardag. Det är inget ovanligt att dem kräver ett stimpvärde på 11,5 – 12 och det är fruktansvärt snabbt. Eftersom jag tillsammans med mina kollegor var och jobbade på Hazeltine GC i samband med Ryder Cup 2016 så vet jag att stimpen den sista dagen låg på 13,0.
Jag brukar säga, att kan man på en normalsvensk golfbana ligga på mellan 8,5 – 9,5 så räcker det oftast för att attrahera våra medlemmar i Golf Sverige. Det absolut viktigaste är trots allt själva bollrullet och att bollen rullar bra utan irriterande småhopp. Detta snackades det i princip inget alls om, eller om att man tappar massor av bra flaggplaceringar om man har för snabba greener. Lite började man lyfta frågan, hur dagens medelhandicappare skall lyckas med att få fast bollen vid inspel. I Sverige, har vi, om vi talar om det manliga könet, 21 i hcp och dem är 49 år.
Motsvarande siffror för en kvinna är 53 år och hon har 32 i hcp. Det är ju denna kategori av golfare vi skall attrahera och få dem att spela mera och hänga kvar i denna underbara sport. I USA har 50 % av alla manliga golfare mellan 7 – 16 i hcp samt att 37 % av övriga har högre hcp än detta. Kvinnorna hade ungefär samma hcp som i vårt land.

Därför var det väldigt kul att få se hur utvecklingen genom åren när det gäller stimp har ändrats. Kolla på den, tyvärr, väldigt suddiga bilden.

Via en smsundersökning som gjordes bland alla deltagare (ca 75 st.) på detta föredrag så var det en (läs 1 klubb) som kunde erbjuda röda tee som var kortare 4 900 m...

På återhörande
//
Mikael "Bobban" Frisk