Välbesökt slutseminarium om ICE-BREAKER

Att ha ett starkt och friskt gräs på golfgreenerna är viktigt för att skapa en bra spelyta. I den optimala världen har vi ett gräs som är tåligt mot sjukdomar, slitage, torka och tuffa vinterförhållanden.

Men så är inte fallet på många svenska golfbanor. Anläggningar vars greener är tio år eller äldre får ofta sitt bestånd av ädlare gräsarter uppblandat med den svagare vitgröe.

Vitgröe har sämre vinteröverlevnad och lägre tålighet mot slitage. Vill du ha samma snabbhet som med krypven måste vitgröegreener dessutom klippas kortare, vilket påfrestar gräset ännu mer.

Vitgröen tar över på sikt

Flera golfgreener som byggdes under golfboomen under 1980- och 1990-talen såddes med en blandning av ädelgräs som rödsvingel/rödven eller krypven.

Efter den ursprungliga sådden är det banskötseln, den yttre miljön och golfbanans unika förutsättningar som styr vilken gräsart som kommer att trivas på lång sikt. Där är vitgröegräset ofta snabb på att etablera sig naturligt.

Med tiden ändras därför gräsbeståndet om ingen åtgärd görs. Efter tio år har vitgröen etablerat sig, för att sedan bli dominerande efter cirka 15 år. Det är en utmaning som tvingat flera golfbanor att anpassa sin skötsel för att försöka bibehålla kvaliteten på spelytorna.

Stödsådd håller vitgröen borta

I Sverige har vi historiskt haft mycket fokus på vitgröe, men nu börjar vi se en ändring. Jag (Carl-Johan Lönnberg) har medverkat i och drivit flera forskningsprojekt inom STERF i detta ämne de senaste åren.

Försöken har både handlat om olika såtekniker och hur olika gräsarter och sorter etablerar sig efter vinterskador. Resultaten har varit entydiga, stödsådd krävs om du vill hålla vitgröen minimal. Det går inte att förlita sig på den befintliga fröbanken – då konkurreras krypven och andra ädelgräs ut.

Många klubbar har anammat tekniken

Forskningsresultaten har börjat sprida sig i Golfsverige, vilket börjat ge effekter i form av förändrade skötselvanor. Jag har fått många frågor om forskningsresultaten, vilket har lett till att flera klubbar använder sig av rekommendationerna i sin banskötseln. Jag har också hört flera leverantörer av gräsfrö bekräfta att mängden sålt gräsfrö har ökat markant de senaste åren, vilket stämmer väl med det jag ser ute i landet.

Fler klubbar tar alltså ett grepp om sin situation och stödsår (hjälpsår) sina golfgreener flera gånger per år med ädelt gräs, i stället för att förlita sig på vitgröebanken i marken. Detta säkerställer bättre kvalitet på spelytorna, och är ett sätt att möta framtidens utmaningar med till exempel klimatförändringar och sjukdomar.

Dessutom investerar många anläggningar i bra redskap och maskiner som används frekvent och med framgång i banskötseln.

Det är väldigt positivt att se klubbar som påbörjat sin resa mot mer ädelt gräs på sina greener med gott resultat. Det är viktigt för att bibehålla högkvalitativa spelytor på våra svenska golfbanor.

Kontinuerligt arbete behövs

Att stödså sina greener kontinuerligt är viktigt för att förbättra sitt gräsbestånd i det långa perspektivet. För att lyckas med stödsådden krävs att flera parametrar är gynnsamma.

STERF:s forskning har visat att väder, vind och marktemperatur har stor påverkan på hur snabb etableringen blir, och vilket resultat som kan förväntas.

Men oavsett förutsättningar är det otroligt viktigt är att sådden utförs med rätt teknik och sådjup, vid rätt tidpunkt. Såteknik och djup går att styra, men tidpunkt är svårare att hantera då den är avhängig av väderförhållandena.

Ha tålamod och jobba långsiktigt

Självklart ska skötseln också anpassas till den gräsart man vill gynna, för att få ett bra resultat. Sen måste man ha tålamod, det kommer ta tid att förändra ett gräsbestånd.

Utgå från nuläget och procentfördelningen av gräsarterna du har idag, för att ta beslut om vilken strategi du väljer. Jag rekommenderar att inledningsvis försöka stödså minst 2–3 gånger per år, för att sedan kunna dra ner på intervall och mängd beroende på utfall och resultat. 

Mer om återetablering för en bra vårstart

För mer information, besök STERF:s hemsida på sterf.org, läs STERF:s faktablad om återetablering av vinterskador eller kontakta Carl-Johan Lönnberg på carl-johan.lonnberg@golf.se.

Du kan också läsa slutrapporten i ICE-BREAKER delprojekt 6, om hur olika krypvenssorter etablerar sig vid olika temperaturer. 

Två växtskyddsmedel har fått förlängt produktgodkännande. Totalbekämpningsmedlet Credit Xtreme (5602) är nu godkänt till 2028-04-30 och fungiciden Exteris Stressgard är godkänt till 2027-06-30

Godkännandena för två produkter har gått ut. Det gäller totalbekämpningsmedlet Roundup Ultra (5773) som har sista användningsdag 2025-09-15, samt tillväxtregleraren Clipless NT (5320) som får användas till 2026-02-01. Se till att ni har använt upp eller rensat dessa produkter ur ert kemförråd innan respektive datum.

Ladda ner den uppdaterade listan över godkända växtskyddsmedel och passa på att gå igenom ert kemförråd inför säsongen.

Ladda ner listan

Vinterskador på våra golfgreener påverkar i hög grad spelbarheten på en golfgreen. Därför är det viktigt att skapa förutsättningar för en så bra återetablering som möjligt.

Som en del av Sterfs forskningsprojekt ICE-BREAKER har vi under tre år undersökt hur olika krypvenssorter etablerar sig vid låga temperaturer, och om olika förbehandlingstekniker (primning) av utsädet kan ha en positiv inverkan på groningsförloppet.

Vi har värderat uppkomst av nya gräsplantor på olika krypvenssorter, vid återetablering på en naturligt död green vid låga temperaturer. Hur lång tid tar det och vilken täthet blir det?

Försöken har gjorts på Sollefteå GK (alla tre år) och på Rättviks GK (endast 2022). Sorterna som testats var Independence med primning (sen), Independence utan primning (sen), Luminary (medel) och Pure Select (snabb). 

Bra etablering över lag – men vädret påverkar

Sammanfattningsvis var det ganska jämn och bra etablering på alla krypvensled över lag under de tre åren. Det vi trodde gällande etableringshastighet stämde. Den som skulle vara snabbast, Pure Select, var det. Men de båda andra sorterna har en bättre utbredning över tid.

Fröprimningen som gjordes med produkten GA 3 (gibberlinsyra) visade sig ha ytterst liten påverkan på etableringen, och ingen mätbar skillnad kunde noteras.

2021 och 2023 var det ganska gynnsamma förhållanden för övervintring. 2022 var det däremot väldigt omfattande skador på många håll i Sverige, främst orsakat av svår isbildning. Det gjorde att det blev en seg återetablering av samtliga gräsytor under 2022

Konklusionen är att väder, vind och marktemperatur har stor påverkan på hur snabb etableringen blir, och vilket resultat som kan förväntas.

Viktigt att stödså på våren

Jämfört med nollrutan var det dock otroligt stor skillnad. Under samtliga år var nollrutan dålig, och långt in på hösten kunde man se dess dåliga turf. 

Återigen visar det sig att det är viktigt att hjälpså med nytt gräsfrö, i stället för att förlita sig på den befintliga fröbanken.

Något som observerades i Sollefteå är hur stort inslag av krypven det kan bli efter två växtsäsonger. Innan sådd 2022 syntes inte ett krypvensstrå, men det kom i gång under juli. Uppskattningsvis var det då cirka 75 % krypven kvar, vilket är positivt i ett långsiktigt perspektiv. Även efter säsong 2023 så var det samma tendens gällande gräsbeståndet.

Detta har vi också sett i tidigare försök (Surahammar 2018), vilket stärker tesen om att stödsådd är viktigt om du vill förändra ditt gräsbestånd.

Läs hela slutrapporten