Blommorna som kan ta över ruffen
Visst kan lupiner vara vackra när de blommar. Men det är en invasiv art som sprider sig blixtsnabbt och konkurrerar ut andra växter. Få koll på hur ni får bukt med dessa objudna gäster på golfanläggningen.
Växter som jätteloka, jättebalsamin, parkslide och blomsterlupin ökar i omfattning på golfbanorna i Sverige. De smyger sig ofta in i små bestånd och ses då ofta som dekorativa och fina inslag i ruffgräset.
Problemet är att de är mycket effektiva i sin spridning och konkurrerar starkt med andra växter. Ofta slutar det i kraftig förökning, vilket är riktigt besvärligt och kostsamt att få bukt med, och är ett hot mot den biologiska mångfalden.
Det är också viktigt att göra rätt när man bekämpar dessa arter och hanterar borttaget material, så att det inte leder till ytterligare spridning.
”Invasiva främmande arter” – vad är det?
Idag finns många arter av djur, växter, svampar och mikroorganismer som historiskt inte har förekommit naturligt i Sverige, men som – avsiktligt eller oavsiktligt – har importerats från dess naturliga utbredningsområde.
Det kan handla om trädgårdsväxter, jordbruksgrödor och arter som av misstag följt med i transporter från andra länder. Många av dessa främmande arter har varit till stor nytta för människor och ekonomiskt viktiga för individer och samhälle.
Men när de sprider sig i miljön och tränger bort inhemska växter och djur, stör de ekosystemet och blir kostsamma för samhället. Dessa kallas för ”invasiva främmande arter”.
Hot mot biologisk mångfald och ekonomi
Invasiva främmande arter bidrar inte till större mångfald, utan utgör tvärtom ett stort hot mot den biologiska mångfalden. Ofta både förökar de sig effektivt och växer snabbt. Det kan leda till att inhemska arter dör ut och att ekosystem rubbas.
Det kan också innebära stora ekonomiska konsekvenser om vi inte lyckas stoppa de invasiva främmande arterna. Förutom rena bekämpningskostnader kan arterna allvarligt skada förutsättningar för fiske, jordbruk, vattenbruk och skogsindustri.
Inom EU beräknas kostnaden för invasiva främmande arter uppgå till över 100 miljarder kronor per år.
Vanliga problemarter i Sverige
20 av totalt 66 arter på EU:s förteckning över invasiva främmande arter finns eller har förekommit i Sverige. Exempel på arter som är etablerade i Sverige just nu är jättebalsamin och jätteloka.
Några av de mest problematiska invasiva främmande arterna i Sverige är annars blomsterlupin, parkslide och vresros.
De är inte EU-listade och det finns ännu inga lagstadgade skyldigheter runt dessa arter, men eftersom de kan orsaka allvarlig skada på våra ekosystem rekommenderar Naturvårdsverket att man hjälper till att begränsa spridningen.
Metoder för bekämpning
Naturvårdsverket har tagit fram en metodkatalog för utrotning och spridningsbegränsning av olika invasiva främmande växter, med och utan bekämpningsmedel. Vilken metod som fungerar bäst får avgöras i varje enskilt fall, beroende på art och förutsättningar.
Hos Naturvårdsverket uppdateras information om bekämpning av invasiva arter löpande. Dessutom finns vägledning om skyldigheter kopplade till vissa arter och metoder. Läs mer i faktabladen ovan och i metodkatalogen om just den art ni har på er golfanläggning.
Läs mer och ladda ner metodkatalogen
Låt inte bekämpningen bli en spridning!
Vid bekämpning av invasiva främmande arter bör man vara mycket försiktiga vid hantering och transport av växtavfallet, så att det i sig inte orsakar en spridning av arten.
Det är viktigt att hantera avfall från utförda åtgärder på ett korrekt sätt, för att förhindra vidare spridning av arten. Transport av frön, rotdelar eller andra växtdelar som bidrar till spridning bör utföras på ett spridningssäkert sätt.
Olika kommuner har olika lokala regler för hur växtavfall ska hanteras. Ta reda på vilka regler just din kommun har när det gäller avfall från invasiva främmande arter. Kontakta återvinningscentral eller avfallsanläggning innan ni startar en bekämpning, för att ta reda på var och hur ni ska göra er av med avfallet.
En del av Agenda 2030
Den här artikeln är skriven med anledning av golfens arbete med Agenda 2030, specifikt Mål 15 – ekosystem och biologisk mångfald.
Genom att arbeta metodiskt med att främja djur- och naturliv och bekämpa invasiva arter på våra golfanläggningar kan golfen bidra till ett hälsosamt och rikt ekosystem i Sverige.
Skribent
- Peter Edman
- E-post: peter.edman@golf.se
Fler nyheter
-
En ny era med stödsådd av golfgreener
Att ha ett starkt och friskt gräs på golfgreenerna är viktigt för att skapa en bra spelyta. I den optimala världen har vi ett gräs som är tåligt mot sjukdomar, slitage, torka och tuffa vinterförhållanden.
Men så är inte fallet på många svenska golfbanor. Anläggningar vars greener är tio år eller äldre får ofta sitt bestånd av ädlare gräsarter uppblandat med den svagare vitgröe.
Vitgröe har sämre vinteröverlevnad och lägre tålighet mot slitage. Vill du ha samma snabbhet som med krypven måste vitgröegreener dessutom klippas kortare, vilket påfrestar gräset ännu mer.
Vitgröen tar över på sikt
Flera golfgreener som byggdes under golfboomen under 1980- och 1990-talen såddes med en blandning av ädelgräs som rödsvingel/rödven eller krypven.
Efter den ursprungliga sådden är det banskötseln, den yttre miljön och golfbanans unika förutsättningar som styr vilken gräsart som kommer att trivas på lång sikt. Där är vitgröegräset ofta snabb på att etablera sig naturligt.
Med tiden ändras därför gräsbeståndet om ingen åtgärd görs. Efter tio år har vitgröen etablerat sig, för att sedan bli dominerande efter cirka 15 år. Det är en utmaning som tvingat flera golfbanor att anpassa sin skötsel för att försöka bibehålla kvaliteten på spelytorna.
Stödsådd håller vitgröen borta
Till vänster Vetlanda GK där de har påbörjat arbetet med stödsådd. Till höger resultat av stödsådd på Motala GK. I Sverige har vi historiskt haft mycket fokus på vitgröe, men nu börjar vi se en ändring. Jag (Carl-Johan Lönnberg) har medverkat i och drivit flera forskningsprojekt inom STERF i detta ämne de senaste åren.
Försöken har både handlat om olika såtekniker och hur olika gräsarter och sorter etablerar sig efter vinterskador. Resultaten har varit entydiga, stödsådd krävs om du vill hålla vitgröen minimal. Det går inte att förlita sig på den befintliga fröbanken – då konkurreras krypven och andra ädelgräs ut.
Många klubbar har anammat tekniken
Forskningsresultaten har börjat sprida sig i Golfsverige, vilket börjat ge effekter i form av förändrade skötselvanor. Jag har fått många frågor om forskningsresultaten, vilket har lett till att flera klubbar använder sig av rekommendationerna i sin banskötseln. Jag har också hört flera leverantörer av gräsfrö bekräfta att mängden sålt gräsfrö har ökat markant de senaste åren, vilket stämmer väl med det jag ser ute i landet.
Rättviks GK var en av golfklubbarna som deltog i försöken i ICE-BREAKER delprojekt 6. Här en bild från våren 2022. Fler klubbar tar alltså ett grepp om sin situation och stödsår (hjälpsår) sina golfgreener flera gånger per år med ädelt gräs, i stället för att förlita sig på vitgröebanken i marken. Detta säkerställer bättre kvalitet på spelytorna, och är ett sätt att möta framtidens utmaningar med till exempel klimatförändringar och sjukdomar.
Dessutom investerar många anläggningar i bra redskap och maskiner som används frekvent och med framgång i banskötseln.
Det är väldigt positivt att se klubbar som påbörjat sin resa mot mer ädelt gräs på sina greener med gott resultat. Det är viktigt för att bibehålla högkvalitativa spelytor på våra svenska golfbanor.
Kontinuerligt arbete behövs
Att stödså sina greener kontinuerligt är viktigt för att förbättra sitt gräsbestånd i det långa perspektivet. För att lyckas med stödsådden krävs att flera parametrar är gynnsamma.
STERF:s forskning har visat att väder, vind och marktemperatur har stor påverkan på hur snabb etableringen blir, och vilket resultat som kan förväntas.
Men oavsett förutsättningar är det otroligt viktigt är att sådden utförs med rätt teknik och sådjup, vid rätt tidpunkt. Såteknik och djup går att styra, men tidpunkt är svårare att hantera då den är avhängig av väderförhållandena.
Ha tålamod och jobba långsiktigt
Självklart ska skötseln också anpassas till den gräsart man vill gynna, för att få ett bra resultat. Sen måste man ha tålamod, det kommer ta tid att förändra ett gräsbestånd.
Utgå från nuläget och procentfördelningen av gräsarterna du har idag, för att ta beslut om vilken strategi du väljer. Jag rekommenderar att inledningsvis försöka stödså minst 2–3 gånger per år, för att sedan kunna dra ner på intervall och mängd beroende på utfall och resultat.
Mer om återetablering för en bra vårstart
För mer information, besök STERF:s hemsida på sterf.org, läs STERF:s faktablad om återetablering av vinterskador eller kontakta Carl-Johan Lönnberg på carl-johan.lonnberg@golf.se.
Du kan också läsa slutrapporten i ICE-BREAKER delprojekt 6, om hur olika krypvenssorter etablerar sig vid olika temperaturer.
Skribent
- Calle Lönnberg
- E-post: carl-johan.lonnberg@golf.se
-
Godkända växtskyddsmedel februari 2025
Vid svampangrepp kan det vara aktuellt att använda växtskyddsmedel. Se till att alltid ha senaste versionen av listan över godkända bekämpningsmedel inom golfbaneskötsel. Två växtskyddsmedel har fått förlängt produktgodkännande. Totalbekämpningsmedlet Credit Xtreme (5602) är nu godkänt till 2028-04-30 och fungiciden Exteris Stressgard är godkänt till 2027-06-30
Godkännandena för två produkter har gått ut. Det gäller totalbekämpningsmedlet Roundup Ultra (5773) som har sista användningsdag 2025-09-15, samt tillväxtregleraren Clipless NT (5320) som får användas till 2026-02-01. Se till att ni har använt upp eller rensat dessa produkter ur ert kemförråd innan respektive datum.
Ladda ner den uppdaterade listan över godkända växtskyddsmedel och passa på att gå igenom ert kemförråd inför säsongen.
Skribent
- Peter Edman
- E-post: peter.edman@golf.se
-
Slutrapport från ICE-BREAKER delprojekt 6
Försöksgreenen på Rättviks GK inför projektstart våren 2022. Vinterskador på våra golfgreener påverkar i hög grad spelbarheten på en golfgreen. Därför är det viktigt att skapa förutsättningar för en så bra återetablering som möjligt.
Som en del av Sterfs forskningsprojekt ICE-BREAKER har vi under tre år undersökt hur olika krypvenssorter etablerar sig vid låga temperaturer, och om olika förbehandlingstekniker (primning) av utsädet kan ha en positiv inverkan på groningsförloppet.
Vi har värderat uppkomst av nya gräsplantor på olika krypvenssorter, vid återetablering på en naturligt död green vid låga temperaturer. Hur lång tid tar det och vilken täthet blir det?
Försöken har gjorts på Sollefteå GK (alla tre år) och på Rättviks GK (endast 2022). Sorterna som testats var Independence med primning (sen), Independence utan primning (sen), Luminary (medel) och Pure Select (snabb).
Bra etablering över lag – men vädret påverkar
Sammanfattningsvis var det ganska jämn och bra etablering på alla krypvensled över lag under de tre åren. Det vi trodde gällande etableringshastighet stämde. Den som skulle vara snabbast, Pure Select, var det. Men de båda andra sorterna har en bättre utbredning över tid.
Fröprimningen som gjordes med produkten GA 3 (gibberlinsyra) visade sig ha ytterst liten påverkan på etableringen, och ingen mätbar skillnad kunde noteras.
2021 och 2023 var det ganska gynnsamma förhållanden för övervintring. 2022 var det däremot väldigt omfattande skador på många håll i Sverige, främst orsakat av svår isbildning. Det gjorde att det blev en seg återetablering av samtliga gräsytor under 2022
Konklusionen är att väder, vind och marktemperatur har stor påverkan på hur snabb etableringen blir, och vilket resultat som kan förväntas.
Viktigt att stödså på våren
Nollrutorna syns tydligt på försöksgreenen på Sollefteå GK, hösten 2022. Övriga led, som stödsåtts med olika krypvenssorter, har jämn och bra etablering. Jämfört med nollrutan var det dock otroligt stor skillnad. Under samtliga år var nollrutan dålig, och långt in på hösten kunde man se dess dåliga turf.
Återigen visar det sig att det är viktigt att hjälpså med nytt gräsfrö, i stället för att förlita sig på den befintliga fröbanken.
Något som observerades i Sollefteå är hur stort inslag av krypven det kan bli efter två växtsäsonger. Innan sådd 2022 syntes inte ett krypvensstrå, men det kom i gång under juli. Uppskattningsvis var det då cirka 75 % krypven kvar, vilket är positivt i ett långsiktigt perspektiv. Även efter säsong 2023 så var det samma tendens gällande gräsbeståndet.
Detta har vi också sett i tidigare försök (Surahammar 2018), vilket stärker tesen om att stödsådd är viktigt om du vill förändra ditt gräsbestånd.
