Hur ser framtiden ut för kemiska växtskyddsmedel?
Detta är en ständigt aktuell fråga, då vi ser att lagar och regler blir hårdare och utbudet av kemiskt växtskydd tenderar att minska för varje år.
Nu spekuleras det extra mycket och det går rykten om totalt förbud för golfen. Det ligger dock bara som ett förslag än så länge, och ingen vet hur förhandlingarna inom EU kommer att gå eller hur tidslinjen kommer att se ut.
Jag ska försöka att mycket kort reda ut vad vi vet och hur vi i Sverige och Norden jobbar med frågan.
EU vill minska användningen av bekämpningsmedel
Det finns ett förslag framlagt från EU, att kraftigt minska användningen av bekämpningsmedel. Det gäller främst inom jordbruket, men golfen och andra branscher är berörda av samma lagstiftning.
Den viktigaste punkten för golfen i dessa omfattande förslag, är en skrivning att förbjuda användning av kemiska växtskyddsmedel på så kallade ”sensitive areas”. Där anses golf och andra sportytor ingå.
Det är något oklart hur man klassificerar olika typer av produkter (växtskyddsmedel). Det pratas om olika kategorier, till exempel ”low toxic”, och det är viktigt att klargöra vad som egentligen menas med det.
En fråga om när
Oavsett hur förhandlingarna går i detta förslag är det rimligt att tro att vi går mot en utfasning av kemiska växtskyddsmedel inom golfen. Frågan är nog om det kommer att ske inom tre, sex, tio eller 15 år?
Vissa tror på den kortare tiden. Men det verkar samtidigt som att detta förslag är kontroversiellt. Det kommer nog en del justeringar och det kan ta tid innan alla EU-länder enas i frågan.
Oavsett när det blir behöver vi förbereda oss så bra som möjligt i vår banskötsel, för att vara så redo som möjligt inför framtiden.
Ett tips är att titta på Pitch om framtidens banskötsel, och då särskilt reportaget från Nederländerna som kommit långt i arbetet med att fasa ut kemiskt växskydd till förmån för integrerat växskydd (IPM). Se avsnittet här.
Diskussioner pågår på nordisk och europeisk nivå
Svenska Golfförbundet, Swedish Greenkeepers Association och STERF har kontakt med främst de övriga nordiska golfförbunden och greenkeeperorganisationerna för att ha en enad linje i vidare kontakter med EU.
Aktiva diskussioner pågår också mellan de nordiska golfförbunden och styrelsen i European Golf Association, om hur man ska få fram golfens önskemål till berörda parter inom EU-organisationen.
Vi följer utvecklingen och informerar löpande om vad som sker i denna fråga.
Skribent
- Peter Edman
- E-post: peter.edman@golf.se
Fler nyheter
-
En ny era med stödsådd av golfgreener
Att ha ett starkt och friskt gräs på golfgreenerna är viktigt för att skapa en bra spelyta. I den optimala världen har vi ett gräs som är tåligt mot sjukdomar, slitage, torka och tuffa vinterförhållanden.
Men så är inte fallet på många svenska golfbanor. Anläggningar vars greener är tio år eller äldre får ofta sitt bestånd av ädlare gräsarter uppblandat med den svagare vitgröe.
Vitgröe har sämre vinteröverlevnad och lägre tålighet mot slitage. Vill du ha samma snabbhet som med krypven måste vitgröegreener dessutom klippas kortare, vilket påfrestar gräset ännu mer.
Vitgröen tar över på sikt
Flera golfgreener som byggdes under golfboomen under 1980- och 1990-talen såddes med en blandning av ädelgräs som rödsvingel/rödven eller krypven.
Efter den ursprungliga sådden är det banskötseln, den yttre miljön och golfbanans unika förutsättningar som styr vilken gräsart som kommer att trivas på lång sikt. Där är vitgröegräset ofta snabb på att etablera sig naturligt.
Med tiden ändras därför gräsbeståndet om ingen åtgärd görs. Efter tio år har vitgröen etablerat sig, för att sedan bli dominerande efter cirka 15 år. Det är en utmaning som tvingat flera golfbanor att anpassa sin skötsel för att försöka bibehålla kvaliteten på spelytorna.
Stödsådd håller vitgröen borta
Till vänster Vetlanda GK där de har påbörjat arbetet med stödsådd. Till höger resultat av stödsådd på Motala GK. I Sverige har vi historiskt haft mycket fokus på vitgröe, men nu börjar vi se en ändring. Jag (Carl-Johan Lönnberg) har medverkat i och drivit flera forskningsprojekt inom STERF i detta ämne de senaste åren.
Försöken har både handlat om olika såtekniker och hur olika gräsarter och sorter etablerar sig efter vinterskador. Resultaten har varit entydiga, stödsådd krävs om du vill hålla vitgröen minimal. Det går inte att förlita sig på den befintliga fröbanken – då konkurreras krypven och andra ädelgräs ut.
Många klubbar har anammat tekniken
Forskningsresultaten har börjat sprida sig i Golfsverige, vilket börjat ge effekter i form av förändrade skötselvanor. Jag har fått många frågor om forskningsresultaten, vilket har lett till att flera klubbar använder sig av rekommendationerna i sin banskötseln. Jag har också hört flera leverantörer av gräsfrö bekräfta att mängden sålt gräsfrö har ökat markant de senaste åren, vilket stämmer väl med det jag ser ute i landet.
Rättviks GK var en av golfklubbarna som deltog i försöken i ICE-BREAKER delprojekt 6. Här en bild från våren 2022. Fler klubbar tar alltså ett grepp om sin situation och stödsår (hjälpsår) sina golfgreener flera gånger per år med ädelt gräs, i stället för att förlita sig på vitgröebanken i marken. Detta säkerställer bättre kvalitet på spelytorna, och är ett sätt att möta framtidens utmaningar med till exempel klimatförändringar och sjukdomar.
Dessutom investerar många anläggningar i bra redskap och maskiner som används frekvent och med framgång i banskötseln.
Det är väldigt positivt att se klubbar som påbörjat sin resa mot mer ädelt gräs på sina greener med gott resultat. Det är viktigt för att bibehålla högkvalitativa spelytor på våra svenska golfbanor.
Kontinuerligt arbete behövs
Att stödså sina greener kontinuerligt är viktigt för att förbättra sitt gräsbestånd i det långa perspektivet. För att lyckas med stödsådden krävs att flera parametrar är gynnsamma.
STERF:s forskning har visat att väder, vind och marktemperatur har stor påverkan på hur snabb etableringen blir, och vilket resultat som kan förväntas.
Men oavsett förutsättningar är det otroligt viktigt är att sådden utförs med rätt teknik och sådjup, vid rätt tidpunkt. Såteknik och djup går att styra, men tidpunkt är svårare att hantera då den är avhängig av väderförhållandena.
Ha tålamod och jobba långsiktigt
Självklart ska skötseln också anpassas till den gräsart man vill gynna, för att få ett bra resultat. Sen måste man ha tålamod, det kommer ta tid att förändra ett gräsbestånd.
Utgå från nuläget och procentfördelningen av gräsarterna du har idag, för att ta beslut om vilken strategi du väljer. Jag rekommenderar att inledningsvis försöka stödså minst 2–3 gånger per år, för att sedan kunna dra ner på intervall och mängd beroende på utfall och resultat.
Mer om återetablering för en bra vårstart
För mer information, besök STERF:s hemsida på sterf.org, läs STERF:s faktablad om återetablering av vinterskador eller kontakta Carl-Johan Lönnberg på carl-johan.lonnberg@golf.se.
Du kan också läsa slutrapporten i ICE-BREAKER delprojekt 6, om hur olika krypvenssorter etablerar sig vid olika temperaturer.
Skribent
- Calle Lönnberg
- E-post: carl-johan.lonnberg@golf.se
-
Godkända växtskyddsmedel februari 2025
Vid svampangrepp kan det vara aktuellt att använda växtskyddsmedel. Se till att alltid ha senaste versionen av listan över godkända bekämpningsmedel inom golfbaneskötsel. Två växtskyddsmedel har fått förlängt produktgodkännande. Totalbekämpningsmedlet Credit Xtreme (5602) är nu godkänt till 2028-04-30 och fungiciden Exteris Stressgard är godkänt till 2027-06-30
Godkännandena för två produkter har gått ut. Det gäller totalbekämpningsmedlet Roundup Ultra (5773) som har sista användningsdag 2025-09-15, samt tillväxtregleraren Clipless NT (5320) som får användas till 2026-02-01. Se till att ni har använt upp eller rensat dessa produkter ur ert kemförråd innan respektive datum.
Ladda ner den uppdaterade listan över godkända växtskyddsmedel och passa på att gå igenom ert kemförråd inför säsongen.
Skribent
- Peter Edman
- E-post: peter.edman@golf.se
-
Slutrapport från ICE-BREAKER delprojekt 6
Försöksgreenen på Rättviks GK inför projektstart våren 2022. Vinterskador på våra golfgreener påverkar i hög grad spelbarheten på en golfgreen. Därför är det viktigt att skapa förutsättningar för en så bra återetablering som möjligt.
Som en del av Sterfs forskningsprojekt ICE-BREAKER har vi under tre år undersökt hur olika krypvenssorter etablerar sig vid låga temperaturer, och om olika förbehandlingstekniker (primning) av utsädet kan ha en positiv inverkan på groningsförloppet.
Vi har värderat uppkomst av nya gräsplantor på olika krypvenssorter, vid återetablering på en naturligt död green vid låga temperaturer. Hur lång tid tar det och vilken täthet blir det?
Försöken har gjorts på Sollefteå GK (alla tre år) och på Rättviks GK (endast 2022). Sorterna som testats var Independence med primning (sen), Independence utan primning (sen), Luminary (medel) och Pure Select (snabb).
Bra etablering över lag – men vädret påverkar
Sammanfattningsvis var det ganska jämn och bra etablering på alla krypvensled över lag under de tre åren. Det vi trodde gällande etableringshastighet stämde. Den som skulle vara snabbast, Pure Select, var det. Men de båda andra sorterna har en bättre utbredning över tid.
Fröprimningen som gjordes med produkten GA 3 (gibberlinsyra) visade sig ha ytterst liten påverkan på etableringen, och ingen mätbar skillnad kunde noteras.
2021 och 2023 var det ganska gynnsamma förhållanden för övervintring. 2022 var det däremot väldigt omfattande skador på många håll i Sverige, främst orsakat av svår isbildning. Det gjorde att det blev en seg återetablering av samtliga gräsytor under 2022
Konklusionen är att väder, vind och marktemperatur har stor påverkan på hur snabb etableringen blir, och vilket resultat som kan förväntas.
Viktigt att stödså på våren
Nollrutorna syns tydligt på försöksgreenen på Sollefteå GK, hösten 2022. Övriga led, som stödsåtts med olika krypvenssorter, har jämn och bra etablering. Jämfört med nollrutan var det dock otroligt stor skillnad. Under samtliga år var nollrutan dålig, och långt in på hösten kunde man se dess dåliga turf.
Återigen visar det sig att det är viktigt att hjälpså med nytt gräsfrö, i stället för att förlita sig på den befintliga fröbanken.
Något som observerades i Sollefteå är hur stort inslag av krypven det kan bli efter två växtsäsonger. Innan sådd 2022 syntes inte ett krypvensstrå, men det kom i gång under juli. Uppskattningsvis var det då cirka 75 % krypven kvar, vilket är positivt i ett långsiktigt perspektiv. Även efter säsong 2023 så var det samma tendens gällande gräsbeståndet.
Detta har vi också sett i tidigare försök (Surahammar 2018), vilket stärker tesen om att stödsådd är viktigt om du vill förändra ditt gräsbestånd.
