Undersökning av vinterskadade greener – ett Sterfprojekt
Under två år görs en jämförelse av olika såtekniker, gräsarter och användande av vätmedel. Projektet heter ”Practical reestablishment of golf greens following winter damages – a field study”. Här är årsrapporten från Sterfprojekt nr 17.
Introduktion och bakgrund
Ämnet – är oftast aktuellt i norra delen av Sverige men även relevant i övriga Sverige när vinterskador uppstått på golfgreener. Syftet med försöket är att undersöka (jämföra) olika såtekniker (skärande såmaskiner, piggvals och droppsådd), jämförelse av två olika gräsarter kärrgröe och krypven och användande av vätmedel (Primer Select) vid sådd.
Finns någon skillnad i uppkomsttid och etablering mellan arterna? Ger vätmedelbehandling vid sådd en jämnare fuktighet och därmed en jämnare etablering?
Försöket pågår under säsongen 2017 och 2018 på naturligt skadade golfgreener och är finansierat av Sterf med 50 000 kronor.
Beskrivning av projektet 2017
År 2017 var försöket upplagt på Surahammars GK och Leksands GK. Startdatum 11 april och 27 april. Fyra greener var med i försöket och alla hade stora vinterskador från främst isbildning (kvävskador).
Greenerna är sanduppbyggda och domineras av vitgröe som gräsart. Innan försöket startade djupluftades greenerna samt vertikalskars i två riktningar. Avläsning var 14:e dag gjordes på gräsuppkomsten samt att marktemperatur och fuktighet mättes under hela försöksperioden.
Greenerna delades in i två block (se skiss högst upp) där kärrgröe används i ena blocket och krypven i det andra. Tvärs över blocken behandlas ena halvan med vätmedel (Primer Select 20 l/ha) och den andra halvan blev obehandlad. Utsädesmängd var för krypven (007) 0,6 kg/100m2 och för kärrgröe (Sabrina) 3,5 kg/100m.
Resultat och erfarenheter 2017
Väder och vind är faktorer som så klart påverkar etableringen och våren var väldig kall och nederbördsfattigt i hela Mellansverige vilket orsakade att det tog lång tid att läka alla skador. Marktemperaturen och fuktigheten mättes under hela försöksperioden och man kunde tydligt se ett samband mellan värme, fukt och hur etableringen fortskrid.
Resultatet från bägge banorna visade på att skärande maskin var bäst av alla led i uppkomst av nya gräsplantor. Piggvalsmetoden var inte långt efter men det var ändå skillnad på hur det utvecklade sig. Vertikalskärning + droppsådd och nollruta var generellt sett sämre.
Skillnaden mellan gräsarterna var otroligt stor och kärrgröe är den gräsart som etablerar sig snabbast under kalla förhållanden. Vid båda avläsningarna (8 och 10 maj, samt 23 och 24 maj) var kärrgröe den gräsart som kommit längst i sin uppkomst, krypvenen var väldigt seg och måste ha högre marktemperatur om det ska etablera sig tillfredsställande. Användning av vätmedel gav ingen effekt alls då mätresultaten inte visade någon skillnad i fuktighet mellan behandlad yta och obehandlad yta.
Sammanfattar man resultaten och mina egna reflektioner måste fröet ha god markkontakt för att etablera sig bra. Således är det viktig att gräsfröet verkligen får markkontakt annars riskerar man att etableringen blir sämre. Detta stärker motivet att inte använda vertikalskärning och droppsådd som metod då resultaten var mycket sämre jämfört med skärande maskin och piggvals. Fler frågor och tankar som kommit upp under försökets gång är om inte utsädesmängden kan minskas vid skärande maskiner? Ska vätmedelsbehandling göras oftare?
Jag vill rikta ett stort tack till försöksklubbarna Surahammars GK och Leksands GK men även de som hjälpt till med material (SW Horto) och maskiner (Stockholm Golf & Turf).
Projektet fortsätter 2018 och försöksplats är inte bestämt ännu, men vet du om att du har vinterskador på någon/några greener och är villig att ställa upp i försöket kontakta gärna mig.
För mer information angående projektet kontakta mig!
Carl-Johan Lönnberg
Bankonsulent Svenska Golfförbundet
Mobil: 070-145 47 44
e-post:carl-johan.lonnberg@golf.se
Fler nyheter
-
Checklista inför höstens tillsynsprojekt
(Ladda ner artikeln som PDF eller läs om förberedelserna nedan).
Projektet är initierat av Jordbruksverket, Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket. Besiktningen kommer att utföras av inspektörer från kommunernas miljökontor till och med november 2018. Så här förbereder ni er inför besöken.
1. Läs inspektörernas checklista
Börja med att läsa igenom checklistan och lathunden som samtliga miljöinspektörer kommer att utgå ifrån vid sina besök. Detta för att inte missa regler eller andra åtgärder inom växtskydd, IPM eller andra miljöområden.
Ladda ner checklistanLadda ner lathunden till checklistan
2. Läs bankonsulenternas råd
Gå därefter igenom listan på viktiga förberedelser som SGF:s bankonsulenter har sammanställt. Åtgärda eventuella brister. Det finns starka skäl att vara noggrann då vissa enkla fel och detaljer kan leda till anmärkningar, ålägganden, anmälan av miljöbrott och miljösanktionsavgifter som normalt ligger på cirka 10 000 kr.
Tillstånd för användning av växtskyddsmedel
Ansök om tillstånd för alla växtskyddsmedel som kan vara aktuella att använda. Vilka som sedan används under året redovisas i sprutjournal eller årsrapport till kommunen.
Använder ni klass 3-preparat (t ex ogräsättika och ”Ecoplug”) ska de vara med i er ansökan och hanteras som övriga växtskyddsmedel.
Dokumentation
Fyll i sprutjournalen korrekt. Tänk på att ni ska kunna visa hur ni tar fram vindhastighet, vindriktning, temperatur med mera om det är aktuellt.
Använd hjälpredan för att ta fram skyddsavstånd – fasta och anpassade.
Skylta på anläggningen i samband med kemisk bekämpning.
Sprutförrådet
Förvara endast godkända preparat.
Låst, tätt golv och aktuella säkerhetsdatablad.
Sprututrustning
Använd funktionstestad spruta.
Även om ni har godkänt testprotokoll och märke på sprutan måste ni ha skickat in protokollet och fått ett beslut på godkännandet från Jordbruksverket, annars finns risk för miljösanktionsavgift.
Integrerat växtskydd (IPM)
Det är många frågor i IPM-avsnittet i tillsynsprojektets checklista. Försök beskriva hur ni jobbar och vilka skötselåtgärder ni gör för att ”stärka gräset”. Motivera och förklara vad ni gör i respektive del av IPM:
Förebyggande: Åtgärder som ni gör för att få "starkt gräs".
Bevakning: Hur jobbar ni för att bevaka och så tidigt som möjligt upptäcka problem.
Behovsanpassning: Beskriv hur ni bestämmer skadegörare och hur ni kommer fram till rätt tid och rätt metod.
Uppföljning: Beskriv hur ni följer upp bekämpningsåtgärder, till exempel dokumentation, referensruta och prover.
Tänk på att i princip allt ni gör är IPM, som att undvika skugga, bevakning av gräsets status under vintertid, alla skötselåtgärder, koll på bevattningen med fuktmätare med mera. Läs mer hos STERF.
Mer information
Projektet inleddes i augusti 2018 med uppstartsdagar för miljöinspektörerna. Närmare 100 inspektörer var med på träffarna, som hölls på Viksjö GK och Lerjedalens GK. Klubbesöken genomförs under september–november 2018 varefter resultaten rapporteras in av inspektörerna.
Från december börjar myndigheterna utvärdera, samt vid behov uppdatera, vägledningsmaterialet utifrån synpunkter som kommit in. I mars 2019 räknar Jordbruksverket, Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket med att sammanställa resultaten i en rapport. Mer detaljer om projektet finns hos Naturvårdsverket.
Mer information om golfanläggningens miljöarbete inklusive mallar, checklistor, länkar och tips finns på golf.se/miljo.
Hör av er till er bankonsulent om ni har frågor eller om något är oklart.
-
Checklista för återetablering av gräs inför vintern
Ladda ner checklistan som pdf
Förutom obetydlig nederbörd har det också varit mycket varmt, blåsigt och soligt under hela sommarperioden. Detta har inneburit extrem avdunstning, upp till 4–6 millimeter per dag under långa perioder.
Många banor har drabbats av att vattnet har tagit slut i bevattningsdammar, fått bevattningsförbud från sjöar och åar, eller att vattendomar har slutat gälla på grund av uppnådda minimiflöden.
Bråttom med åtgärder
Vattenbristen under sommaren har gjort att klubbar successivt tvingas sluta bevattna gräsytor. På många fairways upphörde bevattningen tidigt under sommaren och de har varit torra under lång period. En del tee har också torkat, medan de flesta klarat sina greener med liten marginal. Några anläggningar har dock haft slut på vatten även till greenerna.
För att kunna rädda en del nedtorkade ytor finns nu några veckor kvar på året med goda förutsättningar för återetablering av gräs. Checklistan nedan ger några förslag på åtgärder som behöver ske innan vintern 2018–2019.
1. Inventera ytorna. Skapa en bild av skadornas omfattning, inventera och beräkna skadade ytor. Kontrollera gräsets status, men även hur jordprofilen ser ut med avseende på struktur och fukthalt. Bedöm och prioritera hur olika ytor ska behandlas, med till exempel luftning, vätmedelsbehandling, gödsling och stödsådd.
2. Beställ frö. Om ni inte har frö, beställ snarast då det brukar vara både brist och långa leveranstider. Har ni frö i lager, testa grobarheten (så i en kruka, ställ den i ett fönster och håll fuktigt) för att säkerställa kvaliteten på ert frö.
3. Renovera eventuellt ytan. Om fairway torkat och spruckit sönder måste ytlagret troligen tas bort och en ny såbädd prepareras. Det kan innebära borttagning av material, fräsning av befintligt material eller tillförsel av nytt – gärna sand med inblandad mull (organiskt material).
4. Fuktiga nyetableringsytor. De ytor man planerar att återetablera (stödså) måste ha jordkontakt, god fukthalt och gärna möjlighet att bevattna.
5. Stödså. Gäller ytor som behöver fyllas på, främst fairway, tee och green. Återstoden av augusti samt september är den tid vi har på oss i år för säker stödsådd.
6. Jordkontakt. Använd en såmetod som ger god jordkontakt samt bra och säker uppkomst (se STERF:s Stödsåddsprojekt).
7. Dressa. Om möjligt, tillför dressand som skydd för nya frön, för att hålla fukt och skapa ökad jordkontakt.
Sänder viktiga signaler
Genom att så fort som möjligt göra ovanstående åtgärder ökar chansen att återetablera gräs och därmed öka chansen att starta upp 2019 med betydligt bättre förutsättningar än de förhållanden som råder just nu. Samtidigt ger vi signaler till medlemmar och gäster att vi som jobbar på banan inte accepterar spelfältens kvalitet just nu.
Se även den checklista som berör åtgärder för en bättre bana 2019.
Bilderna nedan visar hur sommarens torka har påverkat svenska golfbanor och vikten av att ha ett fungerande bevattningssystem. Se exempelvis bilden där sprinklersystemet bara har vattnat halva greenen, jämfört med den sista bilden som visar ett gott exempel på greensprinklers.
-
