Så gödslar du behovsanpassat och hållbart
Det är enklare än du tror att göra en gödselstrategi som både gynnar miljön, kvaliteten och plånboken. Innan du riskerar att gödsla för mycket, ladda ner handboken Behovsanpassad gödsling och läs vad den oberoende forskningen säger.
Grönyteskötsel handlar om att göra och tillföra det som är nödvändigt, inte mer. Det här gäller i allra högsta grad när det gäller gödning. Detta bekräftades i handboken ”Behovsanpassad gödsling” som kom ut 2011 och som bygger på oberoende forskning.
Nu har det kommit en uppdaterad version som är kompletterad med den allra senaste forskningen och kunskapen. Här finns allt du behöver veta om gödsling och lite till.
Ladda ner handboken som PDF här ➤
Lägre kostnader – bättre för miljön
Att gödsla behovsanpassat behöver inte kosta speciellt mycket pengar och näringsinnehållet i marken behöver inte analyseras. Båda dessa faktum gör arbetet och planeringen lättare för en greenkeeper.
Lägre kostnader uppskattas av medlemmar och styrelse. Kunskapsbaserade beslut gör det lättare för greenkeepern att känna sig trygg i sina beslut och dess konsekvenser.
För mycket eller för lite av olika näringsämnen ökar risken för obalans i växtprofilen, vilket kan medföra komplikationer, onödig miljöbelastning och negativ påverkan både på kvalitet och på ekonomi.
Vi behöver finna balansen så att vi hjälper naturen, inte styr den. För det går ändå inte att styra naturen.
Många nackdelar med övergödsling
Det är lätt att hamna i obalans om man vattnar och gödslar för mycket. För mycket tillgång på näring och vatten ger ett klent rotsystem med ett svagt gräs som klarar sjukdomar och slitage sämre. För mycket näring på hösten gynnar skadesvampar.
Övergödsling och kraftig tillväxt leder också till onödigt mycket klippning och skötsel, vilket kostar extra resurser från golfklubben.
Dessutom påverkar överdriven tillväxt spelupplevelsen negativt, eftersom det ger långsam rull på greenerna och sämre spelytor generellt, genom att gräset blir mindre tåligt.
Det finns inga genvägar till en bra spelyta, men det går att odla fram bra spelytor på lite olika sätt. Frågorna alla behöver ställa sig regelbundet är:
Vad behöver gräset för att växa?
När fungerar det som bäst i naturen och vilka förutsättningar råder då?
Utgå från oberoende forskning vad gäller tillsatsmedel
Det finns idag ett otroligt stort utbud i branschen när det gäller växtnäring i alla möjliga mixade blandningar och prisnivåer.
Det saluförs även en lång rad tillsatsprodukter som vitaminer, mikroorganismer, hormonbaserade biostimulanter, aminosyror, enzymer och proteiner. Tillsatser som oftast inte behövs. När det gäller tillsatsmedel, fråga alltid efter oberoende forskningsförsök.
De vanligaste gödselprodukterna innehåller en blandning av nitrat-, ammonium- och ureakväve. Ett råd är att räkna ut vad ett kilo rent kväve kostar i de produkter ni använder. Gräset är enbart intresserad av kväve i sin enklaste form och det tas till största del upp som nitratkväve och i viss mån som ammoniumkväve.
Fosfor är viktigt för frösättning och för rotutveckling hos unga plantor. Behovet av fosfor är cirka 12 procent av kvävemängden. Ny forskning visar att det i etablerade gräsytor ofta redan finns rikliga mängder, så applicering med fosfor kan i många fall utelämnas för en lång tid framöver.
Enklare än du tror att göra en gödselstrategi
Jag förstår att det kan uppfattas som en svår och stor utmaning att veta hur en golfbana ska gödslas när marknaden erbjuder ett mycket stort utbud av produkter. Men det är inte vettigt att låta en säljare från ett vinstdrivande företag lägga upp en gödsel- och skötselstrategi för golfklubben.
Enligt oberoende forskning finns ingen anledning att variera förhållandena mellan olika näringsämnen och gödselprodukter under växtsäsongen. Det gör egentligen planeringen av en gödselstrategi mycket enkel. Det kan också bli tämligen billigt.
Svaren finns i handboken ”Behovsanpassad gödsling”. Är du ändå osäker, kontakta din bankonsulent.
En hållbar önskelista
Avslutningsvis vill jag dela med mig av tre önskemål som golfen behöver tänka på för en hållbar framtid på våra banor:
1. Att ansvarig banpersonal har god kunskap i hur naturen fungerar, för att kunna motivera och fatta beslut om vad som ska tillföras eller inte ska ut på golfbanans spelytor.
2. Att vi assisterar naturen i stället för att försöka kontrollera den.
3. Att vi arbetar preventivt, i stället för att behandla symptomen.
Skribent
- Stefan Nilsson
- E-post: stefan.nilsson@golf.se
Fler nyheter
-
Slutrapport från ICE-BREAKER delprojekt 6
Försöksgreenen på Rättviks GK inför projektstart våren 2022. Vinterskador på våra golfgreener påverkar i hög grad spelbarheten på en golfgreen. Därför är det viktigt att skapa förutsättningar för en så bra återetablering som möjligt.
Som en del av Sterfs forskningsprojekt ICE-BREAKER har vi under tre år undersökt hur olika krypvenssorter etablerar sig vid låga temperaturer, och om olika förbehandlingstekniker (primning) av utsädet kan ha en positiv inverkan på groningsförloppet.
Vi har värderat uppkomst av nya gräsplantor på olika krypvenssorter, vid återetablering på en naturligt död green vid låga temperaturer. Hur lång tid tar det och vilken täthet blir det?
Försöken har gjorts på Sollefteå GK (alla tre år) och på Rättviks GK (endast 2022). Sorterna som testats var Independence med primning (sen), Independence utan primning (sen), Luminary (medel) och Pure Select (snabb).
Bra etablering över lag – men vädret påverkar
Sammanfattningsvis var det ganska jämn och bra etablering på alla krypvensled över lag under de tre åren. Det vi trodde gällande etableringshastighet stämde. Den som skulle vara snabbast, Pure Select, var det. Men de båda andra sorterna har en bättre utbredning över tid.
Fröprimningen som gjordes med produkten GA 3 (gibberlinsyra) visade sig ha ytterst liten påverkan på etableringen, och ingen mätbar skillnad kunde noteras.
2021 och 2023 var det ganska gynnsamma förhållanden för övervintring. 2022 var det däremot väldigt omfattande skador på många håll i Sverige, främst orsakat av svår isbildning. Det gjorde att det blev en seg återetablering av samtliga gräsytor under 2022
Konklusionen är att väder, vind och marktemperatur har stor påverkan på hur snabb etableringen blir, och vilket resultat som kan förväntas.
Viktigt att stödså på våren
Nollrutorna syns tydligt på försöksgreenen på Sollefteå GK, hösten 2022. Övriga led, som stödsåtts med olika krypvenssorter, har jämn och bra etablering. Jämfört med nollrutan var det dock otroligt stor skillnad. Under samtliga år var nollrutan dålig, och långt in på hösten kunde man se dess dåliga turf.
Återigen visar det sig att det är viktigt att hjälpså med nytt gräsfrö, i stället för att förlita sig på den befintliga fröbanken.
Något som observerades i Sollefteå är hur stort inslag av krypven det kan bli efter två växtsäsonger. Innan sådd 2022 syntes inte ett krypvensstrå, men det kom i gång under juli. Uppskattningsvis var det då cirka 75 % krypven kvar, vilket är positivt i ett långsiktigt perspektiv. Även efter säsong 2023 så var det samma tendens gällande gräsbeståndet.
Detta har vi också sett i tidigare försök (Surahammar 2018), vilket stärker tesen om att stödsådd är viktigt om du vill förändra ditt gräsbestånd.
-
Godkända växtskyddsmedel juni 2024
Vid svampangrepp kan det vara aktuellt att använda kemisk bekämpning. Se till att alltid ha senaste versionen av listan över godkända växtskyddsmedel i golfen. Golfen arbetar för att minimera kemisk bekämpning av svamp och ogräs genom förebyggande åtgärder – så kallat integrerat växtskydd (IPM). Som komplement till IPM-åtgärderna finns ett antal växtskyddsmedel som är godkända i golfbaneskötsel vid behov.
Se till att alltid ha senaste versionen av SGF:s lista över godkända växtskyddsmedel tillgänglig, den uppdateras kontinuerligt. Ladda ner och skriv ut den regelbundet, och gör avstämningar mot det ni använder och har i kemförrådet.
Lista över godkända växtskyddsmedel
Uppdateringar juni 2024:Ny glyfosatprodukt godkänd
Det har förts en debatt under några år gällande om glyfosatbaserade växtskyddsmedel ska förbjudas eller inte. Produkter med glyfosat som aktiv substans har fått korta godkännandetider medan förhandlingarna har pågått. Nu är det lite klarare, och vi kan meddela att glyfosatprodukter kommer att vara kvar åtminstone några år framöver.
För golfen finns sedan tidigare Roundup Ultra (5773), som kan användas på gräsytor, dock med lite svårtolkat användningsområde.
Nu finns ytterligare en glyfosatprodukt – totalbekämpningsmedlet Credit Xtreme (5602) – som får användas på golfanläggningar under förutsättning att de generella reglerna följs. Det är godkänt till och med 2024-12-15. Läs mer om Credit Xtreme hos Kemikalieinspektionen.
Övriga uppdateringar
Två fungicider har fått förlängt produktgodkännande. Ascernity (5681) är godkänt till 2027-03-15 och Signum (4884) är godkänt till 2026-09-15.
Det biologiska växtskyddsmedlet Harmonix Turf Defense har däremot inte fått förlängt produktgodkännande. Det gick ut 2024-05-11 och får inte längre säljas. Från 2025-04-01 gäller användningsförbud.
Skribent
- Peter Edman
- E-post: peter.edman@golf.se
-
Webbinarium om ICE-BREAKER
Vinteröverlevnad är en stor utmaning för våra golfbanor i Skandinavien. Vad har kommit fram efter tre års forskning på skandinaviska golfgreener? Det får du ta del av under detta kostnadsfria webbinarium om STERF:s stora forskningsprojekt ICE-BREAKER.
Hjälper det att vintertäcka? Kan gräset få för mycket sol på våren? Kan krypven etablera sig på skadade greener vid låga vårtemperaturer? Är det bra att skotta bort snö? Det är några av frågorna som kommer att diskuteras (se hela programmet nedan).
Är du banchef, greenkeeper, klubbchef eller styrelsemedlem på en golfklubb som har utmaningar kring vinteröverlevnad? Missa då inte chansen att ta del av forskarnas tips och råd kring hur ni kan agera för att ge gräset en bättre vårstart.
Datum: Måndag 11 mars 2024
Tid: 08.30–14.15 (inkl. lunchpaus)
Plats: Microsoft Teams (länk skickas ut via e-post till anmälda deltagare)
Språk: Skandinaviska språk
Anmälan: Senast torsdag 7 mars via denna länk ➤Presentatörerna är de forskare som ansvarat för de olika delprojekten inom ICE-BREAKER (se lista nedan). Du får alltså möjlighet att lyssna och ställa frågor till några av Skandinaviens främsta experter på god vinteröverlevnad.
Till anmälan ➤
Program (cirkatider)
Inledning
08.30. Introduktion av ICE-BREAKER-projektet och presentation av projektgruppen och föreläsarna.
Huvudtema 1: Gräsets reaktion på istäcke och smältvatten
09.00. Översikt av de två huvudtyperna av is- och vattenskador: 1) syrebrist och ansamling av skadliga ämnen och 2) nedbrytning av tillväxtpunkten genom absorption av smältvatten och upprepad frysning/upptining.
09.20. Den kritiska vårfasen: blekning och minskad fotosyntes när isen smälter.
09.45. Paus 15 minuter
Huvudtema 2: Vintertäckning, skydda gräset
10.00. Anpassning av vintertäckning till skandinaviska förhållanden: Behovet av vårduk och/eller ventilation under den täta duken.
10.35. Två års jämförelse av vintertäckning och snö- och isröjning vid olika tidpunkter under vintern på NIBIO Apelsvoll, Gjøvik.
11.00. Screening av gräsarter och sorter för istäckningstolerans.
11.30. Lunch 60 minuter
Huvudtema 3: Snabbare återhämtning efter isskador
12.30. Identifiering av tillväxthämmande faktorer vid återetablering efter isskador.
12.55. Såteknik, användning av fröprimning och olika krypvenssorter för snabbare återetablering av golfgreener i mellersta och norra Sverige.
13.20. Olika typer av tillväxtduk och biostimulanter för snabbare etablering av krypven.
Avslutning
13.45. Sammanfattning av de viktigaste slutsatserna från ICE-BREAKER-projektet, samt frågestund.
14.15. Tack för idag!
Föreläsare och presentatörer:
Trygve S. Aamlid, NIBIO
Sigridur Dalmannsdottir, NIBIO
Wendy Waalen, NIBIO
Karin J. Hesselsøe, NIBIO
Marit Almvik, NIBIO
Carl-Johan Lönnberg, Svenska Golfförbundet
Håkan Blusi, Svenska Golfförbundet
Skribent
- Håkan Blusi
- E-post: hakan.blusi@golf.se
