Nematoder – nästa stora skadegörare inom golfen?
Vi har de senaste tio åren drabbats av två stora ”skadegörare”, som troligen kommer att ytterligare påverka vår skötsel av golfens gräsytor.
Det är skadesvampen ”Dollar spot” och vildsvin som har börjat att besöka våra golfanläggningar. Anledningarna till den snabba utvecklingen av skadegörarna kan vara flera, men jag tror att den stora orsaken är den förändring av klimatet – med betydligt mildare vintrar under en lång period på 2000-talet.
När det gäller Dollar spot kanske även vårt resande till varmare länder – för att spela golf och begränsad ”rengöring av material” – är en del av orsaken. Utrustning och framförallt skor med olika typer av ”softspikes” kan hålla stora mängder gräsmaterial. Detta kan vara smittat och under för svampen gynnsamma förhållanden överleva och spridas till andra banor. I andra varmare länder har Dollar spot varit mycket stort problem under många år.
Under årets BTME 2019 mässa i Harrogate pratade man en del om nematoder som skadegörare på gräs. Detta har sedan länge varit ett problem i varmare länder men vi har de senaste åren även börjat se problem även i Sverige. Det är främst i landets sydligaste delar den påträffats, men den kan säkert vandra norrut.
Vad är en nematod?
De är mikroskopiska rundmaskar och tillhör jordens vanligaste, flercelliga djur. De lever i marken och vissa arter kan angripa växter. I Sverige har vi sedan många år haft problem med nematoder i exempelvis potatis.
De flesta nematoderna är godartade och finns i stora mängder. I en odlingsjord kan det finnas flera miljoner individer per kvadratmeter, det är ofta i vattenfilmen runt jordpartiklar de trivs bäst.
Man kan grovt dela upp nematoder i två huvudgrupper:
– Växtparasitära: kan angripa växter och då främst rötter.
– Icke växtparasitära: som lever av bakterier, svampmycel och alger.
Livscykeln hos olika nematoder som kan skada gräs kan variera:
– De som lever hela livet i jorden och som angriper växten från utsidan.
– De som har alla utvecklingsstadier i både rötter och jord och kan röra sig fritt mellan dessa.
– De som bara har äggstadiet i jorden och efter inträngning i växtens rot, lever helt inne i växten (sedentära endoparasitära).
Skadebild
Vid ett större angrepp angrips växten genom att växtcellen punkteras och cellinnehållet sugs ut. De skadliga nematoderna (vilket är ett fåtal) stressar växten kraftigt, eftersom de skadar celler och tar växtnäringsämnen ur plantan. Även om mängden biomassa som de konsumerar inte är så stor, kan det ge omfattande skador. Det krävs dock ofta ett massivt angrepp av ett stort antal nematoder för att få omfattande skador på växten eller turfen.
Nematoders betydelse som skadegörare på grästurf i Skandinavien är relativt okänt. Troligen är mörkertalet stort och att många angrepp diagnosticeras som andra problem. Några angrepp av ”kroknematoder” (Subanguina radicicola) har observerats på kortklippta ytor med vitgröe och ängsgröe. Även gräsytor med krypven har drabbats av ”rotsårnematoder” (Pratylenchus penetrans), erfarenheter från andra länder visar att även rödsvingel och rajgräs kan drabbas av nematodangrepp.
Symptom
Skadorna yttrar sig först som ojämn växt med fläckvis utgång av gräset, fläckarna kan öka och flyta samman till större ytor. Vid sällsynta stora angrepp kan det leda till total utgång av gräset.
Problemet med nematoder på våra gräsytor i Skandinavien ska inte överdrivas, men i varmare länder och i övriga Europa är det ett återkommande problem. De senaste åren har det dykt upp angrepp i Skåne så vi får nog vara mer uppmärksamma på denna typ av problem i framtiden.
Vi ska följa utvecklingen med nematoder på våra gräsytor och återkommer med mer information om hur det utvecklar sig.
Skribent
- Peter Edman
- E-post: peter.edman@golf.se
Fler nyheter
-
Slutrapport från ICE-BREAKER delprojekt 6
Försöksgreenen på Rättviks GK inför projektstart våren 2022. Vinterskador på våra golfgreener påverkar i hög grad spelbarheten på en golfgreen. Därför är det viktigt att skapa förutsättningar för en så bra återetablering som möjligt.
Som en del av Sterfs forskningsprojekt ICE-BREAKER har vi under tre år undersökt hur olika krypvenssorter etablerar sig vid låga temperaturer, och om olika förbehandlingstekniker (primning) av utsädet kan ha en positiv inverkan på groningsförloppet.
Vi har värderat uppkomst av nya gräsplantor på olika krypvenssorter, vid återetablering på en naturligt död green vid låga temperaturer. Hur lång tid tar det och vilken täthet blir det?
Försöken har gjorts på Sollefteå GK (alla tre år) och på Rättviks GK (endast 2022). Sorterna som testats var Independence med primning (sen), Independence utan primning (sen), Luminary (medel) och Pure Select (snabb).
Bra etablering över lag – men vädret påverkar
Sammanfattningsvis var det ganska jämn och bra etablering på alla krypvensled över lag under de tre åren. Det vi trodde gällande etableringshastighet stämde. Den som skulle vara snabbast, Pure Select, var det. Men de båda andra sorterna har en bättre utbredning över tid.
Fröprimningen som gjordes med produkten GA 3 (gibberlinsyra) visade sig ha ytterst liten påverkan på etableringen, och ingen mätbar skillnad kunde noteras.
2021 och 2023 var det ganska gynnsamma förhållanden för övervintring. 2022 var det däremot väldigt omfattande skador på många håll i Sverige, främst orsakat av svår isbildning. Det gjorde att det blev en seg återetablering av samtliga gräsytor under 2022
Konklusionen är att väder, vind och marktemperatur har stor påverkan på hur snabb etableringen blir, och vilket resultat som kan förväntas.
Viktigt att stödså på våren
Nollrutorna syns tydligt på försöksgreenen på Sollefteå GK, hösten 2022. Övriga led, som stödsåtts med olika krypvenssorter, har jämn och bra etablering. Jämfört med nollrutan var det dock otroligt stor skillnad. Under samtliga år var nollrutan dålig, och långt in på hösten kunde man se dess dåliga turf.
Återigen visar det sig att det är viktigt att hjälpså med nytt gräsfrö, i stället för att förlita sig på den befintliga fröbanken.
Något som observerades i Sollefteå är hur stort inslag av krypven det kan bli efter två växtsäsonger. Innan sådd 2022 syntes inte ett krypvensstrå, men det kom i gång under juli. Uppskattningsvis var det då cirka 75 % krypven kvar, vilket är positivt i ett långsiktigt perspektiv. Även efter säsong 2023 så var det samma tendens gällande gräsbeståndet.
Detta har vi också sett i tidigare försök (Surahammar 2018), vilket stärker tesen om att stödsådd är viktigt om du vill förändra ditt gräsbestånd.
-
Godkända växtskyddsmedel juni 2024
Vid svampangrepp kan det vara aktuellt att använda kemisk bekämpning. Se till att alltid ha senaste versionen av listan över godkända växtskyddsmedel i golfen. Golfen arbetar för att minimera kemisk bekämpning av svamp och ogräs genom förebyggande åtgärder – så kallat integrerat växtskydd (IPM). Som komplement till IPM-åtgärderna finns ett antal växtskyddsmedel som är godkända i golfbaneskötsel vid behov.
Se till att alltid ha senaste versionen av SGF:s lista över godkända växtskyddsmedel tillgänglig, den uppdateras kontinuerligt. Ladda ner och skriv ut den regelbundet, och gör avstämningar mot det ni använder och har i kemförrådet.
Lista över godkända växtskyddsmedel
Uppdateringar juni 2024:Ny glyfosatprodukt godkänd
Det har förts en debatt under några år gällande om glyfosatbaserade växtskyddsmedel ska förbjudas eller inte. Produkter med glyfosat som aktiv substans har fått korta godkännandetider medan förhandlingarna har pågått. Nu är det lite klarare, och vi kan meddela att glyfosatprodukter kommer att vara kvar åtminstone några år framöver.
För golfen finns sedan tidigare Roundup Ultra (5773), som kan användas på gräsytor, dock med lite svårtolkat användningsområde.
Nu finns ytterligare en glyfosatprodukt – totalbekämpningsmedlet Credit Xtreme (5602) – som får användas på golfanläggningar under förutsättning att de generella reglerna följs. Det är godkänt till och med 2024-12-15. Läs mer om Credit Xtreme hos Kemikalieinspektionen.
Övriga uppdateringar
Två fungicider har fått förlängt produktgodkännande. Ascernity (5681) är godkänt till 2027-03-15 och Signum (4884) är godkänt till 2026-09-15.
Det biologiska växtskyddsmedlet Harmonix Turf Defense har däremot inte fått förlängt produktgodkännande. Det gick ut 2024-05-11 och får inte längre säljas. Från 2025-04-01 gäller användningsförbud.
Skribent
- Peter Edman
- E-post: peter.edman@golf.se
-
Webbinarium om ICE-BREAKER
Vinteröverlevnad är en stor utmaning för våra golfbanor i Skandinavien. Vad har kommit fram efter tre års forskning på skandinaviska golfgreener? Det får du ta del av under detta kostnadsfria webbinarium om STERF:s stora forskningsprojekt ICE-BREAKER.
Hjälper det att vintertäcka? Kan gräset få för mycket sol på våren? Kan krypven etablera sig på skadade greener vid låga vårtemperaturer? Är det bra att skotta bort snö? Det är några av frågorna som kommer att diskuteras (se hela programmet nedan).
Är du banchef, greenkeeper, klubbchef eller styrelsemedlem på en golfklubb som har utmaningar kring vinteröverlevnad? Missa då inte chansen att ta del av forskarnas tips och råd kring hur ni kan agera för att ge gräset en bättre vårstart.
Datum: Måndag 11 mars 2024
Tid: 08.30–14.15 (inkl. lunchpaus)
Plats: Microsoft Teams (länk skickas ut via e-post till anmälda deltagare)
Språk: Skandinaviska språk
Anmälan: Senast torsdag 7 mars via denna länk ➤Presentatörerna är de forskare som ansvarat för de olika delprojekten inom ICE-BREAKER (se lista nedan). Du får alltså möjlighet att lyssna och ställa frågor till några av Skandinaviens främsta experter på god vinteröverlevnad.
Till anmälan ➤
Program (cirkatider)
Inledning
08.30. Introduktion av ICE-BREAKER-projektet och presentation av projektgruppen och föreläsarna.
Huvudtema 1: Gräsets reaktion på istäcke och smältvatten
09.00. Översikt av de två huvudtyperna av is- och vattenskador: 1) syrebrist och ansamling av skadliga ämnen och 2) nedbrytning av tillväxtpunkten genom absorption av smältvatten och upprepad frysning/upptining.
09.20. Den kritiska vårfasen: blekning och minskad fotosyntes när isen smälter.
09.45. Paus 15 minuter
Huvudtema 2: Vintertäckning, skydda gräset
10.00. Anpassning av vintertäckning till skandinaviska förhållanden: Behovet av vårduk och/eller ventilation under den täta duken.
10.35. Två års jämförelse av vintertäckning och snö- och isröjning vid olika tidpunkter under vintern på NIBIO Apelsvoll, Gjøvik.
11.00. Screening av gräsarter och sorter för istäckningstolerans.
11.30. Lunch 60 minuter
Huvudtema 3: Snabbare återhämtning efter isskador
12.30. Identifiering av tillväxthämmande faktorer vid återetablering efter isskador.
12.55. Såteknik, användning av fröprimning och olika krypvenssorter för snabbare återetablering av golfgreener i mellersta och norra Sverige.
13.20. Olika typer av tillväxtduk och biostimulanter för snabbare etablering av krypven.
Avslutning
13.45. Sammanfattning av de viktigaste slutsatserna från ICE-BREAKER-projektet, samt frågestund.
14.15. Tack för idag!
Föreläsare och presentatörer:
Trygve S. Aamlid, NIBIO
Sigridur Dalmannsdottir, NIBIO
Wendy Waalen, NIBIO
Karin J. Hesselsøe, NIBIO
Marit Almvik, NIBIO
Carl-Johan Lönnberg, Svenska Golfförbundet
Håkan Blusi, Svenska Golfförbundet
Skribent
- Håkan Blusi
- E-post: hakan.blusi@golf.se
