Landet runt juni 2023
Torka har förekommit över hela landet sedan i våras och vattenfrågan har överskuggat allt annat. Därför har SGF:s bankonsulenter denna gång skrivit en gemensam Landet runt-rapport. Läs vidare för att ta del av deras gemensamma tankar och råd.
Det är många saker som ska falla på plats för att få fram en riktigt bra spelyta. En av de absolut viktigaste faktorerna är vatten, något gräset inte kan vara utan.
En torr vår som påminner om 2018
Hela Sverige har denna säsongstart drabbats av en torr vår och försommar. På flera platser är det till och med värre än 2018. Detta sätter självklart spår på landets golfbanor.
För en del banor kom torkan innan alla vinter- och svampskador läkt ihop, och för dem har vårens återetablering varit en utmaning. Flera klubbar har upplevt en väldigt ”seg” vår och på några håll är situationen fortfarande kritisk vad det gäller vatten, återetablering, spelbarhet med mera.
På SMHI:s hemsida finns mycket data och information som kan vara bra att hålla koll på under säsongen. Du hittar den här.
Många åtgärder gjorda sedan senaste torkan
Säsongen 2018 lärde oss mycket om hur vi kan och bör hantera torka. Flera golfanläggningar har sedan dess agerat med olika åtgärder, till exempel:
✓ Grävt dammar och våtmarker för att kunna bevattna mer
✓ Uppgraderat sina bevattningsanläggningar så att de är mer tillförlitliga
✓ Bytt pumphus
✓ Fixat spridare
✓ Förstärkt stamledningar
✓ Bytt signalkabel till bevattningsanläggningen för att säkerhetsställa funktion
✓ Bytt hela bevattningsanläggningen
Säkra din banas framtida vattentillgång
Under våren har det pratats mycket om torkan, brist på vatten och även bevattningsförbud i vissa län i Sverige. På de flesta ställen är reservoarerna för små och möjligheten att få tillgång till annat vatten starkt begränsad.
Den bästa investering en golfbana kan göra är att verkligen försäkra sig om tillräcklig vattentillgång för att överleva torkperioder.
Det kan röra sig om att förstora sina bevattningsdammar och koppla ihop de man har till ett system, eller att ansöka om vattendomar för vattenuttag från vattendrag eller sjöar.
Några golfklubbar som har utökat sina vattenmagasin sedan 2018, ofta med hjälp av LONA-bidrag, är Ölands GK, Nässjö GK och Lundsbrunn GK.
Läs mer om hur du anlägger en bevattningsdamm och vilka regler som gäller här.
Viktigt att underhålla bevattningssystemet
Än viktigare – och något alla bör göra – är att se över skicket på bevattningsanläggningen, som under dessa förhållanden verkligen får bekänna färg.
På vissa håll är det inte bara torkan som orsakat problem på banan, utan att vatten används i onödan på grund av att bevattningsanläggningen är i dåligt skick.
För att en bevattningsanläggning ska fungera bra bör alla spridare vara justerade, det ska vara rätt tryck ut till spridaren, datorn ska vara rätt programmerad och så vidare.
Flera klubbar har rustat sina anläggningar, vilket är glädjande. Ett gott exempel är Mjölby GK, som för några år sedan tog beslutet att renovera hela sin anläggning i fem etapper.
De har bytt pumphus, stamledningar, alla spridare och signalkabel. Från och med 2021 har de ett nytt, mycket bättre system installerat. Scrolla ner för fler bilder.
Viktigt underhåll prioriteras ned
Tyvärr ser vi många brister ute på de klubbar vi besöker. Vi får ofta höra att man inte hinner med allt underhåll. Anläggningen får gå tills den slutar att fungera och först då lagar man den.
De flesta bevattningsanläggningarna ute på klubbarna är mer än 20 år gamla, och på den tiden resonerade man precis likadant.
Här finns det mycket pengar att spara. En vältrimmad anläggning bevattnar effektivare och förbrukar därmed mindre ström.
Rätt mängd vatten resulterar i friskare greener utan både torrfläckar och blöta partier – det vill säga bättre spelbarhet och mindre sjukdomar.
Dåligt underhåll leder till merkostnader
En undermålig bevattning orsakar inte bara dåliga spelytor. Det medför också en hel del kostnader för att återställa dessa ytor i form av gräsfrö, näring, diesel samt ett stort antal arbetstimmar. Timmar som egentligen skulle läggas på underhåll och invintring av banan i stort.
Får vi en torr höst är vi dessutom beroende av bevattningsanläggningen för att etablera det nya gräset. En dålig täckningsgrad resulterar då i en dålig etablering samt ett svagare gräs.
Det kan också uppstå torrfläckar på gräset efter en lång tids torka. Om marken dessutom blir hydrofobisk (vattenavstötande tendens), så är det väldigt tufft att få tillbaka gräset. Flera klubbar rapporterar om detta problem. USGA har skrivit en bra artikel om ämnet.
Håll tummarna för mer nederbörd
Hur stora torkskadorna egentligen är vet vi inte med säkerhet förrän till hösten. Vi vet inte hur sommaren utvecklar sig eller hur mycket nederbörd som kommer, men flera golfbanor rapporterar att det kommer att bli extrajobb i höst.
Vi hoppas såklart att det kommer nederbörd i hela landet (i lagom mängd) så att det inte blir så stora konsekvenser på våra golfbanor.
Läs på och agera i förebyggande syfte, det kommer vara en god investering! Hör gärna av dig till din bankonsulent om du har frågor eller funderingar.
Bankonsulenterna SGF
Några snabba tips:
Ett bra riktvärde för dimensionering av vattenmagasin är att kunna klara sig två månader med eget vatten.
Släpp upp klipphöjderna och vält mer för att minska avdunstningen.
Vätmedel på kortklippta spelytor gör att bevattningsvattnet fördelas jämnare över hela ytan. Självklart en kostnadsfråga, men om en behandling kan få gräset att överleva så är det mycket vunnet.
Bevattna rätt och efter behov. Gräs som får för mycket vatten och näring ser inte någon anledning att lägga energi på att bilda rötter. Av samma anledning blir blöta områden snabbt torra då de saknar ett bra rotsystem.
I ett idealtillstånd innehåller marken 25 % luft, 25 % vatten och 50 % mineraler, inklusive ett par procent organiskt material. Är luftvolymen mindre än 10 % i marken tar rötterna skada.
Länkar till mer läsning:
Bilder från Mjölby GK:s renovering av bevattningsanläggningen:
Bild 1: November 2018, etapp 1 inleds. Bild 2: Back-to-back-installation av spridare där en kastar inåt och en utåt. Bild 3: Bild från 2020 innan installation av fler spridare på femmans fairway. Bild 4: Bild på femmans fairway från 2023 när det nya systemet installerats.
Fler nyheter
-
Slutrapport från ICE-BREAKER delprojekt 6
Försöksgreenen på Rättviks GK inför projektstart våren 2022. Vinterskador på våra golfgreener påverkar i hög grad spelbarheten på en golfgreen. Därför är det viktigt att skapa förutsättningar för en så bra återetablering som möjligt.
Som en del av Sterfs forskningsprojekt ICE-BREAKER har vi under tre år undersökt hur olika krypvenssorter etablerar sig vid låga temperaturer, och om olika förbehandlingstekniker (primning) av utsädet kan ha en positiv inverkan på groningsförloppet.
Vi har värderat uppkomst av nya gräsplantor på olika krypvenssorter, vid återetablering på en naturligt död green vid låga temperaturer. Hur lång tid tar det och vilken täthet blir det?
Försöken har gjorts på Sollefteå GK (alla tre år) och på Rättviks GK (endast 2022). Sorterna som testats var Independence med primning (sen), Independence utan primning (sen), Luminary (medel) och Pure Select (snabb).
Bra etablering över lag – men vädret påverkar
Sammanfattningsvis var det ganska jämn och bra etablering på alla krypvensled över lag under de tre åren. Det vi trodde gällande etableringshastighet stämde. Den som skulle vara snabbast, Pure Select, var det. Men de båda andra sorterna har en bättre utbredning över tid.
Fröprimningen som gjordes med produkten GA 3 (gibberlinsyra) visade sig ha ytterst liten påverkan på etableringen, och ingen mätbar skillnad kunde noteras.
2021 och 2023 var det ganska gynnsamma förhållanden för övervintring. 2022 var det däremot väldigt omfattande skador på många håll i Sverige, främst orsakat av svår isbildning. Det gjorde att det blev en seg återetablering av samtliga gräsytor under 2022
Konklusionen är att väder, vind och marktemperatur har stor påverkan på hur snabb etableringen blir, och vilket resultat som kan förväntas.
Viktigt att stödså på våren
Nollrutorna syns tydligt på försöksgreenen på Sollefteå GK, hösten 2022. Övriga led, som stödsåtts med olika krypvenssorter, har jämn och bra etablering. Jämfört med nollrutan var det dock otroligt stor skillnad. Under samtliga år var nollrutan dålig, och långt in på hösten kunde man se dess dåliga turf.
Återigen visar det sig att det är viktigt att hjälpså med nytt gräsfrö, i stället för att förlita sig på den befintliga fröbanken.
Något som observerades i Sollefteå är hur stort inslag av krypven det kan bli efter två växtsäsonger. Innan sådd 2022 syntes inte ett krypvensstrå, men det kom i gång under juli. Uppskattningsvis var det då cirka 75 % krypven kvar, vilket är positivt i ett långsiktigt perspektiv. Även efter säsong 2023 så var det samma tendens gällande gräsbeståndet.
Detta har vi också sett i tidigare försök (Surahammar 2018), vilket stärker tesen om att stödsådd är viktigt om du vill förändra ditt gräsbestånd.
-
Godkända växtskyddsmedel juni 2024
Vid svampangrepp kan det vara aktuellt att använda kemisk bekämpning. Se till att alltid ha senaste versionen av listan över godkända växtskyddsmedel i golfen. Golfen arbetar för att minimera kemisk bekämpning av svamp och ogräs genom förebyggande åtgärder – så kallat integrerat växtskydd (IPM). Som komplement till IPM-åtgärderna finns ett antal växtskyddsmedel som är godkända i golfbaneskötsel vid behov.
Se till att alltid ha senaste versionen av SGF:s lista över godkända växtskyddsmedel tillgänglig, den uppdateras kontinuerligt. Ladda ner och skriv ut den regelbundet, och gör avstämningar mot det ni använder och har i kemförrådet.
Lista över godkända växtskyddsmedel
Uppdateringar juni 2024:Ny glyfosatprodukt godkänd
Det har förts en debatt under några år gällande om glyfosatbaserade växtskyddsmedel ska förbjudas eller inte. Produkter med glyfosat som aktiv substans har fått korta godkännandetider medan förhandlingarna har pågått. Nu är det lite klarare, och vi kan meddela att glyfosatprodukter kommer att vara kvar åtminstone några år framöver.
För golfen finns sedan tidigare Roundup Ultra (5773), som kan användas på gräsytor, dock med lite svårtolkat användningsområde.
Nu finns ytterligare en glyfosatprodukt – totalbekämpningsmedlet Credit Xtreme (5602) – som får användas på golfanläggningar under förutsättning att de generella reglerna följs. Det är godkänt till och med 2024-12-15. Läs mer om Credit Xtreme hos Kemikalieinspektionen.
Övriga uppdateringar
Två fungicider har fått förlängt produktgodkännande. Ascernity (5681) är godkänt till 2027-03-15 och Signum (4884) är godkänt till 2026-09-15.
Det biologiska växtskyddsmedlet Harmonix Turf Defense har däremot inte fått förlängt produktgodkännande. Det gick ut 2024-05-11 och får inte längre säljas. Från 2025-04-01 gäller användningsförbud.
Skribent
- Peter Edman
- E-post: peter.edman@golf.se
-
Webbinarium om ICE-BREAKER
Vinteröverlevnad är en stor utmaning för våra golfbanor i Skandinavien. Vad har kommit fram efter tre års forskning på skandinaviska golfgreener? Det får du ta del av under detta kostnadsfria webbinarium om STERF:s stora forskningsprojekt ICE-BREAKER.
Hjälper det att vintertäcka? Kan gräset få för mycket sol på våren? Kan krypven etablera sig på skadade greener vid låga vårtemperaturer? Är det bra att skotta bort snö? Det är några av frågorna som kommer att diskuteras (se hela programmet nedan).
Är du banchef, greenkeeper, klubbchef eller styrelsemedlem på en golfklubb som har utmaningar kring vinteröverlevnad? Missa då inte chansen att ta del av forskarnas tips och råd kring hur ni kan agera för att ge gräset en bättre vårstart.
Datum: Måndag 11 mars 2024
Tid: 08.30–14.15 (inkl. lunchpaus)
Plats: Microsoft Teams (länk skickas ut via e-post till anmälda deltagare)
Språk: Skandinaviska språk
Anmälan: Senast torsdag 7 mars via denna länk ➤Presentatörerna är de forskare som ansvarat för de olika delprojekten inom ICE-BREAKER (se lista nedan). Du får alltså möjlighet att lyssna och ställa frågor till några av Skandinaviens främsta experter på god vinteröverlevnad.
Till anmälan ➤
Program (cirkatider)
Inledning
08.30. Introduktion av ICE-BREAKER-projektet och presentation av projektgruppen och föreläsarna.
Huvudtema 1: Gräsets reaktion på istäcke och smältvatten
09.00. Översikt av de två huvudtyperna av is- och vattenskador: 1) syrebrist och ansamling av skadliga ämnen och 2) nedbrytning av tillväxtpunkten genom absorption av smältvatten och upprepad frysning/upptining.
09.20. Den kritiska vårfasen: blekning och minskad fotosyntes när isen smälter.
09.45. Paus 15 minuter
Huvudtema 2: Vintertäckning, skydda gräset
10.00. Anpassning av vintertäckning till skandinaviska förhållanden: Behovet av vårduk och/eller ventilation under den täta duken.
10.35. Två års jämförelse av vintertäckning och snö- och isröjning vid olika tidpunkter under vintern på NIBIO Apelsvoll, Gjøvik.
11.00. Screening av gräsarter och sorter för istäckningstolerans.
11.30. Lunch 60 minuter
Huvudtema 3: Snabbare återhämtning efter isskador
12.30. Identifiering av tillväxthämmande faktorer vid återetablering efter isskador.
12.55. Såteknik, användning av fröprimning och olika krypvenssorter för snabbare återetablering av golfgreener i mellersta och norra Sverige.
13.20. Olika typer av tillväxtduk och biostimulanter för snabbare etablering av krypven.
Avslutning
13.45. Sammanfattning av de viktigaste slutsatserna från ICE-BREAKER-projektet, samt frågestund.
14.15. Tack för idag!
Föreläsare och presentatörer:
Trygve S. Aamlid, NIBIO
Sigridur Dalmannsdottir, NIBIO
Wendy Waalen, NIBIO
Karin J. Hesselsøe, NIBIO
Marit Almvik, NIBIO
Carl-Johan Lönnberg, Svenska Golfförbundet
Håkan Blusi, Svenska Golfförbundet
Skribent
- Håkan Blusi
- E-post: hakan.blusi@golf.se
