Få bukt med grobladen
Grobladen verkar ha trivts speciellt bra under 2021 och varit ett stort problem på många golfbanor. Här får du tips på åtgärder för att förebygga och bekämpa ogräset.
Vi har inte hela orsaken till att ogräs som groblad börjat breda ut sig på svenska golfbanor så mycket i år, men det går att misstänka att vädret spelar roll.
Torkan under 2018 och nu 2021 har försvagat vissa områden på banorna. Det har gett fröbanken med groblad möjlighet att gro och bilda nya plantor.
Torka ger svaga gräsytor
Större delen av Sverige hade en sen vår följt av en mycket torr period i början av sommaren.
Innan regnet kom i månadsskiftet juli–augusti påminde året mycket om 2018. Nederbörden har dock fortsatt varit mycket lokalt, så många banor har haft ett fortsatt mycket torrt år.
Bevattning och täckningsgraden på våra banor varierar mycket på foregreen, fairway och semiruff. På ytor som har utsätts för slitage och eventuell kompaktion och inte fått tillräckligt med vatten, har groblad utvecklats mycket – ibland extremt mycket.
Förhållanden med en svag gräsyta har svårt att konkurrera med ogräs, speciellt groblad. Detta är ett problem som ökat i stora delar av landet.
Fakta om groblad
Groblad (Plantago Major) är ett flerårigt, platsbundet ogräs med en rosett av blad och en bladlös stjälk med många frön. Den trivs på kortklippta gräsytor, särskilt på kompakterade, slitna ytor med svagt, glest gräs.
Den blommar från juni till september och fröna kan gro under hela växtsäsongen. De klibbiga fröna kan spridas med skor och maskiner. Det finns också teorier om att frön skulle kunna spridas genom bevattningen. Vi har sökt information om det, men inte hittat något som styrker det.
Bladnerverna är parallella och fortsätter ner i stjälken. Det är därför det är svårt att bekämpa den genom handplockning eller mekanisk bekämpning. Bladen ligger ofta tätt mot marken med en låg tillväxtpunkt, vilket också gör att de påverkas mycket lite av klippning.
Mekaniska åtgärder
Att på ett effektivt sätt åtgärda groblad är inte helt enkelt. Det viktigaste och enda hållbara på sikt är att få täta, jämna och välmående gräsytor – det vill säga bra förhållanden för gräset.
Svaga eller ojämna ytor bör, utöver grundförbättringar som vatten, dränering, näring och luft, också stödsås för tätare turf. Kraftig sanddressning är en annan åtgärd som gynnar gräset och missgynnar grobladen.
Handplockning fungerar bra på greener och är ofta enda lösningen. När det gäller greenområden, fairway och andra områden är det möjligt att handplocka om man tar tag i problemet när antalet plantorna är begränsat. I de mängder som det varit under året, är det dock svårt att klara med vanlig plockning.
En direkt, mekanisk metod att motverka problemen med groblad kan vara att använda borstar i anslutning till klippningen. Bladen och fröstänglar lyfts och man får ett effektivare klippresultat. Plantorna stressas och försvagas, så att de inte klarar att växa och spridas lika effektivt.
Kemiska åtgärder
Vid behov går det att nyttja något av de två växtskyddsmedel mot ogräs som är godkända på svenska golfbanor (se listan över godkända växtskyddsmedel).
Båda preparaten är systemiska och har i huvudsak samma aktiva substans, så de kräver bra tillväxt i plantan för god effekt.
Läs noga på infoblad och etikett vilka förutsättningar som ger optimal effekt. Temperatur, droppstorlek och vattenmängd spelar stor roll för effekten. Normalt rekommenderas medium droppstorlek och cirka 200 liter vatten per hektar.
Använd alltid full rekommenderad dos och behandla de ytor där problemen är stora. Det är sällan hela spelfältet som har problem och behöver behandlas.
Behandla på våren
Yttre förhållanden vid sprutningen är minst lika viktiga som beredningen av sprutvätskan för att få bra effekt. Behandla på våren när plantan startat upp och är i bra tillväxt.
Att spruta för tidigt vid för låg marktemperatur ger ofta dramatiskt sämre effekt. Följ de temperaturanvisningar (marktemperatur) som anges på etiketten eller infoblad.
Att spruta senare, när plantan har minskat sin tillväxt och i stället producerar frön, ger betydligt sämre effekt än vid en vårbehandling i vegetativ tillväxt. Ofta får man viss påverkan, men plantan klarar behandlingen och återupptar föregående status.
Se till att bladen inte är våta av dagg eller regn vid sprutningen. Då kan sprutvätskan rinna av bladen eller så leder det till en kraftig utspädningseffekt. Vid kraftig dagg kan vattenmängden som ligger på bladen vara flera tusen liter vatten per hektar.
Även om sprutningen genomförs under perfekta förhållanden kommer vi troligen inte åt alla plantor. Tittar vi på alla växtskyddsmedel som är godkända inom golfen, men också de som får användas i jordbruket, anges effekten på groblad till 70–90 procent.
De siffrorna gäller normalt plantor i hjärt- och örtbladstadiet, det vill säga när de är nyetablerade från frö och mycket små. De är då mycket känsligare än de stora plantor vi har på våra foregreen och fairways.
Sammanfattning – ett utmanande problem
Groblad är inget lätt ogräs att bli av med och det finns ingen enkel, snabb lösning. Det viktigaste är att ha så täta, väletablerade ytor som möjligt, samt att vid både mekanisk och kemisk bekämpning optimera alla moment – från applicering till förhållanden som väder och plantans utvecklingsstadie.
För mer information om groblad och andra vanliga svenska ogräsarter, se Sterfs faktablad.
Skribent
- Peter Edman
- E-post: peter.edman@golf.se
Fler nyheter
-
Slutrapport från ICE-BREAKER delprojekt 6
Försöksgreenen på Rättviks GK inför projektstart våren 2022. Vinterskador på våra golfgreener påverkar i hög grad spelbarheten på en golfgreen. Därför är det viktigt att skapa förutsättningar för en så bra återetablering som möjligt.
Som en del av Sterfs forskningsprojekt ICE-BREAKER har vi under tre år undersökt hur olika krypvenssorter etablerar sig vid låga temperaturer, och om olika förbehandlingstekniker (primning) av utsädet kan ha en positiv inverkan på groningsförloppet.
Vi har värderat uppkomst av nya gräsplantor på olika krypvenssorter, vid återetablering på en naturligt död green vid låga temperaturer. Hur lång tid tar det och vilken täthet blir det?
Försöken har gjorts på Sollefteå GK (alla tre år) och på Rättviks GK (endast 2022). Sorterna som testats var Independence med primning (sen), Independence utan primning (sen), Luminary (medel) och Pure Select (snabb).
Bra etablering över lag – men vädret påverkar
Sammanfattningsvis var det ganska jämn och bra etablering på alla krypvensled över lag under de tre åren. Det vi trodde gällande etableringshastighet stämde. Den som skulle vara snabbast, Pure Select, var det. Men de båda andra sorterna har en bättre utbredning över tid.
Fröprimningen som gjordes med produkten GA 3 (gibberlinsyra) visade sig ha ytterst liten påverkan på etableringen, och ingen mätbar skillnad kunde noteras.
2021 och 2023 var det ganska gynnsamma förhållanden för övervintring. 2022 var det däremot väldigt omfattande skador på många håll i Sverige, främst orsakat av svår isbildning. Det gjorde att det blev en seg återetablering av samtliga gräsytor under 2022
Konklusionen är att väder, vind och marktemperatur har stor påverkan på hur snabb etableringen blir, och vilket resultat som kan förväntas.
Viktigt att stödså på våren
Nollrutorna syns tydligt på försöksgreenen på Sollefteå GK, hösten 2022. Övriga led, som stödsåtts med olika krypvenssorter, har jämn och bra etablering. Jämfört med nollrutan var det dock otroligt stor skillnad. Under samtliga år var nollrutan dålig, och långt in på hösten kunde man se dess dåliga turf.
Återigen visar det sig att det är viktigt att hjälpså med nytt gräsfrö, i stället för att förlita sig på den befintliga fröbanken.
Något som observerades i Sollefteå är hur stort inslag av krypven det kan bli efter två växtsäsonger. Innan sådd 2022 syntes inte ett krypvensstrå, men det kom i gång under juli. Uppskattningsvis var det då cirka 75 % krypven kvar, vilket är positivt i ett långsiktigt perspektiv. Även efter säsong 2023 så var det samma tendens gällande gräsbeståndet.
Detta har vi också sett i tidigare försök (Surahammar 2018), vilket stärker tesen om att stödsådd är viktigt om du vill förändra ditt gräsbestånd.
-
Godkända växtskyddsmedel juni 2024
Vid svampangrepp kan det vara aktuellt att använda kemisk bekämpning. Se till att alltid ha senaste versionen av listan över godkända växtskyddsmedel i golfen. Golfen arbetar för att minimera kemisk bekämpning av svamp och ogräs genom förebyggande åtgärder – så kallat integrerat växtskydd (IPM). Som komplement till IPM-åtgärderna finns ett antal växtskyddsmedel som är godkända i golfbaneskötsel vid behov.
Se till att alltid ha senaste versionen av SGF:s lista över godkända växtskyddsmedel tillgänglig, den uppdateras kontinuerligt. Ladda ner och skriv ut den regelbundet, och gör avstämningar mot det ni använder och har i kemförrådet.
Lista över godkända växtskyddsmedel
Uppdateringar juni 2024:Ny glyfosatprodukt godkänd
Det har förts en debatt under några år gällande om glyfosatbaserade växtskyddsmedel ska förbjudas eller inte. Produkter med glyfosat som aktiv substans har fått korta godkännandetider medan förhandlingarna har pågått. Nu är det lite klarare, och vi kan meddela att glyfosatprodukter kommer att vara kvar åtminstone några år framöver.
För golfen finns sedan tidigare Roundup Ultra (5773), som kan användas på gräsytor, dock med lite svårtolkat användningsområde.
Nu finns ytterligare en glyfosatprodukt – totalbekämpningsmedlet Credit Xtreme (5602) – som får användas på golfanläggningar under förutsättning att de generella reglerna följs. Det är godkänt till och med 2024-12-15. Läs mer om Credit Xtreme hos Kemikalieinspektionen.
Övriga uppdateringar
Två fungicider har fått förlängt produktgodkännande. Ascernity (5681) är godkänt till 2027-03-15 och Signum (4884) är godkänt till 2026-09-15.
Det biologiska växtskyddsmedlet Harmonix Turf Defense har däremot inte fått förlängt produktgodkännande. Det gick ut 2024-05-11 och får inte längre säljas. Från 2025-04-01 gäller användningsförbud.
Skribent
- Peter Edman
- E-post: peter.edman@golf.se
-
Webbinarium om ICE-BREAKER
Vinteröverlevnad är en stor utmaning för våra golfbanor i Skandinavien. Vad har kommit fram efter tre års forskning på skandinaviska golfgreener? Det får du ta del av under detta kostnadsfria webbinarium om STERF:s stora forskningsprojekt ICE-BREAKER.
Hjälper det att vintertäcka? Kan gräset få för mycket sol på våren? Kan krypven etablera sig på skadade greener vid låga vårtemperaturer? Är det bra att skotta bort snö? Det är några av frågorna som kommer att diskuteras (se hela programmet nedan).
Är du banchef, greenkeeper, klubbchef eller styrelsemedlem på en golfklubb som har utmaningar kring vinteröverlevnad? Missa då inte chansen att ta del av forskarnas tips och råd kring hur ni kan agera för att ge gräset en bättre vårstart.
Datum: Måndag 11 mars 2024
Tid: 08.30–14.15 (inkl. lunchpaus)
Plats: Microsoft Teams (länk skickas ut via e-post till anmälda deltagare)
Språk: Skandinaviska språk
Anmälan: Senast torsdag 7 mars via denna länk ➤Presentatörerna är de forskare som ansvarat för de olika delprojekten inom ICE-BREAKER (se lista nedan). Du får alltså möjlighet att lyssna och ställa frågor till några av Skandinaviens främsta experter på god vinteröverlevnad.
Till anmälan ➤
Program (cirkatider)
Inledning
08.30. Introduktion av ICE-BREAKER-projektet och presentation av projektgruppen och föreläsarna.
Huvudtema 1: Gräsets reaktion på istäcke och smältvatten
09.00. Översikt av de två huvudtyperna av is- och vattenskador: 1) syrebrist och ansamling av skadliga ämnen och 2) nedbrytning av tillväxtpunkten genom absorption av smältvatten och upprepad frysning/upptining.
09.20. Den kritiska vårfasen: blekning och minskad fotosyntes när isen smälter.
09.45. Paus 15 minuter
Huvudtema 2: Vintertäckning, skydda gräset
10.00. Anpassning av vintertäckning till skandinaviska förhållanden: Behovet av vårduk och/eller ventilation under den täta duken.
10.35. Två års jämförelse av vintertäckning och snö- och isröjning vid olika tidpunkter under vintern på NIBIO Apelsvoll, Gjøvik.
11.00. Screening av gräsarter och sorter för istäckningstolerans.
11.30. Lunch 60 minuter
Huvudtema 3: Snabbare återhämtning efter isskador
12.30. Identifiering av tillväxthämmande faktorer vid återetablering efter isskador.
12.55. Såteknik, användning av fröprimning och olika krypvenssorter för snabbare återetablering av golfgreener i mellersta och norra Sverige.
13.20. Olika typer av tillväxtduk och biostimulanter för snabbare etablering av krypven.
Avslutning
13.45. Sammanfattning av de viktigaste slutsatserna från ICE-BREAKER-projektet, samt frågestund.
14.15. Tack för idag!
Föreläsare och presentatörer:
Trygve S. Aamlid, NIBIO
Sigridur Dalmannsdottir, NIBIO
Wendy Waalen, NIBIO
Karin J. Hesselsøe, NIBIO
Marit Almvik, NIBIO
Carl-Johan Lönnberg, Svenska Golfförbundet
Håkan Blusi, Svenska Golfförbundet
Skribent
- Håkan Blusi
- E-post: hakan.blusi@golf.se
