Politik & juridik

Det råder optimism på Riksidrottsmötet, men hur är det med realismen?

Det högsta beslutande organet inom svensk idrott är Riksidrottsmötet (RIM), som hålls fredag-söndag i Karlstad. 71 specialidrottsförbund som utgör Riksidrottsförbundet:s (RF) medlemmar avhandlar då allt från strategiska planer, fördelning av statens bidrag samt motioner i en rad särfrågor. För mig är det femte gången på RIM som hålls vartannat år, och jag börjar därför få perspektiv.

Till att börja med är stämningen vänligare och de ideologiska inläggen färre. Antalet stridbara personer är färre och meningsskiljaktigheterna saknas nästan helt. Det är med andra ord precis som det numera är på golfens förbundsmöten. Det som dock är anmärkningsvärt är den totala enigheten om vad vi gemensamt ska uppnå. Långsiktsplanerna är väldigt välskrivna och målformuleringarna precisa. Frågan är bara om målen är realistiska?

Till 2025 ska exempelvis idrottsrörelsen vara helt jämställd där män och kvinnor ska ha samma makt att forma idrotten och sitt deltagande. Till 2025 ska också medlemmarna i idrottsrörelsen spegla befolkningen i Sverige.

Mål som dessa är väldigt ambitiösa och hedervärda. Flera av målen ligger helt i linje med vad vi tror på inom svensk golf, men det uppstår ett stort problem när det kommer till genomförande. Endast 30 Miljoner kr av det statliga stödet till idrotten på 2 Miljarder kronor kan användas till utvecklingsfrågor som dessa, då lejonparten används till LOK-stöd, idrottslyft etc.

Konsekvensen av denna ordning är att resurser saknas till den förändring idrotten vill uppnå. Så känslan efter första dagen är stor optimism, men hur sannolikt är det att vi kommer att nå målen?

4,2 miljoner besök kan Årsta Golf i Stockholm räkna in under 30 år. Mer än 10 000 nya golfare har utbildats och försett golfklubbar i Stockholmsområdet med nya medlemmar. Nu tänker Stockholms stad lägga ned anläggningen. På gamla förutfattade meningar om golf och vägran att ens lyssna på argument.

De som äger och driver anläggningen har ett bra samarbete med skolor, många skolungdomar har tillbringat friluftsdagar på utslagsplatser och övningsbanan. Man har ett samarbete med närliggande dagcentret för människor med funktionsnedsättning och med Vasaloppstränande skidåkare. I detaljplanen över Årstafältet där det ska byggas bostäder finns dock inte golf med. Att behovet av bostäder är enormt och prioriterat råder ingen tvekan om. 30 hektar aktivitetspark är dock inritad, men Årsta Golfs tre hektar får inte plats.

Jan Valeskog (S), är ordförande i Exploateringsnämnden. Han har en klar uppfattning om golf generellt och på Årstafältet specifikt. Valeskog har i mejl uttryckt att golfens "barriäreffekter", dvs att den inte skulle vara till för alla, samt att golfanläggningen riskerar att bli ett tillhåll för missbrukare, gör den olämplig på Årstafältet, liksom att andra aktiviteter har högre utnyttjandegrad, som han uttrycker det. 140 000 besök per år och 35 000 slagna bollar per dag. Sorry Valeskog, men ingen fotbollsplan klarar den jämförelsen.

Golfens dag på lördag den 20 maj, som arrangeras i hela Sverige, blir extra viktig för Årsta Golf. Det är en möjlighet att visa Stockholms stads beslutsfattare att anläggningen har sin givna plats på Årstafältet. Det är förvånande att Stockholms stad vill hänvisa alla stadens golfare till andra kommuner. Har man verkligen tänkt igenom detta?

Tidplanen visar att Årsta Golf ska vara borta tidigast 2022. Den som är emot nedläggningen kan skriva på en namnlista här. Hittills har cirka 4 500 namnunderskrifter samlats in.

Enligt FN beräknas 66 procent av världens befolkning bo i stora städer 2050. Här finns ett akut behov av gröna ytor som ökar människors livskvalitet, producerar biologisk mångfald mm. Våra golfanläggningar kan bli ett nödvändigt och värdefullt bidrag till detta. Men vi måste kunna visa att vi använder marken vi utnyttjar till golfbanor på ett ansvarsfullt vis och att det är värdefullt för samhället i stort att vi finns där. Hur ska vi annars försvara våra anläggningar när ytorna behövs för bostäder eller produktion av mat och energi?

Vi börjar bli vana vid nyheter om extrema oväder, översvämningar, långa perioder av torka, glaciärer som smälter och havsnivåer som stiger. Det kan ju kännas lite tungt att ta tag i något så stor som klimat och biologisk mångfald för oss som individer och golfanläggningar.

Det är mycket som kan och behöver göras, det mesta är ganska omfattande och berör oss alla i samhället. Även de små besluten och dagliga valen vi gör som individer hemma, på jobbet och på golfklubben har stor betydelse till exempel; minska matsvinnet, reparera och laga, energispara, stänga av dina elprylar, cykla eller gå mer, minska på antalet flygresor, låna / hyr bil vid transportbehov.

För att vara framgångsrika i vårt arbete med hållbar utveckling behöver vi skapa samarbete som inkluderar många olika aktörer i samhället. Vi behöver kontinuerligt ny kunskap och bättre rutiner. Vi måste ta tag i förbrukningen av vatten och användandet av växtskyddsmedel och vi måste öka golfanläggningars bidrag till biologisk mångfald och stadsnära natur.

Till detta behöver vi använda verktyg som gör det lättare att dokumentera det vi gör så att vi kan visa omvärlden att golfen tar sitt ansvar och leder utvecklingen framåt.
I artikeln "Planetens hållbarhet – vårt gemensamma ansvar" berättar jag tillsammans med Steve Isaac R&A och Jonathan Schmidt, GEO om vår syn på vad golfen kan göra för att bidra till en mer hållbar framtid för vår planet, och vad vi som individer kan göra.

Läs hela artikeln:

När jag läste Naturvårdsverkets argument för ekosystemtjänster kunde jag inte låta bli att tänka "är det en golfbana som beskrivs?"

Jordens ekosystem är fantastiska på många sätt, inte minst för att de skapar de resurser som våra samhällen i mångt och mycket bygger på. Ekosystemens förmåga att leverera de tjänster vi människor är beroende av håller dock på att urholkas av ett alltför ensidigt nyttjande. Förändrade ekosystem innebär stora risker för människors liv och hälsa. För att vända denna utveckling behöver vi förvalta ekosystemen så att de kan bidra med många olika funktioner samtidigt. I det långa loppet vinner samhället på mångfunktionella landskap och ekosystembaserade lösningar, där många olika miljöer och aktörer bidrar till en hög biologisk mångfald och robusta ekosystem.

Naturvårdsverket har skapat en rad väl underbyggda argument för att ekosystemtjänster ska vara en betydelsefull del av de beslut som fattas på olika nivåer i samhället. Argumenten utgår ifrån vad vi människor vinner på friska och mångfunktionella ekosystemtjänster.

Skapar vi friska och fungerande ekosystem får vi enligt Naturvårdsverkets argument:
• Ett attraktivt och varierat landskap för rekreation
• Ökad motivation att träna, något som generar många olika fysiska och psykiska hälsofördelar
• Naturpedagogiska miljöer som bidrar till ökad förståelse för natur och kretslopp
• Miljöer för ökad biologisk mångfald och nyttoorganismer
• Rening av vatten från näringsämnen och föroreningar
• Reglering av luftföroreningar
• En kylande effekt under sommaren
• Dämpade klimatförändringar genom kolinbindning i vegetation och mark

Använder golfklubben de här argumenten i sin dialog med myndigheter och kommuner så pratar man direkt samma språk som våra beslutsfattare och har mycket lättare att få gehör för sina önskemål.

Läs hela rapporten "Argument för ekosystemtjänster"

Sveriges Olympiska Kommitté höll årsmöte i torsdags, och om det kan man säga mycket. Trots att agendan i stort handlade om något av det roligaste som finns, idrott, så dominerade frågor om personval och formalia fullständigt. För en oinvigd som besökte detta möte för första gången måste besvikelsen ha varit stor, men sådant går väl över med åren.

Men - vi såg en framgång för alla idrotter i hur maktcentra i svensk idrott, Riksidrottsförbundet och Sveriges Olympiska Kommitté, beslutat att samverka bättre . Visserligen saknas beslut på RF-stämman, men det lär gå i linje med SOK:s beslut, som bygger på den motion Svenska Golfförbundet skrev.

SOK:s årsmöte förtydligade dessutom att utvecklingsarbetet ska ske genom kontinuerliga kontakter med RF. Vidare ska man redan under 2017 presentera förslag på åtgärder till respektive styrelse för beslut. Så, ett möte som i stort var ganska energilöst fattade ändå ett viktigt beslut som kan stärka svensk idrott och framtida elitframgångar. Förhoppningsvis kan vi även dra nytta av detta inom golfen.

Bakgrunden är den att golf åter varit olympisk idrott i sju år (allt sedan golf åter valdes in i den olympiska familjen 2009). Under dessa år har vi kunnat jämföra livet före och efter medlemskapet i den olympiska familjen. Efter OS i Rio kunde vi utvärdera resan, inklusive hur stödsystemen ser ut i allt från ekonomi till kompetens. Vi är i stort nöjda med stödet från respektive organisation, men rollfördelningen är mycket ineffektiv.

I praktiken förväntas vi samverka kring samma frågor med både RF och SOK, då uppdragen för organisationerna tangerar varandra så mycket. SOK:s sportchef är knappt inkluderad i hur RF fördelar sitt projektstöd för elitverksamhet och till vad. Omvänt har RF låg kunskap om hur SOK verkar med sitt riktade stöd och vad som prioriteras. Det innebär att vi aldrig har en samlad bild av stödsystemen när vi planerar och genomför verksamhet.

Detta innebär också att vi ibland måste välja mellan likartade stöd, vilket medför suboptimering och skapar osäkerhet. Situationen är nära på absurd och det var uppenbart för oss att resurserna inte används på ett optimalt sätt. Med nuvarande rollfördelning kan prestationen därför aldrig bli maximal!

Därför skrev SGF en motion till respektive årsmöte i syfte att förändra, där vi i sammanfattning föreslog att styrelserna för både RF och SOK gemensamt måste hitta en operativ samverkan där suboptimeringen upphör och där man gör en tydlig ansvarsfördelning utan att tangera varandra. Vi var noga med att poängtera att vårt fokus är operativt, vi söker alltså effektiv samordning av befintliga resurser. Inte beslut om pengar eller den fördelning som görs idag.