Politik & juridik

I det förtätade tätortsnära landskapet blir de gröna miljöerna allt mer betydelsefulla. Här kan golfanläggningen bli en nödvändig multifunktionell plats som gagnar lokalsamhället och tätortsnära natur och bidra till sunda utomhusmiljöer i den hållbara och moderna staden.

Den stora spridningen av gräsmattor och grönytor i våra tätorter följde med den funktionalistiska rörelsen (den svenska modellen) implementerad av det socialdemokratiska partiet mellan 1930- och 1970-talet. Ett mål för den svenska socialdemokratiska ideologin var att skapa en progressiv välfärdsstat, som bland annat skulle tillhandahålla bostadsområden med sunda utomhusmiljöer för arbetarklassen.

Som en följd av den funktionalistiska rörelsen byggdes under 1930- till 1950-talet områden med flerfamiljshus som kallades Folkhemsbebyggelse. Senare genomfördes det som kallades Miljonprogrammet mellan mitten av 1960-talet och mitten av 1970-talet. Gräsmattor var det dominerande inslaget i utomhusmiljön (för lek, promenad och vila) i båda dessa typer av bostadsområden.

I resultatet av dagens bebyggelse och förtätning av våra städer ser vi inga spår av den här ideologin. Det blir i stället alternativa grönområden och gräsmattor som får fylla funktionen som sunda utomhusmiljöer, till exempel våra multifunktionella golfanläggningar. Det blir också viktigt att utveckla och sköta dessa alternativa grönområden och gräsmattor på ett hållbart och miljövänligt sätt.

Scandinavian Turfgrass and Environment Research Foundation (STERF) har varit en del av det viktiga LAWN-projektet, Gräsmattan som ekologiskt och kulturellt fenomen, som har genomförts vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). I boken Alternativ till gräsmatta i Sverige från teori till praktik sammanfattas resultaten från projektet.

Läs gärna boken och få inspiration till alternativ och hållbar skötsel av golfbanans gräsmattor. Varför inte anlägga en örtgräsmatta helt fri från gräs , som bara behöver klippas två gånger per år och som gynnar den biologiska mångfalden.

Läs mer om projektet och ladda ner boken här.

Upprepad och planerad motion är ju bra för hälsan, men ibland vete sjutton om inte hälsan tiger still. Läser för femtioelfte gången att en riksdagsledamot (M) motionerat om att golf ska klassas som avdragsgill friskvård.

Det kan motioneras till andan tappas eller ansiktet får samma färg som partiet, det är inte där frågan kommer att avgöras. Och det handlar inte om att golf är friskvård eller inte.

För att då börja med det gnälliga. Det är motionstider i riksdagen. Alla letar efter bra uppslag att fylla sin motionsbag med. Allt för att imponera på partikamrater och väljarna på hemmaplan. Friskvårdsfrågan är ett säkert kort för det är bara att köra copy+paste på tidigare motioner, oavsett partifärg. Resultatet blir detsamma, ett kort och luddigt nej från vilken sida som nu råkar sitta i regeringsställning.

S vill inte att ridsport, segling och golf ska vara avdragsgillt för det kan reta kärntruppen av väljare. Moderaterna är för en gångs skull helt överens med S om ett nej, för det skulle kunna ses som ett alltför tydligt gynnande av de egna väljargrupperna. Moment 22.

2014 lyfte S partisekreterare Carin Jämtin frågan och lovade i Almedalen att man minsann skulle ta tag i frågan och se till att i alla fall ridsport fick komma med i den avdragsgilla gemenskapen med bastubad, rosenterapi och inre själsfrid. Det enda som hände var att Jämtin fick lämna sitt jobb. 

Det finns två partiledare som spelar golf, SD:s Jimmie Åkesson och Centerns Annie Lööf, lustigt nog två som skulle ha riktigt svårt att spela en foursome. Men peta in en starttid för en fyrboll med bostadsminister Peter Eriksson (MP) och utrikesutskottets Pyry Niemi (S) så kanske en femtimmarsrunda räcker för att lösa en del politiska kriser.

Tillbaka till friskvårdsfrågan. Golf är friskvård. Ridsport likaså. Det råder inget tvivel och ingen ifrågasätter det. Ändå tjatas det om just den aspekten i frågan om bidrag. "Gilla om du tycker golf är friskvård" och snabbt fick sajten några extra klick. "Alla politiker är korkade, klart att golf är friskvård", fyller kommentatorsfälten. 

Såg nyligen också en riktigt förvirrande film från Ridsportförbundet i samband med EM i Göteborg, ett arrangemang som gick back med mer än 60 miljoner och som staden och dess eventbolag säkert önskar är avdragsgillt. I filmen pratar en ridsportens förespråkare om att ridsport minsann är friskvård och konstigt att politikerna inte inser det.

Friskvård ja, men ska det för företagen vara avdragsgillt? Den och inget annat är frågan. Så här säger Skatteverkets regler:
"Arbetsgivaren kan skatte- och avgiftsfritt ge sina anställda möjligheten till enklare slag av motion och friskvård på arbetsplatsen liksom på särskilda platser som på gym, hos friskvårdsföretag, vid sportanläggning och liknande. Om arbetsgivaren ersätter den anställda för kostnad för motion och friskvård som inte är av enklare slag eller mindre värde är ersättningen skatte- och avgiftspliktig. Detta gäller oavsett om arbetsgivaren har ersatt den anställda för hela eller del av kostnaden."

Golf, ridsport, segling och alpin skidåkning, är exempel på sporter som ej är avdragsgilla därför att de inte anses vara en enklare (billig) form av motion. Att golf och ridsport engagerar och håller igång mer än 10 % av Sveriges befolkning spelar alltså ingen roll. Just nu.

Hoppet står till Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) som framåt årsskiftet har att avgöra om spel på pay&play-banor samt träning på drivingrange bör anses vara en enklare form av motion och därmed avdragsgill för arbetsgivare. Alla turer kring Skatteverket och HFD finns i tidigare blogginlägg här (ja från Skatterättsnämnden) och här (Skatteverket överklagar).

Notera dock att om det blir ett ja, så är det inte bara att jubla och köra igång för landets golfklubbar. Skatteverket ska utforma regler för hur detta går till, så tidigast slutet av 2018, troligen 2019 kan det effektueras.

Men vän av ordning undrar säkert varför jag nu skriver att politikerna inte gör någon nytta och varför SGF i så fall jobbar så hårt med att uppvakta politiker med Golfnyttan. KD blev en vän i viken när opinionen vände kring Linköpings GK:s existens, där styrande S och L fick ge sig. Centern i Stockholm (även M) vill numera göra tillägg i detaljplanen för Årstafältet så att golfen ryms i den planerade parken. 

På Centerpartiets stämma i helgen så fanns en motion från Susanne Wicklund (med stöd av Stockholms distrikt) om att revidera friskvårdsbidraget och där golfen lyftes fram som ett exempel. Partistyrelsen delade i sitt yttrande  uppfattningen att dagens regler för personalvårdsförmåner är svårtolkade samt att de i många fall inte är ändamålsenliga och skriver att Skatteverkets bedömningar kring personalvårdsförmån framstår som godtyckliga och att Centerpartiet redan driver att reglerna ska ses över och förenklas. Stämman beslutade att besvara motionen med det yttrandet.

Det lokala engagemanget startar opinion och en större rörelse vilket ger effekt nationellt. Kom ihåg det alla ni som är engagerade i klubben på hemmaplan. Det börjar hos er och kan i bästa fall bli ett regeringsbeslut. När det gäller friskvårdsbidraget så är nog det troligaste regeringsbeslutet att ersätta bidraget med ett nytt, modernt och mer jämlikt system.

Ni kanske undrar om golfens position i Riksidrottsförbundet? Har vi något att säga till om förutom på årliga stämmor?

I juni beslutade Riksidrottsstyrelsen och SISU förbundsstyrelse att tillsätta centrala råd och referensgrupper som är kopplade till ett antal utredningar. Alla specialidrottsförbunden fick chansen att nominera personer till dessa råd - och så gjorde förstås golfen.

Därför finns nu ett antal personer från Svenska Golfförbundet med i dessa råd som ska vara med om att forma framtida idrottsutmaningar.

SGF:s generalsekreterare Gunnar Håkansson finns med i gruppen för översyn av stödformer i relation till mål 2025. Låter kanske inte så upphetsande, men det är en viktig framtida fråga gruppen ska fundera på - har RF rätt fördelningsmodell av ekonomiska resurser i förhållande till målen som är uppsatta för 2025.

Thomas Bergman återfinns i den grupp som ser över kriterier, villkor och anslutningsformer för medlemskap i RF och SISU. E-sport tänker du kanske och det är alldeles korrekt att det är en "het potatis".

Det finns också en referensgrupp som ska ta fram en etisk kod för att stärka idrottsrörelsens värdegrund. I den gruppen hittar vi Annica Lundström, ansvarig för golfens jämställdhetsprocess Vision 50/50.

SGF:s biträdande generalsekreterare Bo Bengtsson är sedan i våras vice ordförande i RIN, Riksidrottsnämnden som är idrottens egen "högsta domstol", dit man kan överklaga beslut i bestraffningsärenden och andra beslut tagna i respektive specialidrottsförbund. RIN fungerar också som en andra instans i dopingärenden där dopingnämnden är första dömande instans.

Sexton lärare i årskurs 1–6 från Smedsby skola fick undervisning utomhus och lärde sig mossor och svampar genom att lukta. Foto: Maria Strandberg

Tillgången på urbana grönområden och tätortsnära natur krymper ständigt som en konsekvens av exploatering och förtätning i våra städer. Bristen på tillräckligt stora lämpliga "gröna" ytor nämns ofta i diskussionen kring utomhusundervisning. Golfanläggningar skulle i detta sammanhang kunna erbjuda "gröna" variationsrika ytor för utomhusundervisning. I Sverige finns över 460 golfklubbar som skulle kunna samarbeta med landets skolor – en fantastisk möjlighet.

Nu ska golfbanan bli ett klassrum och bidra till bättre skolundervisning. Att bidra till ett roligare skolarbete och att barnen lär sig mer är nog den största samhällsnytta golfen kan göra. I förra veckan var jag med och utforskade "klassrummen" på Motala GK och nu är jag övertygad om att stora delar av golfbanan kan användas för utomhusundervisning och bidra med natur och naturlighet som gör skolarbetet mer meningsfullt och kreativt.

STERF driver ett projekt tillsammans Spetsa AB vid Linköpings universitet, Motala golfklubb och Smedsby skola i Motala. I projektet kommer vi att studera om och hur golfbanan kan användas som klassrum för undervisning inom alla skolans ämnen i årskurs 1-6. Under hösten får lärarna vid tre tillfällen bekanta sig med sitt nya "klassrum", och i vår är det dags för eleverna att komma ut i naturen på golfbanan.

Forskning visar att elevernas kunskaper blir mer bestående när utomhusmiljön är en del av undervisningen. Att växla mellan utomhus- och inomhusaktiviteter hjälper skolan att öka måluppfyllelsen och eleverna presterar bättre. Utomhus kan alla teman och ämnen göras levande utifrån kraven i läroplanen. Skolgården, kulturlandskapet och golfbanan i och kring våra städer är utmärkta arenor för detta.

Genom att skapa en ökad tillgänglighet och delaktighet med skolor i lokalsamhället kan golfanläggningar erbjuda fler barn och unga tillgång till en värdefull när-natur och på så sätt förstärka golfens roll i samhället. Barnen och deras föräldrar är också potentiella nya golfare.

Bloggen hänger på det tidigare blogginlägget om det nya tv-kriget och var golfen får plats. Nu är det nämligen klart med två digitala jättar som kastar sig rakt in i tv-kriget om sporträttigheter att sända live.

Facebook köpte Champions League-rättigheter i USA och nu ska Amazon livesända radioreferat av matcher i tyska toppfotbollen. Satsningen blir tuff för mediebolag som Eurosport och Sky. Radiosändningarna betraktas som ett första steg mot fulla sändningsrättigheter, skriver Handelsblatt och citeras av Resumé.

– Det här kommer att förändra sportsändningsindustrin i grunden, säger KPMG:s mediechef Markus Kreher till tidningen.

De stora tv-bolagen svettas inför ökade kostnader. Läs mer här

Hur läget är för golfen i Sverige hittar du i föregånde blogginlägg.