Politik & juridik

9 september är det val i Sverige. I Stockholm har golfen en viktig fråga, den om Årsta Golfs fortsatta existens. En plats med 140 000 besök årligen där många hittar sin väg in i golfen för framtida medlemskap i någon golfklubb.

På bilden ser ni vad de politiska partierna anser om anläggningens framtid och om man är beredd att stödja eller inte stödja.

Här finns också länken till den protestlista som samlat tusentals namn redan. Tycker du att det känns viktigt att Årsta Golf finns kvar, gör din röst hörd via listan.

Upprop för Årsta Golf

Vi har ett extremt år med torka och kraftig foderbrist för djurägare i Sverige och grannländerna, vilket gör det svårt att köpa foder till djuren.

Tyvärr kommer många lantbrukare tvingas nödslakta djur för att det saknas foder. På många golfbanor finns ytor som inte är i aktivt spel med oslaget gräs.

På ett antal golfklubbar i landet finns redan samarbete med lantbrukare och hästnäringen. Har även din klubb möjlighet att erbjuda detta till närliggande lantbrukare? Behövs kontakt med lantbrukare i ert område så hjälper det lokala Hushållningssällskapet eller LRF-avdelning till. Eller gå med i Foderhjälpen nedan.

Några av de klubbar som redan ställer upp är Allerum i Skåne, Harabäcken i Varberg, Landeryd i Linköping, Örebro City Golf, Bro Hof och Hagby i Stockholmsområdet.

Foderhjälpen

Under 2017 genomförde STERF en enkätstudie riktad till nordiska golfanläggningar för att få information om multifunktionella aktiviteter på dagens klubbar. Detta är information som är viktig för fortsatt forskning och utveckling inom området. Knappt 300 golfklubbar svarade på enkäten, vilket motsvarar en svarsfrekvens på ca 40 procent. Flest svar kom från klubbarna i Sverige och Island. Skillnaden i svarsfrekvens mellan de olika länderna kan tyda på att klubbarnas engagemang i viktiga samhällsfrågor är beroende av att golfförbunden tar ansvar för och driver de frågor som är avgörande för golfens framtid.

Lokal samverkan är en förutsättning för att skapa multifunktion. Genom att samarbeta med andra aktörer i landskapet kan golfklubben också stärka sin position i arbetet med att implementera FN:s hållbarhetsmål i Agenda 2030. Enkätsvaren visar att alla golfklubbar måste öka sina insatser för att skapa strategiska relationer och samarbeten med kommuner och andra aktörer i samhälle.

Golfklubbarna kan vara viktiga aktörer i arbetet med natur-och kulturvård. Närmare 40 procent av klubbarna har gjort naturinventeringar och över hälften av klubbarna gör insatser för att öka den biologiska mångfalden. Flera anläggningar har också synliggjort och vårdar kulturvärden. I och kring storstadsregionerna är den mark och natur som är tillgänglig för allmänheten begränsad. Över 60 procent av golfklubbarna arbetar idag med att utveckla tätortsnära natur och kultur och öka anläggningens tillgänglighet för allmänheten. För att visa den samhällsnytta som golfanläggningen kan göra inom natur- och kulturvård samt rekreation är det viktigt att klubbarna på ett trovärdigt sätt kommunicerar den här insatsen till samhälle och allmänhet.

Nästan 30 procent av golfklubbarna agerar som tjänsteutförare och erbjuder grönyte- och skogsvård, snöröjning med mera till kommuner och företag. Närmare en fjärdedel har också uthyrning av boende. För att utjämna säsongseffekter, förbättra klubbens lönsamhet och möjliggöra kontinuitet i personalstyrkan kan ytterligare utveckling av olika tjänstepaket vara en lösning. Satsningar för att utveckla golfturism kan ge betydande intäktsmöjligheter, exempelvis genom ökad uthyrning av boende.

Mångfunktionella golfanläggningar är fortfarande en outnyttjad resurs. Dessa kan bidra till att öka golfens samhällsnytta genom att verksamheten ses från ett helhetsperspektiv där ett effektivt utnyttjande av grönytor och allmänhetens intresse av natur och rekreation är centrala. Läs hela rapporten och låt dig inspireras av många praktiska exempel på multifunktionella aktiviteter.

Grillning av kommunpolitiker, miljöseminarium i riksdagen, workshops med affärsnätverkande i regi av golfklubbar, träff med företrädare i Håbo och Enköpings kommuner. Det är en del av det som händer kring Golfnyttan just nu. Det har säkert heller inte undgått någon att det är valår.

När verksamhetsseminarierna avslutades i Visby den 20 mars så hade 22 orter besökts med 1 700 deltagare totalt. Det nya var att i år fick golfens företrädare chansen att träffa beslutsfattare och förstås vice versa. 63 politiker eller tjänstemän på kommunal, regional eller riksdagsnivå var med, intervjuades och samtalade. Gav inspel, var tuffa mot oss inom golfen som är för tillbakadragna och inte tar för oss i de politiska sammanhangen – men öppnade också dörren för dialog och nya möten.

Så till alla er som var med på dessa seminarier – följ upp med att boka möten med era lokala beslutsfattare!
Det har exempelvis Friibergh och Enköping gjort. Därför samlas ett antal politiker från Håbo och Enköping för att höra mer om Golfnyttan tisdag 24 april. Ett unikt möte, det är första gången klubbarna och politiska företrädare för respektive kommun träffas för att diskutera vad golfen kan bidra med kring friskvård, besöksnäring och miljö.

Lika uppmuntrande och kul är det att Årjäng och Forsbacka gått samman i en gemensam spännande workshop kring "Affärssamverkan golf", som nu inleds i områden kring Forsbacka och Årjängs golfklubbar. Projektet syftar till att samordnat utveckla affärssamverkan kring golf och det mervärde golfturismen kan bidra med till besöksnäringen i regionen. 24 och 25 april äger dessa workshops rum.

Onsdag 18 april arrangerade SGF och Miljöpartiet ett seminarium i riksdagshuset på temat golfens roll i urbana samhällen. 40-talet åhörare (se bilden) från politiska partier, universitets- och forskarvärlden, samt Golfsverige lyssnade och frågade Maria Strandberg från Sterf, Anders Esselin från Man & Nature samt Mårten Wallberg, styrelseledamot i naturskyddsföreningen och GEO-certifierare.

Maria Strandberg kopplade golfen till Agenda 2030. Anders Esselin leder en studie av golfbanor som en del av större landskap med hjälp av social-ekologisk inventering och Agenda 2030. Även här poängterades golfklubbarnas blygsamhet att lyfta fram sin verksamhet, att själva förstå att man gör bra och viktiga insatser för miljön, den här gången belyst av Mårten Wallberg.

Centerpartiet vill göra en aktivitet på Årsta Golf i maj och till Björkhagen i Nacka-reservatet kommer politiker att inbjudas för en annorlunda golfbaneexkursion. Men det ska vi berätta mer om senare. Till dess – kör hårt!

2017 var inte något bra år för Moder Jord. Uppvärmningen av vår planet fortsätter och nu börjar vi också se konsekvenserna tydligare. Under 2017 hade vi fler orkaner, skyfall och översvämningar än vanligt, samtidigt som andra delar av klotet hade svåra torrperioder.

De extrema väderförhållandena har kommit för att stanna. Vi förlorar också biodiversitet i en hisnande takt och hastigheten som växter och djur utrotas med bara ökar.

Detta får naturligtvis också konsekvenser för golfen. Grässjukdomen Dollar spot har på några år etablerat sig på flera golfbanor i Norden, som följd av det varmare klimatet. Många klubbar tvingas också att helt bygga om dräneringssystemen, då "millennieregnen" nu kan komma flera gånger på ett år, samtidigt som Gotland och Öland hade den svåraste torkan i mannaminne under 2017.

Sex hållbarhetsmål för golfen

Vi måste nu göra de globala utmaningarna till golfens utmaningar, så vi kan skapa en stark och framgångsrik golfsektor. STERF har identifierat sex viktiga hållbarhetsmål i FN:s Agenda 2030, som golfen kan bidra till att uppnå, samtidigt som vi hanterar våra egna vardagsutmaningar. Dessa är:

– Hållbara städer och samhällen
– Ekosystemtjänster och biologisk mångfald
– Hälsa och välbefinnande
– Hållbar användning av naturresurser
– Anpassning till och bekämpning av klimatförändringar
– Lokalt och globalt gränsöverskridande samarbete

För att adressera utmaningarna och ställa om mot en hållbar utveckling, behövs forskning och ny kunskapsuppbyggnad. Tack vare nordiska golfklubbars framsynta investering i forskning och utveckling genom STERF, kan vi konstatera att vi ändå är bra förberedda för att möta framtiden.

Fyra forskningsprogram i fokus för hållbar golfsektor

Våra fyra forskningsprogram är väl positionerade för att arbeta med att lösa såväl de globala utmaningarna som utmaningar specifika för golfsektorn. Programmen får stor uppmärksamhet både i Norden och internationellt. Under 2017 har vi startat flera projekt, som kommer att bidra till att vi kan bygga och vidmakthålla en miljömässigt hållbar golf- och grönytesektor.

Eftersom klimatet och andra faktorer ändras snabbt blir det än viktigare att komma ut med de senaste resultaten och metoderna, så att alla som arbetar operativt med utmaningarna har de bästa verktygen. Därför fortsätter vi från STERF:s sida att fokusera på att leverera resultat färdiga för användning, i form av till exempel faktablad, handböcker, populärvetenskapliga artiklar samt praktiska seminarier och fältdagar.

Ny kunskap och viktig forskning i STERF:s årsbok 2017

I STERF:s årsbok 2017 och i den svenska sammanfattningen som bygger på STERF:s årsredovisning och årsboken finns en rad exempel på ny kunskap och viktiga forskningsaktiviteter. Årsboken och den svenska sammanfattningen hittar du här.