Politik & juridik

4,2 miljoner besök kan Årsta Golf i Stockholm räkna in under 30 år. Mer än 10 000 nya golfare har utbildats och försett golfklubbar i Stockholmsområdet med nya medlemmar. Nu tänker Stockholms stad lägga ned anläggningen. På gamla förutfattade meningar om golf och vägran att ens lyssna på argument.

De som äger och driver anläggningen har ett bra samarbete med skolor, många skolungdomar har tillbringat friluftsdagar på utslagsplatser och övningsbanan. Man har ett samarbete med närliggande dagcentret för människor med funktionsnedsättning och med Vasaloppstränande skidåkare. I detaljplanen över Årstafältet där det ska byggas bostäder finns dock inte golf med. Att behovet av bostäder är enormt och prioriterat råder ingen tvekan om. 30 hektar aktivitetspark är dock inritad, men Årsta Golfs tre hektar får inte plats.

Jan Valeskog (S), är ordförande i Exploateringsnämnden. Han har en klar uppfattning om golf generellt och på Årstafältet specifikt. Valeskog har i mejl uttryckt att golfens "barriäreffekter", dvs att den inte skulle vara till för alla, samt att golfanläggningen riskerar att bli ett tillhåll för missbrukare, gör den olämplig på Årstafältet, liksom att andra aktiviteter har högre utnyttjandegrad, som han uttrycker det. 140 000 besök per år och 35 000 slagna bollar per dag. Sorry Valeskog, men ingen fotbollsplan klarar den jämförelsen.

Golfens dag på lördag den 20 maj, som arrangeras i hela Sverige, blir extra viktig för Årsta Golf. Det är en möjlighet att visa Stockholms stads beslutsfattare att anläggningen har sin givna plats på Årstafältet. Det är förvånande att Stockholms stad vill hänvisa alla stadens golfare till andra kommuner. Har man verkligen tänkt igenom detta?

Tidplanen visar att Årsta Golf ska vara borta tidigast 2022. Den som är emot nedläggningen kan skriva på en namnlista här. Hittills har cirka 4 500 namnunderskrifter samlats in.

När jag läste Naturvårdsverkets argument för ekosystemtjänster kunde jag inte låta bli att tänka "är det en golfbana som beskrivs?"

Jordens ekosystem är fantastiska på många sätt, inte minst för att de skapar de resurser som våra samhällen i mångt och mycket bygger på. Ekosystemens förmåga att leverera de tjänster vi människor är beroende av håller dock på att urholkas av ett alltför ensidigt nyttjande. Förändrade ekosystem innebär stora risker för människors liv och hälsa. För att vända denna utveckling behöver vi förvalta ekosystemen så att de kan bidra med många olika funktioner samtidigt. I det långa loppet vinner samhället på mångfunktionella landskap och ekosystembaserade lösningar, där många olika miljöer och aktörer bidrar till en hög biologisk mångfald och robusta ekosystem.

Naturvårdsverket har skapat en rad väl underbyggda argument för att ekosystemtjänster ska vara en betydelsefull del av de beslut som fattas på olika nivåer i samhället. Argumenten utgår ifrån vad vi människor vinner på friska och mångfunktionella ekosystemtjänster.

Skapar vi friska och fungerande ekosystem får vi enligt Naturvårdsverkets argument:
• Ett attraktivt och varierat landskap för rekreation
• Ökad motivation att träna, något som generar många olika fysiska och psykiska hälsofördelar
• Naturpedagogiska miljöer som bidrar till ökad förståelse för natur och kretslopp
• Miljöer för ökad biologisk mångfald och nyttoorganismer
• Rening av vatten från näringsämnen och föroreningar
• Reglering av luftföroreningar
• En kylande effekt under sommaren
• Dämpade klimatförändringar genom kolinbindning i vegetation och mark

Använder golfklubben de här argumenten i sin dialog med myndigheter och kommuner så pratar man direkt samma språk som våra beslutsfattare och har mycket lättare att få gehör för sina önskemål.

Läs hela rapporten "Argument för ekosystemtjänster"