Banbloggen

Detta är en fråga som många gånger jag och mina bankonsulentkollegor får av framför allt styrelse och kommittémedlemmar på klubbarna vi besöker. Det är totalt omöjligt att ge ett korrekt svar på frågan, för det är så många faktorer som spelar in t.ex. Hur ser ekonomin ut, antalet anställda och vilken kunskapsnivå finns det hos dessa, vilket skick är det på maskinparken, layouten på banan, vilken gräsart skall premieras, vart i landet är banan belägen, markförhållanden, ja, listan kan göras oändligt lång som spelar in för att vi skall kunna ge ett fullödigt svar på denna komplexa fråga. Därför är det oerhört viktigt att man för statistik hur lång tid dem olika arbetsuppgifterna tar i tid att utföra. Dessa uppgifter kan sedan ligga som grund för nästa års budgetarbete och personalbehov.

Siffrorna ljuger inte, utan tar man fram verkliga fakta och ofta blir det en riktig ”aha” upplevelse när man ser års sammanställningen framför allt bland dem förtroendevalda. Det man oftast reagerar på är hur lång tid man lägger på skötsel av bunkrarna.

Det är inte frågan om att man skall kontrollera och övervaka dem anställda utan det skall vara ett hjälpmedel för alla för att se om man är på rätt väg och prioriterar rätt.

Sätt dit en dator i omklädningsrummet som alla skall gå till och knacka in sina uppgifter i en Excel fil innan dem går hem för dagen. Det tar max 1 - 2 min per person. Se exempel nedan!   

Vi får heller inte glömma att det måste finnas ett skrivet måldokument som bas som beskriver hur banan skall se ut idag och i framtiden. Denna skrift skall tas fram av banpersonalen och banutvecklingsgruppen, som sedan beslutas av styrelse. Till sist presenteras den för medlemmarna på klubben och beslutas av årsmötet.

Detta måldokument skall hela tiden vara levande och förändras och justeras efter dem beslut som tas på klubben. Inför årsmötet skall detta självklart bifogas till medlemmarna likaväl som budget, verksamhetsplan, verksamhetsberättelse, val m.m. Det gör samtidigt att så fort det sker förändringar t.ex. i driftsbudget så måste man gå in i måldokumentet och ändra där. Annars så blir kravbilden snedvriden.

Som avslutning så skall man därför inte stirra sig blind på grannklubbens siffror, för förutsättningarna som jag beskrivit ovan kan vara helt olika. Utan ta fram eget underlag med egna siffror så kommer det att bli bra. Tveka inte att ta hjälp av din Bankonsulent om du känner för att komma igång med denna viktiga uppgift. 

2018 avslutades mitt forskningsförsök på Surahammars GK som handlade om att återetablera en golfgreen efter vinterskador. Syftet med hela projektet var att jämföra olika såtekniker, gräsarter, mm. För en tid sedan var jag på återbesök på försöksgreenen under ett banbesök.

En slående skillnad finns fortfarande kvar och det är att det är skillnad på olika gräsarter. På försöksgreenen som delades in i olika försöksrutor kan man tydligt se en skillnad i gräset sammansättning, täthet, färg, spelyta och invandring av vitgröe. De gräsarter som användes under försöket var kärrgröe och krypven. Båda arterna används frekvent under våren i Sverige när man ska hjälpså greener efter vinterskador beroende på vad man har för strategi.

Bilden nedan visar 8:ans green på Surahammars GK, höger del är krypven, vänster del kärrgröe/vitgröe.

Min observation efter 2 år är att krypven är väldigt stark och att den arten är kanske bättre i det långa loppet? Faktorer som styr vad man väljer för gräsart är såklart många men jag tror vi måste börja tänka mer långsiktigt framöver!?

Bilden visar banchef Sören Szilagyi på försöksgreenen! Röda rutan är krypven. 

 En ytterligare reflektion som jag gjort under några år är att fler och fler golfklubbar börjar hjälpså sina greener kontinuerligt och då främst med en ”slits” maskin vilket i mitt försök visades vara den bästa metoden. Jag tror den strategi är väldigt bra då vi hela tiden får gräsfröet på ”rätt” plats dvs under gräsytan på ett skyddat ställe. Dessutom får vi in ”nytt” starkt gräs på våra gräsytor som långsiktigt kommer göra att ytan blir bättre.  

Konklusionen blir alltså: fortsätt hjälpså era gräsytor många år framöver😊