Banbloggen

Projektet ang. hjälpsådd fortsätter som planerat. I måndags var jag på Surahammars GK för ett återbesök. Glädjande kunde man se lite nya fjun av gräs vilket var intressant. Generellt så har det inte hänt så mycket sedan sådd (11 april) men nu har det i alla fall dragit igång och på flera av leden kan man se tydliga tecken på att gräsfröet har grott. Något som återigen är slående är att fröet måste ha jordkontakt för att etableras. På måndag den 8 maj görs första avläsningen på försöket i Surahammar och på onsdag den 10 maj görs första avläsningen på Leksands GK.
Nedan ser ni några bilder från dagent!

Nu verkar vårvärmen komma efter en kall april runt om i landet. Och då skriver jag om vintertäckning av greener...men längst upp i norr ligger dock banorna fortfarande under snö. En hel del vinterskador finns tyvärr, inte bra i Norrland utan även längre söder ut. Årets såteknikförsök som Calle Lönnberg har ansvar för finns utlagt i Dalarna och i Västmanland (se tidigare blogg-inlägg).

Jag har tidigare skrivit en del om vintertäckning av greener med täta och/eller genomsläppliga dukar. Ofta får jag frågor som; vad kostar det? Vad kan man "tjäna"? Kommer banan att öppna tidigare? Och så vidare...

Utifrån att ha följt hur antalet banor som vintertäcker sina greener, har ökat sedan jag började jobba på SGF 2004 så vill jag sammanfatta mina intryck så här:

#Vintrarna blir allt mer varierande, snö, regn och töperioder mitt under vintern förekommer numera på de flesta håll i landet. Det innebär att is kan bildas och då kan vintertäckning med tät duk vara en möjlighet till bättre överlevnad

# En "risk" med tät duk är att gräset kan (vid vissa förutsättningar) kvävas under duken. Högre temperatur (otjälat) i kombination med hög organisk halt i marken kan göra mikroorganismerna aktiva (och de förbrukar syre). Så utifrån detta faktum så är det på sin plats att vara mer vaksam vid täckning med tät duk på greener med hög mullhalt ("uppdressade" jordgreener och vid thatch).

#Sedan kan syret ta slut/minska till för låg nivå vid lång period (lång vinter) av täckning med tät duk. Ska bli intressant att se, hur de två nordligast banorna i Sverige som vintertäckt denna vinter utvecklas närmaste veckorna. Den ena tog bort dukarna under sista veckan i april (efter närmare 6 månader under duk), den andra får bort duken nu i dagarna. Här finns även erfarenhet från norra Finland (Uleåborg)

# Kemiska bekämpning mot snömögel nära inpå dukläggning behövs. Även om det finns exempel på hygglig överlevnad av icke bekämpade vitgröegreener som täckt med tät duk.

# Fundera på var smältvatten etc. kan rinna in från områden runt greenen. Skär ner duken (eller dra ner över en bunkerkant) för att minska risken för inrinnande vatten under duken. Smältvatten har en förmåga att hitta nya vägar, så här får man prova sig fram, det kan rinna in på de mest förvånande ställen.

Exempel på hur tät duk skärs ner för att förhindra att vatten kommer in under duken.

# Åtgärda lågpunkter som finns på greenerna. Här samlas snö, smältvatten som bildar is och tyngden av detta kan leda till kvävning under duken.

# Fundera på hur det går att bilda en luftspalt under duken. Flertalet banor i norra Sverige lägger ut en vårduk (genomsläpplig) botten och täcker den med tät duk. Att lägga in dräneringsrör över greenen kan vara ett alternativ, både genom att bygga ett mellanrum, men även för att göra det möjligt att blåsa in luft under vintern.

# Vid måttligt snötäcke, så har en del klubbar regelbundet under vintern blåst in luft (med hjälp av lövblås).

# Generellt innebär inte vintertäckning ett tidigare öppnande (i vart fall inte i norra Sverige) av banan, men däremot öppnande med bättre kvalitet och framförallt ett gräs som bättre tål spel och skötsel, jämfört med en "nysådd" planta.

Vad kostar det då? Här får man räkna på vårduk (genomsläpplig) och en tät duk. En tät duk kan vara en "byggplast" (bredd upp mot ca 20 m finns) för några kronor/m2 upp till täta dukar som är gjorda för ändamålet och har en prislapp upp mot ca 20kr/m2. Priset på vårdukarna varierar också i ungefär samma spann. Men vårduken är ju något som flertalet klubbar redan har i områden där vinterskador förekommer. Sedan slutligen arbetskraften, de flesta klubbar löser det tillsammans med ideella krafter som kallas in när det närmar sig dukläggning och när det är dags att ta bort dukarna. Sen behöver ju vintertäckningen "övervakas" under vintern, så självklart behövs det folk på plats även under vintern.

Genom detta inlägg hoppas jag att vi kan få igång en diskussion kring vintertäckning på vår FB-sida "Golfbaneskötsel i Sverige". Ni som vintertäcker; vad har fungerat och vad har fungerat mindre bra i samband med vintertäckning? Vad har ni köpt för material att täcka med och erfarenheter kring det? Hur löser ni det hela praktiskt med att täcka, med tanke på behovet av arbetskraft? Har ni beräkningar på vad det hela kostat och vad har ni (förhoppningsvis) sparar in i form av "mindre" jobb i form av hjälpsådder? Frågorna är många och jag hoppas på en levande diskussion, ända fram tills hösten! Och allt behöver inte ske "öppet" i sociala medier etc, utan skapa kontakter mellan kollegor så kan ni lära mycket av varandra! Min förhoppning är att det blir ännu fler banor som överväger att testa att täcka någon eller några greener till nästa vinter.

Vill ni veta mer så finns ytterligare information här:

Ni som har lyssnat på Torbjörn Pettersson i samband med SGFs vinterseminarier i höstas fick en hel del nyttig information. Presentationerna från denna träff hittar ni här

STERF-skrift om vintertäckning

Kanadensiska undersökningar om bl.a. ventilation i samband med vintertäckning

HGU-arbeten om vintertäckning, Västerås GK och Sala GK

Demonstrationsförsök vintertäckning

Och så får ni gärna höra av er till mig så kan vi specifikt diskutera era villkor på den egna klubben!

Och ibland mindre tydlig gräns mellan tät duk och vårtäckningsduk. Området mitt i bilden har förutom tät och genomsläpplig duk även haft en bubbelplast (blått material längst upp i bild)