Banbloggen

Ser vi något resultat av den långvariga torkan en bit in i oktober?

På denna klubb som ligger i Småland ser ni hur det såg ut när det var som allra varmast i somras och vattnet sedan länge tagit slut. Samt hur det såg för bara någon vecka sedan. Vad har dem i detta fall gjort?

För det första så bad klubben om att få ett banbesök, som naturligtvis mynnade ut i en banrapport med tillhörande konsekvensbeskrivning. Denna lyfte man sedan upp på styrelsenivå. Dem gav sedan Klubbchefen och Banchefen i uppdrag att genomföra åtgärdsplanen trots att pengarna definitivt inte fanns varken i driftsbudgeten eller i klubben kassa. Man bedömde att denna åtgärd måste göras och det innebar att någonting annat fick stryka på foten.

När väl det började komma lite regn i mitten av september månad började med att riva alla ytorna med en s.k. thatchharv, där efter borstades ytorna med en specialborste som man i normala fall bara använder på konstgräsfotbollsplaner. Sedan vertikal skar man ytorna med en inhyrd traktormonterad vertikal skärare i två riktningar på ca 3 cm djup. Allt gammalt gräsklipp som man fräste upp blåste man sedan ut i ruffarna. Som sista åtgärd var det sedan dags för lite stödsådd och en extra giva med vanlig NPK.

Resultatet är häpnadsväckande eller hur? Jag gillar framför allt att man lyfte upp frågan trots väldigt små medel förutsättningsvis och tog tag i det omgående! Jag har samtidigt ett par klubbar där det idag i princip är helt igen läkt trots väldigt få eller inga extra åtgärder alls. Sedan finns det självklart banor som har väldigt mycket skador fortfarande att slåss med!

Nu gäller det för alla att titta över vattentillgången och säkerhetsställa denna till nästa säsong. För en sak kan vi alla vara säkra på och det är att det inte är den sista säsongen vi ser detta med extremtorka!

För att utröna om Smithcos nya bredare vält är likvärdig med deras äldre typ och gör ett lika bra vältningsarbete testade vi de båda vältarna på Haverdals GK. Den nya  välten är ju som bekant mycket effektivare med upp till bubbelt så hög kapacitet men gör den ett lika bra vältningsarbete? Den äldre smalare varianten har ett högre marktryck vilket skulle kunna göra skillnad med en tydligare vältningseffekt. 
För att ge svar på denna fråga delade vi av 18:e green och vältade  den flera gånger för att utröna skillnader. Vi mätte greenen före, efter en vältning och slutligen efter tre vältningar. Greenen var klippt på 4 mm och var i övrigt i mycket gott skick.
Vi mätte greenens hastighet med stimpmeter, ytans hårdhet med truefirm och slutligen jämnheten med en Parry meter.
Som alla förstår är detta ett väldigt enkelt försök och inte på något sätt vetenskapligt upplagt men den ger ändå en klar indikation på om det finns några skillnader mellan de olika välttyperna.
Resultatet visar på att vid vältning en gång ökade stimpen med 1 fot från omkring 9 fot till över 10 och sedan till 11 fot vid trippelvältning. Båda vältarna visade samma utveckling och ingen skillnad mellan dem kunde uppmätas.
Vad gäller hårdheten blev ytan bara knappt mätbart hårdare och samma sak kan sägas om jämnheten som förändrades till det bättre men som sagt knappt mätbart.
Slutsatsen av denna lilla test blev att det inte skiljer något i vältningseffekt mellan de två typerna men den nya bredare välten är väldigt mycket arbetseffektivare.
En stort tack till banchefen Stefan Lundh på Haverdal som tog sig tid och ställde sina båda vältar till förfogande.

En jämförande test av Smithcos äldre smalare vält till vänster och deras nya bredare vält til höger. I förgrunden mätasinstrumenten Parrymeter, Stimpmeter och Truefirm hårdhetsmätare.