Banbloggen

Nu har har September månad hållit på en stund. I konungariket Sverige som är väldigt avlångt så har klubbar i norra delen tömt sin bevattning efter en ca 3 månader lång golfsäsong, temperaturer med – graderna på nätterna sjunker och det är måttliga dagstemperaturer! I södra delen av riket ser det annorlunda ut med temperaturer på 17–20 c. Stor skillnad som ni märker på hur våra banor har det😊

Men skötseln på hösten är den samma till stora delar.

Kontrollera det ni kan kontrollera! Dagga av ytorna är en framgångsfaktor så att fotosyntesen kan fungera optimalt vid så många timmar som möjligt då solvinkeln börjar bli otäckt låg. Styr tillförseln av vatten och näring för att verkligen optimera för plantan att lagra energi för vinterns prövningar! Inte minst minskas svamptrycket vid dessa åtgärder. Klipp när ni måste annars välta.

Under årets Stortävling i Sverige, Scandinavian Invitational på Hills GSC fick jag möjligheten att mäta jämnheten på greenerna före och under tävlingen. 
För att först få en förståelse för mätinstrumentet Parrymeter så mäter man ytans jämnhet med denna. En boll har kontakt med markytan och dess rörelser registreras i en app i mobilen. Vi får då ett värde för horisontella rörelser ( hur bollen rör sig i sidled) och ett vertikalt ( hur hoppig ytan är. Ett börvärde har tagits fram för olika scenarior allt ifrån kvalitén på en vintergreen till mästerskapskvalité.
Jag startade med att mäta 8 greener på torsdagen veckan före för att få ett nollvärde det vill säga hur banan var innan intrimningen inför tävlingen och här låg då värdena ungefär som en bra sommargreen. Nästa mätning skedde sedan på måndagen i tävlingsveckan då intrimningen hade pågått i tre dagar. Värdena var betydligt bättre men fortfarande en bit ifrån mästerskapsklass trots att stimpvärdet redan nu var nära det önskade som var 11,6 fot.

Redo för mätning av Hills 9:e green

Under dagarna som följde blev greenerna jämnare och jämnare men ändå inte lika bra som jag tidigare mätt upp under Ryder Cup 2016 på Hazeltine i USA eller under EM 2015 på Halmstads GK.
Vädret dagarna före och den första tävlingsdagen var långt ifrån idealt med regn och rusk vilket verkligen inte förenklar intrinming av banan men spelarna var redan från tävlingsstart nöjda med greenernas kvalité trots att mätvärdena inte visade på perfekta greener. 
När tredje tävlingsdagen så kom på lördagen var plötsligt värdena där, lika bra som de tidigare nämnda banorna och det gick faktiskt att se med blotta ögat vid en rulltest att bollen riktigt flöt fram.
Vad kan vi då lära oss av detta? Jo att det verkar ta betydligt längre tid än vad man kan tro att få till den perfekta puttytan. Hastigheten på greenerna går ganska snabbt att uppnå men riktigt bra jämnhet tar längre tid, i detta fall en vecka. Sedan har vi ju då slitaget av intrimning genom klippning, ibland dubbelt och vältning samt allt spel som pågår under tävlingsveckan som i slutändan kan ge bestående skador vilket skapar ett dilemma för var banchef. Frågan blir då, hur tidigt kan jag börja med intrimningen och hur länge vågar jag ligga kvar med detta skötselprogram utan att få skador? Svaret på denna fråga är svår att ge men att direkt efter tävlingen ge greenerna näring och vatten samt att dra ner på skötselåtgärder och kanske höja klipphöjden är bra åtgärder för att gräset snabbt skall kunna återhämta sig och på så sättundvika problem framåt i tiden.

Hills en tidig tävlingsmorgon