Banbloggen

Detta är värdens största mässa, utbildningsplats och mötesplats för golfbaneskötsel och dess leverantörer. Mötesplatsen anordnas av den amerikanska banchefsorganisationen Golf Course Superintendents Association tillsammans med flera och stora sponsorer. För 11 året i rad är Syngenta huvudsponsor av hela arrangemanget.

Under de två första dagarna av 4 totalt, är det utbildningar i mängder som gäller. Utbildningarna riktar sig till alla som sköter golfbanor och dess faciliteter. Här presenteras både de senaste forskningresultaten och äldre forskningsresultat. Allt sys ihop till något som är direkt applicerbart i den dagliga skötseln på våra banor. Det finns många stora universitet i USA som har omfattande forskning inom golfbaneskötsel och konstruktion. Universitetens forskare tillsammans med erkända banchefer och rådgivare är de som håller i de flesta utbildningarna.

Jag själv valde att första dagen gå en heldagsutbildning om olika stressfaktorer för de gräsarter som är de vanligaste vi har i Sverige. Utbildningen namngavs Advanced Stress Management for Cool-Season Turgrasses.

Denna utbildning hölls av Chris Carson och Bingru Huang. Nedan följer några punkter som jag fick med mig från den dagen. Några känner vi väl till men är värda att repetera.

Värme, solljus och vindväxling:

Riktigt hög värme i marken är ännu inget problem för oss. Däremot brist på solljus och luftcirkulation har de flesta banor problem med, på någon eller flera greener eller andra områden. Brist på solljus är en stress för gräset. Gräs som får för lite solljus kan inte bygga upp tillräckligt med kolhydrater, detta är så klart ingen nyhet. Men gräs som får för lite solljus kommer få en svagare cellstruktur och bladen blir mjuka och slappa vilket gör att dessa plantor är mycket svagare mot slitaget som sker genom skötsel och spel. En bra påminnelse och ett tips på hur man kan känna på bladen om de är försvagade.

Att gräsets rötter minskar under sommaren beror på brist på kolhydrater, orsakat av hög tillväxt och låg klipphöjd. Att under sommaren öka rotdjupet sker lättast genom att öka klipphöjden, endast en liten höjning kan göra att mer kolhydrater genereras än vad gräset behöver för sin tillväxt. Man ska alltid sträva efter ett överskott.  Alternerar man vältning med klippning ökar också kolhydratsinlagringen eftersom gräset blir lite längre den klippfria dagen, och kan därigenom fånga upp mer solenergi.

Stora dressgivor minskar kolhydratsinlagringen genom att gräsets blad får en mindre yta mot solen. Fokusera på små givor ofta. Att vattna för mycket förbrukar också kolhydratsinlagringen genom att gräset kommer transpirera ”andas” mer. För hög kvävegiva minskar också förrådet av kolhydrater av samma anledning.

Rotdjupet och mängden rötter spelar mycket stor roll för växtens fotosyntes och därigenom avgörande för hur mycket kolhydrater som ska kunna lagras in i gräset.

För hög mängd fosfor kan låsa fast järn i marken och även göra att fosforn själv blir mycket svårtillgänglig för växten. Detta kan skapa en stor stress. Med andra ord, ha koll på vad era greener innehåller, och lägg inte på mer än vad som behövs.

Under den varma delen av sommaren har gräset rötter begränsad förmåga att ta upp näring. Under denna period finns det stora vinster med att tillföra kväve via bladen. Sprutgödsla alltid på fuktiga blad, torra blad är dåliga på att ta upp näring och brännrisken är större.

I USA jobbar många banor med syringing (duschning) av greener under dagen i syfte att kyla ner plantorna. Denna metod är ineffektiv eftersom kyleffekten endast varar ca 15 min. Rådet för att lyckas med kylning är att skapa god vindväxling runt greener, alternativt använd fläktar eller om man har dräneringssystem av modellen SUB-air. Med SUB-air blåser man luft genom systemet som sedan trycks ut genom greenytan. Denna teknik är det väldigt få banor som har i Sverige. Dock är metoden möjlig att tillämpa på vanlig dränering om man har brunnar eller tillgängliga utlopp på sina utgående dräneringar. Man måste bara se till att det finns stopp i övriga ändar av dräneringen, då kan man bygga upp ett litet tryck och få viss kyleffekt och luftningseffekt genom att trycksätta dräneringen med tex en ryggburen lövblås.

Trädfällning för luft och solexponering. Många kan ha svårt att få ta ner skuggande träd av olika anledningar. Därför är det mycket viktigt att alla vet exakt vilka träd som ska tas ner, den dagen det kan bli möjligt att ta ner träd. Detta gäller också för dem som kan ta ner skuggande träd utan att det stör någon annans intresse. Ha alltid en trädavverkningsplan på er bana.

Kuriosa 

Gräset växer framförallt på nätterna, det gör även vi människor. Sleep long and grow tall. Bingru Huang berättade att hon har två barn hemma. Hennes dotter sover mycket och är lång, hennes son sitter uppe och spelar spel på nätterna och var betydligt kortare. Finns säkert ett litet samband mellan vila hos gräs och människor😊

Stress orsakat av vatten

Ett tätare gräs minskar avdunstningen, dressning minskar också avdunstningen. Tillväxtreglering med PGR minskar vattenförbrukningen. Högre kvävegivor än vad gräset behöver ökar också förbrukningen av vatten. Chris Carson tyckte att vältning och tillväxtreglering har varit det mest avgörande för att minska  vattenförbrukningen hos gräs.

Att använda lokala ET-värden för den plats ens bana ligger på är mycket positivt för att veta hur mycket man behöver tillföra genom bevattning. Att tillföra ett underskott av ET-värdet är ett bra mått för att inte övervattna gräset. Banor som använder ET-värdet och fuktmätare använder generellt alltid mindre vatten. Ha alltid koll på ert lokala ET-värde.

Stress orsakat av vinter - några korta punkter

Jobba för att skydda tillväxtpunkten. Dör bladet eller rötterna under vintern, överlever växten ändå. Thatch gör att tillväxtpunkten trycks högre upp i ytan och blir därmed mer utsatt för påfrestningar av is och kalla vindar.

Att vintertäckning är positivt för vinteröverlevnaden av gräs är känt sedan länge. Nedan visas en graf för hur duken påverkar klimatet i greener som är täckta under vintern.

Vattna under väldigt tidig vår är riskabelt om det blir kallt igen. Det räcker att det är minusgrader i vinden. Vatten kan då tas upp av plantan och transporteras upp mellan växtens celler och orsaka cellsprängning med följd av att plantan dör.

Stress orsakat av skugga

Här blev jag förvånad. Tidigare har jag varit helt övertygad om att morgon och förmiddagssol är den viktigaste för fotosyntes och för att torka upp ytorna från fukt. Fukt är naturligtvis viktigt att ta bort från våra ytor så tidigt som möjligt på morgonen. Men solens stålning består som bekant av en brett spektra av färger. På eftermiddagen genererar solen mer blått ljus och detta ljus skapar mer fotosyntes för gräs och därmed högre kolhydratsinlagring och styrka till gräset.

Har ni skuggproblem orsakat av träd, men har svårt att få gehör för att ta ner dessa träd, är det bästa sättet att visa på siffror. Använd mätinstrument som mäter soltimmar och fotosyntes.  Detta för att få fram värden och jämför med greener som ligger öppet och mår bra.

Ett forskningsförsök på krypvensgreener i Michigan visade på att greener som skuggas 80% av dagen och behandlades med tillväxreglering, ökade tätheten på gräset med 20%.

Tillväxtreglering – Koncentrerar mängden klorofyll, därav blir gräset grönare. Tillväxtreglering minskar så klart höjdtillväxten men inte tillväxten totalt, plantar lägger istället mer energi på utlöpare, fler skott och rötter. Biomassan är alltså den samma vilket är viktigt att tänka på när det gäller dressning och övrigt underhåll av ytan.

Naturliga växthormoner

Bingru Huang berättade om att dom i sin forskning sett mycket positiva resultat av att använda Cytokinin. Hormonet ökar celldelning i rötterna vid jordapplicering, och gör gräset mer värme och stresstollerant både vid blad och jordappliceringar.

Nyheter

Bingru Huang berättade om ett pågående försök som är riktigt intressant. Man har hittat gräs ute i ökenområden som klara sig bra under långa perioder av torka, och som också har mycket låga näringskrav. Runt rötterna på detta gräs kunde man hitta olika mikroorganismer. Dessa mikroorganismer började man ympa in i majsplantor då majs är mycket vatten och näringskrävande. Denna studie var mycket framgångsrik. Senare har man nu testat att ympa krypvensgräs med dessa mikroorganismer och fått fram fantastiska resultat. Krypvenen som ympats skulle sättas under torkstress i 30 dagar. Efter halva tiden var forskarassistenterna på väg att avsluta försöket då allt gräs såg ut att var dött. Men Bingru ville fortsätta, vilket visade sig vara rätt beslut. Efter 30 dagars torka tillförde man vatten och näring och krypvenen vaknade till liv igen. Detta försök kommer vi med stor sannolikhet höra mer om inom en snar framtid.

Några intryck från mässan och konferensen

Öppningsceremonin hölls på onsdag morgon. Inleddes med nationalsång och artister. En mycket mäktig upplevelse. Väldigt många var där och många tackades för sitt arbete med GCSAA och att göra detta event möjligt än en gång.

Ett axplock av jag såg på mässan

Syresättning av dammar är många gånger svårt pga. att det saknas strömförsörjning lång ut på banan. Nu finns det ett system som drivs helt och hållet med solenergi från en solpanel. Inga batterier krävs, vilket reducerar driftskostnaden. Detta system har dock sin begränsning, systemet är inaktivt när det är mörkt. Har man system med batteri back-up, kommer batterierna utgöra en stor del av driftskostnaden då batterier har en begränsad livslängd när de utsätts för djupurladdningar hela tiden. System med solpanel och batteri back-up, finns sedan några år på marknaden. Denna teknik är ny.

Utrustning till våra lantbrukssprutor och spruttruckar

Ny teknik har tagits fram för övervakning av sprutmunstycken. Alla har varit med om att något eller flera munstycken inte levererar bra spridning mitt under pågående gödsling eller bekämpning, utan att vi direkt får någon indikation på att trycket eller flödet reducerats. Nu har Toro tagit fram ett övervakningssystem som mäter flödet vid varje munstycke och signalerar direkt om något är avvikande. Jag tror att vi kan ha bra nytta av ett sådant system.

Sprutramp:

De flesta banor har 1 spruta som framförallt används till greener. Denna ramp är oftast ca 5-6 meter bred. Om man då vill gödsla eller behandla fairways, kommer det med denna ramp att ta lång tid. Nu finns det en lättviktsramp som kan användas till de flesta sprutor och som går att fälla ut från 6m till 10m. Detta ökar kapaciteten med 40-50% jämfört med en vanlig sprutbom. Redan 2017 såg jag denna ramp och var fascinerad. Till den går det också att koppla ett intelligent styrsystem om man vill. Med detta system kan man få variabel spridning om man svänger under körning samt individuell styrning av varje munstycke. Denna metod kommer garanterat skapa direkta ekonomiska-, agronomiska- och miljömässiga fördelar. Varje munstycke stängs av precis där man förvalt att gränsen går för ett visst område. Systemet arbetar efter sateliter.

”Skyddsutrustning”

I bland annat södra USA och Australien är solen som alla vet väldigt stark. Alla som jobbar på en golfbana vistas i solen varje dag och under långa arbetspass. Det är tyvärr väldigt vanligt med hudcancer för de som arbetar där. På dessa banor är det lika självklart att skydda sig mot solen med solskyddsfaktor som att använda skyddsskor och skyddskläder. På de flesta arbetsplatser står arbetsgivaren för detta.

Robotklippare

Jag stötte på denna fairwayklippare. Mer av detta kommer vi garanterat se inom en snar framtid.

Ett stort fan av hundar som jag är, ville jag också titta på en förevisning om hur man kan kontrollera förekomsten av skadefåglar på en golfbana med hjälp av vallhundar av rasen Border colli. Företaget som höll i förevisningen heter Flyaway Geese. Riktigt häftig förevisning.

Sammanfattningsvis en rikigt givande vecka i Orlando med en del nyheter och många trevliga möten.

Nytt år och som Calle skrev i sitt inlägg mycket speciell, VARM vinter i syd- och mellan Sverige, så här långt!

När det gäller växtskydd har det som vanligt hänt en del nytt!

Här kommer en kort översikt:

Osäkerhet om vad som gäller för olika preparat, beror ofta på de relativt korta registreringstider som nya växtskyddsmedel har samt att KemI s hemsida har en viss fördröjning när det gäller uppdateringar i bekämpningsmedelsregistret.

Medallion , Instrata Elite och Exteris Stressgard har åter registrerats eller vi kan utgå ifrån att de kommer att åter registreras och kan användas under 2020.

Växtskyddsmedel med Aktiv Substans Propicinazole dvs Banner Maxx har en utgången registrering och får ej användas, lagras eller transporteras efter 2020-03-20

När det gäller nya svampmedel till Golfen finns det chans till minst ett nytillskott, det ligger en del växtskyddsförsök ute i Sverige under denna vintern. Preparaten har diskreta ”nummernamn”, men med lyckade resultat hoppas vi att de kan vara OK att nyttja till kommande höst.

Ett av "Sifferförsöket" som ligger ute i fält!

Vi fortsätter att jobba för att komplettera med nya effektiva preparat och att förbättra användnings villkoren för de preparat vi har idag.