Banbloggen

På Växjö GK har man placerat de flesta främre tee (3 900 m) precis i början av fairway. Hur har man då praktiskt gått tillväga? Efter att noggrant ha lyssnat igenom synpunkter och åsikter bland sina medlemmar och gäster under lång tid fastnade man för de här slutgiltiga placeringarna, eftersom sprinklers på fairway på de flesta ställen även täcker denna del (då behöver man inte dra fram speciella sprinklers).

Klubben gick till väga på följande sätt: man torvade av hela ytan så att man dessutom kunde skapa långa flacka slänter med målet att kunna klippa teeytan med den ordinarie fairwayklipparen i alla klippriktningar. Målsättningen är att det ska se ut som om tee legat här hela tiden. Sedan la man på vanlig matjord och vägde av ytan noggrant. Till sist var det dags för den sista finjusteringen och man rullade tillbaka gräset, dressade alla skarvar plus att ytan gödslades upp.

Inga dräneringar behövs under teekonstruktionen, för därunder finns de småländska morän-/stenmassorna, ofta är de genomsläppliga för vatten.

Vi får inte glömma att även dessa främre tee måste få i princip lika mycket kärlek som de ordinarie tee. För de äldre, kvinnor, juniorer och nybörjare som ska spela på dessa tee betalar även de sin medlems-/greenfeeavgift. Oerhört viktigt är att kanslipersonalen är uppdaterad om de nya fina tee och rekommenderar dem för denna kategori av golfare. Så att alla får samma häftiga spelupplevelse som man har rätt till enligt sin spelstandard!    

Golfskornas slitage på greenerna var ett av många intressanta ämnen som redovisades av professorerna Frank Rossi och Doug Soldat under den årliga utbildningsveckan i Orlando. Veckan arrangeras av amerikanska greenkeeperförbundet GCSAA.

Frank och Doug har, liksom alla vi som jobbar med golfbaneskötsel, blivit förskräckta och ryggat tillbaka när de sett utvecklingen och designen på dagens golfskor. Numera ser plastspikarna ut som spindlar med långa tentakler och ett flertal modeller har fått rejäla klackar. Lyfter man inte på fötterna när man går eller vrider på skorna när man böjer sig ner för att plocka upp bollen, blir skadorna på greenerna ibland bestående.

Rossi och Soldat har låtit ett antal elever på sina universitet gå med olika skomodeller under olika långa perioder på sina proffsigt skötta testgreener med ett normalt slitage. Efter försöksperioderna mätte man utseendet enligt en skala från 0–9. Låg resultatet under 6,5 var puttytan inte bra.

Om jag sammanfattar det väldigt kort var puttytorna efter 4–6 veckors trafik helt oacceptabla att spela på.

Nämnas kan att dessa professorer har varit i ständig kontakt med skotillverkarna under och efter försöket. Resultatet av de kontakterna var inte officiella...