Krönikor Vision 50/50

Här kan du läsa alla krönikor om jämställdhet och inkludering.

  1. Quiet please…
  2. Vision 50/50

    Quiet please…

    Under hösten har kvinnor i yrkesgrupp efter yrkesgrupp under #metoo och andra hashtags vittnat om hur de utsatts för olika former av sexuella trakasserier och fysiska övergrepp.

    Jag kunde nog inte föreställa mig omfattningen av problemet innan och måste erkänna att jag varit lite kluven till kampanjer av detta slag. Men #metoo-kampanjen är nog en av de viktigaste kampanjerna vi haft för att synliggöra rådande maktstrukturer.

    Nu när idrottskvinnorna samlar sig under #timeout kommer golfen förstås inte undan

    Att mansgrisar, sexualförbrytare och mobbare som finns överallt i samhället, oavsett sektor, inkomst eller utbildning synliggörs är bra och jag hoppas verkligen att alla de vittnesmål som nu träder fram leder till en reell förändring.

    Nu när idrottskvinnorna samlar sig under #timeout kommer golfen förstås inte undan. Golfklubben är både en arena för golfspel och socialt umgänge, men också en arbetsplats med samma lagar och regler som på övriga arbetsmarknaden. Under arbetet med Vision 50/50 har flera skrämmande berättelser från tjejer/kvinnor som arbetat på golfklubbar framkommit. Det rör sig om sexistiska kränkningar, trakasserier, tafsande och ibland rena hot. Jag menar att det vilar ett stort ansvar på oss som arbetsgivare eller företrädare för golfen att reagera och framförallt agera när vi hör och ser beteenden som inte är acceptabla.

    Därför kan tajmingen med lanseringen av klubbutvecklingsprogrammet Vision 50/50 inte vara bättre. De klubbar som är vakna och lyhörda för vad som sker i omvärlden förstår att man behöver utbilda både sig själv och sin organisation i grundläggande värdegrundsfrågor. Detta för att förbli relevant och attraktiv och därmed inte riskera att uppfattas som hopplöst bakåtsträvande och omodern.

    Jag är dock hoppfull och övertygad om att jobbar vi på med Vision 50/50 och ständigt håller frågan aktuell kommer det leda till förbättring på sikt. Det är dock extremt viktigt att alla som kan, har positionen och makten att göra något går från ord till konkret handling. Det visar just nu ett antal manliga förebilder ute i Golfsverige som tagit ställning och aktivt deltar i klubbutvecklingsprogrammet Vision 50/50.

    Annica Lundström
    Nationell förändringsledare Vision 50/50 
    Publicerad 2017-11-23

  3. Nej, det löser sig inte!
  4. Vision 50/50

    Nej, det löser sig inte!

    Vision 50/50, alltså det jämställdhetsarbete som nu pågår runt om i Golfsverige, har ett väldigt enkelt syfte. Att göra golfen i Sverige mer rättvis. Det är barnsligt enkelt att förstå. Det är precis det som jämställdhetsfrågan handlar om. Mänskliga rättigheter.

    Jag har haft mailkontakt med alla, ja du läser rätt – alla som är med i programmet då jag hanterar inloggningarna till kunskapen. Den digitalt paketerade processen. Jag har också träffat de åtta pilotklubbarna och alla 42 klubbar och sju distrikt som nu är med i programmet.

    Jag beundrar verkligen alla de individer runt om i Golfsverige som nu på olika sätt tar sig an den här frågan. Frågan om mänskliga rättigheter. Frågan om mer lika villkor för kvinnor och män att utöva och påverka golfen.

    Men en sak skrämmer mig. Gång på gång, från olika håll, hör jag att "det löser sig nog med nästa generation" och "det blir skillnad med den nya generationen". Problemet är att nej, det gör det inte. Det löser sig inte.

    Jag börjar med mig själv som exempel. Jag är 34 år, man och vit. Jag är också politiskt intresserad, utbildad inom bland annat kommunikation, jobbar mycket med omvärldsbevakning och ansåg mig, fram till att jag som projektledare för paketeringen av Vision 50/50 fick ta del av all den kunskap som nu står till Golfsveriges förfogande, ha rätt bra koll på genusfrågan.

    Jag hade fel. Rejält fel.

    Spanar jag utanför mig själv – med till exempel kampanjen #metoo som tydlig indikation – ja då blir det ännu mer uppenbart att nästa generation, som jag nog än så länge till viss del kan sägas vara en del av, inte per automatik löser jämställdhetsfrågan och skapar mer lika villkor för kvinnor och män.

    Vi måste helt enkelt sluta tro att det löser sig och istället göra precis det min innebandytränare när jag var 13 år lärde mig att göra när vi körde "Idioten" en regnig torsdagsträning, kämpa lite mer.

    Det är genom kunskap och aktiviteter vi kommer någon vart i den här frågan. Något som både är tydligt om vi tittar historiskt, och viktigt om vi faktiskt vill göra skillnad och inte bara säga att "vi är för jämställdhet". 

    Normer har ju just den ofina konsekvensen att de effektivt flyttar beteende från generation till generation. Ska det brytas behöver vi förändring – som börjar med kunskap. Annars löser det sig inte.

    Ove Ellemark
    Digital chef, Svenska Golfförbundet

  5. Österlens GK: Vision 50/50 är det bästa som hänt!
  6. Vision 50/50

    Österlens GK: Vision 50/50 är det bästa som hänt!

    Susann Arvidsson, förändringsledare på Österlens GK, om varför golfklubbar måste ta tag i jämställdhetsfrågan och vilka insikter och vilken energi Vision 50/50 har gett deras klubb så här långt:

    Vision 50/50 kunde inte komma mer rätt i tid

    I dagarna har #MeToo spridits på sociala medier, en betydelsefull och viktig kampanj. Den står för den utsatthet som ett stort antal kvinnor lever i varje dag vare sig de befinner sig på en arbetsplats, en festival, i politiken, hemmet, ett idrottssammanhang, på en golfklubb eller en golfbana. I princip var som helst.

    Porträttbild av Susann Arvidsson, förändringsledare för Vision 50/50 på Österlens GK.
    Susann Arvidsson, förändringsledare för Vision 50/50 på Österlens GK.

    Det är en skrämmande insikt att så många kvinnor i alla åldrar någon gång i sitt liv har varit utsatta för övergrepp av något slag, verbalt, fysiskt eller psykiskt. Jag själv är inget undantag.

    Just nu är det en väldig kraft i frågor om övergrepp som jag hoppas ska leda till förändring på sikt. Det är lång väg att gå men man får aldrig ge upp!

    Vad är egentligen övergrepp?

    "Lagstridig handling som är riktad mot enskild person utförd av någon starkare eller mäktigare, kränkande handling." Så står det när man slår upp Svenska Akademins ordlista och söker på övergrepp. Det är en brottslig handling i sig och har genom århundraden tystats ned och osynliggjorts.

    Det är med andra ord hög tid att synliggöra dessa handlingar som förekommer i samhället i stort och även på våra golfklubbar och golfbanor. Oerhört skrämmande när man börjar se vidden av allt som händer och de ärr som kvinnor bär med sig hela livet.

    Vision 50/50 - nödvändigt och angeläget

    Vision 50/50 känns i dagsläget helt nödvändigt och oerhört angeläget att delta i. Kan vi i Golfsverige arbeta för att alla blir bemötta och behandlade med samma respekt oavsett vilka vi är, utöva golfen utifrån våra olika ambitioner och förutsättningar, påverka och ha inflytande, kan vi göra stor skillnad.

    Det är NU som gäller, sätt igång att arbeta med jämställdhet! Vi behöver lyfta upp frågan på bordet i styrelserummet, kommittéer, valberedning och andra verksamheter på klubben. Alla behöver förstå vad det handlar om, vad det betyder och vad det innebär för klubbens fortsatta verksamhet.

    Jag får en himla energi av att vara med och driva Vision 50/50. Det sprudlar av energi i gruppen när vi träffas och alla har ett stort engagemang vilket känns jätteroligt. Diskussionerna fördjupas och åsikter och tankar florerar hej vilt, högt och lågt. Man går därifrån med en härlig känsla i kroppen  att alla vill något nytt och är med på resan.

    Varje gång vi träffas dyker det upp nya insikter som ger nya värdefulla infallsvinklar som i sin tur leder vidare till; Vad gör vi med detta? Hur gör vi nu?

    Det är ett roligt, stimulerande och inte minst utmanande projekt. Innehållet i programmets första rond som handlade om struktur, normer, kultur och makt, har uppmärksammat grundläggande och viktiga aspekter om jämställdhet.

    Kunskapen som förmedlas genom text och videoklipp ger på ett enkelt sätt en djupare insikt i ämnet och hjälper oss hur vi ska tänka för att arbeta systematiskt och konstruktivt. Det är inte enkelt och det kräver ett långsiktigt perspektiv.

    Vi har kunnat konstatera att arbetet som vi har påbörjat kommer att förändra vårt synsätt framöver. Vi har insett att vi har mycket att arbeta med vilket känns roligt och är en stor utmaning. Detta är inget projekt som tar slut detta är bara början till något nytt.

    Insikter hittills

    Vi har ett stort utvecklingsarbete framför oss med att börja förändra normen för vad som är acceptabelt på vår klubb, skapa en mer öppen kultur där vi synliggör problem och lyfter fram och tar tag i de frågor som kan kännas svåra och obekväma att hantera. Dessutom behöver vi arbeta mot en mer jämställd maktfördelning i våra olika verksamheter. Det är dessa utmaningar som triggar igång energi och idéer.

    Avslutningsvis vill jag framhålla att:

     Jag är stolt över att tillhöra en klubb som är engagerad i arbetet med jämställdhet

    – Jag är stolt över att tillhöra ett idrottsförbund som är insiktsfullt och tar frågan om jämställdhet på största allvar. Som har förstått, tar ställning, har modet och vågar vilja vara med och visa vägen framåt!

    Jag ser fram emot fler spännande möten i klubben och mellan olika klubbar! Samarbete stärker!

    2017-10-18

    Susann Arvidsson
    Förändringsledare 
    Österlens Golfklubb

  7. Positiva siffror på pilotklubben Haverdal
  8. Vision 50/50

    Positiva siffror på pilotklubben Haverdal

    För två år sedan (2015) blev Haverdals GK utvald som en av åtta pilotklubbar i Sverige för Svenska Golfförbundets satsning Vision 50/50. En projektgrupp skapades på Haverdal, som tillsammans med övriga pilotklubbar träffades på flera olika workshops i Stockholm, under ledning av SGF.

    Ett viktigt avstamp för Haverdal, blev den policy som togs fram för bemötande, där klubbens ledord ”Gemenskap, glädje & utveckling” stod som grund. Policyn förankrades i Styrelsen och förmedlades ut till alla medlemmar och anslogs på klubben, hemsidan, i vår banguide mm.

    Policy för bemötande>>

    Utifrån vad klubben står för kunde vi sedan bygga vidare på våra värderingar och flera förändringar skedde:
    – Nya toaletter byggdes längs banan (via bidrag från Idrottslyftet)
    – Det anordnades nybörjarkurser endast för kvinnor (love.golf)
    – Inspirationsdagar genomfördes (bl.a. med Carin Koch)

    2014, redan innan vi blev pilotklubb, införde vi hektometersystem och en främre tee (40) med rekommendation av tee utifrån slaglängd. Tee it forward blev en del i vårt arbete med Vision 50/50 för att öppna upp för att prova andra tees. Nytt för i år är att vi har valfri tee på flera av våra klubbtävlingar, vilket också lyft fram tanken med hektometersystemet och få både medlemmar och gäster att prova banans olika tees. Fler medlemmar väljer nu samma tee som övriga i sällskapet och fler väljer även en främre tee än tidigare.

    Hektometersystemet & rekommendation av tee>>

    Ett annat viktigt arbete som genomförts av projektgruppen är att ta fram en handlingsplan där hela verksamheten setts över ur ett Vision 50/50 perspektiv. Denna handlingsplan ligger till grund för klubbens fortsatta arbete med Vision 50/50.

    Positiv statistik visar nu att klubben ökat antalet fullvärdiga, kvinnliga medlemmar med 6,2 % jämfört med juni 2015. Totalt sett har vi ökat antalet fullvärdiga medlemmar med 8,5 %, därav män med 9,8 %.

    Även våra greenfeeintäkter har ökat. Januari–juni 2017 har vi ökat med hela 24,6 % jämfört med samma period 2015.

    Något som också kan omnämnas är att vi 2015 och 2016 arrangerade tourtävlingen "Halmstad Ladies Open at Haverdal", en LET Access Series som även ingick i Nordea Tour för damer. Vi hade tidigare arrangerat Nordea Tour för herrar 2014.

    Förändingsarbetet med Vision 50/50 fortsätter, även om pilotklubbstiden avslutas till hösten 2017, vår nya vision som är grunden för klubben är:

    "En trivsam golfklubb i framkant vad gäller bana, miljö & jämställdhet, för alla som delar våra värdeord gemenskap, glädje & utveckling!"

    Linda Nevrén
    Klubbchef & projektledare Vision 50/50

    Projektgrupp Vision 50/50:
    – Linda Nevrén
    – Lars-Erik Blank
    – Inger Haag
    – Madeleine Högfeldt

  9. Så får vi tjejer att trivas och stanna kvar i golfen
  10. Vision 50/50

    Så får vi tjejer att trivas och stanna kvar i golfen

    Ann-Christine Halén, processledare för Vision 50/50 på Bokskogens GK, reflekterar över inspirationen hon fått av Annika Sörenstam och talarna vid Vision 50/50-seminariet under ANNIKA Invitational Europe som klubben arrangerade i augusti 2016.

    Under den internationella flickjuniortävlingen ANNIKA Invitational Europe var det fullt av tjejer och det myllrade av liv på Bokskogens GK – precis som det ska på en golfklubb där jag vill vara. Alla deltagarna var rutinerade, målmedvetna och med atletiska golfsvingar.

    Det var fullt av tjejer och det myllrade av liv – precis som det ska på en golfklubb där jag vill vara

    Jag hade fått hedersuppdraget att vara starter, så här stod jag nu på hål 1 och hade förmånen att tre dagar i rad bli inspirerad av fantastiska utslag i en sagolik uppvisning av tajming.

    Under en av tävlingsdagarna arrangerade klubben i samarbete med Svenska Golfförbundet ett seminarium om Vision 50/50 med inriktning mot tjejer 15–25 år. Deltagarna var kvinnor och män från kommun, näringsliv, Golfsverige och de tre pilotklubbarna från Skåne – Bokskogen, Barsebäck och Allerum.

    Vid seminariet framfördes många goda tankar kring vad som gör att tjejer trivs och fortsätter med golfen. Att egen utveckling och lusten att tävla kan hålla golfintresset vid liv även genom tonåren är väl lätt att förstå. Men om tröskeln för att kunna spela och ha kul med golf är alltför hög och kompisarna sysslar med annat krävs det något mer på klubbarna för att tjejerna ska stanna kvar.

    Sen tänker jag på Annika Sörenstam. Hon vågade göra det ingen annan hade gjort

    Mera lagspel och Solheim Cup-anda var något som Vision 50/50-ambassadören Carin Koch tog upp. Helt rätt tror jag! Det märktes att tjejerna från Hills GK har ett kitt som håller ihop dem när de sprang ut på green och gratulerade årets vinnare Beatrice Wallin strax efter att hon satt den sista putten i hål. En härlig syn!

    Att ha en ”storasyster” på klubben var en idé från Caroline Condrup, tränare på Barsebäck G&CC och ansvarig för Golftjej Skåne. Någon som är på klubben när tjejerna är där, som man kan ha roligt med och anförtro sig åt.

    Robert Linde från Roslättsskolans IF berättade att betydligt fler tjejer än killar ville fortsätta en andra termin med det golffritids som genomförts i samarbete med Bokskogens GK. Jag tror det beror på att de har sina kompisar med när det är golffritids.

    Uppdraget som starter är annars en traditionellt ”manlig” uppgift på klubben

    Tävlingens värd Annika Sörenstam imponerade med sin generositet och sitt uppmuntrande sätt. Tjejerna stod i fokus och Annika svarade på deras frågor på ett sätt som stärkte deras tro på att de kan bli riktigt bra på golf.

    Extra roligt var att Annika tog sig tid att delta en stund på vårt 50/50-seminarium. Hon svarade på många frågor och efteråt har jag funderat på något hon sa i stil med ”jag kanske aldrig hade kommit på tanken att utmana herrarna 2003 om jag inte kom från Sverige – ett land som ändå arbetar mycket med jämställdhet”.

    Nej, så är det nog. Tänk vad synd i så fall! När hon spelade mot herrspelarna var hon nervös, sa hon. Inte så konstigt, men varför utsatte hon sig för det?

    Min nästa fundering är att tankar om vad som är möjligt formas mycket av vad vi är vana vid, vad vi har sett och vad vi förväntar oss. Det är svårt att tänka nytt och man får anstränga sig riktigt ordentligt! Men att sen gå från tanke till handling kräver dessutom mod.

    Dagarna på ANNIKA Invitational var intensiva och jag stapplade hem efter uträttat värv. Det tog på krafterna att vara i hetluften! Jag var mycket stolt över att tillsammans med min klubbkompis Inga-Lill Lellky ha fått uppdraget som starter, en annars traditionellt ”manlig” uppgift på klubben. Vi tackade genast ja när vi blev tillfrågade av Anders Persson, projektledare för tävlingen på klubben.

    Vi hade ingen erfarenhet men med bra support från våra erfarna biträdande starters, Kalle Schmidt och Göran Karlsson, lärde vi oss på vägen och genomförde uppgiften. Ett varmt tack till Anders, Kalle och Göran. Genom att ge oss förtroendet skapades samtidigt en symbolhandling i enlighet med Vision 50/50.

    Nästa steg i arbetet med Vision 50/50 är att gå från snack till verkstad. Det ser jag fram emot, efter många månaders arbete med att analysera. Jag tänker att nu ska vi göra det ingen annan gjort – förändra Golfsverige. Är det möjligt? Ja, men det krävs antagligen mod för att våga förändras.

    Sen tänker jag på Annika Sörenstam. Hon vågade göra det ingen annan hade gjort.

    Ann-Christine Halén
    Processledare Vision 50/50
    Bokskogens Golfklubb

  11. Prestationsdrivna män och sociala kvinnor?
  12. Vision 50/50

    Prestationsdrivna män och sociala kvinnor?

    En av pilotklubbsdeltagarna i Vision 50/50 delar med sig av några reflektioner han gjort som golfare och pappa till två idrottande barn – en son och en dotter. Ställer sporten olika krav på tjejer och killar?

    Män gillar att tävla och kvinnor ser golfen främst som en social grej. Påståendet tycks vara en rätt så vedertagen sanning i Golfsverige. Möjligen ligger det en del i påståendet men frågan är i så fall varför? Är det något som är naturligt betingat eller är det beteenden vi själva har skapat?

    Män gillar att tävla och kvinnor ser golfen främst som en social grej

    Statistik visar att många golfklubbar framför allt tappar tjejer i tonåren. Hur kommer det sig? Kan det ha något att göra med vilken typ av förväntningar som finns på flickors och pojkars golf redan i unga år? Beror det på vilken typ av frågor vi börjar ställa till flickor och pojkar i samband med träningar och tävlingar redan när de är små? Kan en förklaring till att tonårstjejer slutar med golf vara att vi, mer eller mindre omedvetet, skapar olika beteenden kring pojkars och flickors golf? Jag har inte svaren på dessa frågor men har sedan en tid börjat ställa mig dem.

    Som pappa till två idrottande barn reflekterar jag ibland över vilka förväntningar vi tycks ha på våra barn och hur det skiljer sig åt beroende på kön. Jag har en dotter och en son som båda håller på med flera olika sporter, bland annat golf. Vilka frågor ställer jag själv och andra föräldrar till dem efter träningar och tävlingar? Båda spelar fotboll och till sonen och hans lagkamrater handlar frågorna ofta om resultat och prestation. Man hör saker i stil med: "hur gick det?", "vad blev det i matchen?", "gjorde du några mål?". Till dottern och hennes lagkamrater tenderar frågorna att handla om annat. Där hör man saker som: "hur var det på träningen?", "hade ni kul?", "vilka var där?", "hur var det med Sofia och Alicia?". Frågor av mer social karaktär alltså. Underförstått: pojkarnas idrottande är viktigt på riktigt, de ska ju bli proffs, medan flickornas idrottande är, tja..., i första hand socialt.

    Jag spetsar kanske till det en aning men ni förstår principen. Poängen är att om vi i tidig ålder tutar i pojkar att deras prestation är viktig så torde chansen öka att deras färdigheter också utvecklas. Och eftersom det är roligt när man blir bättre på något blir det också naturligt för dem att fortsätta med golfen.

    Vardagsspråk och jargonger har betydelse. Språkbruk är murbruk

    Om förväntningarna på flickor däremot är lägre, och vikten av prestation inte lika påtagligt kommuniceras från omgivningen, blir deras utvecklingskurva sannolikt inte heller lika bra. Och om golfen främst utvecklats till att vara en social grej ligger det kanske närmare till hands att man som tjej slutar i 13-14-årsåldern. Det finns ju så många andra attraktiva sociala arenor som öppnar sig i tonåren så varför vara kvar inom golfen? Och så står vi där, tränare, klubbchefer och styrelser, och tycker att det är så komplicerat med kvinnor och golf och undrar varför de försvinner från sporten? Och varför ska det vara så svårt att få till bra träningsupplägg för tjejer/kvinnor? Varför kan de inte vara lika enkla och okomplicerade att ha att göra med som männen? Självuppfyllande profetia, någon?

    På min hemmaklubb har vi en riktigt duktig flicka. När vi frågade tränarna varför just hon utvecklats så mycket blev svaret att hennes pappa ställer högre krav och pushar henne mer än vad de andra flickornas pappor gör. Efter en stunds eftertanke konstaterade tränarna dock att pappan egentligen inte ställer högre krav på henne än vad pappor (för det är oftast pappor) generellt sett ställer på killar i hennes ålder. Olika kön, olika måttstockar.

    Förväntningar och frågor. Hur mycket betyder de egentligen? Är det så att vi har olika förväntningar på flickors och pojkars golf? På kvinnors och mäns golf? Det kan verka så för när man tänker efter kan man konstatera att de flesta positivt laddade metaforer på golfbanan kan härledas till det manliga könet och de negativa till det kvinnliga könet (gubbsving är undantaget som bekräftar regeln). De allra flesta förstår precis vad en kärringputt är. Om någon däremot genar med sin drive över en damm på ett långt par 5-hål, ja då tar man en manlig linje, något som är djärvt och bra. Jag har aldrig hört någon skryta över en kvinnlig linje... Jag tror att vardagsspråk och jargonger har betydelse. Språkbruk är murbruk. Och om vi hela tiden kopplar bra grejer på golfbanan till uttryck med tydlig koppling till det manliga könet och dåliga grejer med det kvinnliga könet, vad är det egentligen vi gör då?

    Å andra sidan tar hela detta resonemang sin utgångspunkt i att männens sätt – det vill säga normens sätt – är "det rätta sättet" och att kvinnor ska anpassas till det. Det kan man förstås också ifrågasätta. Men det är en annan krönika.

    Martin Karlsson
    Chalmers Golfklubb, pilotklubb för Vision 50/50

  13. Vår resa har börjat
  14. Vision 50/50

    Vår resa har börjat

    Med passion, vilja att förändra och med en stor portion ödmjukhet inför uppgiften är vi nu igång på allvar med förändringsarbetet som ska leda fram till en mer jämställd golf.

    Att jämställdhetsarbetet ligger helt rätt i tiden bekräftas nästan dagligen i media och flera undersökningar bekräftar att jämställda företag och organisationer är mer lönsamma och framgångsrika.

    Jag inser dock att resan är lång och förstår att det kommer skava och göra ont men med kunskap och goda exempel är jag övertygad om att processen vi har framför oss leder till ett uppvaknande, som i sin tur bidrar till att golfen utvecklas i takt med övriga samhället.

    Än så länge har vi haft två workshops med pilotklubbarna och det har varit otroligt spännande att träffas och diskutera konkreta genusspaningar på respektive klubb.

    Rapporten från den andra workshopen som vi hade den 3-4 december

    Nu tar vi lite julledigt innan vi går snart in i ett nytt och spännande 2016, när vi ska fortsätta den här spännande förändringsresan. Närmast för dörren står workshop 3 den 11-12 februari. Till dess ska pilotklubbarnas kommittéer, anställda, valberedning och styrelse få svara på frågan "Påverkar den manliga dominansen normen på klubben och i så fall på vilket sätt?". Svaren ska analyseras av arbetsgrupperna så att varje klubb kan ta med sig en nulägesanalys över hur jämställd eller ojämställd deras klubb är.

    I workshop 4 under våren kommer vi vidare till steg två i förändringsprocessen. Då ska vi diskutera fram konkreta idéer om vad som måste bli annorlunda och vilka handlingar som krävs för att nå dit.
    Häng med på resan du också. Följ vårt arbete med pilotklubbarna här.

    Annica Lundström
    Projektledare Vision 50/50

  15. Pilotklubbarna klara - spännande höst väntar
  16. Vision 50/50

    Pilotklubbarna klara - spännande höst väntar

    Nu är pilotklubbarna i projektet Vision 50/50 klara. Ett tjugotal golfklubbar sökte, åtta valdes ut till arbetet som i första etappen ska pågå i tre år.

    Det är under ledigheten, när man fysiskt lämnat arbetsplatsen och ägnar sig åt saker man gillar och mår bra av som de bästa idéerna brukar pluppa upp. Det kan vara under en skön skogspromenad, löp- eller golfrunda eller bara när man sitter och hänger i soffan och slösurfar runt. Plötsligt händer det, pusselbitarna faller på plats och idén man gått och klurat på länge blommar ut. Det är en skön känsla!

    Tänk att reflektionstiden som är så viktig är så lätt att prioritera bort. När vardagens små och stora bekymmer äter upp arbetstiden är det många chefer som vittnar om att de viktiga strategi- och framtidsfrågorna riskeras att aldrig riktigt hinnas med. Det finns för många hinder i vägen i det tuffa arbetsklimat som råder, med slimmade organisationer, höga resultatkrav och hårdnande konkurrens.

    Det är just framtidsfrågorna vi tar fasta på i Vision 50/50. Att som golfklubb stå rustad och möta de krav och förväntningar som morgondagens golfare ställer på oss. Att fortsätta utveckla golfensporten efter de förutsättningar som råder i vår omvärld. Jag pratar mycket om attraktivitet, och med det menar jag att vi måste vara lyhörda och lyssna in vad människor söker och vill ha. Vara nyfikna på det som sker utanför golfens värld och anpassa både verksamheten och anläggningarna efter det.

    Jag har ägnat tid under sommaren åt att planera och förbereda höstens arbete med pilotklubbarna inom Vision 50/50. Jag är både peppad och spänd inför uppgiften och vet att förväntningarna är stora från Golfsverige. Pilotprojektet, vars syfte är att tillsammans med utvalda klubbar arbeta fram metoder och arbetssätt för en mer jämställd golf kommer pågå i första etappen 2015-2017.

    Under våren-sommaren pågick en rekrytering av pilotklubbar. Det var upp emot ett tjugotal klubbar som sökte och lagom till semestern var vi klara med uttagningen. Efter ett flertal besök och intervjuer stod det klart att vi hittat dem vi sökte. Jag är övertygad om att den geografiska spridningen och olikheterna mellan klubbarna kommer att bidra till ett mycket intressant och givande arbete framöver. Tanken från början var att vi skulle utse fem till sju klubbar men med det engagemang, kompetens och vilja som uppvisades hos de utvalda klubbarna gjorde att vi inte kunde välja bort någon utan utökade till åtta.

    Pilotklubbarna kommer att presenteras på SGF & GAF-seminariet i samband med Helsingborg Open 4 sept och arbetet startar sedan i mitten av oktober med det första utbildningstillfället. Löpande kommer du kunna följa arbetet här på hemsidan. 
    Nu kör vi…

    Annica Lundström
    Projektledare Vision 50/50

  17. Frågorna alla klubbar borde ställa – nu!
  18. Vision 50/50

    Frågorna alla klubbar borde ställa – nu!

    Nu är vi igång med rekrytering av pilotklubbar och jag måste erkänna att jag är något spänd över att se hur många som nappar på erbjudandet och tar chansen att vara med och påverka en av svensk golfs största utmaningar.

    I samband med Verksamhetseminarierna i våras/vintras fick projektet ett mycket positivt mottagande bland deltagande klubbar och nu är det upp till bevis om det finns ett lika starkt intresse av att vara med på allvar och arbeta med frågorna.

    Det är många som kontaktat mig och frågat om jag inte kan belysa och skriva om det stora tävlings- och prestationsfokus som många upplever finns inom golfen, både vad gäller verksamhet på golfklubben men också i golfmedia. Många, främst kvinnor upplever detta som ett hinder och tanken på att misslyckas bidrar lätt till att glädjen till spelet försvinner och golfrundan förvandlas istället till några ångestfyllda timmar. Hur kul blir det i längden? Vi använder gärna uttryck som t ex; Hur gick det? (underförstått) Hur många poäng hade du? Om du istället deltagit på ett Friskis & Svettispass ställs frågan; Hur upplevde du passet idag? Det är en viss skillnad.

    Här har vi dock ett problem som jag ser det. Om vi kvinnor (då menar jag förstås inte alla) lade ner lika mycket tid på golfträning som vi ofta gör på annat vi vill bli bra på skulle vi se resultat. Vi är nog alla överens om att golf är svårt och det krävs mycket övning om det ska bli roligt och lustfyllt ute på banan. Att kvinnorna dessutom ofta bör lägga ner mer tid på träning än männen kan tyckas orättvist, men det är bara att acceptera att vi har lite olika grundförutsättningar.

    Nu kommer vi till det knepiga, kvinnorna är dock inte alltid beredda att underkasta sig den träning som krävs utan tror och vill att det ska gå bra ändå. Hur ofta funkar det i andra sammanhang? 

    En allt för vanlig syn på rangen och golfbanan är mannen som försöker sig på att instruera sin hustru/sambo/vän och ärligt talat, hur bra brukar det gå? Insikten att det krävs specialkompetens och pedagogiska kunskaper för att lära ut golf saknas i många fall. Bara för att du är en hyfsad golfspelare innebär det inte att du är en duktig pedagog och kan konsten att lära ut. De flesta golfklubbar har utbildade och duktiga PGA-tränare som gärna står till förfogande, ställ krav på klubben och tränaren att paketera attraktiva koncept som lockar till träning, då lovar jag att kvinnorna kommer. Skulle du själv förresten vilja bli behandlad av en självlärd tandläkare?

    Efter 20 års klubberfarenhet där jag fört många samtal med olika typer av kvinnor har jag fått en tydlig bild av olikheterna hos våra medlemmar. Jag tror faktiskt inte att det skiljer sig speciellt mycket åt mellan klubbarna. Flickorna/kvinnorna är inte en homogen grupp som kan behandlas lika, de är individer som har olika intressen, färdigheter och målsättningar med sin golf.

    Jag tycker inte vi hittills varit så duktiga på att lyssna in vad medlemmarna vill utan kör på med verksamhet som vi alltid gjort. Missförstå mig inte, det görs mycket bra saker ute på klubbarna men om vi stannar upp en stund och funderar på hur paketeringen ser ut och vilka som styr verksamheten så lovar jag att 80 % är väletablerade golfare som återfinns i målgruppen tävling & prestation. De är förstås otroligt värdefulla i organisationen och ska givetvis fortsätta engageras men jag menar att vi måste börja rekrytera en ny målgrupp medlemmar som återfinns i målgruppen hälsa och motion som driver och utvecklar den verksamhet som berör huvuddelen av våra medlemmar, de som inte är intresserade av att tävla.

    Om vi inte börjar diskutera och utmana oss själva i den här typen av frågor riskerar vi att fortsätta tappa flickor/kvinnor inom svensk golf. Den senaste medlemsstatistiken från maj påminner oss om att siffrorna långt ifrån är rätt väg.

    Jag brukar utmana och ställa frågan till klubbar jag möter; Hur inkluderande är egentligen damkommitténs verksamhet på en klubb? Säkert trevlig och bra för den lilla grupp av kvinnor som finns med i gemenskapen, men om man ställer sig utanför och kritiskt granskar är jag inte lika säker på att alla känner sig välkomna. Jag menar att finns insikten om att vi kanske inte alltid bedriver en så inkluderande och välkomnande verksamhet som vi själva många gånger tror är vi en bra bit på väg. Det räcker inte med att skriva på hemsidan eller i klubbtidningen att alla är välkomna. 

    Den som kommer ska känna sig välkommen, det är inte alltid samma sak…

    Annica Lundström
    Projektledare Vision 50/50