Klubbens checklista efter valet

Valet är över. I vissa kommuner har det blivit maktskifte. Nu gäller det för golfklubben att analysera och agera till kommunens beslutsfattare, bland annat gå igenom relevanta beslutsdokument och vilka nyckelpersoner det finns bland politiker och tjänstemän. Golfnyttan har tagit fram en checklista för ändamålet.

Lyssna på poddavsnittet om golfklubbens checklista efter valet (Spotify)

Det är viktigt att ha koll på vilka beslut som tas i kommunen, och av vilka, inte minst för den klubb som arrenderar sin mark av kommunen. Stora beslut som påverkar klubbens verksamhet kan vara bra att känna till i god tid. För att underlätta för din klubb att hamna rätt i relationerna med kommunens beslutsfattare har Golfnyttan tagit fram en checklista för klubbens "efter-valet-arbete", tillsammans med Robert Noord, seniorkonsult på kommunikationsbyrån Kreab.

  • Identifiera vilka politiska beslut som kan påverka vår klubb

    Exempelvis detaljplaner, arrendeavtal,hyresavtal, miljötillstånd och föreningsstöd

  • Gå igenom alla relevanta beslutsdokument i kommunen

    Som till exempel mål och budget, översiktsplan, gällande detaljplan, miljöpolicy m m

  • Identifiera nämnder/förvaltningar som påverkar klubbens verksamhet

    Det kan vara kommunstyrelsen – kommunstyrelseförvaltningen, miljönämnd – miljöförvaltningen, stadsbyggnadsnämnd – stadsbyggnadsförvaltningen och fritidsnämnd – fritidsförvaltning

  • Identifiera politiker/tjänstemän som är nyckelpersoner som påverkar vår klubb

    Exempelvis kommunalråd, nämndordförande/vice ordförande, kommundirektör, planchef, fritidschef, miljöchef och fastighetschef

  • Identifiera aktiviteter och arenor i kommunen där klubben kan möta beslutsfattare

    Det kan vara frukostmöten, näringslivets dag, föreningsdagar, idrottsgalor, festivaler och rådslag

  • Fundera över vilka egna arrangemang golfklubben har där beslutsfattare kan bjudas in

    Varför inte årsmötet (gäst och/eller årsmötesordförande), Golfens dag, ungdomstävlingar/träningar, frukostmöten och/eller lunchmöten med partners/sponsorer eller årliga personliga möten med klubbledningen (frukost och/eller lunch)

  • Sätt upp mål för klubbens samhällskontakter

    Vilka frågor vill vi påverka och vad vill vi att det ska bli för resultat?

  • Diskutera informationsmaterial och kanaler som kan användas i klubbens kommunikation

    Som till exempel faktablad, bilder, hemsida och sociala medier (Facebook, Instagram, Twitter, Snapchat, Youtube, podd)

- Många klubbar underskattar beroendet av politiska beslut och vaknar många gånger när beslutet redan är fattat, så det kan inte nog understrykas hur viktigt det är att göra ett gediget förarbete och ta reda på vilka beslut som påverkar klubben, vilka personer som tar de besluten och att klubben tar tidig kontakt med beslutsfattarna, säger Robert Noord.

Lyssna på Golfnyttanpodden som i avsnitt 2 pratar om valet och golfklubben

Skribent

Det finns ingen tillgänglig bild.

Fler nyheter

  1. Checklista för en bättre bana 2019
  2. En fairway med stora skador efter torkan.
    Golfnyttan

    Checklista för en bättre bana 2019

    En vädermässigt tuff vinter och vår med kärnis som kvävde gräset följdes av en ännu tuffare sommar med historisk torka och bevattningsförbud i flera kommuner. Många av Sveriges golfbanor tog stryk 2018.

    Nu gäller det att förbereda för bättre banor 2019 – och den planeringen börjar med Golfnyttans checklista.

    Håkan Blusi är nyanställd bankonsult på Svenska Golfförbundet. Han är expert på övervintring av banor och har sin bas i Sundsvall. Här är hans vassaste checklista med tio praktiska punkter.

    Så här säkerställer du en bättre bana 2019:

    1. Dagga av: Viktigt för att gräset ska kunna tillgodogöra sig solen så mycket som möjligt, och för att vattnet ska transporteras bort ur växten och därmed ladda med energi, kolhydrater, inför vintern. Börja så fort det blir tung dagg.

    2. Balanserat gödslingsprogram: Tillför inte mer kväve än gräset kan tillgodogöra sig och gödsla endast så länge gräset växer. Använder du godkända medel för stråförkortning, använd det så länge gräset växer.

    3. Stödså: Gäller ytor som behöver fyllas på, främst tee, green och fairway. Augusti och september är bra månader för det. (Läs mer om hur ni bäst återetablerar gräs på nedtorkade ytor). 

    4. Sanddressa: Gäller de ytor som inte blivit sanddressade under säsongen, främst fairway. Det ger bättre och mer välmående turf eftersom thatchen behöver blandas upp med sand, det vill säga lagret under gräsytan där döda växtdelar samlas efter bland annat klippning. Skapar stabilare turf!

    5. Gallra skogen: Kan göras när som helst och skapar bättre ljusinsläpp. Bra för fairway, ännu bättre för tee och green. Skapar ljusinsläpp även höst, vinter och vår då solen står lågt.

    6. Slipa aggregaten: Vassa aggregat ger renare snitt vilket ger gräset bättre motståndskraft mot bland annat svampangrepp.

    7. Minimera antalet klippningar: Klippning stressar gräset. Komplettera med vältning enligt metoden "två dagars vältning, en dags klippning".

    8. Lufta: Gäller de ytor som har behov av det. Helt ok att göra när gräset är i god tillväxt, så att inget ovälkommet gräs kommer in.

    9. Växtskydd: Använd växtskydd när det är torrt och fint, speciellt sista omgången före vintern. Använd från början av oktober norrut till mitten av november söderut, förutom i Skåne där växtskydd kan behövas användas även på vintern.

    10. Titta över bevattningsanläggningen: När du tömt anläggningen på vatten, undersök att spridarna står rakt och att inga pumpar läcker. Titta även över dammarna så att de täta och fundera på om det inte är dags att utöka befintliga, eller anlägga fler. Vattenbrist var ett stort problem 2018.

    11. Täckning av greener: Det kanske viktigaste av alla åtgärder på de platser i landet där det är aktuellt. Planera och täck när det är torrt och fint, och gräset slutat växa, Säkerställ att vatten inte kan rinna in under dukarna! Täck av så snabbt du kan i vår och lägg på en duk som andas. Åtta av tio gånger är täckning av greener en vinstlott!

    – Följer du dessa punkter ökar chansen för en bra start i vår. Ha lite is i magen när ni öppnar banan i vår, så att ni är säkra på att gräset klarar av trampet från spelarna när säsongen kör i gång, säger Håkan Blusi och avslutar:

    – Nu håller vi tummarna för en bättre övervintring av gräset till 2019!

    Text: Thomas Björn

  3. Golfen arbetar för friskvård för alla
  4. Golfnyttan

    Golfen arbetar för friskvård för alla

    Friskvårdsbidraget är välkommet för att det uppmärksammar både anställda och arbetsgivaren på att golf är friskvård. Men det gäller inte bara anställda utan alla i samhället. Därför tänker golfen brett i sitt folkhälsoarbete.

    All form av golfspel är avdragsgill friskvårdsförmån och
    omfattas av friskvårdsbidraget. Det slog Högsta förvaltningsdomstolen fast i en dom den 12 januari 2018. Golfen som en del av friskvårdsbidraget började gälla från den 1 januari i år. För att kunna omfattas av förmånen krävs att du är anställd.

    – Friskvårdsbidraget är bra på många sätt, bland annat för att det jämställer golfen med andra idrotter, men golf är friskvård för alla. Därför arbetar vi för att alla ska få chansen att upptäcka vår idrott och komma i rörelse hela livet, förklarar Annica Lundström, chef för Svenska Golfförbundets breddområde

    Svenska Golfförbundet är en av Riksidrottsförbundets, RF:s, 71 specialförbund och är en del av RF:s strategi att gå från »triangel till rektangel«. Det innebär att få fler att röra sig längre och i bästa fall ägna sig åt ett livslångt idrottande. Det är en bärande del i RF:s framtidsdokument Strategi 2025 – resan till framtidens idrott.
    – Forskning vid Karolinska Institutet visar att golfare lever upp till fem år längre än de som inte spelar golf. Vi försöker vara proaktiva och få viktiga grupper som läkare att tänka på golf som aktiv friskvård och därmed minska behovet av sjukvård. Lågintensiv idrott i allmänhet, och golf i synnerhet, borde skrivas ut på recept av läkare, säger Annica Lundström och fortsätter:
    – Vi vet också att rehabiliteringen blir kortare tack vare golf, bland annat för strokepatienter, efter pilotprojekt i Malmö, Skövde och Linköping. Det handlar inte bara om den fysiska delen, utan minst lika mycket om den psykiska – att bryta isoleringen och komma ut och träffa andra i liknande situation. Det sparar stora kostnader för landsting och regioner.

    En utmaning med friskvårdsbidraget är normen på arbetsplatsen. En trendspaning är att främst medelålders personer på chefsnivå satsar på att bli elitmotionärer, vilket kräver både mängd och kvalitet i träningen.
    – Risken är att lågintensiv aktivitet som promenad, golf, dans och bowling inte omfattas av normen om vad idrott och därmed friskvård är. Mer elitinriktad träning blir det som gäller.

    Margareta Johansson är folkhälsochef på Örebro läns idrottsförbund som har en överenskommelse med Region Örebro län.
    – I vårt uppdrag ingår att verka för en god, jämn och jämställd folkhälsa. Vi arbetar med att stötta idrottsföreningarna i att bedriva ett inkluderande arbete vad gäller fysisk aktivitet, den sociala dimensionen – att ingå i ett sammanhang och därmed uppnå psykisk hälsa – samt ett perspektiv av livscykel, att idrotta hela livet.
    – I det sistnämnda ligger fokus i många idrotter på barn och ungdomar. Här är golfen ett föredöme med möjligheten att spela golf hela livet.

    Så når golfen alla i samhället:

    Annica Lundströms tre argument varför golf är friskvård

    1. Fysisk hälsa:
    Golfare lever i genomsnitt upp till fem år längre, enligt en undersökning gjord på Karolinska Institutet. 15 000 steg under en golfrunda är inget ovanligt.
    2. Psykisk hälsa:
    Alla behöver vara i ett sammanhang och känna delaktighet, inte minst barn, ungdomar och äldre som riskerar isolering och ensamhet. Golfen erbjuder en gemenskap där du deltar på dina villkor – och där du väljer om du vill tävla eller »bara« spela för att det
    är kul och en del av ditt sociala liv.
    3. Förebyggande och rehabiliterande:
    Golf motverkar en stillasittande livsstil och skapar därmed förutsättningar
    för att minska/hålla vikten, samt sänka blodtryck och kolesterolnivåer – det vill säga förebygga ohälsa. Golfen är också bra i rehabiliterande syfte, att få människor att snabbare komma tillbaka till ett värdigt liv, bland annat strokepatienter, enligt pilotprojekt i Malmö, Skövde och Linköping.

    Barn- och ungdomar:

    Golfäventyret är ett koncept som uppskattas av barn och ungdomar, men även äldre i takt med att det fått fäste på golfklubbarna. Du lär dig spela golf på 30-, 50-, 100- och 150-metersbanan, innan det är dags att gå ut och spela på stora banan.

    Pensionärer:

    En aktiv grupp inom golfen. Det finns runt 120 000 pensionärer som är medlemmar i en svensk golfklubb. Lomma kommun och Skåneidrotten är ett exempel på att locka fler. De driver tillsammans konceptet Senior Sports School där pensionärer är välkomna att lyssna på föreläsningar om olika idrotter samt prova på.

    Funktionsnedsatta:

    Golf för funktinsnedsatta ingår som en naturlig del i Svenska Golfförbundets verksamhet i form av bredd, tävlingstour och läger. Det senare tillsammans med världsstjärnan Herik Stenson som är ambassadör för handigolfen.

    Text: Thomas Björn

  5. Mannen som fixade friskvårdsbidraget
  6. Golfnyttan

    Mannen som fixade friskvårdsbidraget

    En envis, tennisspelande skåning som gillar att släktforska och har rötterna i en av Göteborgshistoriens mest framgångsrika industrifamiljer. Det är mannen som fixade friskvårdsbidraget till golfen.

    Urban Rydin, näringspolitisk skatteexpert på Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) och boendes i Lund, slår fast följande direkt:
    – Det är nog bra att vara lite envis om du ska driva en sådan här process.

    Det började våren 2016. Urban Rydin fick en fråga på sitt bord att utreda och skicka in till Skatterättsnämnden, en myndighet under Finansdepartementet. Den tennisälskande skåningen, med flera SM-matcher i veteranklassen på sitt samvete, passade på att skicka med en fråga som rör golf – efter att ha konsulterat en golfande kollega.

    Vi gjorde en liten luring när vi frågade

    – Det har alltid retat mig att golf, ridsport, segling och utförsåkning varit exkluderade från friskvårdsbidraget. Vi gjorde en liten luring och frågade bara på en del av golfen, spel på pay and play-bana och drivingrange. Att fråga om allt spel kändes inte meningsfullt, förklarar Urban Rydin.

    Skatterättsnämnden gav ett positivt förhandsbesked, som dock överklagades av Skatteverket till Högsta förvaltningsdomstolen, HFD.

    HFD:s dom i slutet av 2016 gav Skatterättsnämnden bakläxa med motivering att det »inte avsåg någon konkret situation eller något avtal som avsåg viss varaktighet«. Urban Rydin gick då tillsammans med Svenska Golfförbundet in med en ny förfrågan i början av 2017. Där hänvisades till tre konkreta fall på två golfbanor i Skåne, Örestads Golfklubb och Vallgårdens Golfklubb Åkarp. Även denna gång gav Skatterättsnämnden ett positivt förhandsbesked, och även denna gång överklagade Skatteverket till Högsta förvaltningsdomstolen. Den här gången gick dock HFD på Skatterättsnämndens linje och därmed blev golf, tillsammans med ridsport, segling och utförsåkning en del av friskvårdsbidraget.

    Hälsa

    Att röra på sig är bra för kroppen och knoppen och under en golfrunda går man cirka 10 000 steg. Det är också positivt att idrotta tillsammans. Sveriges nära 490 000 golfare går sammanlagt tio miljoner mil per år och studier från Karolinska Institutet har visat att golfare lever upp till fem år längre.

    Högsta förvaltningsdomstolens beslut kom fredagen den 12 januari i år. På kvällen låg Urban Rydin i familjens övernattningslägenhet i Göteborg och vilade. Då ringde telefonen. Det var Pia Blank Thörnroos, rättslig expert på Skatteverket. Hon ville diskutera hur domen skulle tolkas.

    – Skatteverket har varit positivt till både mig och LRF under hela den här processen, trots överklaganden. Det visar inte minst det snabba agerandet när domen kom. Skatteverkets tolkning skickades ut redan några dagar senare.

    – Skatteverket är en av Sveriges absolut bästa myndigheter. Jag vet, för jag har arbetat där i åtta år, säger Urban Rydin.

    Att familjen Rydins övernattningslägenhet ligger i Göteborg är ingen tillfällighet. Dels arbetar den ene av två söner med utveckling av bilar på numera Kinas största biltillverkare Dongfeng, dels har Urban Rydins stora intresse för släktforskning visat att han är släkt i rakt nedstigande led med Carl Wilhelm Röhss, industriman i Göteborg som gjorde sig en förmögenhet på trä, järn och järnväg i slutet av 1800-talet. Carl Wilhelm Röhss gifte sig aldrig, men det hindrade honom inte från att skaffa fem barn under 20 år med fröken Amalia Rydin. Att det aldrig blev giftermål får förmodligen tillskrivas att fröken Rydin inte hade den ställning som krävdes för att äkta en framstående industriman. Tiderna förändras. Dessbättre.

    – Man kan säga att jag är förlängningen av en skandal, säger Urban Rydin med en blandning av ironi och stolthet i rösten.

    Carl Wilhelm Röhss förmögenhet lade grunden till en donation år 1901 på 250 000 kronor till Göteborgs stad, som använde pengarna som en grund till ett nytt museum med inriktning på mode, design och konsthantverk, Röhsska museet.

    En skandal är det också att golf, liksom ridsport, segling och utförsåkning inte varit en del av friskvårdsbidraget som infördes 1988, enligt Urban Rydin.
    – Det är både omodernt och diskriminerande.

    Du måste vara ganska envis för att driva frågan

    Att ingen riktigt seriöst drivit frågan i domstolarna tidigare har Urban Rydin en teori om.
    – Det kanske har saknats både kunskap och energi. Och som jag sa tidigare, du måste vara
    ganska envis…
    Vad det betyder för golfen som idrott och bransch är dock rådgivaren Rydin mer säker på.
    – Att förutsättningarna för att få fler att börja spela golf ökar, dessutom delvis finansierat
    av arbetsgivaren. Det borde innebära flera golfare i Sverige.
    Processen med att få golf som avdragsgill friskvårdsaktivitet till trots, Urban Rydin kommer att bli tennisen trogen.
    – De flesta sporter är en utmaning att lära sig när du är ny. Golfen är inget undantag, tvärtom.

    Urban Rydin

    Namn: Urban Rydin
    Ålder: 63
    Bor: Lund
    Arbetar som: Skatteansvarig inom Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, samt chef för skattebyrån inom dotterbolaget LRF Konsult.
    Aktuell: Drev processen att göra golf till en del av friskvårdsbidraget, liksom
    ridsport, segling och utförsåkning.
    Främsta egenskaper: Erfaren, envis och engagerad.
    Om jag fått göra om processen: »Då hade jag tagit med tre konkreta fall redan i första
    frågan till Skatterättsnämnden. Det hade förkortat processen.«

    Han är 63 år och närmar sig pension. Kanske ett bra tillfälle att börja spela?
    – Nej, jag ingår i rörelsen VP – Vägra Pension. Jag vill fortsätta att bidra till att göra skillnad på arbetsmarknaden ett bra tag till. Det är en del av glädjen med den här processen. Den har gett oss chansen att visa hur vi på LRF arbetar, långsiktigt, seriöst och med stort tålamod. Det är också värt en hel del för både mig och företaget.

    Som tack för väl uträttat förvärv blev Urban Rydin och hustrun Ewa bjudna till Svenska Golfförbundets årsmötesmiddag i Stockholm i slutet av april, tillsammans med LRF:s näringspolitiske chef med hustru. På middagen fick Urban Rydin en överraskning. Han tilldelades Tumbastipendiet.
    – Den inbjudan och middagen uppskattar jag oerhört mycket. Det är en stor ära att få Tumbastipendiet. Det stärker mig i mitt arbete att göra skillnad i skatterätten, säger Urban Rydin.