Gröna kilar minskar risk för nytt miljonprogram

När städer växer och förtätas är det viktigt att bevara naturområden som gröna kilar i stadsmiljön. Det förskönar stadsbilden, får invånarna att må bra – och minskar risken för ett nytt miljonprogram, enligt forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet och Kungliga Tekniska Högskolan.

Per Berg är professor vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala på Institutionen för stad och land. Han upplever att forskarna »sitter på läktaren « i bostadsbyggandet i stadsmiljöer, trots stor kunskap i ämnet.

– Trycket på bostäder är stort och det byggs i snabb takt. Utmaningen är att behålla gröna kilar i staden kombinerat med förtätningen. Problemet är att ingen kommun har utvärderingsprogram för vad konsekvenserna blir om vi förtätar för mycket. Vi håller helt enkelt på att skapa ett nytt miljonprogram i många städer i Sverige.

Grönytor kan vara lösningen, antingen ren, orörd natur som får vara kvar mellan de nya husen eller en golfbana.

– När invånarna upplever att det är tätt mellan husen är det viktigt att ha närhet till natur och grönytor. Golfbanor ger ljus, rymd och öppenhet. En gångväg i kanten mellan den orörda naturen och den anlagda golfbanan ger även icke-golfare chans till motion och ökad trivsel i boendemiljön.

En annan lösning är att intressenterna i byggprocessen samverkar, enligt Per Berg.

– Vi behöver skapa en dialog mellan byggherrar, konsulter, kommuner och landskapsarkitekter, där landskapsarkitekterna bör komma in tidigare i byggprocessen för att skapa balans mellan förtätning och grönytor. Då krävs det att politikerna slutar köra över tjänstemännen som oftast har stor kunskap och förstår hur boendemiljön ska vara utformad för att skapa trivsel.

Jörgen Wissman forskar vid SLU i frågor relaterade till biologisk mångfald i infrastruktur, urbana miljöer och jordbrukslandskapet.

– Trenden just nu är förtätning utan slut. Vi riskerar att få samma typ av städer som i USA, städer som aldrig tar slut och med få grönytor. Problemet är att vi tar bort värden som träd i landskapet för att bygga bostäder och planterar därefter nya träd för att åstadkomma grönytor i eller i närheten av bostadsområdena. Vi behöver den orörda naturen för att trivas och må bra.

Vi riskerar att få samma typ av städer som i USA, städer som aldrig tar slut och med få grönytor

Wissman håller med Berg om att golfbanor kan bidra.

– När vi överger öppna landskap kan golfbanan bidra som ett komplement. Den bidrar också till stadens mosaik med biologisk mångfald och nischer i naturen där bland annat fåglar och insekter trivs. Att göra ruffen magrare skapar också biologisk mångfald där många arter trivs, samtidigt som det blir lättare för den som spelar att slå därifrån.

Sara Borgström är biträdande universitetslektor på KTH i Stockholm och forskar om hållbar stadsutveckling med speciellt intresse för städernas grönytor. Hon ser en trend inom stadsplanering i den allt mer förtätade stadsbebyggelsen.

– De som ansvarar i kommunen försöker spara åkermarken utanför staden och skogsområden och grönytor i stadsmiljön från bostäder genom att istället bebygga hamnområden, järnvägsområden och till och med tak. Det räcker dock inte alltid, och då blir det lätt så att grönytor och skogsområden som redan ligger i bebyggelsen får ge plats för bland annat bostäder. Det går ut över främst barn och äldre som är mer beroende av den omedelbara närmiljön.

Den där skogsdungen som försvinner kanske var pensionärens bästa promenadstråk till mataffären eller barnets favoritplats för att bygga sin koja. Enligt Sara Borgström finns det en oro bland de ansvariga i kommunen att ett område som inte är tydligt i vad det ska användas till riskerar att bli ett tillhåll för aktiviteter samhället inte vill ha och därmed skapar otrygghet.

– Det finns också en oro för att ansvaret blir otydligt om man låter medborgarna medskapa grönområden. Ett sätt att pröva är att skapa tillfälliga frirum. Det har man gjort i Råby i Västerås där konstnären Ruben Wätte under 2016 i samarbete med kommunen och regionala och lokala aktörer ledde projektet Dungen – en tillfällig, kreativ vildmark mitt i bebyggelsen.

Golfbanor får allt svårare att hävda sin rätt i den förtätade staden. En golfbana kan bidra med flera viktiga funktioner, enligt Sara Borgström.

– Golfbanor kan vara bra för den biologiska mångfalden i stadslandskapet då de kan vara stora och variationsrika. Fungerande ekosystem med en stor biologisk mångfald har potential att ta hand om vatten vid skyfall, ta upp luftföroreningar och mildra buller. Våtmarker, ängar och sandmiljöer, som ofta finns på golfbanor, är det brist på i städerna. Golfbanor kan därmed stödja hotade arter.

Dessutom kan det vara fler som underhåller banan än kommunens grönytor, vilket kan bidra till en känsla av trygghet, enligt Borgström.

– Björkhagens Golfklubb i Nackareservatet i södra Stockholm är ett sådant exempel. Det är dessutom ett område där både golfare och ickegolfare kan samsas, vilket är bra för människors trivsel. De har arbetat aktivt med ängsmiljöer och gamla träd i samarbete med lokala föreningar.

Borgström anser att utmaningen är att komprimera golfbanan till en mindre yta för att få plats i den allt mer förtätade staden – och öppna för fler funktioner.

– Ett sätt skulle kunna vara små golfbanor med naturliga grönytor, som kompletteras med lekplatser och andra aktiviteter. Då kan var och en i familjen utöva det som den vill – exempelvis fotboll, basket och golf – eller bara koppla av.

Finns det plats för stadsnära golfbanor i framtiden?

– Under förutsättning att de inte får ta för stor plats och sköts på ett sätt som liknar omgivande ekosystem, och med så få miljöförstörande ämnen som möjligt.

Alla lovord från forskarna till trots, slutligen är det upp till golfen att arbeta aktivt med frågan om golfbanan som berättigad grönyta i den förtätade staden, enligt Maria Strandberg, ansvarig för forskning och utveckling på Svenska Golfförbundet.

– Förutsättningarna för att golfbanan ska bli och fungera som en viktig del av de gröna kilarna är att klubben och ägaren tar initiativ och jobbar proaktivt för att skapa lokal samverkan, öppnar golfbanan för allmänheten och utvecklar natur- och kulturvärden. Det är ju bara vi själva som kan påverka så att tätortsnära golfbanor blir kvar och inte bebyggs.

Fler nyheter

  1. FN:s mål tar golfen till nästa nivå
  2. Golfnyttan

    FN:s mål tar golfen till nästa nivå

    Nu ska golfen beskriva sin samhällsnytta utifrån FN:s mål i Agenda 2030 – och visa att den bidrar till en ekologisk, ekonomisk och social hållbar utveckling. Därmed tas golfklubbarna till nästa, multifunktionella nivå.

    Grunden är en studie som görs på uppdrag av de nordiska golfförbunden inom ramen för Scandinavian Turfgrass and Environment Research Foundation (Sterf). Linköpings Golfklubb är pilotklubb i Sverige och har sällskap av Larviks Golfklubb i Norge och Asserbo Golf Club i Danmark.

    Tre tips för att komma igång med Agenda 2030:

    1. Gör en inventering och analys över hur det ser ut på golfklubben idag. Vilka värden finns på golfbanan och i landskapet runt omkring, och vilka samarbeten har ni?

    2 Bjud in andra aktörer till en workshop. Tänk brett och spåna vilt!

    3. Analysera idéer och förslag på samarbeten som kommer fram och gör en plan för vart ni vill komma och hur det ska gå till. Försök inte greppa om allt, utan börja med "lågt hängande frukter" för att komma igång. Funkar det bra och känns bra så är det bara att fortsätta.

    – Golfen är så häftig! Jag går hundra rundor per år på min hemmabana i Sigtuna, tio med syftet att spela golf och resten med andra syften som att springa, gå med hunden, åka skidor och skåda fågel. Golfanläggningarna har verkligen stor potential när det gäller att bidra till ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet, säger Anders Esselin, ägare av företaget Man & Nature AB, som leder studien och fortsätter:

    – En genomsnittlig golfbana består ungefär av trettio procent intensivt skötta ytor som greener och fairways och sjuttio procent övrig mark som skog, snår, vatten och ruff. Där finns det ofta stora ekologiska värden i form av insekter, fåglar, växter och gamla träd som ekar. Vet du att det kan finnas uppemot 800 arter av insekter och svampar i riktigt gamla ekar? Det är ju nästan lika många som det finns i hela Västerbotten, utbrister Anders Esselin.

    Han har bott större delen av sitt vuxna liv i Umeå och hans första kontakt med golfen var att åka skidor på olika golfbanor vintertid.

    Golfklubbarnas bidrag till ett hållbart samhälle ur ett ekologiskt perspektiv är en aspekt som Anders Esselin och hans medarbetare undersökt i studien. De sociala och ekonomiska värdena är de två andra. Analyserna av resultaten görs med hjälp av FN:s 17 globala hållbarhetsmål (Agenda 2030) som kommit till för att skapa förutsättningar för en hållbar värld. En värld där golfanläggningen med sina många funktioner kan spela en större roll.

    Golfanläggningarna har verkligen stor potential när det gäller att bidra till ekologisk, social och ekonomisk

    – Vi tittar på golfanläggningen utifrån ett landskapsperspektiv, där golfanläggningarna är en del av ett större pussel. Dessa pusselbitar bidrar redan i dag med många samhällsnyttor och de har stor potential att bidra ännu mer. Störst potential har den sociala delen, att använda golfen som ett medel för att få folk att må bra i form av hälsa, välbefinnande och sociala kontakter. Den delen går att utveckla, exempelvis golf för personer med funktionsnedsättning och nyanlända. På Larviks Golfklubb bjuds nyanlända från det intilliggande asylboendet in både för att spela och för att arbeta på klubben, och på den rockfestival som arrangeras på drivingrangen varje sommar med internationella artister som Elton John.

    Vi träffar Anders Esselin en solig torsdag i mars. Hittills har han hunnit med två workshops, en i Larvik och en i Linköping. Workshopen på Linköpings Golfklubb samlade drygt 20 personer, varav 18 från andra organisationer i samhället, bland annat kommunen, näringslivet, handikapporganisationer, Naturskyddsföreningen och andra idrottsföreningar. På agendan stod att diskutera var golfklubben står inom de tre områdena av hållbar utveckling och vilka möjligheter det finns till samarbeten för att utveckla klubben som en arena för närsamhället, och på så sätt öka bidraget till FN:s globala utvecklingsmål.

    Deltagarna får först en presentation av studiens preliminära resultat, sedan promenerar de på golfbanan för att diskutera vilka värden som finns. Efter det delas de in i tre grupper, roterar och får därmed chansen att bidra med idéer på aktiviteter och samarbeten inom alla delar av hållbar utveckling. Listan med idéer blir lång. Nu gäller det för Linköpings Golfklubb att prioritera.

    – Att vi kämpade för att få vara kvar, en kamp som vi vann, var en extra motivation till att bli pilotklubb, men jag är övertygad om att vi inom golfen behöver fortsätta öppna upp och hitta nya samarbeten för att nå vidare framgång. Näringslivet har stöttat oss oväntat mycket.

    Det är ingen tvekan om att de ser oss som en viktig pusselbit i rekryteringen av nya medarbetare som vill ha nära till träning, grönområde och rekreation, vare sig det gäller golf, promenad eller skidåkning. Att också jobba med andra värden som jämställdhet, funktionshinder och GEO-certifiering kommer att bli hygienfaktorer för golfen framöver, säger Carl Falkenberg, ordförande i Linköpings Golfklubb.

    Studien släpps både som en rapport och en handbok i juni. Ambitionen är att fler golfklubbar ska komma igång.

    – Alla behöver inte och kan inte göra allt. Det handlar om att hitta sin profil och utveckla den. Förmodligen är motivationen störst i klubbar som Linköping, som lever under hotet att få lämna plats för bostäder, men jag hoppas att golfklubbarna ser det här som en stor chans att ytterligare öka sitt bidrag till de globala hållbarhetsmålen och bidra ännu mer till samhället än de redan gör idag, säger Anders Esselin.

    TEXT: Thomas Björn

  3. Årsta Golf är viktigt för ett aktivt Stockholm
  4. Bild från Årsta Golf
    Golfnyttan

    Årsta Golf är viktigt för ett aktivt Stockholm

    Bostäder som byggs på höjden samt parker som utvecklas aktiverar människor till att förverkliga sina intressen och drömmar. Det är Karin Ernlund och Centerpartiets vision för Stockholms stad. Där har Årsta Golf sin givna plats.

    Årstafältet genomgår just nu en förvandling från ett delvis "passivt" grönområde till en aktivitetspark med möjlighet till bland annat spontanidrott, samt 6 000 bostäder i fyra etapper med inflyttning 2020–2023. Årsta Golf, med 140 000 besök om året, utgör till ytan cirka tre hektar. Den tilltänkta aktivitetsparken planeras till 30 hektar. Ändå får inte Årsta Golf plats enligt den plan som arbetats fram av stadsbyggnadskontoret samt klubbats i kommunfullmäktige.

    Karin Ernlund

    Ålder: 32.

    Födelseort: Vittinge i Heby kommun utanför Uppsala.

    Yrke: Gruppledare för Centerpartiet i Stockholms stad sedan 2015.

    Fritidsintressen: Cykla och umgås med familjen.

    Det driver mig som politiker: "En stark övertygelse om att alla kan och vill

    bidra – och att alla ska få chansen att förverkliga sina drömmar."

    Tänker börja spela golf: "När jag slutat med politiken och får mer tid. Eller förresten, kanske inte. Jag har nog inte tillräckligt bra bollsinne..."

    – Stadsbyggnaden i Stockholms präglas av tradition och feghet, och av Socialdemokraternas tro på att aktivitet och folkliv skapas av tjänstemännen på stadsbyggnadskontoret. Så är det inte. Det görs av människorna i staden. Vi politiker ska skapa förutsättningar för människor att utöva sina intressen, slår Karin Ernlund fast och fortsätter:

    – Jag har varit på Årsta Golf ett par gånger och sett vilken härlig blandning av människor det är. Barn och unga från den intilliggande skolan, folk som slår bollar på rangen på väg till och från jobbet, äldre... Jag blir lika glad varje gång jag cyklar dit – och slås av hur nära det är till city.

    Resursteamet i Globen (Stockholm), Täby och Sollentuna ser dessutom till att barn och ungdomar med funktionsnedsättning får chans att träna golf på Årstafältet.

    Äldre är en grupp som Centerpartiet vurmar extra för.

    – Vi talar ofta om barn och ungdomars idrottande, och det är bra och viktigt. Gruppen äldre och deras idrottande talar vi mer sällan om. Det är synd. Här spelar golfen, Sveriges näst största idrott sett till antalet utövare, en stor och viktig roll, inte minst ur folkhälsosynpunkt. Golf är en populär idrott för äldre.

    Men varför driver en ung centerpartist frågan om golfens rätt att få vara kvar på Årstafältet när hon inte ens spelar golf?

    – Jag brinner inte för golfen, jag brinner för Stockholms stad, invånarnas rätt till aktiva grönytor och chans att få utöva sina intressen. Vi bygger Stockholm underifrån, utifrån invånarnas vilja. Om jag får bli lite filosofisk ligger det faktiskt i Centerpartiets DNA. Partiet bildades för drygt hundra år sedan som ett uppror från bönderna gentemot politikerna, om rätten att få styra sina liv utan alltför mycket inblandning.

    Stockholms stad är på väg till en miljon invånare och regionen till tre.

    – Behovet av att utveckla grönytor där många grupper i samhället verkligen vill vara och utöva sina intressen ökar när staden växer. Att ta bort en plats som har över hundra tusen besök om året är fel. Dessutom har dagens Årsta Golf redan färdiga faciliteter som omklädningsrum och toalett, inget behöver byggas, och kan användas för skidåkare på vintern när rangen och banan är stängd. Det blir därmed en plats för aktivitet året om.

    Men bostäder då, är det inte viktigt att folk har någonstans att bo?

    – Jo, men i det här fallet står inte golfanläggningen mot bostäder. Det handlar om att låta golfanläggningen vara kvar för att skapa en aktiv park och ge fler chansen att spela golf. Den är tillgänglig för alla tack vare cykelvägar, tvärbana och buss, och om några år även tunnelbana.

    Centerpartiet har tillsammans med sina allianskollegor motionerat om att utreda frågan om det är juridiskt möjligt att låta Årsta Golf vara kvar utifrån den detaljplan som antogs av kommunfullmäktige 2015. Svaret kom nyligen från exploateringskontoret. Det var inte positivt. I höst är det val.

    – Om jag kan garantera att Årsta Golf blir kvar om det blir maktskifte i Stadshuset i höst? Tyvärr inte, men jag kan garantera att jag kommer att fortsätta jobba för det.

    TEXT: Thomas Björn

  5. Tre kreativa friskvårdsklubbar
  6. Golfnyttan

    Tre kreativa friskvårdsklubbar

    I Karlskrona, Göteborg och Umeå agerade klubbarna snabbt och erbjuder nya träningspaket till golfare och nya grupper.

    1. Utveckling bäst i väst

    För Göteborgs Golf Klubb passar friskvårdsbidraget som hand i handske. Klubbens medlemsundersökning visar att området spelutveckling hade stor potential – och nu förverkligas det.

    Direkt när domen från Skatterättsnämnden kom, 12 januari, och Svenska Golfförbundet tolkat domen någon vecka senare, skred Göteborgs Golf Klubb till verket. Fyra friskvårdspaket togs fram och lades upp på klubbens hemsida:

    Friskvårdspaket 1: Träningskortet (klippkort grupplektion), 1 000 kr.
    Friskvårdspaket 2: Lektion 3x45 min 2 000 kr.
    Friskvårdspaket 3: Lektion 5x45 min 3 000 kr.
    Friskvårdspaket 4: Lektion 10x45 min 5 000 kr.

    Att paketen har fokus på träning är naturligt. I klubbens medlemsundersökning från förra året, Players First, visade svaren att området spelutveckling hade störst potential att utvecklas.

    – Intresset för friskvårdspaketen har varit positivt och vi har också sålt ett antal, mestadels Friskvårdspaket 4. Det var ganska väntat att våra medlemmar skulle gilla just det, säger Ola Lindgren, idrotts-ansvarig i Göteborgs Golf Klubb och fortsätter:

    – Det var superbra agerat av Svenska Golfförbundet att tolka beslutet så snabbt, och skicka ut tolkningen bara någon vecka efter beslutet. Det gav oss chansen att skapa paket, och marknadsföra dem, direkt.

    Göteborgs Golf Klubbs idrottsansvarige tror dock att 2018 blir ett "prövoår" för friskvårdsbidraget vad gäller golfen.

    – Intresset kommer säkert att vara stort, men jag tror att de flesta redan har intecknat sitt gymkort av gammal vana. Nästa år däremot kommer det att lossna, så vi provar oss fram till september, oktober då vi sätter in alla resurser på att marknadsföra paketen inför 2019. Ola Lindgren tror också att beslutet att låta golfen omfattas av friskvårdsbidraget kan få positiva effekter på längre sikt.

    – Det här är ett centralt beslut som har alla möjligheter att spilla ned på politikerna på lokal nivå, som då kan upptäcka fördelarna med golfen inom en rad olika områden. Det kommer vi golfklubbar att kunna ha nytta av.

    Friskvårdsbidraget ger också golfklubbarna en chans att bearbeta företagen ännu mer. Göteborgs Golf Klubb skräddarsyr paketför företag och deras anställda med bland annat gruppträning.

    Tre tips för att komma igång

    1. Analysera vad medlemmarna vill ha, gärna med hjälp av Players First. Det är inte självklart att svaret är låg avgift!

    2. Paketera och presentera en enkel lösning.

    3. Marknadsför i olika kanaler till medlemmar, sponsorer och externa företag.

    – Om jag var chef på ett företag skulle jag tycka att det är bra att personalen får en friskvårdsaktivitet där de också kan umgås tillsammans under trivsamma former. Där är golfen perfekt!

    Ola Lindgrens råd till klubbar som inte kommit igång ännu med att paketera och marknadsföra träning och spel i olika former är lika enkelt som rakt:

    – Det är inga konstigheter, det är bara att skapa ett eller flera erbjudanden och köra igång!

    2. Nybörjarna i fokus

    Carlskrona Golfklubb använder friskvårdsbidraget till att erbjuda friskvårdspaket med variation – och att satsa på nybörjarna.

    Small, Medium och Large är Carlskrona Golfklubbs benämning på de paket som grundar sig på friskvårdsbidraget.

    De flesta har högst 2 500 kronor i friskvårdsbidrag

    Small: Rangekort 1 100 bollar, uppmätning slaglängd (TrackMan) och temakurs närspel, 500 kronor.

    Medium: Årskort rangen med obegränsat antal bollar eller rangekort 1 100 bollar och gruppträning 3x1 timme eller rangekort 1 100 bollar och lektionspaket 3x25 minuter privatlektioner, 1 500 kronor.

    Large: Årskort rangen obegränsat antal bollar och lektionspaket 3x25 minuter privatlektioner eller årskort på rangen med obegränsat antal bollar och gruppträning 3x1 timme eller rangekort 1 100 bollar, Sänk din score vår- eller höstblock och coaching på banan 4 hål, 2 500 kr.

    – Vi gjorde en minienkät bland våra medlemmar redan efter Skatterättsnämndens positiva förhandsbesked förra året, så vi låg i startblocken och kunde lansera våra friskvårdspaket dagen efter Skatteverkets tolkning, berättar Henrik Swärdh, PGA Head Professional på Carlskrona och fortsätter:

    – Minienkäten visade att de flesta har som högst 2 500 kronor i friskvårdsbidrag, och vissa fall som landstingsanställda endast 500 kronor. Därför är våra friskvårdspaket prissatta lite lägre. Det är ingen idé att ta fram ett friskvårdspaket på 5 000 kronor när ingen får ersättning för det från arbetsgivaren.

    Tre tips för ett lyckat friskvårdspaket

    1. Gör en undersökning bland medlemmarna: Hur mycket i friskvårdsbidrag tillåter arbetsgivaren?

    2. Integrera drivingrangen i paketen. Extraträning utvecklar spelarna som gör golfen än roligare.

    3. Satsa på gruppträning. Dels är det enklare att administrera, dels stimulerar det till social aktivitet vilket gynnar utbildningen. Se på fitnessbranschen – nästan all träning sker i grupp med träning för en PT (Personlig Tränare) som komplement. Här kan golfen lära!

    – Genom att satsa på spelutveckling, istället för att sänka spelavgiften som en del av medlemsavgiften, ökar chansen att få in nya pengar till både klubben och golfen i stort.

    Carlskrona GK gör en extra satsning på nybörjare, utifrån friskvårdsbidraget – både ordinarie utbildningspaket och skräddarsydda där företag kan utforma ett "eget" paket som passar de anställda.

    – Här märker vi ett stort intresse, men det är ändå upp till arbetsgivaren att bestämma. Det gäller för oss som klubb att arbeta med prissättning, innehåll och rätt argument, säger Henrik Swärdh.

    3. Bidrag ger ökad boom

    Klubbarna i Umeå upplever en golfboom sedan ett år tillbaka med rekord i antal nyutbildade. 2018 ser ännu ljusare ut tack vare friskvårdsbidraget.

    Umeå Golfklubb utbildade över 200 golfare inklusive ungdomar förra året.

    – Anledningen till golfboomen är svår att säga, men det kan vara en kombination av en bra ungdomsverksamhet, Henrik Stensons framgångar och det faktum att vi syns mycket i lokalpressen efter att herrlaget deltagit i Lag-SM för första gången sedan 1999 och att vi efter flera års uppehåll har ett damlag i seriesystemet, säger Mathias Ferry, tränare/pro i Umeå Golfklubb.

    Jonas Larvia, Michaela Bordeianu, Maria Swärdsudd, Mathias Ferry.
    Umeå GK har legat i startgroparna för att kunna erbjuda olika paket. Från vänster: Jonas Larvia, Michaela Bordeianu, Maria Swärdsudd, Mathias Ferry.

    Siffrorna i grannklubbarna Umeå Sörfors GK och Norrmjöle GK är inte riktigt lika höga, men nära nog och rekordsiffror även för dem

    sedan "det glada 80-talet". Nu gnuggar Umeåklubbarna händerna och hoppas på en fortsatt golfboom tack vare friskvårdsbidraget.

    Umeå GK satsar på tre paket i olika nivåer, 2 500–3 500 kronor bestående av privatlektioner och rangekort, och i två av paketen även spellektion på banan.

    Tre tips för friskvårdsbidraget

    1. Uppfinn inte hjulet igen. Plocka de goda exemplen från andra klubbar, bland annat de som träder fram här i Golfnyttan.

    2. Stirra er inte blinda på medlemmarna och medlemsavgiften, paketera träning och utbildning för att nå nya grupper och få in nya pengar.

    3. Våga ta betalt!

    – Vi har väntat på att golf ska omfattas av friskvårdsbidraget, legat i startgroparna för att kunna erbjuda olika paket och försökt vara proaktiva. Vi vill öka intresset för spelet golf. Att bara dela upp medlemsavgiften i en medlemsavgift och en spelavgift, varav medlemmarna kan använda den sistnämnda för friskvårdsbidraget, är ingen bra väg framåt för golfen. Fler lektioner och mer utbildning är bra för spelarna, tränaren och klubben.

    Därutöver erbjuder Umeå GK även speciella paket till företag.

    – Vi började med det redan förra året och märkte ett visst intresse. Vi tror att intresset kommer att öka under året och att vi får se en ännu större ökning nästa år. I år har många redan hunnit köpa sitt traditionella gymkort, men från och med nästa år hoppas vi att det bara är golf som gäller, säger Mathias Ferry.

    TEXT: Thomas Björn