En anledning att resa till Värmland

Möten, vinter, evenemang, kultur och natur. Golfen passar väl in i Visit Värmlands nya strategi för att locka besökare året om. Gäster som stannar och spenderar, både privatpersoner, anställda och företagare.

Visit Värmland startade för fem år sedan. I organisationens besöksnäringsstrategi för 2014–2020 ingår fem temaområden: möten, vinter, evenemang, kultur och natur.
Våren 2015 började arbetet med ett interregionalprojekt med förkortningen IDA som står för internationalisering, destinationsutveckling och attraktionskraft. Projektet drivs tillsammans med Akershus, Hedmark och Östfold Fylkeskommuner i Norge med tema natur, kultur och evenemang. Där utgör golfen en viktig del, främst i naturspåret men även i kultur- och evenemangsspåret. Arbetet med golfen som en naturlig del av Värmlands destinationsutveckling började hösten 2016.

– De undersökningar vi tagit del av visar att golfare är bra besökare som reser mycket, konsumerar mycket och är relativt lätta att nå med marknadsföring, säger Andreas Norum, projektledare för IDA-projektet på Visit Värmland.

Tävlingen Femdagarsgolf har fungerat som ett parallellt spår i marknadsföringen av Värmland under alla år och sedan hösten 2016 är samarbetet tätare.

– Femdagarsgolf är ett fantastiskt initiativ och en bra anledning att resa till Värmland. Samarbetet med norska golfklubbar är också intressant, det ska vi utöka tillsammans. Bland annat inleder vi ett greenfeesamarbete över gränserna med tio svenska och sju norska golfklubbar. Femdagarsgolf är med och arrangerar en ny tvådagarstävling i Norge i år, en tävling som kan växa med ytterligare dagar och bli ett bra komplement till Femdagarsgolf, säger Andreas Norum.

Enligt Svenska Golfförbundets statistisk för 2014 spelades cirka 4 000 golfrundor i Värmland av gästspelare från Norge. Till det kommer besökare från främst närliggande landskap. Femdagarsgolfs deltagare bidrar enligt Riksidrottsförbundets evenemangsverktyg »Event Impact Calculator« med cirka 4,3 miljoner kronor i omsättning till landskapet varje år tack vare gästspel, boende, restaurangbesök samt inköp av bensin och andra varor. Som en relativt nystartad organisation med golf som en del av spåret destinationsutveckling har Andreas Norum en ödmjuk inställning till uppgiften.

– Det känns som att vi har mer att lära av duktiga destinationer som Skåne, Halland och Bohuslän, än vad vi har att lära ut. Tillsammans med golfklubbarna i Värmland, som redan idag är duktiga på att attrahera besökare bland annat via Femdagarsgolf, är jag säker på att vi kan utvecklas mer och göra golfen till en ännu större anledning att besöka Värmland.

Text: Thomas Björn

Fler nyheter

  1. Golfen arbetar för friskvård för alla
  2. Golfnyttan

    Golfen arbetar för friskvård för alla

    Friskvårdsbidraget är välkommet för att det uppmärksammar både anställda och arbetsgivaren på att golf är friskvård. Men det gäller inte bara anställda utan alla i samhället. Därför tänker golfen brett i sitt folkhälsoarbete.

    All form av golfspel är avdragsgill friskvårdsförmån och
    omfattas av friskvårdsbidraget. Det slog Högsta förvaltningsdomstolen fast i en dom den 12 januari 2018. Golfen som en del av friskvårdsbidraget började gälla från den 1 januari i år. För att kunna omfattas av förmånen krävs att du är anställd.

    – Friskvårdsbidraget är bra på många sätt, bland annat för att det jämställer golfen med andra idrotter, men golf är friskvård för alla. Därför arbetar vi för att alla ska få chansen att upptäcka vår idrott och komma i rörelse hela livet, förklarar Annica Lundström, chef för Svenska Golfförbundets breddområde

    Svenska Golfförbundet är en av Riksidrottsförbundets, RF:s, 71 specialförbund och är en del av RF:s strategi att gå från »triangel till rektangel«. Det innebär att få fler att röra sig längre och i bästa fall ägna sig åt ett livslångt idrottande. Det är en bärande del i RF:s framtidsdokument Strategi 2025 – resan till framtidens idrott.
    – Forskning vid Karolinska Institutet visar att golfare lever upp till fem år längre än de som inte spelar golf. Vi försöker vara proaktiva och få viktiga grupper som läkare att tänka på golf som aktiv friskvård och därmed minska behovet av sjukvård. Lågintensiv idrott i allmänhet, och golf i synnerhet, borde skrivas ut på recept av läkare, säger Annica Lundström och fortsätter:
    – Vi vet också att rehabiliteringen blir kortare tack vare golf, bland annat för strokepatienter, efter pilotprojekt i Malmö, Skövde och Linköping. Det handlar inte bara om den fysiska delen, utan minst lika mycket om den psykiska – att bryta isoleringen och komma ut och träffa andra i liknande situation. Det sparar stora kostnader för landsting och regioner.

    En utmaning med friskvårdsbidraget är normen på arbetsplatsen. En trendspaning är att främst medelålders personer på chefsnivå satsar på att bli elitmotionärer, vilket kräver både mängd och kvalitet i träningen.
    – Risken är att lågintensiv aktivitet som promenad, golf, dans och bowling inte omfattas av normen om vad idrott och därmed friskvård är. Mer elitinriktad träning blir det som gäller.

    Margareta Johansson är folkhälsochef på Örebro läns idrottsförbund som har en överenskommelse med Region Örebro län.
    – I vårt uppdrag ingår att verka för en god, jämn och jämställd folkhälsa. Vi arbetar med att stötta idrottsföreningarna i att bedriva ett inkluderande arbete vad gäller fysisk aktivitet, den sociala dimensionen – att ingå i ett sammanhang och därmed uppnå psykisk hälsa – samt ett perspektiv av livscykel, att idrotta hela livet.
    – I det sistnämnda ligger fokus i många idrotter på barn och ungdomar. Här är golfen ett föredöme med möjligheten att spela golf hela livet.

    Så når golfen alla i samhället:

    Annica Lundströms tre argument varför golf är friskvård

    1. Fysisk hälsa:
    Golfare lever i genomsnitt upp till fem år längre, enligt en undersökning gjord på Karolinska Institutet. 15 000 steg under en golfrunda är inget ovanligt.
    2. Psykisk hälsa:
    Alla behöver vara i ett sammanhang och känna delaktighet, inte minst barn, ungdomar och äldre som riskerar isolering och ensamhet. Golfen erbjuder en gemenskap där du deltar på dina villkor – och där du väljer om du vill tävla eller »bara« spela för att det
    är kul och en del av ditt sociala liv.
    3. Förebyggande och rehabiliterande:
    Golf motverkar en stillasittande livsstil och skapar därmed förutsättningar
    för att minska/hålla vikten, samt sänka blodtryck och kolesterolnivåer – det vill säga förebygga ohälsa. Golfen är också bra i rehabiliterande syfte, att få människor att snabbare komma tillbaka till ett värdigt liv, bland annat strokepatienter, enligt pilotprojekt i Malmö, Skövde och Linköping.

    Barn- och ungdomar:

    Golfäventyret är ett koncept som uppskattas av barn och ungdomar, men även äldre i takt med att det fått fäste på golfklubbarna. Du lär dig spela golf på 30-, 50-, 100- och 150-metersbanan, innan det är dags att gå ut och spela på stora banan.

    Pensionärer:

    En aktiv grupp inom golfen. Det finns runt 120 000 pensionärer som är medlemmar i en svensk golfklubb. Lomma kommun och Skåneidrotten är ett exempel på att locka fler. De driver tillsammans konceptet Senior Sports School där pensionärer är välkomna att lyssna på föreläsningar om olika idrotter samt prova på.

    Funktionsnedsatta:

    Golf för funktinsnedsatta ingår som en naturlig del i Svenska Golfförbundets verksamhet i form av bredd, tävlingstour och läger. Det senare tillsammans med världsstjärnan Herik Stenson som är ambassadör för handigolfen.

    Text: Thomas Björn

  3. Mannen som fixade friskvårdsbidraget
  4. Golfnyttan

    Mannen som fixade friskvårdsbidraget

    En envis, tennisspelande skåning som gillar att släktforska och har rötterna i en av Göteborgshistoriens mest framgångsrika industrifamiljer. Det är mannen som fixade friskvårdsbidraget till golfen.

    Urban Rydin, näringspolitisk skatteexpert på Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) och boendes i Lund, slår fast följande direkt:
    – Det är nog bra att vara lite envis om du ska driva en sådan här process.

    Det började våren 2016. Urban Rydin fick en fråga på sitt bord att utreda och skicka in till Skatterättsnämnden, en myndighet under Finansdepartementet. Den tennisälskande skåningen, med flera SM-matcher i veteranklassen på sitt samvete, passade på att skicka med en fråga som rör golf – efter att ha konsulterat en golfande kollega.

    Vi gjorde en liten luring när vi frågade

    – Det har alltid retat mig att golf, ridsport, segling och utförsåkning varit exkluderade från friskvårdsbidraget. Vi gjorde en liten luring och frågade bara på en del av golfen, spel på pay and play-bana och drivingrange. Att fråga om allt spel kändes inte meningsfullt, förklarar Urban Rydin.

    Skatterättsnämnden gav ett positivt förhandsbesked, som dock överklagades av Skatteverket till Högsta förvaltningsdomstolen, HFD.

    HFD:s dom i slutet av 2016 gav Skatterättsnämnden bakläxa med motivering att det »inte avsåg någon konkret situation eller något avtal som avsåg viss varaktighet«. Urban Rydin gick då tillsammans med Svenska Golfförbundet in med en ny förfrågan i början av 2017. Där hänvisades till tre konkreta fall på två golfbanor i Skåne, Örestads Golfklubb och Vallgårdens Golfklubb Åkarp. Även denna gång gav Skatterättsnämnden ett positivt förhandsbesked, och även denna gång överklagade Skatteverket till Högsta förvaltningsdomstolen. Den här gången gick dock HFD på Skatterättsnämndens linje och därmed blev golf, tillsammans med ridsport, segling och utförsåkning en del av friskvårdsbidraget.

    Hälsa

    Att röra på sig är bra för kroppen och knoppen och under en golfrunda går man cirka 10 000 steg. Det är också positivt att idrotta tillsammans. Sveriges nära 490 000 golfare går sammanlagt tio miljoner mil per år och studier från Karolinska Institutet har visat att golfare lever upp till fem år längre.

    Högsta förvaltningsdomstolens beslut kom fredagen den 12 januari i år. På kvällen låg Urban Rydin i familjens övernattningslägenhet i Göteborg och vilade. Då ringde telefonen. Det var Pia Blank Thörnroos, rättslig expert på Skatteverket. Hon ville diskutera hur domen skulle tolkas.

    – Skatteverket har varit positivt till både mig och LRF under hela den här processen, trots överklaganden. Det visar inte minst det snabba agerandet när domen kom. Skatteverkets tolkning skickades ut redan några dagar senare.

    – Skatteverket är en av Sveriges absolut bästa myndigheter. Jag vet, för jag har arbetat där i åtta år, säger Urban Rydin.

    Att familjen Rydins övernattningslägenhet ligger i Göteborg är ingen tillfällighet. Dels arbetar den ene av två söner med utveckling av bilar på numera Kinas största biltillverkare Dongfeng, dels har Urban Rydins stora intresse för släktforskning visat att han är släkt i rakt nedstigande led med Carl Wilhelm Röhss, industriman i Göteborg som gjorde sig en förmögenhet på trä, järn och järnväg i slutet av 1800-talet. Carl Wilhelm Röhss gifte sig aldrig, men det hindrade honom inte från att skaffa fem barn under 20 år med fröken Amalia Rydin. Att det aldrig blev giftermål får förmodligen tillskrivas att fröken Rydin inte hade den ställning som krävdes för att äkta en framstående industriman. Tiderna förändras. Dessbättre.

    – Man kan säga att jag är förlängningen av en skandal, säger Urban Rydin med en blandning av ironi och stolthet i rösten.

    Carl Wilhelm Röhss förmögenhet lade grunden till en donation år 1901 på 250 000 kronor till Göteborgs stad, som använde pengarna som en grund till ett nytt museum med inriktning på mode, design och konsthantverk, Röhsska museet.

    En skandal är det också att golf, liksom ridsport, segling och utförsåkning inte varit en del av friskvårdsbidraget som infördes 1988, enligt Urban Rydin.
    – Det är både omodernt och diskriminerande.

    Du måste vara ganska envis för att driva frågan

    Att ingen riktigt seriöst drivit frågan i domstolarna tidigare har Urban Rydin en teori om.
    – Det kanske har saknats både kunskap och energi. Och som jag sa tidigare, du måste vara
    ganska envis…
    Vad det betyder för golfen som idrott och bransch är dock rådgivaren Rydin mer säker på.
    – Att förutsättningarna för att få fler att börja spela golf ökar, dessutom delvis finansierat
    av arbetsgivaren. Det borde innebära flera golfare i Sverige.
    Processen med att få golf som avdragsgill friskvårdsaktivitet till trots, Urban Rydin kommer att bli tennisen trogen.
    – De flesta sporter är en utmaning att lära sig när du är ny. Golfen är inget undantag, tvärtom.

    Urban Rydin

    Namn: Urban Rydin
    Ålder: 63
    Bor: Lund
    Arbetar som: Skatteansvarig inom Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, samt chef för skattebyrån inom dotterbolaget LRF Konsult.
    Aktuell: Drev processen att göra golf till en del av friskvårdsbidraget, liksom
    ridsport, segling och utförsåkning.
    Främsta egenskaper: Erfaren, envis och engagerad.
    Om jag fått göra om processen: »Då hade jag tagit med tre konkreta fall redan i första
    frågan till Skatterättsnämnden. Det hade förkortat processen.«

    Han är 63 år och närmar sig pension. Kanske ett bra tillfälle att börja spela?
    – Nej, jag ingår i rörelsen VP – Vägra Pension. Jag vill fortsätta att bidra till att göra skillnad på arbetsmarknaden ett bra tag till. Det är en del av glädjen med den här processen. Den har gett oss chansen att visa hur vi på LRF arbetar, långsiktigt, seriöst och med stort tålamod. Det är också värt en hel del för både mig och företaget.

    Som tack för väl uträttat förvärv blev Urban Rydin och hustrun Ewa bjudna till Svenska Golfförbundets årsmötesmiddag i Stockholm i slutet av april, tillsammans med LRF:s näringspolitiske chef med hustru. På middagen fick Urban Rydin en överraskning. Han tilldelades Tumbastipendiet.
    – Den inbjudan och middagen uppskattar jag oerhört mycket. Det är en stor ära att få Tumbastipendiet. Det stärker mig i mitt arbete att göra skillnad i skatterätten, säger Urban Rydin.

  5. Ledare: Äntligen erkänd som friskvård!
  6. Golfnyttan

    Ledare: Äntligen erkänd som friskvård!

    Enligt ett beslut av Skatteverket den 15 januari 2018 omfattas golfen numera av friskvårdsbidraget, något som är ett erkännande för golf som idrott och våra stora samhällsvärden avseendehälsa och friskvård.

    Beslutet skapar en rad nya möjligheter, främst för golfklubbarna. Dels bör det leda till att befintliga golfspelare inspireras till att träna och spela mer, vilket ger både ökade färdigheter och nya pengar till golfen. Dels bör det leda till att nya grupper hittar till golfen genom att deras arbetsgivare nu också kan ge friskvårdsbidrag för golf.

    Från SGF försöker vi nu inspirera golfklubbarna till aktiviteter kring friskvårdsbidraget,
    där ett råd är att samtala med arbetsgivare på orten om deras behov av att få personalen att röra på sig. Uppstår intresse kan klubben skapa skräddarsydda lösningar i form av golfspel som erbjuds till alla anställda. Några klubbar som lyssnat på det rådet är Carlskrona GK, Göteborgs GK och Umeå GK, som du kan läsa mer om i det här numret som vi till stor del ägnar åt friskvårdsbidraget. Den stora vinnaren är ändå samhället. Vi är en halv miljon svenskar som redan spelar golf, vilket resulterar i att vi promenerar allt från några kilometer till flera mil i veckan under säsong. Potentialen är dock betydligt större än så, och enligt undersökningar från Orvesto och United Minds är ytterligare en miljon svenskar positiva till att börja spela golf om »förutsättningarna är de rätta«. Detta gäller inte minst gruppen äldre, där golfen nu med friskvårdsbidraget kan få fler i rörelse hela livet.

    Golfens dag den 26 maj var ett utmärkt tillfälle för en golfspelare att ta en kompis i hand och följa med till närmaste klubb, prova på och förhoppningsvis bli en del av en av Sveriges största friskvårdsrörelser. Golfens dag är även nästa år ett utmärkt tillfälle för golfklubben att bjuda in lokala beslutsfattare, för att visa upp vilken nytta golfen gör i samhället vad gäller miljö, hälsa och ekonomi.

    Gunnar Håkansson, generalsekreterare Svenska Golfförbundet