Checklista inför höstens tillsynsprojekt

Den 11 september inleds det första nationella miljötillsynsprojektet om hantering av växtskyddsmedel på golfbanor. Alla golfanläggningar behöver nu förbereda sig inför klubbesöken.

(Ladda ner artikeln som PDF eller läs om förberedelserna nedan). 

Projektet är initierat av Jordbruksverket, Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket. Besiktningen kommer att utföras av inspektörer från kommunernas miljökontor till och med november 2018. Så här förbereder ni er inför besöken. 

1. Läs inspektörernas checklista

Börja med att läsa igenom checklistan och lathunden som samtliga miljöinspektörer kommer att utgå ifrån vid sina besök. Detta för att inte missa regler eller andra åtgärder inom växtskydd, IPM eller andra miljöområden.
Ladda ner checklistan

Ladda ner lathunden till checklistan

2. Läs bankonsulenternas råd

Gå därefter igenom listan på viktiga förberedelser som SGF:s bankonsulenter har sammanställt. Åtgärda eventuella brister. Det finns starka skäl att vara noggrann då vissa enkla fel och detaljer kan leda till anmärkningar, ålägganden, anmälan av miljöbrott och miljösanktionsavgifter som normalt ligger på cirka 10 000 kr.

Tillstånd för användning av växtskyddsmedel

  • Ansök om tillstånd för alla växtskyddsmedel som kan vara aktuella att använda. Vilka som sedan används under året redovisas i sprutjournal eller årsrapport till kommunen.

  • Använder ni klass 3-preparat (t ex ogräsättika och ”Ecoplug”) ska de vara med i er ansökan och hanteras som övriga växtskyddsmedel.

Dokumentation

  • Fyll i sprutjournalen korrekt. Tänk på att ni ska kunna visa hur ni tar fram vindhastighet, vindriktning, temperatur med mera om det är aktuellt.

  • Använd hjälpredan för att ta fram skyddsavstånd – fasta och anpassade.

  • Skylta på anläggningen i samband med kemisk bekämpning.

Sprutförrådet

  • Förvara endast godkända preparat.

  • Låst, tätt golv och aktuella säkerhetsdatablad. 

Sprututrustning

  • Använd funktionstestad spruta.

  • Även om ni har godkänt testprotokoll och märke på sprutan måste ni ha skickat in protokollet och fått ett beslut på godkännandet från Jordbruksverket, annars finns risk för miljösanktionsavgift.

Integrerat växtskydd (IPM)

Det är många frågor i IPM-avsnittet i tillsynsprojektets checklista. Försök beskriva hur ni jobbar och vilka skötselåtgärder ni gör för att ”stärka gräset”. Motivera och förklara vad ni gör i respektive del av IPM:

  • Förebyggande: Åtgärder som ni gör för att få "starkt gräs".

  • Bevakning: Hur jobbar ni för att bevaka och så tidigt som möjligt upptäcka problem.

  • Behovsanpassning: Beskriv hur ni bestämmer skadegörare och hur ni kommer fram till rätt tid och rätt metod.

  • Uppföljning: Beskriv hur ni följer upp bekämpningsåtgärder, till exempel dokumentation, referensruta och prover.

Tänk på att i princip allt ni gör är IPM, som att undvika skugga, bevakning av gräsets status under vintertid, alla skötselåtgärder, koll på bevattningen med fuktmätare med mera. Läs mer hos STERF.

Mer information

Projektet inleddes i augusti 2018 med uppstartsdagar för miljöinspektörerna. Närmare 100 inspektörer var med på träffarna, som hölls på Viksjö GK och Lerjedalens GK. Klubbesöken genomförs under september–november 2018 varefter resultaten rapporteras in av inspektörerna.

Från december börjar myndigheterna utvärdera, samt vid behov uppdatera, vägledningsmaterialet utifrån synpunkter som kommit in. I mars 2019 räknar Jordbruksverket, Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket med att sammanställa resultaten i en rapport. Mer detaljer om projektet finns hos Naturvårdsverket.

Mer information om golfanläggningens miljöarbete inklusive mallar, checklistor, länkar och tips finns på golf.se/miljo.

Hör av er till er bankonsulent om ni har frågor eller om något är oklart.

Fler nyheter

  1. Checklista för återetablering av gräs inför vintern
  2. En fairway med stora skador efter torkan.
    Banskötsel 2018

    Checklista för återetablering av gräs inför vintern

    Sverige har i år haft en vädermässigt tuff sommar med minimalt med regn. Många banor har bara fått cirka 20 millimeter från första dagarna i maj till några veckor in i augusti. Här är sju punkter klubbar behöver göra inför vintern för att kunna rädda nedtorkade ytor.

    Ladda ner checklistan som pdf

    Förutom obetydlig nederbörd har det också varit mycket varmt, blåsigt och soligt under hela sommarperioden. Detta har inneburit extrem avdunstning, upp till 4–6 millimeter per dag under långa perioder.

    Många banor har drabbats av att vattnet har tagit slut i bevattningsdammar, fått bevattningsförbud från sjöar och åar, eller att vattendomar har slutat gälla på grund av uppnådda minimiflöden.

    Bråttom med åtgärder

    Vattenbristen under sommaren har gjort att klubbar successivt tvingas sluta bevattna gräsytor. På många fairways upphörde bevattningen tidigt under sommaren och de har varit torra under lång period. En del tee har också torkat, medan de flesta klarat sina greener med liten marginal. Några anläggningar har dock haft slut på vatten även till greenerna.

    För att kunna rädda en del nedtorkade ytor finns nu några veckor kvar på året med goda förutsättningar för återetablering av gräs. Checklistan nedan ger några förslag på åtgärder som behöver ske innan vintern 2018–2019.

    1. Inventera ytorna. Skapa en bild av skadornas omfattning, inventera och beräkna skadade ytor. Kontrollera gräsets status, men även hur jordprofilen ser ut med avseende på struktur och fukthalt. Bedöm och prioritera hur olika ytor ska behandlas, med till exempel luftning, vätmedelsbehandling, gödsling och stödsådd.

    2. Beställ frö. Om ni inte har frö, beställ snarast då det brukar vara både brist och långa leveranstider. Har ni frö i lager, testa grobarheten (så i en kruka, ställ den i ett fönster och håll fuktigt) för att säkerställa kvaliteten på ert frö.

    3. Renovera eventuellt ytan. Om fairway torkat och spruckit sönder måste ytlagret troligen tas bort och en ny såbädd prepareras. Det kan innebära borttagning av material, fräsning av befintligt material eller tillförsel av nytt  gärna sand med inblandad mull (organiskt material).

    4. Fuktiga nyetableringsytor. De ytor man planerar att återetablera (stödså) måste ha jordkontakt, god fukthalt och gärna möjlighet att bevattna.

    5. Stödså. Gäller ytor som behöver fyllas på, främst fairway, tee och green. Återstoden av augusti samt september är den tid vi har på oss i år för säker stödsådd.

    6. Jordkontakt. Använd en såmetod som ger god jordkontakt samt bra och säker uppkomst (se STERF:s Stödsåddsprojekt).

    7. Dressa. Om möjligt, tillför dressand som skydd för nya frön, för att hålla fukt och skapa ökad jordkontakt.

    Sänder viktiga signaler

    Genom att så fort som möjligt göra ovanstående åtgärder ökar chansen att återetablera gräs och därmed öka chansen att starta upp 2019 med betydligt bättre förutsättningar än de förhållanden som råder just nu. Samtidigt ger vi signaler till medlemmar och gäster att vi som jobbar på banan inte accepterar spelfältens kvalitet just nu.

    Se även den checklista som berör åtgärder för en bättre bana 2019.

    Bilderna nedan visar hur sommarens torka har påverkat svenska golfbanor och vikten av att ha ett fungerande bevattningssystem. Se exempelvis bilden där sprinklersystemet bara har vattnat halva greenen, jämfört med den sista bilden som visar ett gott exempel på greensprinklers.

  3. Positivt med två nya godkända svamppreparat
  4. Banskötsel 2018

    Positivt med två nya godkända svamppreparat

    De senaste veckorna har vi fått två nya produkter att tillgå inom golfen, fungiciderna Instrata Elite (reg.nr 5466) från Syngenta samt Exteris StressGard (reg.nr 5461) från Bayer.

    Eftersom vi idag har begränsat med svamppreparat och ännu mindre aktiva substanser är det bra att få några tillskott. Allt för få preparat ökar risken för eventuell resistensproblematik.

    Fler preparat behöver inte betyda ökad användning, utan ökad möjlighet att få bra effekt när man utför en växtskyddsåtgärd. Läs mer om produkterna på Kemikalieinspektionens hemsida:
    – EXTERIS StressGard
    – Instrata Elite
    OBS! Tänk på IPM-arbetet i samband med bekämpning av skadesvampar och ogräs. Se mer information i STERF:s IPM faktablad.

    Det har också kommit nya varianter av Banner MAXX och Primo MAXX. Banner MAXX II och Primo MAXX II är likartade i funktion men med lite annorlunda användningsregler.

    Tekniskt är skillnaden att en komponent som inte är en aktiv substans – tetrahydrofurfurylalkohol – är borttagen i de nya produkterna.
    Du hittar samtliga godkända preparat i det uppdaterade dokumentet "Godkända växtskyddsmedel 2018".

    OBS! Se Roundup Max som har utgått och inte längre får användas eller lagras.

  5. Tankar kring torkan och bevattningsanläggningen
  6. Banskötsel 2018

    Tankar kring torkan och bevattningsanläggningen

    Landet runt, där vi bankonsulenter beskriver de aktuella förhållandena i våra respektive distrikt, blir denna gång en gemensam skrift då torkan de tre senaste månaderna varit lika över hela landet och överskuggat allt annat. Nedan följer våra gemensamma tankar och råd.

    Det är många saker som ska falla på plats för att få fram en riktigt bra spelyta. En av de absolut viktigaste delarna är vatten, en faktor som gräset inte kan vara utan. Hela Sverige har i år drabbats av den torraste våren och sommaren i mannaminne och det har verkligen satt sina spår på landets golfbanor. För en del banor kom torkan innan alla vinterskador läkt ihop och för dessa banor är situationen just nu än mer kritisk.

    Katastrofala brister i bevattningssystemen

    En tee som har tagit mycket skada av torkan.
    En vanlig syn efter flera månaders torka. Vattnet räckte bara till greenerna. Detta tee måste sås om och det blir mycket extraarbete denna sensommar och höst. Har du gräsfrö hemma?

    De senaste månaderna har det pratats mycket om torkan, brist på vatten och även bevattningsförbud. Med facit i hand, när det nu börjat regna igen, ser vi vilka katastrofala brister våra bevattningssystem har. På de flesta ställen är reservoarerna för små och möjligheten att få tillgång till annat vatten starkt begränsat.

    Den bästa investering en golfbana nu kan göra är att verkligen försäkra sig om tillräcklig vattentillgång så att inte samma situation uppstår igen vid nästa torkperiod. Det kan röra sig om att förstora sina bevattningsdammar och koppla ihop de man har till ett system, eller att ansöka om vattendomar för vattenuttag från vattendrag eller sjöar. Mer om hur man anlägger en bevattningsdamm och vilka regler som gäller i slutet av texten.

    Än viktigare och något alla bör göra är att se över skicket på era bevattningsanläggningar som under dessa förhållandena verkligen får bekänna färg. För sanningen är ju att det inte bara är torkan som orsakat de problem vi nu har ute på våra banor, utan att vi också använt de vatten vi samlat på oss på ett minst sagt slösaktigt sätt. Huvudorsaken till detta är det skick som flertalet av Sveriges bevattningsanläggningar är i, som tyvärr är under all kritik. Det räcker inte att bevattningen startar när man trycker på knappen. Alla spridare ska vara justerade, det ska vara rätt tryck ut till spridaren, datorn ska vara rätt programmerad och så vidare.

    Viktigt underhåll prioriteras ned

    En skadad green, där bara den ena halvan har fått vatten.
    En spridare som till synes bara kastat åt ena hållet med greendöd som följd.

    Tyvärr ser vi allt för många brister ute på de klubbar vi besöker och ofta får vi höra att man inte hinner med allt underhåll, utan anläggningen får gå tills den slutar att fungera och först då lagar man den. De flesta av våra bevattningsanläggningar är mer än 20 år gamla och bakåt i tiden har man resonerat precis likadant.
    Här finns det mycket pengar att spara. En vältrimmad anläggning bevattnar effektivare och förbrukar därmed mindre ström. Rätt mängd vatten resulterar i friskare greener utan både torrfläckar och blöta partier, det vill säga bättre spelbarhet och mindre sjukdomar. De skador som en undermålig bevattning orsakar resulterar inte bara i dåliga spelytor, det kostar också en hel del att återställa dessa ytor i form av gräsfrö, näring, diesel samt ett stort antal arbetstimmar. Timmar som egentligen skulle läggas på underhåll och invintring av banan i stort. Får vi en torr höst är vi dessutom beroende av bevattningsanläggningen för att etablera det nya gräset. En dålig täckningsgrad resulterar då i en dålig etablering samt ett svagare gräs.

    Gräset måste nu sås, växa och invintras

    Hur stora skadorna egentligen är vet vi inte med säkerhet förrän nästa säsong. Det gräs vi sår nu i höst ska inte bara bli grönt och komma in i den normala skötseln, det ska också invintras på rätt sätt så att det orkar motstå sjukdomar och en ny vinter med allt vad det kan innebära. Om tiden räcker till och om vädret i höst är tillräckligt gynnsamt, ja det får framtiden utvisa.

    Länkar till mer läsning:

    – Vikten av en bra bevattningsanläggning och hur den ska användas finns i rapporten Tre bevattningsstrategier i praktiken.

    – Mer information om dammar, lagar och regler, vattendom och vattenkvalitet hittar du här.
    – Läs också Hushållningssällskapets förnämliga handbok om dammar.
    Kan man våga hoppas på en storsatsning på bevattningsanläggningarna de kommande åren?

    Bankonsulenterna SGF