Här hittar du som är engagerad inom svensk junior- och elitgolf som ledare, tränare eller förälder relevant innehåll för spelarutveckling.

Filmerna från olika klubbar visar juniorverksamheter där innehållet är anpassat för barn och ungdomar med utveckling i fokus.

En bra plan är starten

Det finns en mall för verksamhetsplan som är tänkt att vara en guide att ta fram och använda för en golfklubbs verksamhet. Själva utformningen utgår ifrån en grundläggande mall för verksamhetsplan men är skriven så att den direkt kopplar till de verktyg och de material som Svenska Golfförbundet använder.

Innehållet följer utvecklingstrappan, spelarmaterial som Golfäventyret och de olika ledarutbildningarna som finns. Under delen målsättning finns nyckeltal för juniorverksamhet

För att juniorer ska stanna kvar inom idrotten krävs att

  • det ska vara kul och att man ska känna glädje

  • man vill göra det tillsammans med kompisar

  • det ska leda till utveckling i golf

  • man ska känna spänning

  • verksamheten (innehåll/ledare) ska vara seriös

Föredrag om tävlingar för barn

Svenska Golfförbundets juniorutvecklare Peter Östlund höll ett föredrag om tävlingar för barn upp till 13 år den 26 april 2018. Se hela föredraget här.

Ladda ned presentationen som PDF

I svensk golf är juniorverksamhet indelad i tre delar:

0–12 år barn
13–15 år ungdom
16–21 år satsande junior

Planen för verksamheten bygger på de tre åldersindelningarna för att skapa bästa förutsättningarna för att barn, ungdomar och satsande juniorer ska utvecklas och vilja fortsätta spela golf.

Idrottslyftet

Genom Idrottslyftet stöttar Svenska Golfförbundet klubbars juniorverksamhet

Ett av paketen är att utbilda Juniorledare. Aldrig är väl glädjen så stor som när du som ledare får vara en del av barns och ungdomars stora intresse
Det råder stor efterfrågan på juniorledare och därför prioriterar Svenska Golfförbundet Golfens Ledarutbildning som finns i olika steg.

GL1 Praktik – Golfäventyret (barn 7–12 år)
GL2 Fördjupning – Golfäventyret (barn 7–12 år)

Klubbar och distrikt som genomför utbildningen kan söka ett bidrag per utbildad ledare genom att fylla i ansökningsblanketten. När ansökan är inskickad med uppgifter på de som utbildats skickas kursintyg till deltagarna.
En klubb eller flera klubbar kan genomföra utbildningen tillsammans.

Prioritera gärna att utbilda unga ledare.

Utvecklingstrappan på golfklubb

Använd nyckeltal

  • Syftet med att ta fram nyckeltal är att ha fokus på rätt saker i verksamheten och hålla koll på att den är på väg i rätt riktning. Klubbarna mäter samma saker vilket skapar möjligheter att jämföra och lära av varandra. Utgångspunkten är att ha spelaren och dennes utveckling i centrum.

    För några år sedan kunde vi höra klubbar som sa "vi har 400 juniorer i klubben" och "det är 250 som är med i träningen". Om din klubb inte var en av dem så hade ni i alla fall säkert minst 200 juniorer i klubbens medlemsregister. Vad talen inte berättade var hur många som egentligen spelade golf i någon större utsträckning. Vi vet inte heller om de fick några nya vänner på golfklubben eller om de utvecklades som spelare. Nyckeltal för juniorer har tillkommit för att vi ska veta mer om vad som händer, gärna innan det händer, och såklart kunna få till en positiv utveckling framöver. Genom att titta på alla talen, och inte bara ett, kan vi vara mer säkra på om verksamheten är bra eller inte.

    Använd nyckeltalsfilen 

    Här nedan finns en exelfil - Nyckeltalsmallen - att ladda ner. I filen hittar du fyra flikar. I en av flikarna finns en instruktion om hur du gör för att ta fram klubbens nuläge i juniorverksamheten. Har du frågor och behöver support kontaktar du Johanna Ericsson eller Ulrika Jorsell.

    2018 Mall Nyckeltal

    Mer information hittar du här:
    Nyckeltal för juniorverksamhet 2018

    Med nyckeltalen vill vi

    - veta resultatet för verksamheten i så "rena" tal som möjligt så att det finns mindre utrymme för att misstolka resultatet
    - att fler ska kunna ta till sig hur läget är – det räcker inte med att de mest insatta förstår, nuläget behöver kunna läggas fram i styrelserummet och på årsmötet på ett sätt så att deltagarna förstår
    - dra korrekta slutsatser om de aktiviteter som vi gör verkligen leder till en positiv utveckling, det räcker inte med att tro
    - hålla fast vid en riktning över tid, det är lätt hänt att en ny styrelse eller juniorkommitté helt ändrar inriktningen på verksamheten, den nya gruppen människor behöver "ärva" talen från förra året.

  • Nyckeltal Beskrivning Mål
    Antalet juniorer Det totala antalet juniorer som finns i klubben. Talet anges i procent av totala antalet medlemmar. Minst 15 %.
    Utvecklingen Den spelskicklighet som spelarna har i förhållande till sin ålder. Alla ska vara över linjen, se dokument nedan.
    LOK - sammankomster Det antalet träningar/aktiviteter som klubben genomför under ett kalenderår. Välj om ni ska vara en 300*-klubb, 500-klubb, 750-klubb eller 1 000-klubb.
    Åldersfördelningen Antalet juniorer som klubben har fördelat på respektive födelseår. Jämn spridning i åldrar.
    Könsfördelningen Hur förhållandet är mellan pojkar och flickor för respektive födelseår. Jämt fördelat, som mest spridning på 60/40.
    Klubbtävlingar Detta tal visar hur stor andel av juniormedlemmarna som deltagit i en tävling på klubbnivå. 6-12 år - 100 %, 13-15 år - 70 %, 16-21 år - 40 %
    Tävling utanför klubben Detta tal visar hur stor andel av spelarna, 13 år och äldre, som deltagit i en tävling utanför klubben. 13-15 år - 50 %, 16-21 år - 20 %.
    Andel i träning Detta tal talar om hur många juniorer per ålder som deltar i verksamheten. Det kan vara över 100 % om spelare är med och tränar utan att vara medlemmar. 6-12 år - 100 %, 13-15 år - 50 %, 16-21 år - 20 %.
  • * Med 300 menas att klubben har 300 sammankomster osv.

Utvecklingstrappa

  • Utvecklingstrappan är i första hand skriven utifrån den aktives utveckling. I den utgår vi ifrån hur en människa utvecklas från liten till stor i allmänhet och hur vi med det i åtanke på bästa sätt kan utvecklas som golfspelare.

    I utvecklingstrappan har vi valt att beskriva utvecklingen i steg. De är vart och ett namnsatta med en rubrik som ger en grov fingervisning om vad "steget" har för syfte och innehåll. Vi tror att det är viktigt att vi får så många som möjligt att vara med så länge som möjligt i den organiserade verksamheten. I samma stund som vi väljer att dela in utvecklingen i olika steg kommer inte någon person att exakt passa in på den beskrivning som görs. Alla individer är olika och utvecklingen sker på olika sätt. Ordningen är ungefär densamma men tidpunkten varierar.

    Utvecklingstrappan för klubb

Krönikor

  1. Multi -och spontanidrott - ett vinnande koncept?
  2. Ännu en golfsäsong är över, åtminstone här på hemmaplan i Svedala där kylan och snön känns på väg in över landets banor.

    Det är dags för många barn och ungdomar att syssla med något annat ett tag, inomhussporterna håller ju igång för fullt och många av våra stora golfspelare hade andra idrotter som höll dem igång under vinterhalvåret när de var mindre.

    Ishockey, handboll, basket eller innebandy är perfekt komplement till golfen, inte minst på grund av att man lär sig att jobba ihop och man får kompisar för livet.
    Och idrotten i alla former handlar ju i de flesta fall mer om att fostra människor än att försöka skaka fram en massa världsstjärnor.
    Och att lära sig att samarbeta och utvecklas med andra i ett lag är ju kanske en av de bästa förberedelser inför vuxenlivet man kan få som ungdom.

    Idrotten i alla former handlar ju mer om att fostra människor än att försöka skaka fram världsstjärnor

    Att Henrik Stenson blev en världsstjärna i golf har kanske inte så mycket med att han var duktig på både handboll och badminton att göra, men det har med största sannolikhet gett honom erfarenheter som hjälper honom i kontakterna med media, sponsorer och andra som han behöver ha kontakt med.
    "Jag ser bara positivt på att hålla på med flera sporter och även om det känns som att specialiseringen har gått ner i åldrarna så hade jag inte stressat med det. Jag lirade fotboll till dess att jag var 14 år och kände att jag inte ville åka hem från golfbanan för att gå på träningarna", berättade Henrik när jag frågade honom om hans syn på att syssla med många olika sporter som ung.

    Han gav också sin syn på spontanidrottandet, som han menar är den absolut viktigaste delen i utvecklingskurvan.
    "Alla de timmar som man själv står och chippar, trixar med en boll eller slår backhands mot garageporten är ju det som är viktigt. Du blir aldrig någon världsstjärna av att gå på två, tre fotbollsträningar eller golflektioner i veckan. Det är bara ett komplement till all din egen träning".

    Och så är det förmodligen.

    Unika individer, min känsla är att de blir allt färre, som har förmågan, kärleken till sin sport och viljan att lägga mängdtid på egen träning är de som har störst möjligheter att ta sig hela vägen, oavsett sport. Där är det naturligtvis också viktigt att som föräldrar inte stressa utan som i Henriks fall där hans föräldrar lät honom hålla på med de sporter han ville till dess att valet kom av sig självt.

    Barn och ungdomar löser oftast det på egen hand när tiden är mogen.

    Text: Martin Strömberg
    Tidigare journalist på Aftonbladet och nu web- och tävlingsredaktör på svenskgolf.se
    Publicerad: 2018-12-04

  3. Alpint, hockey, badminton... men dessa valde golfen! #minandraidrott
  4. Fotboll, hockey, alpint, badminton... men dessa valde golfen!

    Forskningen bakom Riksidrottsförbundets kampanj #minandraidrott visar att de som tränar flera idrotter både utvecklas bättre, löper mindre risk att skada sig och blir mer motiverade att fortsätta träna.

    Inom golfen finns flera exempel på toppspelare med bred idrottsbakgrund.

    Sju idrottsprofiler som har klätt sig i annan idrottsutrustning än deras vanliga. Ex. Charlotte Kalla som basketspelare, Musse Hasselvall som ryttare och Jonas Björkman som golfare. Del i RF:s kampanj Min andra idrott
    I RF:s kampanj berättar svenska idrottsprofiler om hur en bred idrottsbakgrund hjälpt dem att bli bra i deras nuvarande idrotter. Många golfare har liknande historier.

    Om vi börjar att titta på de som historiskt spelat på världstourerna har vi Annika Sörenstam som höll på med tennis, Liselott Neumann med fotboll och bandy och Karin Sjödin som spelade fotboll. På herrsidan ser vi samma mönster. Peter Hedblom, Joakim Haeggman och Per-Ulrik Johansson spelade hockey. Richard S Jonsson började satsa på sin golf i senare tonåren, innan det var han skateåkare.

    När det gäller dagens toppspelare går mönstret igen. Anna Nordqvist körde simning, Pernilla Lindberg åkte alpint och Caroline Hedwall spelade fotboll.

    Henrik Stenson spelade fotboll och hockey upp till 12 år och fortsatte med badminton till 15 år. Alexander Norén höll på med fotboll som barn och innebandy fram till 15 år. Jonas Blixt och David Lingmerth spelade hockey med stor entusiasm i början av deras tonårsperiod. Alexander Björk höll under sin tonårsperiod på med tennis och spelade bandy. Fidde Jacobson spelade hockey och pingis.

    Många av de ovan nämnda var dessutom väldigt dedikerade och framstående i de idrotter de höll på med i unga år.

    Golfarna som bytte gräs mot is

    Som kuriosa i ämnet "bred idrottsbas i unga" år kan vi nämna Johan Löfstedt och Alexander Deilert. Båda var lovande golfspelare och spelade tillsammans i pojklandslaget. Nu har de bytt golfskor mot skridskor. Johan Löfstedt är en av landslagets bandyhjältar och Alexander Deilert har sin vardag inom Sveriges elithockey.

    Det här säger forskningen

    Enligt forskningen ger allsidig träning i unga år en ökad balans, koordination och motorik. Genom att träna flera idrotter i unga år kan kroppen tillgodoses med fina byggstenar för att röra sig smidigt, snabbt, länge och pricksäkert. Dessa byggstenar ger bra grund för att bygga ett rörelsemönster för golfens olika slag.

    Dessutom verkar en allsidigt tränad kropp förse golfaren med en bra grund för att vara mer motståndskraftig mot förslitningsskador.

    Mer om RF:s kampanj på rf.se/minandraidrott och via hashtaggen #minandraidrott i sociala medier.

    Text: Peter Östlund, juniorutveckling SGF
    Publicerad: 2018-09-03

  5. Sätt spelet och leken i centrum!
  6. I söndags såg jag Fredrik Jacobson sluta delad 56:a i Nordea Masters. Det var 43-åringens första tävling på 15 månader efter skadebekymmer och hans lycka över att vara tillbaks på banan var tydlig, det lyste ur ögonen på Kungsbackaspelaren.

    Han har verkligen fått behålla glädjen.

    Låt mig berätta om första gången jag såg Fredrik Jacobson. Det var vid ett seriespel för klubblag på Hökensås GK utanför Hjo och många talade om den enormt talangfulla 17-åringen som allmänt gick under namnet "Fidde". Första svingen jag såg var på det korta par fyra-hålet som dogleggar sig upp mot klubbhuset och jag minns att jag blev förvirrad och tänkte: hur kan det här stämma, det kan inte vara han, supertalangen.

    "Fidde" svingade nämligen inte alls som vi hade lärt oss på Borås GK och tur var väl det. Han hade en stor yvig märklig ögla på toppen och hans sving var (och är fortfarande) högst personlig. Han gick runt på Hökensås med ett leende på läpparna och brydde sig inte särskilt mycket om hur hans sving såg ut. Han chippade och puttade fantastiskt och gick ett par, tre slag under par om jag minns rätt.

    Jag misstänker att Per Nellbeck och "Fiddes" andra tränare var långt före sin tid. De lät "Fidde" spela sin golf, med sin sving och sin glädje och det har ju gått ganska bra för killen.

    Han har alltid byggt sin träning på att spela golf

    Jag intervjuade honom för ett par år sedan i familjens hus ute i Kullavik och vi pratade också lite om svingen. Han berättade att han alltid byggt sin träning på att spela golf och nästan all träning som han och hans kompisar sysslade med byggde på lek runt övningsgreenen och spel på banan.

    Dag ut och dag in.

    Han har naturligtvis fått mängder av råd och förslag från kända golfcoacher på hur han ska bli av med den där öglan på toppen, men han har aldrig brytt sig. Dels på grund av att han förmodligen är en ganska stark personlighet men också på grund av att han vet vad hans spel bygger på.

    Periodvis har proffsgolfens tränare verkligen varit tekniska och endimensionella och velat ha en perfekt sving som ska fungera på alla kroppar. Men de senaste åren har det svängt tillbaks lite mot en mer individuell tankegång.

    Swing your swing!

    "Swing your swing" kan man läsa på PGA-tourens reklambanners. "Fidde" är ett fint exempel på just det.

    Jim Furyk ett annat och för all del världsettan Dustin Johnson som har ett allt annat än traditionellt grepp och en märklig position med handlederna på toppen av baksvingen.

    "Swing your swing." Bra!

    Läste lite texter om vår nya stavhoppsfantom Armand "Mondo" Duplantis. Där stod mycket om hur han lekt stavhopp och inte tränat organiserat förrän så sent som för två år sedan. Det, tillsammans med "Fidde" fick mig att tänka lite på det här med organiserad träning och vad som egentligen är bäst. Vi i Sverige vill ju gärna tro att saker som är organiserade och uppstyrda är synonymt med effektivt, men så behöver det ju inte vara, särskilt inte i barnens universum.

    Mitt svar är naturligtvis att det finns en massa olika saker som kan vara bäst. Och att vägen mot målet alltid är den viktigaste. Och den som bäst tar hand om våra ungdomars träning tror jag är den som förstår att hen i första hand är ett verktyg och en inspiratör som ska se till att glädjen alltid får finnas kvar.

    Text: Martin Strömberg
    Tidigare journalist på Aftonbladet och nu web- och tävlingsredaktör på svenskgolf.se
    Publicerad: 2018-08-23

  7. Varje misslyckande är början på en ny utveckling!
  8. Vi har under de senaste månaderna kunnat läsa om svenska segrar runt om i världen: Pernilla Lindbergs makalösa maratonseger i ANA Inspiration, Jenny Haglund på dubbla tourer, Louise Ridderström, Alexander Björk, Oscar Lengdén, Joakim Lagergren, Julia Engström med flera.

    Det är fantastiskt och verkligen jättekul att svenska spelare vinner på olika nivåer och på olika platser.

    Vägen dit har i vissa fall varit ganska kort och i andra fall betydligt längre och snårigare.

    Finländaren Mikko Korhonen tog sin första riktiga seger som proffs när han häromdagen vann på Europatouren som 37-åring.

    Han har åkt till kvalskolan och misslyckats, han har missat kvalgräns efter kvalgräns, han har åkt hem på fredagar utan en krona in på kontot.

    Men han har aldrig gett upp.

    Alla som tagit stora segrar har förlorat betydligt fler gånger än de vunnit

    Gemensamt för alla som tar stora segrar är att de förlorat betydligt fler gånger än de har vunnit och att de förmodligen också har lärt sig mycket mer de gånger som det har varit tufft och motigt. Golf är ett evighetsspel där man aldrig blir riktigt fullärd och där man konstigt nog lär sig allra mest när det fungerar som sämst.

    Man blir ödmjuk, man söker nya vägar, ändrar greppet en smula, tar bak klubban lite brantare, flyttar bollen ett par centimeter, tar två steg framåt och ett tillbaka.

    Utvecklar sig själv.

    De envisa med kärlek till spelet orkar med motgångarna och blir bättre.

    Vad jag vill säga med den här texten är att det inte är fel att förlora ibland, någon måste komma sist och det är aldrig, aldrig någonting att skämmas över. Bakom varje stor seger ligger mängder av bortslagna bollar, missade kortputtar och suckar av besvikelse.

    Golf handlar om att utvecklas, umgås, ha kul och att aldrig ge upp

    Som ung kille eller tjej kan det svida och kännas hårt (jag vet) att kanske se sitt namn längst ner på listan medan kompisen hamnar högt upp, men varenda misslyckande är början på en ny utveckling, glöm aldrig det när det kan kännas tungt.

    Ge inte upp. Golf handlar om just det, att utvecklas, att umgås och ha kul och att aldrig ge upp om spelet.

    Sommaren är snart här och de flesta barn och ungdomar går på sommarlov vilken dag som helst. Det kommer att spelas ungdomstävlingar runt hela landet med mängder av glada och i vissa fall mindre lyckliga spelare.

    Min önskan är att ingen glömmer dem som inte hamnar högst upp den här sommaren. Och att ni – om det är era barn eller bästa kompisar – kanske ger dem en extra kram och ett kärleksfullt leende när de spelat klart.

    En vacker dag kan det se helt annorlunda ut.

    Fråga Mikko Korhonen.

    Text: Martin Strömberg
    Tidigare journalist på Aftonbladet och nu web- och tävlingsredaktör på svenskgolf.se
    Publicerad: 2018-06-15

  9. Måste vi lura barnen till golfbanan?
  10. Det är morgonen efter Pernilla Lindbergs fantastiska särspelsseger i ANA Inspiration, årets första major, borta i Kalifornien.

    Och hennes berättelse om hur hon började spela som femåring på Hårgabanan strax utanför Bollnäs där hennes pappa, Jan var, och fortfarande är, ordförande, väcker känslor och minnesbilder hos mig hur det var när jag på 70-talet började spela.
    Idag ser verkligheten naturligtvis annorlunda ut och frågan är hur många Pernillor det finns på dagens golfklubbar som kan gå omkring och träna, spela och bara spendera dagarna ute på golfbanan under sommarlovet och på eftermiddagar efter skolan som vi gjorde?

    Barn är oftast beroende av sina föräldrar och hur deras livssituation ser ut och som alla föräldrar till tonårsbarn vet så är det snudd på omöjligt att tvinga barn till någon aktivitet, och det är väl inte heller målsättningen, man vill ju att de själva ska vilja.

    Golfklubbar måste agera smartare och de måste agera nu

    Det är svårare idag, det visar inte minst siffror över hur svårt klubbar har att rekrytera unga medlemmar. Konkurrensen är stentuff med iPads, datorer och därmed sociala medier och dagens sätt att umgås, aldrig mer än en utsträckt arm bort. Det är en mäktig motståndare som förtrollar och förtjusar och i viss mån även passiviserar även om barnen själva ser det som en aktiv tillvaro.

    Jag tror att golfklubbar måste acceptera detta och agera smartare och vi måste agera nu. Bara spelet golf räcker inte längre trots att man som lite äldre gärna vill tro det.

    Man måste lura barnen.

    Klubbar som ska lyckas dra till sig fler ungdomar måste förmodligen se till att ge dem möjlighet att hålla på med golf samtidigt som de kan göra annat, acceptera att verkligheten förändrats.

    Se till att det finns ytor där de kan vara barn och där ungdomar får vara ungdomar, skaffa lokaler där de kan surfa, snapchatta, lägga ut på Insta och spela spel, samtidigt som de mellan varven går ut och tränar och spelar. Göra en del av klubben till ett fritids.

    Det är livsnödvändigt för klubbarna att anpassa sig efter barnen

    Det är inget konstigt, det är bara utveckling, och jag är ganska övertygad om att det är fullständigt livsnödvändigt för klubbarna att faktiskt anpassa sig efter barnen just den här gången.

    Annars kommer vi att förlora en generation golfspelare. Det har vi inte råd med.

    Text: Martin Strömberg
    Tidigare journalist på Aftonbladet och nu web- och tävlingsredaktör på svenskgolf.se
    Publicerad: 2018-05-04

  11. Golfbarnens fredade zon
  12. Åter i Jämtland, åter på Tännäsgården för ett nytt möte med lugnet. Denna februaridag ligger snön djup och landskapet visar upp sin vackraste vinterskrud. Möjligen är det naturens skrud av lugn som behövs för att balansera klumpen i magen när stress uppstår.

    Stress kan uppstå när landets högsta idrottsorgan Riksidrottsförbundet väcker nya tankegångar. I synnerhet när det handlar om hur barn och ungdomar ska tävla. Tankegångar som Svenska Golfförbundet tagit på största allvar.

    När en växtart håller på att försvinna ur Linnés artsystematik så fridlyses denna växt. Inom fiskevård används fredade zoner i vattendrag för att öka möjligheten till artens återhämtning. Under 2017 tog SGF ett stort beslut avseende tävlingsålder. Beslutet handlar om att barn, under 13 år, inte får deltaga i tävlingar på nationell SM-nivå. Ett sätt att utlysa en fredad tävlingszon för våra barn inom golfen.
    Detta beslut går hand i hand med Riksidrottsförbundets riktlinjer gällande tävling för barn. Beslutet ska ge lugn, växtkraft och nya möjligheter att ta hand om de barn som nu spelar golf.

    Nu finns god tid för att rikta uppmärksamhet mot funktionella golfbeteenden som ska inspirera våra barn till att spela mycket, ofta och långt upp i åren. Då handlar det sannolikt om trivsel och successiv utveckling. De beteenden som vi som vuxna runt barnet (tränare, föräldrar och pedagoger), kan stötta handlar om spelet på banan, lära ut olika slag, lära hen att slå på alla underlag, i alla väder, spela med kompisar, spela med nya, spela med yngre, spela med gamla, spela med sämre och spela med bättre.

    Spelet ska med andra ord funka under många omständigheter. Sedan ska slagen spelas i olika känslor. De ska spelas i arga, lugna, nervösa, glada, missnöjda, harmoniska, stressade och icke motiverade känslor. Det är en gedigen repertoar som ett barn behöver lära sig och bemästra. Detta görs inte i en handvändning och ett SM för barn behövs sannolikt inte för att påskynda denna inlärning. En god lokal idrottsmiljö nära hemmets trygga famn, är fullt tillräckligt för att barnet ska börja träna in sin repertoar.

    Det är med ovanstående i bakhuvudet som företrädare för svensk idrott givit sig in i ett paradigmskifte när det gäller tävlingsexponering för barn. Det är för att dämpa farten och låta lokala idrottsmiljöer med goda pedagoger utgöra plattformen för barns och ungdomars lekande, lärande och växande. Tävlingsmomentet finns givetvis som en naturlig del i syfte att vidga varje individs trygghetszon. För att hitta varje barns zon behövs ett ledarskap som sträcker sig långt bortom resultattavlan. Där bortom finns en människa med unika behov vars mönster behöver vävas med varsam hand. Att det, för barn, skulle behövas ett deltagande på SM-tävlingar för att väva mönstret är det idag få företrädare för svensk idrott som tror på.

    För golfens framtid torde en god idrottsmiljö på varje kubb vara ett bra medel för att fånga barns och ungdomarnas intresse för att spela golf. Ingen "quickfix" utan ett långsiktigt vårdande av barn och ungdomar. De förbund som ligger i framkant i denna fråga borde ses som modiga, kreativa och disciplinerade. En kombination av karaktärsdrag som är grunden för långsiktigt och metodiskt arbete

    I kväll spelar Östersund mot Arsenal på Jämtkraft Arena. Hur är det möjligt? Undrar om någon av spelarna som varit med i bygget senaste åren funderar på: "jag kommer tappa motivationen om jag inte får spela i Allsvenskan 2018". Nej, jag tror spelarna har haft fullt upp med att hänga med i Östersundstränaren Graham Potters projekt "trygghetszonen". Där han utmanar spelarnas trygghetszon genom teater, sång och andra upptåg. Han fångar spelarnas glädje, stress, rädslor och mod och väver unika mönster för var och en.

    Potter har byggt en lokal "god idrottslig utvecklingsmiljö" där han utmanar trygghetszonen för alla spelare, från olika kulturer. Han har förstått att vårt känslosystem går att träna vart som helst och att systemet varken har hudfärg eller behöver "högsta matchnivå" för att stimuleras. Bevisligen har Potter påvisat att högsta matchnivå inte ens behövs för att stimulera vuxna professionella idrottares lärande och då än mindre behov av högsta nationella nivå för att stimulera och utveckla ett barn.
    När barn under 13 år ska tävla bör detta ske i en trygg miljö som exempelvis hemmaklubben erbjuder. Möjligen en närmiljö där klubbar tillsammans bildar en tävlingsmiljö där den enskilda individen exponeras successivt.

    Text: Peter Östlund
    Juniorutvecklare SGF, utbildad inom beteendevetenskap med fördjupning inom idrottspsykologi, pedagogik och kognitiv beteendeterapi
    Publicerad: 2018-03-07

  13. Det ska vara kul att tävla!
  14. Det här med ungdomsidrott är ett område som ofta väcker starka känslor. Hos föräldrar. Jag har hittills aldrig varit med om något barn som resultathetsar och då har jag sett massor av ungdomstävlingar och har två barn själv. Jag har dessutom skrivit om ungdomsidrott på heltid under två år och sett hundratals matcher inom alla möjliga idrotter för unga.

    Inom Riksidrottsförbundet har man fattat ett beslut att barn är barn upp till tolv års ålder. För sysselsättningar som fotboll, ishockey och andra lagspel innebär det att man inte får toppa lag och att man heller inte för tabeller för tolvåringar. För golfens del innebär det att barn spelar tävlingsgolf i sin närmiljö och att man inte längre spelar riksfinal förrän man är 13 år.

    Jag tycker att det är mycket bra och anledningen är att det möjligen kan få en del barn att slippa den stress som det kan medföra att tävla för allvarligt för tidigt. Just inom golfen där resultaten oftast är individuella och syns så tydligt tror jag det är ännu viktigare att avdramatisera tävlingsbiten en smula för unga. Det är ju dessutom ett spel där utvecklingen kan variera kraftigt åldersmässigt.

    Så många som tio barn av hundra far direkt illa av sin idrott

    Undersökningar visar att så många som tio barn av hundra far direkt illa av sin idrott och att ytterligare tio till tjugo ligger i farozonen. Det är höga siffror för någonting som är tänkt att skapa glädje och gemenskap, helst skulle den siffran vara noll. Också ur ett hälsoperspektiv är det oerhört viktigt på lång sikt att få våra barn att träna och tävla både av rent fysiska såväl som psykiska orsaker.

    Att inte toppa och att inte tävla på riksnivå är naturligtvis inte universallösningen på alla problem som innebär att barn slutar tidigt, men det är en liten viktig del, det finns naturligtvis andra saker som måste förbättras. Utbildning av ledare, positiv miljö och engagerade föräldrar på rätt sätt är livsnödvändigt för att klara konkurrensen från stillasittande vid diverse skärmar. Men det är en match som går att vinna. Som förälder har man ett stort ansvar att inte blanda sig i barnens idrottslek på något annat sätt än att uppmuntra den, visa intresse och vara stödperson.

    Jag har sett mycket tydligt vad lite resultatstress kan göra med barn. Den kan förlama och ta bort glädjen på det mest effektiva sätt, alla barn vill vara duktiga för sina föräldrar och det kan slå oerhört snett med överambitiösa föräldrar, som egentligen menar väl.

    För många barn är leken och gemenskapen huvudsaken till idrottandet under hela deras liv

    För en del barn spelar inget av allt detta någon roll, de kommer alltid att ha kul och älska att idrotta och klarar pressen bättre. Men för den stora klicken där bakom, och för att kunna rekrytera ännu fler till golfen och andra sporter, är leken och gemenskapen det som kommer att vara huvudsaken och orsaken till idrottande under hela deras liv.

    Text: Martin Strömberg
    Tidigare journalist på Aftonbladet och nu web- och tävlingsredaktör på svenskgolf.se
    Publicerad: 2018-02-08

     

  15. Ledarskap - bland nyponsoppa, tunnbröd och indianstammar
  16. I Härjedalens inre själ, på vandrarhemmet Tännäsgården fick jag en vacker septembermorgon en stor portion livsinsikt.

    Efter sommarens turistsäsong samlades nu vandrare, fiskare, bär- och svampplockare, geologer och etnologer. Några vandrade, några cyklade och andra körde bil. Någon var ung men de flesta var pensionärer. En arbetade på sin avhandling om bergarter och en annan skrev en bok om en totempåle. Jag själv sökte inspiration för att väcka mina författarceller.

    Första morgonen vid frukostbordet, någonstans mellan nyponsoppan och tunnbrödet, hörde jag en kvinna viska till mig. Hon frågade om mitt ärende i trakten. Jag berättade att jag var i startgroparna att skriva en bok om ledarskap inom barnidrotten. Jag berättade att jag behövde ett lugnt ställe för att kunna tänka ut de inledande raderna i boken.

    Visa, låt dem pröva och öva, öva och öva

    Plötsligt hände något kring bordet, alla måste ha hört vad jag sa. Jag befann mig i ett inferno av erfarenheter och berättelser som kretsade kring att leda barn och ungdomar. De flesta runt bordet hade på något sätt varit idrottsledare. Några visade sig vara småskollärare, en var scoutledare. Alla hade barn eller barnbarn som idrottade. Deras berättelser från idrottsvärlden – som de upplevt som idrottsledare eller sett idrottsledare utöva – påvisade både tragiska, komiska, allvarliga och lyckliga utfall.

    Jag ska försöka sammanfatta vad diskussionen kretsade kring och vad församlingen kring bordet enades om när det gäller att leda barn och ungdomar inom idrotten
    - Se varje barns unika personlighet.
    - Möt dem med värme.
    - Visa, låt dem pröva och öva, öva och öva.
    - Få dem att berätta.
    - Få dem att skapa med färg, form och musik.
    - Ta struktur och ordning som hjälp. Låt barnen vara med och skapa detta.
    - Lär känna barnets djupaste intressen och prata med barnet om dessa.

    Det var tydligt att ledarskapet de stött på inom idrotten hade påverkat dem. Inte bara som ledare, föräldrar utan också som mor- och farföräldrar och som yrkesverksamma pedagoger.

    Plötsligt hördes en ny röst kring bordet. Det var en man som hade suttit tyst hela diskussionen och mumsat på sin frukostmacka. Det visade sig att han arbetade med indianforskning och höll på att skriva en bok om en totempåle vars historia hade sitt ursprung i Tännästrakten. Han var en av få runt bordet som aldrig varit idrottsledare, han hade heller aldrig idrottat. Det första ha sa var i stil med: "Jaha, funderar idrotten på denna typ av ledarskapsfrågor, det hade jag ingen aning om."

    Olika kompetenser är livsnödvändigt för överlevnad

    Sedan drog han några liknelser mellan det han just hört om ledarskap för barn, och ledarskap som framgångsrikt präglat de indianstammar som enligt historien klarat sig bäst. Han beskrev ledarskapet som det mest avgörande för indianstammens fortlevnad. Han beskrev indianernas samtal kring lägerelden som ett sätt att fostra nästa generation. Innehållet i samtalen beskrev han så här:

    - Ingen hierarki - alla är lika viktiga.
    - Olika kompetenser är livsnödvändigt för att stammen ska överleva.
    - Avsätt tid för samtal, förståelse och försoning inom stammen.
    - Överför insikter om långsiktig hållbarhet om livet, naturen och stammens filosofi till nästa generation.

    Det är just sådana här stunder som jag förundras över. Jag sökte lugnet för att tänka och fick den bästa ledarskapsresa jag kunde önska. En samling erfarna människor från olika delar av Sverige vars liv präglats av barn, idrott, och indianer gjorde stort intryck på mig. De förmedlade grunden för att ta hand om nästa generation på ett hållbart sätt. Inte ett ord om att selektera ut något enskilt barn, särskilja barns begåvning, påskynda lärande eller rangordna utifrån mätbara resultat. Något att fundera på inom dagens barn- och ungdomsidrott.

    Om vi lägger i hop ovanstående två pusselbitar – hur en ledare ska vara mot barnen och hur en ledarstab kan resonera – är vi sannolikt nära sanningen "att behålla så många som möjligt, så länge som möjligt i en så bra verksamhet som möjligt".

    Denna inledningen får bli startskottet till det resonemang kring barn- och ungdomsidrott som vi på Svenska Golfförbundet kommer att lyfta upp, skriva om och debattera under säsongen 2018.

    Följ oss i vårt nyhetsbrev, på vår webbsida golf.se och i sociala medier.

    Text: Peter Östlund
    Juniorutvecklare SGF, utbildad inom beteendevetenskap med fördjupning inom idrottspsykologi, pedagogik och kognitiv beteendeterapi.
    Publicerad: 2017-12-22

Idrotten vill

I idrottens idéprogram "Idrotten vill" finns riktlinjer för barn- och ungdomsidrotten. De beskriver på ett övergripande plan hur en trygg och utvecklande barn- och ungdomsidrott bör utformas. I barnidrotten leker vi och ger barnen tillfälle att pröva på olika idrotter. Att ge barnen möjlighet till allsidig idrottsutveckling är normgivande för verksamheten. Tävling är en del av leken och ska alltid ske på barnens villkor. I ungdomsidrotten och vuxenidrotten skiljer vi på breddidrott och elitinriktad idrott.

Barn- och ungdomsidrotten ska följa FN:s konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen). I idéprogrammet "Idrotten vill" utvecklas tankarna med riktlinjer för hur både barnidrotten och ungdomsidrotten ska bedrivas. De här utgångpunkterna har hela idrottsrörelsen, 70 specialidrottsförbund (inkl Svenska Golfförbundet), gemensamt kommit överens om. Och för att ytterligare trycka på deras betydelse skrivit in i RF:s stadgar.

Barnidrott bedrivs enligt Riksidrottsförbundets definition upp till och med 12 år medan ungdomsidrotten sträcker sig till och med 20 år.

Länkar till RF angående barn- och ungdomsidrott:

Barn- och ungdomsidrott
Fokus på det viktigaste
Anvisningar till riktlinjer

Vi som arbetar med spelarutveckling, junior och elit är

Porträttbild på Bengt.
Portättbild på Carl som har en ljusblå skjorta på sig.
Johanna Ericsson, juniorkonsulent på Svenska Golfförbundet.
Porträttbild på Linda Appelblad med axellångt hår och mörkblå tröja
Porträttbild på Peter Östlund.
Porträttbild av Petra Lindström med mörkbrunt axellång hår och vit tröja.
Porträttbild på Ulrika.
Porträttbild på Lisa.