Tre kreativa friskvårdsklubbar

I Karlskrona, Göteborg och Umeå agerade klubbarna snabbt och erbjuder nya träningspaket till golfare och nya grupper.

1. Utveckling bäst i väst

För Göteborgs Golf Klubb passar friskvårdsbidraget som hand i handske. Klubbens medlemsundersökning visar att området spelutveckling hade stor potential – och nu förverkligas det.

Direkt när domen från Skatterättsnämnden kom, 12 januari, och Svenska Golfförbundet tolkat domen någon vecka senare, skred Göteborgs Golf Klubb till verket. Fyra friskvårdspaket togs fram och lades upp på klubbens hemsida:

Friskvårdspaket 1: Träningskortet (klippkort grupplektion), 1 000 kr.
Friskvårdspaket 2: Lektion 3x45 min 2 000 kr.
Friskvårdspaket 3: Lektion 5x45 min 3 000 kr.
Friskvårdspaket 4: Lektion 10x45 min 5 000 kr.

Att paketen har fokus på träning är naturligt. I klubbens medlemsundersökning från förra året, Players First, visade svaren att området spelutveckling hade störst potential att utvecklas.

– Intresset för friskvårdspaketen har varit positivt och vi har också sålt ett antal, mestadels Friskvårdspaket 4. Det var ganska väntat att våra medlemmar skulle gilla just det, säger Ola Lindgren, idrotts-ansvarig i Göteborgs Golf Klubb och fortsätter:

– Det var superbra agerat av Svenska Golfförbundet att tolka beslutet så snabbt, och skicka ut tolkningen bara någon vecka efter beslutet. Det gav oss chansen att skapa paket, och marknadsföra dem, direkt.

Göteborgs Golf Klubbs idrottsansvarige tror dock att 2018 blir ett "prövoår" för friskvårdsbidraget vad gäller golfen.

– Intresset kommer säkert att vara stort, men jag tror att de flesta redan har intecknat sitt gymkort av gammal vana. Nästa år däremot kommer det att lossna, så vi provar oss fram till september, oktober då vi sätter in alla resurser på att marknadsföra paketen inför 2019. Ola Lindgren tror också att beslutet att låta golfen omfattas av friskvårdsbidraget kan få positiva effekter på längre sikt.

– Det här är ett centralt beslut som har alla möjligheter att spilla ned på politikerna på lokal nivå, som då kan upptäcka fördelarna med golfen inom en rad olika områden. Det kommer vi golfklubbar att kunna ha nytta av.

Friskvårdsbidraget ger också golfklubbarna en chans att bearbeta företagen ännu mer. Göteborgs Golf Klubb skräddarsyr paketför företag och deras anställda med bland annat gruppträning.

Tre tips för att komma igång

1. Analysera vad medlemmarna vill ha, gärna med hjälp av Players First. Det är inte självklart att svaret är låg avgift!

2. Paketera och presentera en enkel lösning.

3. Marknadsför i olika kanaler till medlemmar, sponsorer och externa företag.

– Om jag var chef på ett företag skulle jag tycka att det är bra att personalen får en friskvårdsaktivitet där de också kan umgås tillsammans under trivsamma former. Där är golfen perfekt!

Ola Lindgrens råd till klubbar som inte kommit igång ännu med att paketera och marknadsföra träning och spel i olika former är lika enkelt som rakt:

– Det är inga konstigheter, det är bara att skapa ett eller flera erbjudanden och köra igång!

2. Nybörjarna i fokus

Carlskrona Golfklubb använder friskvårdsbidraget till att erbjuda friskvårdspaket med variation – och att satsa på nybörjarna.

Small, Medium och Large är Carlskrona Golfklubbs benämning på de paket som grundar sig på friskvårdsbidraget.

De flesta har högst 2 500 kronor i friskvårdsbidrag

Small: Rangekort 1 100 bollar, uppmätning slaglängd (TrackMan) och temakurs närspel, 500 kronor.

Medium: Årskort rangen med obegränsat antal bollar eller rangekort 1 100 bollar och gruppträning 3x1 timme eller rangekort 1 100 bollar och lektionspaket 3x25 minuter privatlektioner, 1 500 kronor.

Large: Årskort rangen obegränsat antal bollar och lektionspaket 3x25 minuter privatlektioner eller årskort på rangen med obegränsat antal bollar och gruppträning 3x1 timme eller rangekort 1 100 bollar, Sänk din score vår- eller höstblock och coaching på banan 4 hål, 2 500 kr.

– Vi gjorde en minienkät bland våra medlemmar redan efter Skatterättsnämndens positiva förhandsbesked förra året, så vi låg i startblocken och kunde lansera våra friskvårdspaket dagen efter Skatteverkets tolkning, berättar Henrik Swärdh, PGA Head Professional på Carlskrona och fortsätter:

– Minienkäten visade att de flesta har som högst 2 500 kronor i friskvårdsbidrag, och vissa fall som landstingsanställda endast 500 kronor. Därför är våra friskvårdspaket prissatta lite lägre. Det är ingen idé att ta fram ett friskvårdspaket på 5 000 kronor när ingen får ersättning för det från arbetsgivaren.

Tre tips för ett lyckat friskvårdspaket

1. Gör en undersökning bland medlemmarna: Hur mycket i friskvårdsbidrag tillåter arbetsgivaren?

2. Integrera drivingrangen i paketen. Extraträning utvecklar spelarna som gör golfen än roligare.

3. Satsa på gruppträning. Dels är det enklare att administrera, dels stimulerar det till social aktivitet vilket gynnar utbildningen. Se på fitnessbranschen – nästan all träning sker i grupp med träning för en PT (Personlig Tränare) som komplement. Här kan golfen lära!

– Genom att satsa på spelutveckling, istället för att sänka spelavgiften som en del av medlemsavgiften, ökar chansen att få in nya pengar till både klubben och golfen i stort.

Carlskrona GK gör en extra satsning på nybörjare, utifrån friskvårdsbidraget – både ordinarie utbildningspaket och skräddarsydda där företag kan utforma ett "eget" paket som passar de anställda.

– Här märker vi ett stort intresse, men det är ändå upp till arbetsgivaren att bestämma. Det gäller för oss som klubb att arbeta med prissättning, innehåll och rätt argument, säger Henrik Swärdh.

3. Bidrag ger ökad boom

Klubbarna i Umeå upplever en golfboom sedan ett år tillbaka med rekord i antal nyutbildade. 2018 ser ännu ljusare ut tack vare friskvårdsbidraget.

Umeå Golfklubb utbildade över 200 golfare inklusive ungdomar förra året.

– Anledningen till golfboomen är svår att säga, men det kan vara en kombination av en bra ungdomsverksamhet, Henrik Stensons framgångar och det faktum att vi syns mycket i lokalpressen efter att herrlaget deltagit i Lag-SM för första gången sedan 1999 och att vi efter flera års uppehåll har ett damlag i seriesystemet, säger Mathias Ferry, tränare/pro i Umeå Golfklubb.

Jonas Larvia, Michaela Bordeianu, Maria Swärdsudd, Mathias Ferry.
Umeå GK har legat i startgroparna för att kunna erbjuda olika paket. Från vänster: Jonas Larvia, Michaela Bordeianu, Maria Swärdsudd, Mathias Ferry.

Siffrorna i grannklubbarna Umeå Sörfors GK och Norrmjöle GK är inte riktigt lika höga, men nära nog och rekordsiffror även för dem

sedan "det glada 80-talet". Nu gnuggar Umeåklubbarna händerna och hoppas på en fortsatt golfboom tack vare friskvårdsbidraget.

Umeå GK satsar på tre paket i olika nivåer, 2 500–3 500 kronor bestående av privatlektioner och rangekort, och i två av paketen även spellektion på banan.

Tre tips för friskvårdsbidraget

1. Uppfinn inte hjulet igen. Plocka de goda exemplen från andra klubbar, bland annat de som träder fram här i Golfnyttan.

2. Stirra er inte blinda på medlemmarna och medlemsavgiften, paketera träning och utbildning för att nå nya grupper och få in nya pengar.

3. Våga ta betalt!

– Vi har väntat på att golf ska omfattas av friskvårdsbidraget, legat i startgroparna för att kunna erbjuda olika paket och försökt vara proaktiva. Vi vill öka intresset för spelet golf. Att bara dela upp medlemsavgiften i en medlemsavgift och en spelavgift, varav medlemmarna kan använda den sistnämnda för friskvårdsbidraget, är ingen bra väg framåt för golfen. Fler lektioner och mer utbildning är bra för spelarna, tränaren och klubben.

Därutöver erbjuder Umeå GK även speciella paket till företag.

– Vi började med det redan förra året och märkte ett visst intresse. Vi tror att intresset kommer att öka under året och att vi får se en ännu större ökning nästa år. I år har många redan hunnit köpa sitt traditionella gymkort, men från och med nästa år hoppas vi att det bara är golf som gäller, säger Mathias Ferry.

TEXT: Thomas Björn

Fler nyheter

  1. En journalist mitt i naturen
  2. Golfnyttan

    En journalist mitt i naturen

    Golfen har världens chans att kliva fram som en stark aktör inom biologisk mångfald, det vill säga Sveriges miljömål, samt ett rikt växt- och djurliv. Det hävdar frilansjournalisten och naturälskaren Martin Emtenäs som är förvånad att inte fler golfklubbar tar för sig i debatten.

    Det här är Martin Emtenäs:

    Ålder: 41. Bor: Nyköping.
    Karriär: Studentradio, P4 Västernorrland, SVT Umeå och numera frilansjournalist,
    bland annat TV4:s Det stora fågeläventyret. Skrivit böckerna »Vilda djurboken: favoritdjur i svensk natur«, »Upplev Sveriges natur: en guide till naturupplevelser i hela landet« samt »Fantastiska fladdermöss.«
    Favoritfågel: Lavskrika (Perisoreus Infaustus).
    Det visste du inte om Martin Emtenäs: Trummis på Stefan Sundströms
    senaste skiva.
    Golfmeriter: »Provat några gånger men aldrig riktigt fastnat.«
    Framtidsplaner: »Skriver just nu på en föreläsningsserie om mikroorganismer
    under jord. Konsultar gärna mer, varför inte på golfklubbar?«

    Under ett decennium kröp han omkring viskandes i kylan på behörigt avstånd från myskoxar, eller liggandes i blåbärsris på spaning efter björnar i SVT:s Mitt i naturen med en filmfotograf vid sin sida. Det gav honom Norrlands stora journalistpris.

    Studentradion och kurser i medie– och kommunikationskunskap ledde till sommarjobb på Radio P4 Västernorrland. Då fick SVT Umeå upp ögonen för den nyfikne sörmlänningen – född och uppvuxen i Oxelösund – och anställde honom för att leda Mitt i naturen.

    År 2016 sade han plötsligt upp sig från sin tjänst på SVT utan att ha någon annan anställning att gå till. I dag frilansar Martin Emtenäs och håller bland annat föreläsningar.

    Vi diskuterar golfklubbarnas behov av att kliva fram inom området natur– och miljövård. Martin Emtenäs vill se att golfklubbarna vågar ta mer plats i debatten.

    – Jag tror att det har att göra med att det lever kvar en uppfattning om att en golfbana är enbart dålig för naturen. Men det beror helt på hur man sköter sin golfbana och vilken natur som fanns där innan. Det finns golfbanor som tillför stora värden för biologisk mångfald med rikt växt– och djurliv. Golfen har en möjlighet här, att gå i bräschen och lyfta fram och berätta om de goda exemplen.

    Den biologiska mångfalden på en åker är betydligt mindre än på en golfbana som sköts på rätt sätt.

    Omgivningens bild av golfen kan även vara färgad av bilden av naturen, enligt Martin Emtenäs.

    – Visst finns det fortfarande en känsla av att golfen kan vara exkluderande med sina regler och speciella klädsel, men folk har dessutom en extremt naiv bild av vad natur är. Hur många sommaridylliska vykort på rapsfält finns det inte i dag? Den biologiska mångfalden på en åker är betydligt mindre än på en rätt skött golfbana. Men jag tror att många ser golfbanor som ett större ingrepp på naturen än en åker. Vi är så vana att se fält av raps, havre eller vete. Eller planterade skogar med bara tall eller gran.

    – Det finns för mycket av en Bullerbyn-syn på jordbruket i Sverige i dag.

    Landets golfklubbar får ibland oförtjänt negativa omdömen inom området naturvård, enligt den 41–årige naturälskaren.

    – En rätt skött golfbana kan bidra med biologisk mångfald genom bland annat ruffar, öppna ytor mellan skogsbryn, ängsmark och naturbete samt dammar och vattendrag där grodor och salamandrar kan leva och utvecklas. Dammar
    och vattendrag är extremt viktiga i dag när jordbruket gjort att vi dikat ur på många ställen.

    Intervjun görs tidig vår på Nyköpings Golfklubb, på väg mot Emtenäs födelseort
    Oxelösund. Samtalet i det tomma klubbhuset leds in på vad energiske Emtenäs skulle göra om han blev erbjuden jobbet som klubbchef på exempelvis Nyköpings Golfklubb – och antog utmaningen.

    – Först och främst skulle jag inventera vad som gjorts hittills för den biologiska mångfalden och vilket stöd eller motstånd som finns bland medlemmarna. Sedan skulle jag se över vilken typ av gödsel som används. Nästa steg skulle bli att ta fram en skötselplan för det intilliggande naturreservatet och samråda med Länsstyrelsen hur vi kan låta området förvildas och exempelvis plocka in tamboskap – och går det i så fall att kombinera med golfspel? Därefter skulle jag se över dammarna och göra det bra för grodor och salamandrar samt se hur de som inte spelar golf ska kunna promenera och ta del av naturen på och runt golfbanan. Slutligen skulle jag bjuda in allmänheten till en Grön dag på golfklubben, anordna en rundvandring och prata om de tio vanligaste fåglarna samt grodorna på banan.

    Agenda 2030 är ett begrepp som dyker upp allt oftare – även inom golfen. Martin Emtenäs är både lyrisk och skeptisk över FN:s dokument för en hållbar, global utveckling.

    – Det är asbra och sinnessjukt coolt det världens ledare har skrivit under, men då går det inte att placera ett raffinaderi i Stenungsund, för då har vi inte en chans att uppnå målen, säger han och frågar sig retoriskt:

    – Är det upp till skolstrejkande elever att ta oss ur klimatkrisen eller är det upp till våra pålästa beslutsfattare?

    Golfen verkar inom Agenda 2030, bland annat mål 3: Hållbara städer och samhällen samt mål 15: Ekosystem och biologisk mångfald.

    – Det är bra att ta tag i det du kan och där du gör störst nytta. Jag menar, hur många har sextio hektar grönyta att vårda och utveckla? Vissa har ju inte ens blomkrukor på sina arbetsplatser.

    Martin Emtenäs tre bästa tips för en grönare golfklubb

    1. Inventera och utveckla skötselplanen med fokus på biologisk mångfald, bland annat se över gödsling och utveckla dammarna för grodor och salamandrar.

    2. Samverka med relevanta myndigheter, bland annat Länsstyrelsen och kommunen.

    3. Öppna upp banan för allmänheten, skapa promenadstråk och låt fler ta del av naturen i och runt golfbanan. Bjud in till en Grön dag med rundvandring.

    TEXT: Thomas Björn

  3. Ministern som vill få in idrotten i samhället
  4. Golfnyttan

    Ministern som vill få in idrotten i samhället

    Hon kallar sig sportnörd och vill återerövra idrotten som en integrerad del i samhället – speciellt i planering av nya bostadsområden. Möt idrottsminister Amanda Lind.

    Golfnyttanpodden möter Amanda Lind

    Lyssna på avsnittet i Spotify, Acast eller iTunes/Podcaster.

    Amanda Linds titel i Stefan Löfvens regering är kultur och demokratiminister med ansvar för idrottsfrågorna. Hon klargör dock när Svenska Golfförbundets Johan Kannerberg får tid för att spela in ett avsnitt till Golfnyttanpodden:

    – Jag brukar säga att jag också är idrottsminister och lyfta fram det i alla sammanhang där jag har möjlighet.

    Idrottsintresset har alltid funnits för Amanda Lind, född i Uppsala när 70–talet blev till ett nytt decennium: 80–talet. Hon fastnade för längdskidåkning, utförsåkning och tennis – och allmänt friluftsliv. Hon spelar inte golf men nickar igenkännande när Kannerberg talar om den »perfekta bollträffen« i golf.

    Jag är en sportnörd, och har alltid varit. Både att idrotta och att titta på sport.

    – Det är en stor tillfredsställelse att få till en perfekt bollträff i tennis. Det känns i hela kroppen hur rätt det blev då. Jag kan tänka mig att det är detsamma inom golf, säger idrottsministern och skiner upp över det oväntade inledningsämnet.

    – Jag är en sportnörd, och har alltid varit. Både att idrotta och att titta på sport.

    Idrottsministerns roll är att formulera den statliga idrottspolitiken:

    Det arbetet består av tre delar:
    1. Fördela statliga bidrag
    och anslag till idrottsrörelsen.
    2. Stifta lagar samt formulera mål och ambitioner.
    3. Ha en opinionsbildande roll.

    – Både inom idrotten och kulturen är det tydligt att det är områden med starka rörelser bakom, som har starka kopplingar till civilcivilsamhället och föreningslivet. Som minister har jag också någon slags roll att vara ambassadör för frågorna, utan att ta över dem. För det är ju verkligen föreningarna och kommunerna som står för mycket av det dagliga ansvaret för idrotten, slår Amanda Lind fast.

    En ung stillasittande smartphonegeneration växer upp. Hur får vi den i friskvård istället för sjukvård?

    – Det är ett bekymmer att unga blir mer stillasittande. Det är inget problem att ägna sig åt digitala intressen som är utvecklande och positiva, som e-sport och sociala medier, men det måste ske i balans. Vi behöver jobba brett med skolan vad gäller rörelse och vi har redan infört mer idrott på schemat. Genom skolan når vi alla barn, det är en jämlikhetsfråga. Det är också viktigt att barn och vuxna rör sig tillsammans. Det skapar glädje.

    Vi måste prata om idrott och rörelse som integrerat när vi planerar bostadsområden och bygger samhällen.

    Rörelse som naturlig del av samhället ligger idrottsministern varmt om hjärtat.

    – Vi måste prata om idrott och rörelse som integrerat när vi planerar bostadsområden och bygger samhällen. Att tänka in rörelse och friluftsliv. Alla människor, oavsett var du bor, måste ha en rimlig tillgång till detta – både i städer och på landsbygd.

    Frågan är hur det ska gå till rent praktiskt.

    – Vi får återerövra frågan. Under ett antal år har man fokuserat på att bygga mycket bostäder eftersom vi har en växande befolkning. Vi behöver jobba mer med att också skapa socialt hållbara bostadsområden, att planera in människor i bostadsbyggandet. Det skapar också tryck på att planera in platser för spontanidrott och fler idrottsanläggningar. Tänker inte kommunerna in det när de bygger så bygger man in problem för framtiden.

    Golfen arbetar allt mer utifrån FN:s Agenda 2030, exempelvis biologisk mångfald och jämställdhet. Hur får den bekräftelse på sina insatser?

    – Det är positivt med de ansatser som Svenska Golfförbundet gör för att bredda synen på vilka som spelar golf, att öppna upp och få fler att prova. Jag tror golfen passar väldigt bra för många om man väl provar. Det är något som samtliga idrotter på olika sätt behöver arbeta med, att sänka trösklarna för de som har fördomar om respektive idrott.

    Hur får vi anläggningsfrågor att ta större plats samt skapar samarbeten över gränserna mellan olika nämnder i kommunerna?
    – Vi behöver se anläggningsfrågor som sammanhållande stadsplaneringspolitik. Samtidigt är det en komplex fråga och kommunerna som har ansvaret. Anläggningsfrågan står högt upp på min dagordning. Jag ska föra dialog med Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, under våren. Jag är öppen för fler åtgärder.

    På tal om Agenda 2030, hur ser idrottsministern på golfanläggningen som plats för biologisk mångfald?
    – Det är spännande att se hur golfklubbarna både arbetar och kan arbeta framåt, att av de golfbanor som finns är det en stor del som bidrar till biologisk mångfald och kan göra det i än högre grad. I de fall det blir en win–win–situation mellan idrott och naturvård är det ju bara positivt.

    Skulle du kunna stå i talarstolen, tala om Agenda 2030 och nämna golf?
    – Absolut, och även andra idrotter som goda exempel. Jag såg filmen om projektet med strokepatienter på Linköpings Golfklubb som ni skickade. Golf är en lågintensiv idrott som är bra för dessa människor.

    Golfen driver ett ambitiöst arbete för att profilera golfanläggningen som en plats med flera funktioner. Idrottsministern ser positivt på arbetet.

    Det här är vår idrottsminister:

    Namn: Amanda Lind.
    Partitillhörighet: Miljöpartiet.
    Ansvar: Kultur- och demokratiminister med ansvar för idrottsfrågor.
    Bor: Härnösand.
    Bakgrund: Ordförande i kultur- och fritidsnämnden i Härnösand, kommunalråd i Härnösand, partisekreterare för Miljöpartiet.
    Främsta utmaning som idrottsminister: Att minska klyftorna inom idrotten. Att fler ska röra sig och delta i idrottslivet, oavsett bakgrund, kön, ekonomi eller var man bor.
    Mest nöjd med hittills som idrottsminister: Att regeringen ställt sig bakom en svensk OS-ansökan genom att ge de garantier som behövs för säkerhet i samband
    med spelen.

    – En golfanläggning kan på vintern användas för till exempel skidåkning. Det är ett väldigt smart sätt att använda den ytan.

    Golfen behöver inga kommunalt byggda banor, däremot cykelväg till golfbanan eller vildsvinsstängsel. Hur är möjligheterna till stöd för det?
    – Det finns bidrag att få till den här typen av åtgärder. Jag har sett att kommuner och framsynta golfföreningar krokat arm med gott resultat.

    När städer växer och förtätas äventyras grönområden. Är golfanläggningen och utomhusidrott lösningen på att ha kvar »gröna kilar«?
    – Intressant. Ligger banan stadsnära finns det ett utrymme att nyttja golfbanan vintertid och det är intressant. Uppenbarligen har det lyckats på många ställen. Det handlar om att göra idrotten tillgänglig och lätt för alla att nyttja.

    TEXT: Thomas Björn

  5. Klubbens checklista efter valet
  6. Golfnyttan

    Klubbens checklista efter valet

    Valet är över. I vissa kommuner har det blivit maktskifte. Nu gäller det för golfklubben att analysera och agera hos kommunens beslutsfattare, bland annat gå igenom relevanta beslutsdokument och vilka nyckelpersoner det finns bland politiker och tjänstemän.

    Det är viktigt att ha koll på vilka beslut som tas i kommunen, och av vilka, inte minst för den klubb som arrenderar sin mark av kommunen.
    Stora beslut som påverkar klubbens verksamhet kan vara bra att känna till i god tid. För att underlätta för din klubb att hamna rätt i relationerna med kommunens beslutsfattare har Golfnyttan tagit fram en checklista för klubbens »efter-valet-arbete«, illsammans med Robert Noord, seniorkonsult på kommunikationsbyrån Kreab.

    – Många klubbar underskattar beroendet av politiska beslut och vaknar många gånger när beslutet redan är fattat, det kan inte nog understrykas hur viktigt det är att göra ett gediget förarbete och ta reda på vilka beslut som påverkar klubben, vilka personer som tar de besluten och att klubben tar tidig kontakt med beslutsfattarna, säger Robert Noord, seniorkonsult på kommunikationsbyrån Kreab.

    Checklistan!

    1. Identifiera vilka politiska beslut som kan påverka vår klubb:
      - Detaljplaner
      - Arrendeavtal
      - Hyresavtal
      - Miljötillstånd
      - Föreningsstöd

    2. Gå igenom alla relevanta beslutsdokument i kommunen:
      - Mål & Budget
      - Översiktsplan
      - Gällande detaljplan
      - Miljöpolicy med mera

    3. Vilka nämnder/förvaltningar påverkar klubbens verksamhet:
      - Kommunstyrelsen – kommunstyrelseförvaltningen
      - Miljönämnd – miljöförvaltningen
      - Stadsbyggnadsnämnd – stadsbyggnadsförvaltningen
      - Fritidsnämnd – fritidsförvaltning

    4. Vilka politiker/tjänstemän är nyckel- personer som påverkar vår klubb:
      - Kommunalråd
      - Nämndordförande/vice ordförande
      - Kommundirektör
      - Planchef
      - Fritidschef
      - Miljöchef
      - Fastighetschef

    5. Identifiera aktiviteter och arenor som finns i kommunen där klubben kan möta beslutsfattare:
      - Frukostmöten
      - Näringslivets dag
      - Föreningsdagar
      - Idrottsgalor
      - Festivaler
      - Rådslag

    6. Vilka egna arrangemang har golfklubben där beslutsfattare kan bjudas in?
      - Årsmötet (gäst och/eller årsmötesordförande)
      - Golfens dag
      - Ungdomstävlingar/träningar
      - Frukostmöten och/eller lunchmöten med partners/sponsorer
      - Årliga personliga möten med klubbledningen (frukost och/eller lunch)
      - Sätt upp mål för klubbens samhällskontakter

    7. Vilka frågor vill vi påverka och vad vill vi att det ska bli för resultat?
      - Vilket informationsmaterial/kanaler kan vi använda i klubbens kommunikation?
      - Faktablad
      -  Bilder
      -  Sociala medier (hemsidan, Facebook, Instagram, Twitter, Snapchat, Youtube, podd)

    Text: Thomas Björn