Så blir din golfklubb multifunktionell

Golfen kan bidra till flera av FN:s 17 globala hållbarhetsmål utifrån begreppet multifunktionella anläggningar. Så här kan din golfklubb bli mer multifunktionell, locka nya medlemmar och samtidigt bidra till en bättre värld – med hjälp av Golfnyttans checklista.

Grunden i arbetet med multifunktio-nella golfanläggningar är en studie som genomförts av Anders Esselin på företaget Man & Nature, på uppdrag av de nordiska golfförbunden inom ramen för Scandinavian Turfgrass and Enviroment Research Foundation (Sterf). Studien har genomförts på tre nordiska golfklubbar – Asserbo Golfklubb i Danmark, Larviks Golfklubb i Norge och Linköpings Golfklubb i Sverige – och fokuserar på att visa upp golfklubbens många möjliga funktioner och nyttor i ett landskapsper-spektiv: sociala, ekologiska och ekonomiska.

Studien visar bland annat att golfklubbar som sköts ansvarsfullt och korrekt bidrar till flera av de 17 mål som FN satt upp för en hållbar värld, exempelvis:
Mål 3: God hälsa och välbefinnande.
Mål 6: Rent vatten och sanitet för alla.
Mål 11: Hållbara städer och samhällen.
Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion.
Mål 15: Ekosystem och ekologisk mångfald.

Golfklubbar som dessutom har multifunktionella ambitioner och engagerar sig i samarbeten med andra grupper i det lokala landskapet, kan bidra till ytterligare mål, inte minst Mål 17: Genomförande och globalt partnerskap.

Den svenska pilotklubben Linköpings Golfklubb är ett exempel på detta. I workshopen under studien deltog 20 personer. 18 av dem kom från andra organisationer i samhället, bland annat kommunen, näringslivet, handikapporganisationer, Naturskyddsföreningen och olika idrottsföreningar.
– Studien tittar på golfanläggningar utifrån ett landskapsperspektiv där de är en del av ett större pussel. Dessa pusselbitar, det vill säga golfanläggningar, bidrar redan i dag med många samhällsnyttor och de har stor potential att bidra ännu mer. Den sociala delen, det vill säga att använda golfen som ett medel för att få folk att må bra i form av hälsa, välbefinnande och sociala kontakter, har stor potential. Den delen går att utveckla med exempelvis golf för funktionsnedsatta och nyanlända. Även golfanläggningarnas bidrag till ekologisk och ekonomisk hållbarhet kan med enkla medel utvecklas, förklarar Anders Esselin som betonar att alla inte behöver, eller ens kan, göra allt.
– Det handlar om att hitta sin profil och utveckla den. Jag hoppas att golfklubbarna ser det här som en stor chans att ytterligare öka sitt bidrag till de globala hållbarhets-målen och därmed bidra ännu mer till samhället än vad de redan gör i dag, säger Anders Esselin.

Checklista – så gör du klubben multifunktionell

  • Öppna upp spår för allmänheten för promenad, ridning och längdskidåkning.

  • Skapa en välkomnande atmosfär, exempelvis informativa skyltar som välkomnar snarare än varnar.

  • Bjud in elever från närliggande skolor att prova på golf, gärna gratis.

  • Erbjud kurser, boende och till och med jobb för nyanlända.

  • Utveckla verksamheten för personer med funktionsnedsättning.

  • Utveckla anläggningen för annat än golf, exempelvis musikfestival.

  • Utveckla partnerskap och samarbeten med företag och organisationer i närområdet. 

  • Arbeta med jämställdhet, Vision 50/50. 

  • Arbeta med GEO-certifiering (Golf Environment Organisation).

Läs mer om multifunktionella golfanläggningar och handboken som tagits fram, på sterf.org

Fler nyheter

  1. »Golf kan skapa stor biologisk mångfald«
  2. Golfnyttan

    »Golf kan skapa stor biologisk mångfald«

    I ett skogsdominerat område kommer en golfbana öppna upp landskapet. Golfaren behöver långa öppna – det vill säga utan träd beklädda – ytor för att spela fram till ett hål, men det får inte vara för lätt. Trädbeklädda ytor bör inte ha raka kanter utan bör vara ojämna ut mot de öppna ytorna. Där skapas bryn som ofta har flera busk- och trädskikt vilket gynnar många arter. Det finns arter som bara förekommer i bryn.

    Golfbanorna skapar alltså en skog där flera arter kan överleva än om golfen inte hade påverkat naturen. Det är dock inte bara i en natur med skog som man vill spela golf. På våra slätter brukar jag säga att här finns bara »himmel och blandsäd«. Vad kan en golfbana göra i den typen av landskap? Jo, ingen golfare vill spela i ett helt öppet landskap. Hårda vindar och ingenting att sikta på.

    I det helt öppna landskapet planterar ofta golfklubben träd, vanligtvis i dungar. Det måste också finnas hinder, och vad är då bättre än en damm? En damm i det sterila lerlandskapet, som Skånes slätter utgör, skapar en enorm mångfald.

    I Lund har vi en mycket speciell golfbana, Kungsmarken, som både är naturreservat och golfbana. Den ligger på promenadavstånd från höghusen i Lund och är därmed ett populärt utflyktsmål. Kungsmarken tillhör Lunds universitet och marken har utnyttjats för slåtter och bete åtminstone sedan 1200-talet. Det var Lunds Akademiska Golfklubb som började utnyttja marken som golfbana, 1936 anlades ett antal hål vilket senare byggdes ut med ytterligare hål.

    Växter älskar vatten vilket inte golfare och golfbollar gör. En konsekvens blir då dränering. Från början fanns här 13 orkidéarter, fem är nu helt borta och de övriga minskar i antal. Men nedgången behöver inte bero på viss torka. Vi har ett mycket stort kvävenedfall, vilket gynnar storvuxna arter som konkurrerar med orkidéerna.

    Eva Waldemarson
    Ordförande i Svenska Botaniska Föreningen

  3. Lunds Akademiskas närvaro ifrågasätts
  4. Golfnyttan

    Lunds Akademiskas närvaro ifrågasätts

    Vänsterpartiet i Lund motionerar om att flytta Lunds Akademiska Golfklubb från naturreservatet Kungsmarken. Orsak: Ge »vanligt folk« ökad tillgång till området.

    Lunds Akademiska Golfklubb anlades på 30-talet och arrenderar Kungsmarken, som blev naturreservat 1974, av Naturvårdsverket fram till 2021. Avtalet har förlängts i femårsperioder och har gett 1 266 medlemmar, varav 128 juniorer under 21 år, möjlighet att spela golf.

    Tillsammans med gästspelare producerar de 26 000 ronder per år. Det är drygt 100 000 friskvårdstimmar och cirka 150 000 timmar i social samvaro. Lägg därtill alla skidåkare på vintern som förutom skidspår har tillgång till klubbhuset som är öppet 48 veckor om året. Golfklubben bidrar dessutom genom sin skötsel med stark natur- och miljöprofil till Sveriges miljömål, enligt både golfklubben och Maria Strandberg, professor och vd för Sterf, de nordiska golfförbundens gemensamma forskningsstiftelse.

    Nu ifrågasätts Lunds Akademiska Golfklubbs närvaro. Vänsterpartiet i Lund motionerar om att banan vid Kungsmarkens naturreservat ska göras om till rekreationsområde, och att klubbens avtal med Naturvårdsverket därför inte ska förlängas. Helena Falk, ledamot för Vänsterpartiet i kommunstyrelsen i Lund och en av personerna bakom motionen, motiverar den enligt följande:

    – Vi har två huvudargument. För det första tillgängligheten, att öka tillgången till naturreservatet för »vanligt folk« såsom barnfamiljer, pensionärer – och förstås även golfare. Golfbanan upptar en dryg fjärdedel av naturreservatet och det utgör en begränsning för att alla som vill ska kunna använda området.

    – Det andra argumentet handlar om den biologiska mångfalden. Jag vet att golfklubben gör många bra saker för den biologiska mångfalden, men faktum är att antalet arter minskat sedan golfbanan anlades på 30-talet. I remissvaren från Länsstyrelsens uppdaterade bevarandeplan som presenterades i december, har exempelvis Botaniska Föreningen i Lund också en del invändningar när det gäller arterna och den biologiska mångfalden.

    Helena Falk hänvisar också till andra naturområden i Lund där det inte ligger en golfbana, och vad det innebär för friluftslivet för »vanligt folk«. Området Skrylle i orten Dalby är ett sådant.

    – Där kryllar det av människor på helgerna, inte minst barnfamiljer.

    Exakt vart golfbanan ska flytta kan Helena Falk inte ge svar på i dagsläget.

    – Det har anlagts nya golfbanor förut – Värpinge i Lund är en sådan – och det har gått bra, så det ska nog gå bra att flytta Lunds Akademiska också.

    Vänsterpartiets motion lämnades in i början av året. Helena Falk hoppas att den ska beredas i kommunstyrelsen till hösten och därefter komma upp till beslut i kommunfullmäktige.

    – Om motionen tas upp i kommunfullmäktige kommer den förmodligen inte att gå igenom. Vi har borgerligt styre i Lund och chanserna är därför små, men vi vet att många kommuninvånare tycker som vi. Därför tar vi upp frågan.

    Lennart Nilsson, ordförande i Lunds Akademiska Golfklubb, säger till Lokaltidningen Lund Staffanstorp:

    – Vi har en löpande dialog med Naturvårdsverket, även Länsstyrelsen deltar. Dialogen är bra och avtalet har förlängts vart femte år. Om Naturvårdsverket vill att vi ska flytta måste de presentera en ersättningsanläggning, säger Lennart Nilsson.

    Förutom regelbunden motion för medlemmar, gästspelare och skidåkare är klubben ett föredöme inom området miljö- och naturvård, genom att:

    • arbeta för att bidra till Sveriges miljömål, exempelvis »Ett rikt växt- och djurliv« och »Ett rikt odlingslandskap«.
    • följa den skötselplan som Länsstyrelsen lade fast 1989. Klubben driver på för att få en översyn av planen, och väntar på respons från Länsstyrelsen.
    • varken gödsla eller sprida växtskyddsmedel på fairwayytor sedan 1986. De enda ytor som i begränsad form behandlas är utslagsplatser och greener eftersom de slits ganska hårt.
    • bygga insektshotell för ökad pollinering genom att borra hål i ved från fällda träd som får ligga kvar staplad i skogen.
    • sedan 1992 driva en Naturvårdskommitté som nu slagits samman med Bankommittén till Ban- och naturvårdskommittén.
    • sedan 1994 bjudit in till olika vandringar, bland annat botanisk, ornitologisk och kulturhistorisk. De två första erbjuds på något klubben kallar Naturdagen, vilken hålls i månadsskiftet maj–juni varje år. Inbjudan har skett genom annonser på klubben, klubbens hemsida, e-post till medlemmarna, i lokalpressen och Länsstyrelsens kanaler.
    • skapa en strövstig kring området med informationsskyltar och ta fram en broschyr som informerar om strövstigen och naturreservatet Kungsmarken. Skyltningen längs stigen har stärkts under våren.

  5. Trelleborgs kommun stöttar damtävling
  6. Golfnyttan

    Trelleborgs kommun stöttar damtävling

    Damer ska ha samma förutsättningar som herrar att tävla. Så resonerade Trelleborgs kommun och blev huvudsponsor för Tegelberga Open by Trelleborgs Kommun på Swedish Golf Tour.

    Trelleborgs kommun och fyra av kommunens bolag gick ihop som huvudsponsor för tävlingen som arrangerades 24–26 maj: Visit Trelleborg, Trelleborgshem, Trelleborgs Hamn och Trelleborgs Energiförsäljning AB (TREFAB). Anledningen?

    – Vi vill hjälpa till att skapa förutsättningar för kvinnor att ta plats i idrotten, därför känns det rätt att vara huvudsponsor i Tegelberga Open, förklarar Petra Strandberg, ansvarig PR & Marknad på Visit Trelleborg, och fortsätter:

    – Ur ett besöksnäringsperspektiv vill vi locka besökare till Trelleborg med omnejd och få dem nyfikna på att uppleva mer. Det finns 14 golfbanor i kommunerna Vellinge, Skurup, Svedala och Trelleborg. Det gör golfbesökare extra intressanta.

    Sveriges sydligaste udde, Smygehuk, en livfull landsbygd med shopping och lokala matproducenter samt den nationella cykelleden Sydkustleden som invigs i sommar, är också besöksmål som Petra Strandberg gärna för fram.

    Prispengarna i Tegelberga Open by Trelleborgs Kommun är 100 000 kronor. Bo Rolf är projektledare för tävlingen. Han säger:

    – Att Trelleborgs kommun går in som huvudsponsor betyder hela skillnaden för oss som arrangör. Istället för att det kostar att arrangera tävlingen räknar vi med ett litet överskott. Det känns också bra att kommunen går in och stöttar en damtävling.

    Kontakterna inleddes redan förra året när Tegelberga GK bestämde sig för att arrangera en damtävling för första gången. Det var då för sent för att få till ett avtal med hela kommunen, men fritidsförvaltningen gick med som delsponsor. I år sker samarbetet alltså i full skala.

    På fredagskvällen i tävlingsveckan anordnade huvudsponsorerna en middag för spelarna på Trelleborgen, en ringborg från vikingatiden som hittades 1988. På vikingatiden var området danskt och i Danmark kallas denna typ av borgar för trelleborgar, därav stadens namn.

    Den nuvarande borgen är en rekonstruktion och stod klar 1995.

    Därför ska din klubb bli arrangör på Swedish Golf Tour:

    1. Bra tillfälle att knyta kontakt med lokala näringslivet och destinationen.

    2. Sätta klubben på golfkartan! Marknadsför klubben och banan som en tourarrangör.

    3. Utveckla banan. Medlemmar och gäster får spela en bana i toppskick.