Kommunalrådets bästa tips

»Paketera ert erbjudande, förmedla golfens berättelse och våga ta kontakt med lokalpolitikerna.« Det är politikern Niklas Nordströms (S) bästa råd till golfens företrädare under ett rundabordssamtal.

Han är tidigare SSU-ordförande och oppositionspolitiker i Nacka, numera kommunalråd i Luleå och utsedd av Dagens Opinions jury till Årets Politiker 2016.
Niklas Nordström har gått den långa vägen i politiken från arbetarhemmet i Luleå. Han har också en roll i Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), som ersättare i beredningen för kultur och fritidsfrågor. 

Politikern bjöds in till ett samtal om golfens nytta i samhället tillsammans med Bo Bengtsson, Svenska Golfförbundets biträdande generalsekreterare, Johan Kannerberg, en av golfförbundets klubbrådgivare som jobbar inom området Klubb och anläggning, samt Dan Persson, krönikör i Idrottens Affärer, med idrottens roll i samhället och anläggningar som specialitet.

När Nordström får höra att golfen inte med ett ord nämns i den utredning SKL genomfört om kommunernas utmaningar på anläggningssidan vad gäller idrott de närmaste åren blir han förvånad.

– Då måste ni ta kontakt med de ansvariga för utredningen och fråga hur det kan komma sig, och hur ni kan göra för att komma med i nästa utredning.

Bo Bengtsson och Johan Kannerberg berättar om den nytta golfen gör i samhället. Att klubbmedlemmarna i många fall har bekostat sina anläggningar på egen hand. Att golfen bidrar med folkhälsa tack vare att den med fördel kan utövas av både medelålders och äldre utan större skaderisk. Att golfen bidrar till ökade turistintäkter
tack vare greenfeespelare som rör sig över kommungränserna. Och att golfen bidrar till ett rikt växt- och djurliv tack vare seriösa skötselplaner på landets golfklubbar där allt fler klubbar miljöcertifierar sig via en internationell organisation. Niklas Nordström lyssnar koncentrerat och ställer frågan:

– Varför berättar ni inte om det här för landets kommunpolitiker? Det är ju en väldig massa bra saker. Vi kommunalråd älskar exempelvis att höra att man inte tigger pengar, vi har en kö av idrotter utanför dörren som vill att vi ska investera i nya anläggningar. Istället kan ni i golfen föra en diskussion om hur golfanläggningarna kan användas, så att fler får uppleva dem.

Johan Kannerberg förklarar:
– Golfen har kanske en tradition av att inte kontakta politiker. Vi har hållit oss lite för oss själva. Men borde inte kommunpolitiker och förvaltningschefer uppskatta att en idrott driver på sin egen utveckling, agera och vara ett stöd – även om vi inte står utanför dörren och kräver? säger han retoriskt.

– Kanske, men då måste ni finnas på radarn först. På min radar finns ni i alla fall inte. Närmast på min radar finns det jag som kommunalråd måste agera på just nu, lite längre bort finns det som jag borde agera på. Jag har aldrig blivit uppvaktad av Luleå
Golfklubb exempelvis.

Dan Persson ser många fördelar för landets kommuner när det gäller ett rikt idrottsliv i allmänhet och golf i synnerhet:
– Golf och motorsport är ensamma inom idrotten att finansiera sina egna anläggningar. Breddidrotten, bland annat motionsspel i lokala golfklubben, är också lönsam för kommunen då den ökar folkhälsan och minskar kostnaderna för bland annat äldrevård.
Det är även lönsamt för kommunen att stödja elitklubben på orten, den stärker kommunens varumärke vilket gynnar besöksnäringen.

Niklas Nordström, som tog en paus från politiken och arbetade som PR-konsult och lobbyist för några år sedan, börjar skissa på en plan för golfen.
– Alla idrotter har attraktiva erbjudanden. Ni i golfen behöver formulera ert erbjudande, gå upp till lokalpolitikerna och knacka på för att få till ett möte. Där berättar ni om allt bra golfen gör i samhället. Ni måste vara mer proaktiva helt enkelt. Ni har en fantastisk berättelse att förmedla.

Hur skulle ett sådant erbjudande kunna formuleras?
– Beskriv hur viktig golfen är för besöksnäringen, att golfbanan är skyddsområde för många växter och djur och att det är en både bred och omfattande sport vad gäller ålder och geografi. Det är en bra sport när du kommer upp i åren, säger han.

Niklas Nordström tar den lokala gymnastikföreningen i Luleå, Lulegymnasterna, som exempel på hur kommunens beslutsfattare tänker och agerar. Lulegymnasterna har
650 barn och ungdomar i åldern 4–18 år som medlemmar och 100 vuxna. Arrendet för lokalen föreningen hyrde höll på att gå ut och hyran skulle höjas rejält. Att hitta en ny lokal var inte lätt eftersom gymnastik kräver speciella lokaler, bland annat golv med viss svikt.

– Föreningen organiserade en uppvaktning av oss i kommunen. Den behövdes inte. Vi hade redan läst om problemet i lokaltidningen och lagt in pengar i budgeten för att bygga en ny hall. En så stor verksamhet med så många barn och ungdomar måste helt
enkelt fortsätta. Då vill det ju till att vi som lokalpolitiker känner till problemet.
Mitt råd till golfen är att vara mer proaktiv och synas mer i bland annat media.

Text: Thomas Björn

Fler nyheter

  1. Klubbens checklista efter valet
  2. Golfnyttan

    Klubbens checklista efter valet

    Valet är över. I vissa kommuner har det blivit maktskifte. Nu gäller det för golfklubben att analysera och agera hos kommunens beslutsfattare, bland annat gå igenom relevanta beslutsdokument och vilka nyckelpersoner det finns bland politiker och tjänstemän.

    Det är viktigt att ha koll på vilka beslut som tas i kommunen, och av vilka, inte minst för den klubb som arrenderar sin mark av kommunen.
    Stora beslut som påverkar klubbens verksamhet kan vara bra att känna till i god tid. För att underlätta för din klubb att hamna rätt i relationerna med kommunens beslutsfattare har Golfnyttan tagit fram en checklista för klubbens »efter-valet-arbete«, illsammans med Robert Noord, seniorkonsult på kommunikationsbyrån Kreab.

    – Många klubbar underskattar beroendet av politiska beslut och vaknar många gånger när beslutet redan är fattat, det kan inte nog understrykas hur viktigt det är att göra ett gediget förarbete och ta reda på vilka beslut som påverkar klubben, vilka personer som tar de besluten och att klubben tar tidig kontakt med beslutsfattarna, säger Robert Noord, seniorkonsult på kommunikationsbyrån Kreab.

    Checklistan!

    1. Identifiera vilka politiska beslut som kan påverka vår klubb:
      - Detaljplaner
      - Arrendeavtal
      - Hyresavtal
      - Miljötillstånd
      - Föreningsstöd

    2. Gå igenom alla relevanta beslutsdokument i kommunen:
      - Mål & Budget
      - Översiktsplan
      - Gällande detaljplan
      - Miljöpolicy med mera

    3. Vilka nämnder/förvaltningar påverkar klubbens verksamhet:
      - Kommunstyrelsen – kommunstyrelseförvaltningen
      - Miljönämnd – miljöförvaltningen
      - Stadsbyggnadsnämnd – stadsbyggnadsförvaltningen
      - Fritidsnämnd – fritidsförvaltning

    4. Vilka politiker/tjänstemän är nyckel- personer som påverkar vår klubb:
      - Kommunalråd
      - Nämndordförande/vice ordförande
      - Kommundirektör
      - Planchef
      - Fritidschef
      - Miljöchef
      - Fastighetschef

    5. Identifiera aktiviteter och arenor som finns i kommunen där klubben kan möta beslutsfattare:
      - Frukostmöten
      - Näringslivets dag
      - Föreningsdagar
      - Idrottsgalor
      - Festivaler
      - Rådslag

    6. Vilka egna arrangemang har golfklubben där beslutsfattare kan bjudas in?
      - Årsmötet (gäst och/eller årsmötesordförande)
      - Golfens dag
      - Ungdomstävlingar/träningar
      - Frukostmöten och/eller lunchmöten med partners/sponsorer
      - Årliga personliga möten med klubbledningen (frukost och/eller lunch)
      - Sätt upp mål för klubbens samhällskontakter

    7. Vilka frågor vill vi påverka och vad vill vi att det ska bli för resultat?
      - Vilket informationsmaterial/kanaler kan vi använda i klubbens kommunikation?
      - Faktablad
      -  Bilder
      -  Sociala medier (hemsidan, Facebook, Instagram, Twitter, Snapchat, Youtube, podd)

    Text: Thomas Björn

  3. Drömmer om samarbete med Botaniska sällskapet
  4. Golfnyttan

    Drömmer om samarbete med Botaniska sällskapet

    I Nackareservatet i södra Stockholm arbetar Björkhagens Golfklubb med att vårda och utveckla sin anläggning – med målet att arbeta sida vid sida med Botaniska sällskapet i Stockholm.

    Björkhagens Golfklubb

    Bildad: 1958
    Medlemmar: 650
    Läge: I Nacka-reservatets västra utkant.
    Marken: Arrenderas från Stockholms stad. Nuvarande arrendeavtal löper till år 2035.
    Prio i miljö- och naturvårds-arbetet: Att skapa en win-win-situa-tion mellan golfen som idrott och natur-vården, samt utveckla klubben till en multi-funktionell anläggning med ännu mer akti-vitet året om till gagn för alla som rör sig i Nackareservatet.

    Mikael Madenteg är ordförande i Björkhagens Golfklubbs ban- och miljökommitté. Han började spela golf för fem år sedan. Han drivs inte bara av att få bollen i hål, utan lika mycket att få naturvårdsarbetet i mål.

    – Golfen har en viktig roll i att vara en aktiv naturvårdare, verka för biologisk mångfald och fungera som en multifunktionell anläggning där vi kan arbeta tillsammans med olika naturvårdande organisationer, säger Mikael Madenteg och berättar om sin stora dröm:
    – Att få arbeta sida vid sida med Botaniska sällskapet i Stockholm och inventera samt utveckla flora och fauna på och kring banan.

    Han har kallat till ett medlemsmöte mitt i juni för att sprida kunskap om golfanläggningens roll i det ekologiska systemet. 20 personer närvarar, lyssnar intresserat och ställer frågor.
    Initiativet behövs för Björkhagens Golfklubb har historien emot sig. Klubbens planer på att bygga ut från 9 till 18 hål i slutet av 90-talet orsakade ett ramaskri i närområdet med protestlistor i den lokala mataffären som följd. Det var också en tid när politiker i Stockholms stadshus ville återta marken för att »panassen inte ska ha den« (banan ligger i Nacka kommun men arrendet hanteras av Stockholms stad).

    Mycket har hänt sedan dess, inte minst i golfbanornas naturvårdsarbete. Dessutom har kunskapen höjts om nyttan med golfen – inte minst vad gäller som en plats för biologisk mångfald. Tonläget har också sänkts hos politiker och tjänstemän.
    Mikael Madenteg vill sköta ruffen som bonden skötte sin slåtteräng: gå med lie och slå det täta och näringsrika gräset som sedan tas bort.
    – Då tar vi samtidigt bort näringen ur jorden. Det gör att blommor som Evert Taube sjöng om får ökat livsutrymme. Det gillar både miljörörelsen och golfarna som får en öppnare och spelvänligare ruff.

    Ett annat exempel är att ringbarka träden. Träden transporterar vatten och näring genom stammen upp till kronan där den med solens hjälp skapar näring som sedan transporteras till rotsystemet genom barken. Genom ringbarkning hindras roten från att få näring och så småningom dör trädet.
    – Stående, döda träd behöver inte fällas och blir hemvist för fladdermöss, spillkråkor, skalbaggar och hackspettar. I en död asp kan upp till ett tusen femhundra arter leva, och i en död ek ännu fler. Behöver vi fälla träd kan dessa ligga och bli död ved, och ändå göra nytta. Brist på död ved är en av de främsta orsakerna till att antalet insekter minskar, vilket i sin tur påverkar antalet blommor på grund av minskad pollinering.

    Förutom ett samarbete med naturvårdsorganisationerna i allmänhet och Botaniska sällskapet i Stockholm i synnerhet är Mikael Madentegs stora dröm och långsiktiga mål att göra Björkhagens Golfklubb till en anläggning där det är liv och rörelse året om – samt få in 200 nya, fullbetalande medlemmar. Då kan klubben anställa en banarbetare till och sköta banan ännu bättre till gagn för flora, fauna, medlemmar, gäster och besökare i Nackareservatet.

    Så ökar du den biologiska mångfalden

    1. Sköt ruff och skogsbryn som bonden skötte ängs- och hagmarker (ger en öppnare ruff).

    2. Ringbarka istället för att avverka. Det ger livsutrymme för många hotade livsformer.

    3. Om ni väljer att avverka, lägg veden i solbe-lysta lägen. Borra gärna hål i veden för att underlätta för etablering av t ex solitärbin.

    4. Anpassa skötsel av dammar till livet i dem. Rensa eller gräv bara en tredjedel av dammen per år. Skapa flacka stränder på solsidan.

    5. Lägg löv och hö från slåtter i sydvända komposter tillsammans med lite ris. Då får många arter boplats under vintern.

    6. Plantera häckar och bärträd till fromma för fågel.

    7. Bygg gärdeskog som outmarkering. Det är vackert, omfamnande och bra för hotade vedlevande mossor och lava.

    Text: Thomas Björn

  5. Så blir din golfklubb multifunktionell
  6. Golfnyttan

    Så blir din golfklubb multifunktionell

    Golfen kan bidra till flera av FN:s 17 globala hållbarhetsmål utifrån begreppet multifunktionella anläggningar. Så här kan din golfklubb bli mer multifunktionell, locka nya medlemmar och samtidigt bidra till en bättre värld – med hjälp av Golfnyttans checklista.

    Grunden i arbetet med multifunktio-nella golfanläggningar är en studie som genomförts av Anders Esselin på företaget Man & Nature, på uppdrag av de nordiska golfförbunden inom ramen för Scandinavian Turfgrass and Enviroment Research Foundation (Sterf). Studien har genomförts på tre nordiska golfklubbar – Asserbo Golfklubb i Danmark, Larviks Golfklubb i Norge och Linköpings Golfklubb i Sverige – och fokuserar på att visa upp golfklubbens många möjliga funktioner och nyttor i ett landskapsper-spektiv: sociala, ekologiska och ekonomiska.

    Studien visar bland annat att golfklubbar som sköts ansvarsfullt och korrekt bidrar till flera av de 17 mål som FN satt upp för en hållbar värld, exempelvis:
    Mål 3: God hälsa och välbefinnande.
    Mål 6: Rent vatten och sanitet för alla.
    Mål 11: Hållbara städer och samhällen.
    Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion.
    Mål 15: Ekosystem och ekologisk mångfald.

    Golfklubbar som dessutom har multifunktionella ambitioner och engagerar sig i samarbeten med andra grupper i det lokala landskapet, kan bidra till ytterligare mål, inte minst Mål 17: Genomförande och globalt partnerskap.

    Den svenska pilotklubben Linköpings Golfklubb är ett exempel på detta. I workshopen under studien deltog 20 personer. 18 av dem kom från andra organisationer i samhället, bland annat kommunen, näringslivet, handikapporganisationer, Naturskyddsföreningen och olika idrottsföreningar.
    – Studien tittar på golfanläggningar utifrån ett landskapsperspektiv där de är en del av ett större pussel. Dessa pusselbitar, det vill säga golfanläggningar, bidrar redan i dag med många samhällsnyttor och de har stor potential att bidra ännu mer. Den sociala delen, det vill säga att använda golfen som ett medel för att få folk att må bra i form av hälsa, välbefinnande och sociala kontakter, har stor potential. Den delen går att utveckla med exempelvis golf för funktionsnedsatta och nyanlända. Även golfanläggningarnas bidrag till ekologisk och ekonomisk hållbarhet kan med enkla medel utvecklas, förklarar Anders Esselin som betonar att alla inte behöver, eller ens kan, göra allt.
    – Det handlar om att hitta sin profil och utveckla den. Jag hoppas att golfklubbarna ser det här som en stor chans att ytterligare öka sitt bidrag till de globala hållbarhets-målen och därmed bidra ännu mer till samhället än vad de redan gör i dag, säger Anders Esselin.

    Checklista – så gör du klubben multifunktionell

    • Öppna upp spår för allmänheten för promenad, ridning och längdskidåkning.

    • Skapa en välkomnande atmosfär, exempelvis informativa skyltar som välkomnar snarare än varnar.

    • Bjud in elever från närliggande skolor att prova på golf, gärna gratis.

    • Erbjud kurser, boende och till och med jobb för nyanlända.

    • Utveckla verksamheten för personer med funktionsnedsättning.

    • Utveckla anläggningen för annat än golf, exempelvis musikfestival.

    • Utveckla partnerskap och samarbeten med företag och organisationer i närområdet. 

    • Arbeta med jämställdhet, Vision 50/50. 

    • Arbeta med GEO-certifiering (Golf Environment Organisation).

    Läs mer om multifunktionella golfanläggningar och handboken som tagits fram, på sterf.org