En journalist mitt i naturen

Golfen har världens chans att kliva fram som en stark aktör inom biologisk mångfald, det vill säga Sveriges miljömål, samt ett rikt växt- och djurliv. Det hävdar frilansjournalisten och naturälskaren Martin Emtenäs som är förvånad att inte fler golfklubbar tar för sig i debatten.

Det här är Martin Emtenäs:

Ålder: 41. Bor: Nyköping.
Karriär: Studentradio, P4 Västernorrland, SVT Umeå och numera frilansjournalist,
bland annat TV4:s Det stora fågeläventyret. Skrivit böckerna »Vilda djurboken: favoritdjur i svensk natur«, »Upplev Sveriges natur: en guide till naturupplevelser i hela landet« samt »Fantastiska fladdermöss.«
Favoritfågel: Lavskrika (Perisoreus Infaustus).
Det visste du inte om Martin Emtenäs: Trummis på Stefan Sundströms
senaste skiva.
Golfmeriter: »Provat några gånger men aldrig riktigt fastnat.«
Framtidsplaner: »Skriver just nu på en föreläsningsserie om mikroorganismer
under jord. Konsultar gärna mer, varför inte på golfklubbar?«

Under ett decennium kröp han omkring viskandes i kylan på behörigt avstånd från myskoxar, eller liggandes i blåbärsris på spaning efter björnar i SVT:s Mitt i naturen med en filmfotograf vid sin sida. Det gav honom Norrlands stora journalistpris.

Studentradion och kurser i medie– och kommunikationskunskap ledde till sommarjobb på Radio P4 Västernorrland. Då fick SVT Umeå upp ögonen för den nyfikne sörmlänningen – född och uppvuxen i Oxelösund – och anställde honom för att leda Mitt i naturen.

År 2016 sade han plötsligt upp sig från sin tjänst på SVT utan att ha någon annan anställning att gå till. I dag frilansar Martin Emtenäs och håller bland annat föreläsningar.

Vi diskuterar golfklubbarnas behov av att kliva fram inom området natur– och miljövård. Martin Emtenäs vill se att golfklubbarna vågar ta mer plats i debatten.

– Jag tror att det har att göra med att det lever kvar en uppfattning om att en golfbana är enbart dålig för naturen. Men det beror helt på hur man sköter sin golfbana och vilken natur som fanns där innan. Det finns golfbanor som tillför stora värden för biologisk mångfald med rikt växt– och djurliv. Golfen har en möjlighet här, att gå i bräschen och lyfta fram och berätta om de goda exemplen.

Den biologiska mångfalden på en åker är betydligt mindre än på en golfbana som sköts på rätt sätt.

Omgivningens bild av golfen kan även vara färgad av bilden av naturen, enligt Martin Emtenäs.

– Visst finns det fortfarande en känsla av att golfen kan vara exkluderande med sina regler och speciella klädsel, men folk har dessutom en extremt naiv bild av vad natur är. Hur många sommaridylliska vykort på rapsfält finns det inte i dag? Den biologiska mångfalden på en åker är betydligt mindre än på en rätt skött golfbana. Men jag tror att många ser golfbanor som ett större ingrepp på naturen än en åker. Vi är så vana att se fält av raps, havre eller vete. Eller planterade skogar med bara tall eller gran.

– Det finns för mycket av en Bullerbyn-syn på jordbruket i Sverige i dag.

Landets golfklubbar får ibland oförtjänt negativa omdömen inom området naturvård, enligt den 41–årige naturälskaren.

– En rätt skött golfbana kan bidra med biologisk mångfald genom bland annat ruffar, öppna ytor mellan skogsbryn, ängsmark och naturbete samt dammar och vattendrag där grodor och salamandrar kan leva och utvecklas. Dammar
och vattendrag är extremt viktiga i dag när jordbruket gjort att vi dikat ur på många ställen.

Intervjun görs tidig vår på Nyköpings Golfklubb, på väg mot Emtenäs födelseort
Oxelösund. Samtalet i det tomma klubbhuset leds in på vad energiske Emtenäs skulle göra om han blev erbjuden jobbet som klubbchef på exempelvis Nyköpings Golfklubb – och antog utmaningen.

– Först och främst skulle jag inventera vad som gjorts hittills för den biologiska mångfalden och vilket stöd eller motstånd som finns bland medlemmarna. Sedan skulle jag se över vilken typ av gödsel som används. Nästa steg skulle bli att ta fram en skötselplan för det intilliggande naturreservatet och samråda med Länsstyrelsen hur vi kan låta området förvildas och exempelvis plocka in tamboskap – och går det i så fall att kombinera med golfspel? Därefter skulle jag se över dammarna och göra det bra för grodor och salamandrar samt se hur de som inte spelar golf ska kunna promenera och ta del av naturen på och runt golfbanan. Slutligen skulle jag bjuda in allmänheten till en Grön dag på golfklubben, anordna en rundvandring och prata om de tio vanligaste fåglarna samt grodorna på banan.

Agenda 2030 är ett begrepp som dyker upp allt oftare – även inom golfen. Martin Emtenäs är både lyrisk och skeptisk över FN:s dokument för en hållbar, global utveckling.

– Det är asbra och sinnessjukt coolt det världens ledare har skrivit under, men då går det inte att placera ett raffinaderi i Stenungsund, för då har vi inte en chans att uppnå målen, säger han och frågar sig retoriskt:

– Är det upp till skolstrejkande elever att ta oss ur klimatkrisen eller är det upp till våra pålästa beslutsfattare?

Golfen verkar inom Agenda 2030, bland annat mål 3: Hållbara städer och samhällen samt mål 15: Ekosystem och biologisk mångfald.

– Det är bra att ta tag i det du kan och där du gör störst nytta. Jag menar, hur många har sextio hektar grönyta att vårda och utveckla? Vissa har ju inte ens blomkrukor på sina arbetsplatser.

Martin Emtenäs tre bästa tips för en grönare golfklubb

  1. Inventera och utveckla skötselplanen med fokus på biologisk mångfald, bland annat se över gödsling och utveckla dammarna för grodor och salamandrar.

  2. Samverka med relevanta myndigheter, bland annat Länsstyrelsen och kommunen.

  3. Öppna upp banan för allmänheten, skapa promenadstråk och låt fler ta del av naturen i och runt golfbanan. Bjud in till en Grön dag med rundvandring.

TEXT: Thomas Björn

Fler nyheter

  1. »Golf kan skapa stor biologisk mångfald«
  2. Golfnyttan

    »Golf kan skapa stor biologisk mångfald«

    I ett skogsdominerat område kommer en golfbana öppna upp landskapet. Golfaren behöver långa öppna – det vill säga utan träd beklädda – ytor för att spela fram till ett hål, men det får inte vara för lätt. Trädbeklädda ytor bör inte ha raka kanter utan bör vara ojämna ut mot de öppna ytorna. Där skapas bryn som ofta har flera busk- och trädskikt vilket gynnar många arter. Det finns arter som bara förekommer i bryn.

    Golfbanorna skapar alltså en skog där flera arter kan överleva än om golfen inte hade påverkat naturen. Det är dock inte bara i en natur med skog som man vill spela golf. På våra slätter brukar jag säga att här finns bara »himmel och blandsäd«. Vad kan en golfbana göra i den typen av landskap? Jo, ingen golfare vill spela i ett helt öppet landskap. Hårda vindar och ingenting att sikta på.

    I det helt öppna landskapet planterar ofta golfklubben träd, vanligtvis i dungar. Det måste också finnas hinder, och vad är då bättre än en damm? En damm i det sterila lerlandskapet, som Skånes slätter utgör, skapar en enorm mångfald.

    I Lund har vi en mycket speciell golfbana, Kungsmarken, som både är naturreservat och golfbana. Den ligger på promenadavstånd från höghusen i Lund och är därmed ett populärt utflyktsmål. Kungsmarken tillhör Lunds universitet och marken har utnyttjats för slåtter och bete åtminstone sedan 1200-talet. Det var Lunds Akademiska Golfklubb som började utnyttja marken som golfbana, 1936 anlades ett antal hål vilket senare byggdes ut med ytterligare hål.

    Växter älskar vatten vilket inte golfare och golfbollar gör. En konsekvens blir då dränering. Från början fanns här 13 orkidéarter, fem är nu helt borta och de övriga minskar i antal. Men nedgången behöver inte bero på viss torka. Vi har ett mycket stort kvävenedfall, vilket gynnar storvuxna arter som konkurrerar med orkidéerna.

    Eva Waldemarson
    Ordförande i Svenska Botaniska Föreningen

  3. Lunds Akademiskas närvaro ifrågasätts
  4. Golfnyttan

    Lunds Akademiskas närvaro ifrågasätts

    Vänsterpartiet i Lund motionerar om att flytta Lunds Akademiska Golfklubb från naturreservatet Kungsmarken. Orsak: Ge »vanligt folk« ökad tillgång till området.

    Lunds Akademiska Golfklubb anlades på 30-talet och arrenderar Kungsmarken, som blev naturreservat 1974, av Naturvårdsverket fram till 2021. Avtalet har förlängts i femårsperioder och har gett 1 266 medlemmar, varav 128 juniorer under 21 år, möjlighet att spela golf.

    Tillsammans med gästspelare producerar de 26 000 ronder per år. Det är drygt 100 000 friskvårdstimmar och cirka 150 000 timmar i social samvaro. Lägg därtill alla skidåkare på vintern som förutom skidspår har tillgång till klubbhuset som är öppet 48 veckor om året. Golfklubben bidrar dessutom genom sin skötsel med stark natur- och miljöprofil till Sveriges miljömål, enligt både golfklubben och Maria Strandberg, professor och vd för Sterf, de nordiska golfförbundens gemensamma forskningsstiftelse.

    Nu ifrågasätts Lunds Akademiska Golfklubbs närvaro. Vänsterpartiet i Lund motionerar om att banan vid Kungsmarkens naturreservat ska göras om till rekreationsområde, och att klubbens avtal med Naturvårdsverket därför inte ska förlängas. Helena Falk, ledamot för Vänsterpartiet i kommunstyrelsen i Lund och en av personerna bakom motionen, motiverar den enligt följande:

    – Vi har två huvudargument. För det första tillgängligheten, att öka tillgången till naturreservatet för »vanligt folk« såsom barnfamiljer, pensionärer – och förstås även golfare. Golfbanan upptar en dryg fjärdedel av naturreservatet och det utgör en begränsning för att alla som vill ska kunna använda området.

    – Det andra argumentet handlar om den biologiska mångfalden. Jag vet att golfklubben gör många bra saker för den biologiska mångfalden, men faktum är att antalet arter minskat sedan golfbanan anlades på 30-talet. I remissvaren från Länsstyrelsens uppdaterade bevarandeplan som presenterades i december, har exempelvis Botaniska Föreningen i Lund också en del invändningar när det gäller arterna och den biologiska mångfalden.

    Helena Falk hänvisar också till andra naturområden i Lund där det inte ligger en golfbana, och vad det innebär för friluftslivet för »vanligt folk«. Området Skrylle i orten Dalby är ett sådant.

    – Där kryllar det av människor på helgerna, inte minst barnfamiljer.

    Exakt vart golfbanan ska flytta kan Helena Falk inte ge svar på i dagsläget.

    – Det har anlagts nya golfbanor förut – Värpinge i Lund är en sådan – och det har gått bra, så det ska nog gå bra att flytta Lunds Akademiska också.

    Vänsterpartiets motion lämnades in i början av året. Helena Falk hoppas att den ska beredas i kommunstyrelsen till hösten och därefter komma upp till beslut i kommunfullmäktige.

    – Om motionen tas upp i kommunfullmäktige kommer den förmodligen inte att gå igenom. Vi har borgerligt styre i Lund och chanserna är därför små, men vi vet att många kommuninvånare tycker som vi. Därför tar vi upp frågan.

    Lennart Nilsson, ordförande i Lunds Akademiska Golfklubb, säger till Lokaltidningen Lund Staffanstorp:

    – Vi har en löpande dialog med Naturvårdsverket, även Länsstyrelsen deltar. Dialogen är bra och avtalet har förlängts vart femte år. Om Naturvårdsverket vill att vi ska flytta måste de presentera en ersättningsanläggning, säger Lennart Nilsson.

    Förutom regelbunden motion för medlemmar, gästspelare och skidåkare är klubben ett föredöme inom området miljö- och naturvård, genom att:

    • arbeta för att bidra till Sveriges miljömål, exempelvis »Ett rikt växt- och djurliv« och »Ett rikt odlingslandskap«.
    • följa den skötselplan som Länsstyrelsen lade fast 1989. Klubben driver på för att få en översyn av planen, och väntar på respons från Länsstyrelsen.
    • varken gödsla eller sprida växtskyddsmedel på fairwayytor sedan 1986. De enda ytor som i begränsad form behandlas är utslagsplatser och greener eftersom de slits ganska hårt.
    • bygga insektshotell för ökad pollinering genom att borra hål i ved från fällda träd som får ligga kvar staplad i skogen.
    • sedan 1992 driva en Naturvårdskommitté som nu slagits samman med Bankommittén till Ban- och naturvårdskommittén.
    • sedan 1994 bjudit in till olika vandringar, bland annat botanisk, ornitologisk och kulturhistorisk. De två första erbjuds på något klubben kallar Naturdagen, vilken hålls i månadsskiftet maj–juni varje år. Inbjudan har skett genom annonser på klubben, klubbens hemsida, e-post till medlemmarna, i lokalpressen och Länsstyrelsens kanaler.
    • skapa en strövstig kring området med informationsskyltar och ta fram en broschyr som informerar om strövstigen och naturreservatet Kungsmarken. Skyltningen längs stigen har stärkts under våren.

  5. Trelleborgs kommun stöttar damtävling
  6. Golfnyttan

    Trelleborgs kommun stöttar damtävling

    Damer ska ha samma förutsättningar som herrar att tävla. Så resonerade Trelleborgs kommun och blev huvudsponsor för Tegelberga Open by Trelleborgs Kommun på Swedish Golf Tour.

    Trelleborgs kommun och fyra av kommunens bolag gick ihop som huvudsponsor för tävlingen som arrangerades 24–26 maj: Visit Trelleborg, Trelleborgshem, Trelleborgs Hamn och Trelleborgs Energiförsäljning AB (TREFAB). Anledningen?

    – Vi vill hjälpa till att skapa förutsättningar för kvinnor att ta plats i idrotten, därför känns det rätt att vara huvudsponsor i Tegelberga Open, förklarar Petra Strandberg, ansvarig PR & Marknad på Visit Trelleborg, och fortsätter:

    – Ur ett besöksnäringsperspektiv vill vi locka besökare till Trelleborg med omnejd och få dem nyfikna på att uppleva mer. Det finns 14 golfbanor i kommunerna Vellinge, Skurup, Svedala och Trelleborg. Det gör golfbesökare extra intressanta.

    Sveriges sydligaste udde, Smygehuk, en livfull landsbygd med shopping och lokala matproducenter samt den nationella cykelleden Sydkustleden som invigs i sommar, är också besöksmål som Petra Strandberg gärna för fram.

    Prispengarna i Tegelberga Open by Trelleborgs Kommun är 100 000 kronor. Bo Rolf är projektledare för tävlingen. Han säger:

    – Att Trelleborgs kommun går in som huvudsponsor betyder hela skillnaden för oss som arrangör. Istället för att det kostar att arrangera tävlingen räknar vi med ett litet överskott. Det känns också bra att kommunen går in och stöttar en damtävling.

    Kontakterna inleddes redan förra året när Tegelberga GK bestämde sig för att arrangera en damtävling för första gången. Det var då för sent för att få till ett avtal med hela kommunen, men fritidsförvaltningen gick med som delsponsor. I år sker samarbetet alltså i full skala.

    På fredagskvällen i tävlingsveckan anordnade huvudsponsorerna en middag för spelarna på Trelleborgen, en ringborg från vikingatiden som hittades 1988. På vikingatiden var området danskt och i Danmark kallas denna typ av borgar för trelleborgar, därav stadens namn.

    Den nuvarande borgen är en rekonstruktion och stod klar 1995.

    Därför ska din klubb bli arrangör på Swedish Golf Tour:

    1. Bra tillfälle att knyta kontakt med lokala näringslivet och destinationen.

    2. Sätta klubben på golfkartan! Marknadsför klubben och banan som en tourarrangör.

    3. Utveckla banan. Medlemmar och gäster får spela en bana i toppskick.