Drömmer om samarbete med Botaniska sällskapet

I Nackareservatet i södra Stockholm arbetar Björkhagens Golfklubb med att vårda och utveckla sin anläggning – med målet att arbeta sida vid sida med Botaniska sällskapet i Stockholm.

Björkhagens Golfklubb

Bildad: 1958
Medlemmar: 650
Läge: I Nacka-reservatets västra utkant.
Marken: Arrenderas från Stockholms stad. Nuvarande arrendeavtal löper till år 2035.
Prio i miljö- och naturvårds-arbetet: Att skapa en win-win-situa-tion mellan golfen som idrott och natur-vården, samt utveckla klubben till en multi-funktionell anläggning med ännu mer akti-vitet året om till gagn för alla som rör sig i Nackareservatet.

Mikael Madenteg är ordförande i Björkhagens Golfklubbs ban- och miljökommitté. Han började spela golf för fem år sedan. Han drivs inte bara av att få bollen i hål, utan lika mycket att få naturvårdsarbetet i mål.

– Golfen har en viktig roll i att vara en aktiv naturvårdare, verka för biologisk mångfald och fungera som en multifunktionell anläggning där vi kan arbeta tillsammans med olika naturvårdande organisationer, säger Mikael Madenteg och berättar om sin stora dröm:
– Att få arbeta sida vid sida med Botaniska sällskapet i Stockholm och inventera samt utveckla flora och fauna på och kring banan.

Han har kallat till ett medlemsmöte mitt i juni för att sprida kunskap om golfanläggningens roll i det ekologiska systemet. 20 personer närvarar, lyssnar intresserat och ställer frågor.
Initiativet behövs för Björkhagens Golfklubb har historien emot sig. Klubbens planer på att bygga ut från 9 till 18 hål i slutet av 90-talet orsakade ett ramaskri i närområdet med protestlistor i den lokala mataffären som följd. Det var också en tid när politiker i Stockholms stadshus ville återta marken för att »panassen inte ska ha den« (banan ligger i Nacka kommun men arrendet hanteras av Stockholms stad).

Mycket har hänt sedan dess, inte minst i golfbanornas naturvårdsarbete. Dessutom har kunskapen höjts om nyttan med golfen – inte minst vad gäller som en plats för biologisk mångfald. Tonläget har också sänkts hos politiker och tjänstemän.
Mikael Madenteg vill sköta ruffen som bonden skötte sin slåtteräng: gå med lie och slå det täta och näringsrika gräset som sedan tas bort.
– Då tar vi samtidigt bort näringen ur jorden. Det gör att blommor som Evert Taube sjöng om får ökat livsutrymme. Det gillar både miljörörelsen och golfarna som får en öppnare och spelvänligare ruff.

Ett annat exempel är att ringbarka träden. Träden transporterar vatten och näring genom stammen upp till kronan där den med solens hjälp skapar näring som sedan transporteras till rotsystemet genom barken. Genom ringbarkning hindras roten från att få näring och så småningom dör trädet.
– Stående, döda träd behöver inte fällas och blir hemvist för fladdermöss, spillkråkor, skalbaggar och hackspettar. I en död asp kan upp till ett tusen femhundra arter leva, och i en död ek ännu fler. Behöver vi fälla träd kan dessa ligga och bli död ved, och ändå göra nytta. Brist på död ved är en av de främsta orsakerna till att antalet insekter minskar, vilket i sin tur påverkar antalet blommor på grund av minskad pollinering.

Förutom ett samarbete med naturvårdsorganisationerna i allmänhet och Botaniska sällskapet i Stockholm i synnerhet är Mikael Madentegs stora dröm och långsiktiga mål att göra Björkhagens Golfklubb till en anläggning där det är liv och rörelse året om – samt få in 200 nya, fullbetalande medlemmar. Då kan klubben anställa en banarbetare till och sköta banan ännu bättre till gagn för flora, fauna, medlemmar, gäster och besökare i Nackareservatet.

Så ökar du den biologiska mångfalden

  1. Sköt ruff och skogsbryn som bonden skötte ängs- och hagmarker (ger en öppnare ruff).

  2. Ringbarka istället för att avverka. Det ger livsutrymme för många hotade livsformer.

  3. Om ni väljer att avverka, lägg veden i solbe-lysta lägen. Borra gärna hål i veden för att underlätta för etablering av t ex solitärbin.

  4. Anpassa skötsel av dammar till livet i dem. Rensa eller gräv bara en tredjedel av dammen per år. Skapa flacka stränder på solsidan.

  5. Lägg löv och hö från slåtter i sydvända komposter tillsammans med lite ris. Då får många arter boplats under vintern.

  6. Plantera häckar och bärträd till fromma för fågel.

  7. Bygg gärdeskog som outmarkering. Det är vackert, omfamnande och bra för hotade vedlevande mossor och lava.

Text: Thomas Björn

Fler nyheter

  1. En journalist mitt i naturen
  2. Golfnyttan

    En journalist mitt i naturen

    Golfen har världens chans att kliva fram som en stark aktör inom biologisk mångfald, det vill säga Sveriges miljömål, samt ett rikt växt- och djurliv. Det hävdar frilansjournalisten och naturälskaren Martin Emtenäs som är förvånad att inte fler golfklubbar tar för sig i debatten.

    Det här är Martin Emtenäs:

    Ålder: 41. Bor: Nyköping.
    Karriär: Studentradio, P4 Västernorrland, SVT Umeå och numera frilansjournalist,
    bland annat TV4:s Det stora fågeläventyret. Skrivit böckerna »Vilda djurboken: favoritdjur i svensk natur«, »Upplev Sveriges natur: en guide till naturupplevelser i hela landet« samt »Fantastiska fladdermöss.«
    Favoritfågel: Lavskrika (Perisoreus Infaustus).
    Det visste du inte om Martin Emtenäs: Trummis på Stefan Sundströms
    senaste skiva.
    Golfmeriter: »Provat några gånger men aldrig riktigt fastnat.«
    Framtidsplaner: »Skriver just nu på en föreläsningsserie om mikroorganismer
    under jord. Konsultar gärna mer, varför inte på golfklubbar?«

    Under ett decennium kröp han omkring viskandes i kylan på behörigt avstånd från myskoxar, eller liggandes i blåbärsris på spaning efter björnar i SVT:s Mitt i naturen med en filmfotograf vid sin sida. Det gav honom Norrlands stora journalistpris.

    Studentradion och kurser i medie– och kommunikationskunskap ledde till sommarjobb på Radio P4 Västernorrland. Då fick SVT Umeå upp ögonen för den nyfikne sörmlänningen – född och uppvuxen i Oxelösund – och anställde honom för att leda Mitt i naturen.

    År 2016 sade han plötsligt upp sig från sin tjänst på SVT utan att ha någon annan anställning att gå till. I dag frilansar Martin Emtenäs och håller bland annat föreläsningar.

    Vi diskuterar golfklubbarnas behov av att kliva fram inom området natur– och miljövård. Martin Emtenäs vill se att golfklubbarna vågar ta mer plats i debatten.

    – Jag tror att det har att göra med att det lever kvar en uppfattning om att en golfbana är enbart dålig för naturen. Men det beror helt på hur man sköter sin golfbana och vilken natur som fanns där innan. Det finns golfbanor som tillför stora värden för biologisk mångfald med rikt växt– och djurliv. Golfen har en möjlighet här, att gå i bräschen och lyfta fram och berätta om de goda exemplen.

    Den biologiska mångfalden på en åker är betydligt mindre än på en golfbana som sköts på rätt sätt.

    Omgivningens bild av golfen kan även vara färgad av bilden av naturen, enligt Martin Emtenäs.

    – Visst finns det fortfarande en känsla av att golfen kan vara exkluderande med sina regler och speciella klädsel, men folk har dessutom en extremt naiv bild av vad natur är. Hur många sommaridylliska vykort på rapsfält finns det inte i dag? Den biologiska mångfalden på en åker är betydligt mindre än på en rätt skött golfbana. Men jag tror att många ser golfbanor som ett större ingrepp på naturen än en åker. Vi är så vana att se fält av raps, havre eller vete. Eller planterade skogar med bara tall eller gran.

    – Det finns för mycket av en Bullerbyn-syn på jordbruket i Sverige i dag.

    Landets golfklubbar får ibland oförtjänt negativa omdömen inom området naturvård, enligt den 41–årige naturälskaren.

    – En rätt skött golfbana kan bidra med biologisk mångfald genom bland annat ruffar, öppna ytor mellan skogsbryn, ängsmark och naturbete samt dammar och vattendrag där grodor och salamandrar kan leva och utvecklas. Dammar
    och vattendrag är extremt viktiga i dag när jordbruket gjort att vi dikat ur på många ställen.

    Intervjun görs tidig vår på Nyköpings Golfklubb, på väg mot Emtenäs födelseort
    Oxelösund. Samtalet i det tomma klubbhuset leds in på vad energiske Emtenäs skulle göra om han blev erbjuden jobbet som klubbchef på exempelvis Nyköpings Golfklubb – och antog utmaningen.

    – Först och främst skulle jag inventera vad som gjorts hittills för den biologiska mångfalden och vilket stöd eller motstånd som finns bland medlemmarna. Sedan skulle jag se över vilken typ av gödsel som används. Nästa steg skulle bli att ta fram en skötselplan för det intilliggande naturreservatet och samråda med Länsstyrelsen hur vi kan låta området förvildas och exempelvis plocka in tamboskap – och går det i så fall att kombinera med golfspel? Därefter skulle jag se över dammarna och göra det bra för grodor och salamandrar samt se hur de som inte spelar golf ska kunna promenera och ta del av naturen på och runt golfbanan. Slutligen skulle jag bjuda in allmänheten till en Grön dag på golfklubben, anordna en rundvandring och prata om de tio vanligaste fåglarna samt grodorna på banan.

    Agenda 2030 är ett begrepp som dyker upp allt oftare – även inom golfen. Martin Emtenäs är både lyrisk och skeptisk över FN:s dokument för en hållbar, global utveckling.

    – Det är asbra och sinnessjukt coolt det världens ledare har skrivit under, men då går det inte att placera ett raffinaderi i Stenungsund, för då har vi inte en chans att uppnå målen, säger han och frågar sig retoriskt:

    – Är det upp till skolstrejkande elever att ta oss ur klimatkrisen eller är det upp till våra pålästa beslutsfattare?

    Golfen verkar inom Agenda 2030, bland annat mål 3: Hållbara städer och samhällen samt mål 15: Ekosystem och biologisk mångfald.

    – Det är bra att ta tag i det du kan och där du gör störst nytta. Jag menar, hur många har sextio hektar grönyta att vårda och utveckla? Vissa har ju inte ens blomkrukor på sina arbetsplatser.

    Martin Emtenäs tre bästa tips för en grönare golfklubb

    1. Inventera och utveckla skötselplanen med fokus på biologisk mångfald, bland annat se över gödsling och utveckla dammarna för grodor och salamandrar.

    2. Samverka med relevanta myndigheter, bland annat Länsstyrelsen och kommunen.

    3. Öppna upp banan för allmänheten, skapa promenadstråk och låt fler ta del av naturen i och runt golfbanan. Bjud in till en Grön dag med rundvandring.

    TEXT: Thomas Björn

  3. Ministern som vill få in idrotten i samhället
  4. Golfnyttan

    Ministern som vill få in idrotten i samhället

    Hon kallar sig sportnörd och vill återerövra idrotten som en integrerad del i samhället – speciellt i planering av nya bostadsområden. Möt idrottsminister Amanda Lind.

    Golfnyttanpodden möter Amanda Lind

    Lyssna på avsnittet i Spotify, Acast eller iTunes/Podcaster.

    Amanda Linds titel i Stefan Löfvens regering är kultur och demokratiminister med ansvar för idrottsfrågorna. Hon klargör dock när Svenska Golfförbundets Johan Kannerberg får tid för att spela in ett avsnitt till Golfnyttanpodden:

    – Jag brukar säga att jag också är idrottsminister och lyfta fram det i alla sammanhang där jag har möjlighet.

    Idrottsintresset har alltid funnits för Amanda Lind, född i Uppsala när 70–talet blev till ett nytt decennium: 80–talet. Hon fastnade för längdskidåkning, utförsåkning och tennis – och allmänt friluftsliv. Hon spelar inte golf men nickar igenkännande när Kannerberg talar om den »perfekta bollträffen« i golf.

    Jag är en sportnörd, och har alltid varit. Både att idrotta och att titta på sport.

    – Det är en stor tillfredsställelse att få till en perfekt bollträff i tennis. Det känns i hela kroppen hur rätt det blev då. Jag kan tänka mig att det är detsamma inom golf, säger idrottsministern och skiner upp över det oväntade inledningsämnet.

    – Jag är en sportnörd, och har alltid varit. Både att idrotta och att titta på sport.

    Idrottsministerns roll är att formulera den statliga idrottspolitiken:

    Det arbetet består av tre delar:
    1. Fördela statliga bidrag
    och anslag till idrottsrörelsen.
    2. Stifta lagar samt formulera mål och ambitioner.
    3. Ha en opinionsbildande roll.

    – Både inom idrotten och kulturen är det tydligt att det är områden med starka rörelser bakom, som har starka kopplingar till civilcivilsamhället och föreningslivet. Som minister har jag också någon slags roll att vara ambassadör för frågorna, utan att ta över dem. För det är ju verkligen föreningarna och kommunerna som står för mycket av det dagliga ansvaret för idrotten, slår Amanda Lind fast.

    En ung stillasittande smartphonegeneration växer upp. Hur får vi den i friskvård istället för sjukvård?

    – Det är ett bekymmer att unga blir mer stillasittande. Det är inget problem att ägna sig åt digitala intressen som är utvecklande och positiva, som e-sport och sociala medier, men det måste ske i balans. Vi behöver jobba brett med skolan vad gäller rörelse och vi har redan infört mer idrott på schemat. Genom skolan når vi alla barn, det är en jämlikhetsfråga. Det är också viktigt att barn och vuxna rör sig tillsammans. Det skapar glädje.

    Vi måste prata om idrott och rörelse som integrerat när vi planerar bostadsområden och bygger samhällen.

    Rörelse som naturlig del av samhället ligger idrottsministern varmt om hjärtat.

    – Vi måste prata om idrott och rörelse som integrerat när vi planerar bostadsområden och bygger samhällen. Att tänka in rörelse och friluftsliv. Alla människor, oavsett var du bor, måste ha en rimlig tillgång till detta – både i städer och på landsbygd.

    Frågan är hur det ska gå till rent praktiskt.

    – Vi får återerövra frågan. Under ett antal år har man fokuserat på att bygga mycket bostäder eftersom vi har en växande befolkning. Vi behöver jobba mer med att också skapa socialt hållbara bostadsområden, att planera in människor i bostadsbyggandet. Det skapar också tryck på att planera in platser för spontanidrott och fler idrottsanläggningar. Tänker inte kommunerna in det när de bygger så bygger man in problem för framtiden.

    Golfen arbetar allt mer utifrån FN:s Agenda 2030, exempelvis biologisk mångfald och jämställdhet. Hur får den bekräftelse på sina insatser?

    – Det är positivt med de ansatser som Svenska Golfförbundet gör för att bredda synen på vilka som spelar golf, att öppna upp och få fler att prova. Jag tror golfen passar väldigt bra för många om man väl provar. Det är något som samtliga idrotter på olika sätt behöver arbeta med, att sänka trösklarna för de som har fördomar om respektive idrott.

    Hur får vi anläggningsfrågor att ta större plats samt skapar samarbeten över gränserna mellan olika nämnder i kommunerna?
    – Vi behöver se anläggningsfrågor som sammanhållande stadsplaneringspolitik. Samtidigt är det en komplex fråga och kommunerna som har ansvaret. Anläggningsfrågan står högt upp på min dagordning. Jag ska föra dialog med Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, under våren. Jag är öppen för fler åtgärder.

    På tal om Agenda 2030, hur ser idrottsministern på golfanläggningen som plats för biologisk mångfald?
    – Det är spännande att se hur golfklubbarna både arbetar och kan arbeta framåt, att av de golfbanor som finns är det en stor del som bidrar till biologisk mångfald och kan göra det i än högre grad. I de fall det blir en win–win–situation mellan idrott och naturvård är det ju bara positivt.

    Skulle du kunna stå i talarstolen, tala om Agenda 2030 och nämna golf?
    – Absolut, och även andra idrotter som goda exempel. Jag såg filmen om projektet med strokepatienter på Linköpings Golfklubb som ni skickade. Golf är en lågintensiv idrott som är bra för dessa människor.

    Golfen driver ett ambitiöst arbete för att profilera golfanläggningen som en plats med flera funktioner. Idrottsministern ser positivt på arbetet.

    Det här är vår idrottsminister:

    Namn: Amanda Lind.
    Partitillhörighet: Miljöpartiet.
    Ansvar: Kultur- och demokratiminister med ansvar för idrottsfrågor.
    Bor: Härnösand.
    Bakgrund: Ordförande i kultur- och fritidsnämnden i Härnösand, kommunalråd i Härnösand, partisekreterare för Miljöpartiet.
    Främsta utmaning som idrottsminister: Att minska klyftorna inom idrotten. Att fler ska röra sig och delta i idrottslivet, oavsett bakgrund, kön, ekonomi eller var man bor.
    Mest nöjd med hittills som idrottsminister: Att regeringen ställt sig bakom en svensk OS-ansökan genom att ge de garantier som behövs för säkerhet i samband
    med spelen.

    – En golfanläggning kan på vintern användas för till exempel skidåkning. Det är ett väldigt smart sätt att använda den ytan.

    Golfen behöver inga kommunalt byggda banor, däremot cykelväg till golfbanan eller vildsvinsstängsel. Hur är möjligheterna till stöd för det?
    – Det finns bidrag att få till den här typen av åtgärder. Jag har sett att kommuner och framsynta golfföreningar krokat arm med gott resultat.

    När städer växer och förtätas äventyras grönområden. Är golfanläggningen och utomhusidrott lösningen på att ha kvar »gröna kilar«?
    – Intressant. Ligger banan stadsnära finns det ett utrymme att nyttja golfbanan vintertid och det är intressant. Uppenbarligen har det lyckats på många ställen. Det handlar om att göra idrotten tillgänglig och lätt för alla att nyttja.

    TEXT: Thomas Björn

  5. Klubbens checklista efter valet
  6. Golfnyttan

    Klubbens checklista efter valet

    Valet är över. I vissa kommuner har det blivit maktskifte. Nu gäller det för golfklubben att analysera och agera hos kommunens beslutsfattare, bland annat gå igenom relevanta beslutsdokument och vilka nyckelpersoner det finns bland politiker och tjänstemän.

    Det är viktigt att ha koll på vilka beslut som tas i kommunen, och av vilka, inte minst för den klubb som arrenderar sin mark av kommunen.
    Stora beslut som påverkar klubbens verksamhet kan vara bra att känna till i god tid. För att underlätta för din klubb att hamna rätt i relationerna med kommunens beslutsfattare har Golfnyttan tagit fram en checklista för klubbens »efter-valet-arbete«, illsammans med Robert Noord, seniorkonsult på kommunikationsbyrån Kreab.

    – Många klubbar underskattar beroendet av politiska beslut och vaknar många gånger när beslutet redan är fattat, det kan inte nog understrykas hur viktigt det är att göra ett gediget förarbete och ta reda på vilka beslut som påverkar klubben, vilka personer som tar de besluten och att klubben tar tidig kontakt med beslutsfattarna, säger Robert Noord, seniorkonsult på kommunikationsbyrån Kreab.

    Checklistan!

    1. Identifiera vilka politiska beslut som kan påverka vår klubb:
      - Detaljplaner
      - Arrendeavtal
      - Hyresavtal
      - Miljötillstånd
      - Föreningsstöd

    2. Gå igenom alla relevanta beslutsdokument i kommunen:
      - Mål & Budget
      - Översiktsplan
      - Gällande detaljplan
      - Miljöpolicy med mera

    3. Vilka nämnder/förvaltningar påverkar klubbens verksamhet:
      - Kommunstyrelsen – kommunstyrelseförvaltningen
      - Miljönämnd – miljöförvaltningen
      - Stadsbyggnadsnämnd – stadsbyggnadsförvaltningen
      - Fritidsnämnd – fritidsförvaltning

    4. Vilka politiker/tjänstemän är nyckel- personer som påverkar vår klubb:
      - Kommunalråd
      - Nämndordförande/vice ordförande
      - Kommundirektör
      - Planchef
      - Fritidschef
      - Miljöchef
      - Fastighetschef

    5. Identifiera aktiviteter och arenor som finns i kommunen där klubben kan möta beslutsfattare:
      - Frukostmöten
      - Näringslivets dag
      - Föreningsdagar
      - Idrottsgalor
      - Festivaler
      - Rådslag

    6. Vilka egna arrangemang har golfklubben där beslutsfattare kan bjudas in?
      - Årsmötet (gäst och/eller årsmötesordförande)
      - Golfens dag
      - Ungdomstävlingar/träningar
      - Frukostmöten och/eller lunchmöten med partners/sponsorer
      - Årliga personliga möten med klubbledningen (frukost och/eller lunch)
      - Sätt upp mål för klubbens samhällskontakter

    7. Vilka frågor vill vi påverka och vad vill vi att det ska bli för resultat?
      - Vilket informationsmaterial/kanaler kan vi använda i klubbens kommunikation?
      - Faktablad
      -  Bilder
      -  Sociala medier (hemsidan, Facebook, Instagram, Twitter, Snapchat, Youtube, podd)

    Text: Thomas Björn