Vad betyder golf för hälsan eller besöksnäringen och är en golfbana verkligen bra för miljön? Hur många varv runt jorden går svenska golfare på en säsong? Varför lever golfare längre och hur jobbar Svenska Golfförbundet med att uppvakta och påverka beslutsfattare. Svaret hittar du här.
Golfnyttanpodden
Podden för dig som letar innovativa lösningar, tips och råd kring hur en golfklubb ska fungera. Miljöfrågor, friskvård och besöksnäring, hur man rekryterar och behåller – och hur tänker beslutsfattare?
Valet är över. I vissa kommuner har det blivit maktskifte. Nu gäller det för golfklubben att analysera och agera hos kommunens beslutsfattare, bland annat gå igenom relevanta beslutsdokument och vilka nyckelpersoner det finns bland politiker och tjänstemän.
Det är viktigt att ha koll på vilka beslut som tas i kommunen, och av vilka, inte minst för den klubb som arrenderar sin mark av kommunen. Stora beslut som påverkar klubbens verksamhet kan vara bra att känna till i god tid. För att underlätta för din klubb att hamna rätt i relationerna med kommunens beslutsfattare har Golfnyttan tagit fram en checklista för klubbens »efter-valet-arbete«, illsammans med Robert Noord, seniorkonsult på kommunikationsbyrån Kreab.
– Många klubbar underskattar beroendet av politiska beslut och vaknar många gånger när beslutet redan är fattat, det kan inte nog understrykas hur viktigt det är att göra ett gediget förarbete och ta reda på vilka beslut som påverkar klubben, vilka personer som tar de besluten och att klubben tar tidig kontakt med beslutsfattarna, säger Robert Noord, seniorkonsult på kommunikationsbyrån Kreab.
Checklistan!
Identifiera vilka politiska beslut som kan påverka vår klubb: - Detaljplaner - Arrendeavtal - Hyresavtal - Miljötillstånd - Föreningsstöd
Gå igenom alla relevanta beslutsdokument i kommunen: - Mål & Budget - Översiktsplan - Gällande detaljplan - Miljöpolicy med mera
Vilka politiker/tjänstemän är nyckel- personer som påverkar vår klubb: - Kommunalråd - Nämndordförande/vice ordförande - Kommundirektör - Planchef - Fritidschef - Miljöchef - Fastighetschef
Identifiera aktiviteter och arenor som finns i kommunen där klubben kan möta beslutsfattare: - Frukostmöten - Näringslivets dag - Föreningsdagar - Idrottsgalor - Festivaler - Rådslag
Vilka egna arrangemang har golfklubben där beslutsfattare kan bjudas in? - Årsmötet (gäst och/eller årsmötesordförande) - Golfens dag - Ungdomstävlingar/träningar - Frukostmöten och/eller lunchmöten med partners/sponsorer - Årliga personliga möten med klubbledningen (frukost och/eller lunch) - Sätt upp mål för klubbens samhällskontakter
Vilka frågor vill vi påverka och vad vill vi att det ska bli för resultat? - Vilket informationsmaterial/kanaler kan vi använda i klubbens kommunikation? - Faktablad - Bilder - Sociala medier (hemsidan, Facebook, Instagram, Twitter, Snapchat, Youtube, podd)
I Nackareservatet i södra Stockholm arbetar Björkhagens Golfklubb med att vårda och utveckla sin anläggning – med målet att arbeta sida vid sida med Botaniska sällskapet i Stockholm.
Björkhagens Golfklubb
Bildad: 1958 Medlemmar: 650 Läge: I Nacka-reservatets västra utkant. Marken: Arrenderas från Stockholms stad. Nuvarande arrendeavtal löper till år 2035. Prio i miljö- och naturvårds-arbetet: Att skapa en win-win-situa-tion mellan golfen som idrott och natur-vården, samt utveckla klubben till en multi-funktionell anläggning med ännu mer akti-vitet året om till gagn för alla som rör sig i Nackareservatet.
Mikael Madenteg är ordförande i Björkhagens Golfklubbs ban- och miljökommitté. Han började spela golf för fem år sedan. Han drivs inte bara av att få bollen i hål, utan lika mycket att få naturvårdsarbetet i mål.
– Golfen har en viktig roll i att vara en aktiv naturvårdare, verka för biologisk mångfald och fungera som en multifunktionell anläggning där vi kan arbeta tillsammans med olika naturvårdande organisationer, säger Mikael Madenteg och berättar om sin stora dröm: – Att få arbeta sida vid sida med Botaniska sällskapet i Stockholm och inventera samt utveckla flora och fauna på och kring banan.
Han har kallat till ett medlemsmöte mitt i juni för att sprida kunskap om golfanläggningens roll i det ekologiska systemet. 20 personer närvarar, lyssnar intresserat och ställer frågor. Initiativet behövs för Björkhagens Golfklubb har historien emot sig. Klubbens planer på att bygga ut från 9 till 18 hål i slutet av 90-talet orsakade ett ramaskri i närområdet med protestlistor i den lokala mataffären som följd. Det var också en tid när politiker i Stockholms stadshus ville återta marken för att »panassen inte ska ha den« (banan ligger i Nacka kommun men arrendet hanteras av Stockholms stad).
Mycket har hänt sedan dess, inte minst i golfbanornas naturvårdsarbete. Dessutom har kunskapen höjts om nyttan med golfen – inte minst vad gäller som en plats för biologisk mångfald. Tonläget har också sänkts hos politiker och tjänstemän. Mikael Madenteg vill sköta ruffen som bonden skötte sin slåtteräng: gå med lie och slå det täta och näringsrika gräset som sedan tas bort. – Då tar vi samtidigt bort näringen ur jorden. Det gör att blommor som Evert Taube sjöng om får ökat livsutrymme. Det gillar både miljörörelsen och golfarna som får en öppnare och spelvänligare ruff.
Ett annat exempel är att ringbarka träden. Träden transporterar vatten och näring genom stammen upp till kronan där den med solens hjälp skapar näring som sedan transporteras till rotsystemet genom barken. Genom ringbarkning hindras roten från att få näring och så småningom dör trädet. – Stående, döda träd behöver inte fällas och blir hemvist för fladdermöss, spillkråkor, skalbaggar och hackspettar. I en död asp kan upp till ett tusen femhundra arter leva, och i en död ek ännu fler. Behöver vi fälla träd kan dessa ligga och bli död ved, och ändå göra nytta. Brist på död ved är en av de främsta orsakerna till att antalet insekter minskar, vilket i sin tur påverkar antalet blommor på grund av minskad pollinering.
Förutom ett samarbete med naturvårdsorganisationerna i allmänhet och Botaniska sällskapet i Stockholm i synnerhet är Mikael Madentegs stora dröm och långsiktiga mål att göra Björkhagens Golfklubb till en anläggning där det är liv och rörelse året om – samt få in 200 nya, fullbetalande medlemmar. Då kan klubben anställa en banarbetare till och sköta banan ännu bättre till gagn för flora, fauna, medlemmar, gäster och besökare i Nackareservatet.
Så ökar du den biologiska mångfalden
Sköt ruff och skogsbryn som bonden skötte ängs- och hagmarker (ger en öppnare ruff).
Ringbarka istället för att avverka. Det ger livsutrymme för många hotade livsformer.
Om ni väljer att avverka, lägg veden i solbe-lysta lägen. Borra gärna hål i veden för att underlätta för etablering av t ex solitärbin.
Anpassa skötsel av dammar till livet i dem. Rensa eller gräv bara en tredjedel av dammen per år. Skapa flacka stränder på solsidan.
Lägg löv och hö från slåtter i sydvända komposter tillsammans med lite ris. Då får många arter boplats under vintern.
Plantera häckar och bärträd till fromma för fågel.
Bygg gärdeskog som outmarkering. Det är vackert, omfamnande och bra för hotade vedlevande mossor och lava.
Golfen kan bidra till flera av FN:s 17 globala hållbarhetsmål utifrån begreppet multifunktionella anläggningar. Så här kan din golfklubb bli mer multifunktionell, locka nya medlemmar och samtidigt bidra till en bättre värld – med hjälp av Golfnyttans checklista.
Grunden i arbetet med multifunktio-nella golfanläggningar är en studie som genomförts av Anders Esselin på företaget Man & Nature, på uppdrag av de nordiska golfförbunden inom ramen för Scandinavian Turfgrass and Enviroment Research Foundation (Sterf). Studien har genomförts på tre nordiska golfklubbar – Asserbo Golfklubb i Danmark, Larviks Golfklubb i Norge och Linköpings Golfklubb i Sverige – och fokuserar på att visa upp golfklubbens många möjliga funktioner och nyttor i ett landskapsper-spektiv: sociala, ekologiska och ekonomiska.
Studien visar bland annat att golfklubbar som sköts ansvarsfullt och korrekt bidrar till flera av de 17 mål som FN satt upp för en hållbar värld, exempelvis: Mål 3: God hälsa och välbefinnande. Mål 6: Rent vatten och sanitet för alla. Mål 11: Hållbara städer och samhällen. Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion. Mål 15: Ekosystem och ekologisk mångfald.
Golfklubbar som dessutom har multifunktionella ambitioner och engagerar sig i samarbeten med andra grupper i det lokala landskapet, kan bidra till ytterligare mål, inte minst Mål 17: Genomförande och globalt partnerskap.
Den svenska pilotklubben Linköpings Golfklubb är ett exempel på detta. I workshopen under studien deltog 20 personer. 18 av dem kom från andra organisationer i samhället, bland annat kommunen, näringslivet, handikapporganisationer, Naturskyddsföreningen och olika idrottsföreningar. – Studien tittar på golfanläggningar utifrån ett landskapsperspektiv där de är en del av ett större pussel. Dessa pusselbitar, det vill säga golfanläggningar, bidrar redan i dag med många samhällsnyttor och de har stor potential att bidra ännu mer. Den sociala delen, det vill säga att använda golfen som ett medel för att få folk att må bra i form av hälsa, välbefinnande och sociala kontakter, har stor potential. Den delen går att utveckla med exempelvis golf för funktionsnedsatta och nyanlända. Även golfanläggningarnas bidrag till ekologisk och ekonomisk hållbarhet kan med enkla medel utvecklas, förklarar Anders Esselin som betonar att alla inte behöver, eller ens kan, göra allt. – Det handlar om att hitta sin profil och utveckla den. Jag hoppas att golfklubbarna ser det här som en stor chans att ytterligare öka sitt bidrag till de globala hållbarhets-målen och därmed bidra ännu mer till samhället än vad de redan gör i dag, säger Anders Esselin.
Checklista – så gör du klubben multifunktionell
Öppna upp spår för allmänheten för promenad, ridning och längdskidåkning.
Skapa en välkomnande atmosfär, exempelvis informativa skyltar som välkomnar snarare än varnar.
Bjud in elever från närliggande skolor att prova på golf, gärna gratis.
Erbjud kurser, boende och till och med jobb för nyanlända.
Utveckla verksamheten för personer med funktionsnedsättning.
Utveckla anläggningen för annat än golf, exempelvis musikfestival.
Utveckla partnerskap och samarbeten med företag och organisationer i närområdet.
Arbeta med jämställdhet, Vision 50/50.
Arbeta med GEO-certifiering (Golf Environment Organisation).
Läs mer om multifunktionella golfanläggningar och handboken som tagits fram, på sterf.org
Nu tar golfen sats framåt med utgångspunkt i FN:s Agenda 2030 och de 17 globala målen. Men vad är det för något – och varför har de tagits fram? Golfnyttan reder ut begreppen.
Vid FN:s toppmöte den 25 september 2015 antog värl-dens stats- och regerings-chefer 17 globala mål och Agenda 2030 för hållbar utveckling. Världens länder har åtagit sig att från och med den 1 januari 2016 och fram till 2030 leda världen mot en hållbar och rättvis framtid.
FN:s 17 globala mål i Agenda 2030 ska hjälpa till att:
Utrota hunger och fattig-dom i världen.
Förverkliga de mänskliga rättigheterna för alla.
Uppnå jämställdhet och egenmakt för alla flickor och kvinnor.
Säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser.
De globala målen hänger samman och balanserar de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga.
Golfnyttan presenterar här de 17 målen och deras rubriker:
1. Ingen fattigdom 2. Ingen hunger 3. God hälsa och välbefinnande 4. God utbildning för alla 5. Jämställdhet – Vision 50/50, ett jämställdhetsarbete för fler flickor och kvinnor i styrelser och på banan. 6. Rent vatten och sanitet för alla 7. Hållbar energi för alla 8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt 9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur 10. Minskad ojämlikhet 11. Hållbara städer och samhällen – Gröna ytor och kilar där alla kan utöva golf för träning och spel som också skapar hållbara samhällen. 12. Hållbar konsumtion och produktion 13. Bekämpa klimatförändringarna 14. Hav och marina resurser 15. Ekosystem och biologisk mångfald – Aktiv miljövård utifrån FoU av de nordiska golfförbundens förskningsstiftelse, Sterf. 16. Fredliga och inkluderande samhällen 17. Genomförande och globalt partnerskap
Nr jag sitter i min kajak och färdas över stilla vatten omgiven av kobbar och skär i det yttre havsbandet av Stockholms arkipelag slås jag återigen av att Sverige har en fantastisk natur.
Kajsa Mickelsson
Yrke: Utredare Folkhälsomyndigheten. Gillar: Att vistas i naturen.
En natur som dessutom kan bidra till välmående och påverka folkhälsan positivt. Man behöver inte bege sig till storslagna och avlägsna miljöer eller ägna sig åt avancerade aktiviteter för att påverka hälsan i rätt riktning. Det kan lika gärna vara en utflykt i skogen, ett besök i den närliggande parken eller en runda på golfbanan. Det viktiga är att faktiskt komma ut.
Vi får pluseffekt. Naturen kan i sig påverka vår förmåga till inlärning, att minnas och dra slutsatser. Våra stress-påslag minskar och blir färre. Vi kan tanka kraft, ladda hjärnan och våra resurser. Vissa forskare menar till och med att vi skulle bli lyckligare och känna större livskraft om vi fick en starkare koppling till naturen.
Hur står det då till med folkhälsan? Jämför vi med flera andra länder har befolkningen i Sverige en god hälsa. Men et finns många utmaningar. Den psykiska ohälsan ökar och särskilt bland barn och unga. Hälften av befolkningen i åldern 16–84 år lider av övervikt eller fetma. Bara 11 procent av landets 15-åringar är tillräckligt fysiskt aktiva och åldersgruppen 16–24 år är de som vistas minst i natu-ren. Tänkvärt eftersom det är under uppväxtåren som vi grundlägger goda vanor. Mest problematiskt är ändå att skillnaderna i hälsa mellan olika grupper ökar och att de med lägre utbildningsnivå har en ökad risk för ohälsa.
Naturen är en underutnyttjad resurs i arbetet för bättre och jämlik folkhälsa. Och för att bäst fylla sin funktion måste den vara tillgänglig och nåbar, för alla, i vardagen. Att naturen har hälsofrämjande effekter är det många som har erfarenhet av. Jag känner det själv såväl när jag njuter av lugnet i min kajak som när jag springer mellan möten och tar vägen genom en närliggande park – för att tanka kraft till nästa aktivitet.
Tidningen Golfnyttan fokuserar på friskvård, turism och miljö och kommer ut med två nummer per år. Det senaste numret distribuerades i november 2018. Här kan du läsa tidningen på webben, antingen via Emagin eller artiklar via länkarna nedan. Önskar du tidningen i tryckt format och finnas med på en framtida distributionslista? Mejla patrik.lagerkvist@golf.se
Höstnumret av tidningen Golfnyttan distribuerades i november. Den handlar bland annat om Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen. Läs om golfklubbarna som ställer om till ett hållbart agerande genom att göra sina anläggningar multifunktionella. Dessutom: checklista på hur klubbar kan agera efter valet, en krönika signerad Kajsa Mickelsson på Folkhälsomyndigheten och mycket mer.
Går det att göra golfanläggningar till en spännande plats för dem som aldrig varit i kontakt med sporten tidigare? Ja, givetvis! Elljusspår, vandringsleder eller nya lokaler för bågskytteklubben på området. Det kan bli en win-win-situation.
En annan faktor som ofta förbises är att de allra flesta golfklubbar driver en restaurang på sin anläggning, en i många fall outnyttjad resurs. Kanske vill man bara testa ett nytt lunchställe eller söker efter en bra lokal i vackra omgivningar till 50-årsfesten eller bröllopet. På golfklubbarna är möjligheterna många, även för den icke-golfande individen.
Be aktiva golfspelare beskriva en typisk golfbana så skulle nog många prata om vackra grönområden, ofta i anslutning till en sjö eller lummiga naturreservat - eller som en plats där man kan förbättra såväl hjärna som hjärta. I detta finns också en ofta förbisedd utvecklingspotential, vilken skulle kunna betyda stora vinster för klubbarna och deras hemkommuner.
Till skillnad från andra stora sporter, som ishockey och fotboll, har golfen inte kunnat förlita sig på ekonomiskt stöd från kommunen. Golf är ett tydligt exempel på en idrott som på egen hand har vuxit sig stark men i förlängningen är vi givetvis starkare tillsammans. Då krävs en förändring av synen på vad en golfklubb är och vad den skulle kunna vara.
Att samspela med andra idrotter och organisationer i kommunen kan vara en enkel väg att börja. En annan viktig sak att lyfta fram är de arbetstillfällen som golfen skapar. Banor ska skötas, restauranger ska drivas och kurser ska hållas. En golfanläggning har i snitt mellan fem och tio heltidsanställda, men kan ha betydligt fler anställda under säsong. Lägg därtill ungdomar som sommarjobbar och praktiserar så ser vi att golfen är en del i samhället att räkna med.
Att vara en del av Golfnyttan i samhället är givetvis frivilligt, men klubbar som är intresserade av att jobba med frågorna kommer att få såväl stöd som inspiration av Svenska Golfförbundet. Från SGF:s håll ser man såklart att så många klubbar som möjligt tar tillfället i akt att utveckla den egna positionen i samhället och sätta golfen på kartan.
Om vi lyckas visa för kommunerna och deras beslutsfattare hur viktig golfen är och hur mycket vi tjänar på att arbeta över företagsgränser och geografiska områden, då har vi lagt grunden för bra samarbeten i framtiden – och bra samarbeten är framtiden.
Rapport från HUI Research 2015
En sammanställning av kända fakta samt litteraturförteckning har tagits fram av Handelns Utredningsinstitut (HUI) i september 2015. Det är en rapport om friskvård och hälsa, naturvärden och positiv miljöpåverkan samt golfens betydelse för besöksnäring och en plats attraktivitet.
Golf och samhällsekonomi fokuserar på att påvisa golfens ekonomiska värden till samhället genom omsättning, BNP-påverkan, samt skatter till staten och genom att ta fram data som går att anpassa lokalt.
Vi visar också golfens betydelse för besöksnäringen och vad en greenfeespelare genererar i form av intäkter för lokalsamhället, samt visar intressanta nyckeltal för argument, bland annat genom fortsatt samarbete med idrottsekonomiskt centrum i Lund.
Golfbanan och naturen handlar om hur vi kan utveckla och tydliggöra golfanläggningens bidrag till biologisk mångfald och hållbar utveckling av landskapet samt hur den kan skapa tillgänglighet till naturen för fler människor.
Vi vill inspirera och ge praktiska exempel på hur man skapar en process för lokal samverkan, bland annat presenteras erfarenheter från Sigtunaprojektet – Ett landskap för alla. Baserat på färsk forskning presenterar och diskuterar vi praktiska metoder för att identifiera och utveckla mångfunktionella mervärden.
Bakgrundsmaterial
Nu finns "Guide för värdering av golfbanans multifunktionella värden" på svenska. I den svenska versionen har vi också kopplat de olika multifunktionella kategorierna till Riksdagens 16 miljökvalitetsmål. Vi ser att anläggningar genom att identifiera och utveckla multifunktionella värden också bidrar till att vi uppnår våra nationella miljökvalitetsmål.
Golf kan förlänga livet och påverkar hälsan på ett positivt sätt. Den motion som en runda på banan ger leder till en rad hälsofrämjande effekter.
I dagens samhälle minskar möjligheterna hela tiden för barns optimala fysiska och motoriska utveckling och vårt samhälle har gått till att bli alltmer stillasittande.
Det är först senare i livet som folksjukdomarna visar sig. Dåliga kostvanor, stress, rökning, hög alkoholkonsumtion, för lite sömn och vissa arvsanlag är faktorer som bidrar till att utveckla folksjukdomar. Det är fakta att golfspelande individer, till högre utsträckning än ickegolfare, klarar sig undan dessa sjukdomar. Aktiva golfare har vanligen bättre kondition än icke-golfare, även när man kommer högre upp i åldrarna.
Personer som regelbundet är fysiskt aktiva har lägre sjukvårdskostnader. Enligt en rapport från Centers for Disease Control and Prevention (CDC) hade de individer, 15 år eller äldre, som var regelbundet fysiskt aktiva, minst 30 minuters aktivitet tre gånger i veckan, i genomsnitt 30 procent lägre sjukvårdskostnader än fysiskt inaktiva. 30 minuters fysisk aktivitet motsvarar endast cirka en fjärdedels golfrond, så det råder inga tvivel – golf är verkligen friskvård!
I samband med 2014 års styrelseseminarier fanns kommunikation med på schemat. Vi fokuserade på praktiska tips som hur vi uppvaktar journalister och beslutsfattare med olika verktyg för att nå ut.
Tips kring hur klubben kan uppvakta lokala journalister och hur sociala medier fungerar bäst. Men också hur politiker och beslutsfattare identifieras och uppvaktas och hur Golf & Affärers specialnummer 2014 om Golfnyttan i samhället kan användas av klubbarna.
Gå gärna med i gruppen "Golfnyttan i samhället" på Facebook. En diskussionsgrupp i ämnet, öppen för alla. Använd #golfnyttan i sociala medier. Skriv eller visa bilder på bra exempel, på hur just du gör nytta för golfen i samhället.
Ord att använda i samtalet med politiker
I samband med kommunikationspasset på styrelseseminarierna pratade vi om ord som politiker gillar att höra när ett projekt ska presenteras. Deltagarna fick själva komma med idéer på bra ord och nedan kan du ta del av dessa.
Här hittar du innehållet i den ringpärm vi delade ut till alla som deltog i styrelseseminarierna 2014 och som aktivt vill arbeta med Golfnyttan i samhället. Tanken är att den är grundmaterialet och att du själv fyller på med egna dokument i arbetet med Golfnyttan.
I Golfsverige finns totalt 491 768 aktiva medlemskap (oktober 2017). Antalet individer som spelar golf är 468 570. Det motsvarar 4,5 procent av Sveriges befolkning - nästan var 20:e svensk.
Som ett led i Golfnyttan i samhället har Svenska Golfförbundet (SGF) anlitat Anders Hammarström med uppdraget att samla in och dokumentera goda exempel från Golfsverige.
Målet är att SGF ska utveckla en faktabas här på golf.se där det går att söka idéer och förslag.
Vi vet, inte minst genom styrelseseminarierna att det finns många bra exempel på förändringsarbete, positiva både för klubbens eller anläggningens utveckling, men det finns också mycket arbete gjort som bidragit till att inte minst lokalsamhället ser golfanläggningen som en tillgång.
Har er klubb eller anläggning genomfört förbättringar eller förändringar som lett till bättre verksamhet, starkare ekonomi, nyttjar anläggningen året runt eller byggt relationer med kommun, media eller näringsliv? Kanske ni vet någon annan som gjort något bra, även utanför golfen, som bör lyftas fram?
Den här gruppen (snart 1 200 medlemmar) är förstås fortsatt viktig för att ta del av och tipsa om bra exempel som vi alla kan ha nytta av. Men Anders Hammarström kommer också att ta kontakt med alla klubbar och anläggningar för att gå på djupet bland de goda exemplen.
Saknar du din klubb bland exemplen eller känner till andra exempel som görs, ta kontakt med Anders Hammarström på telefon 070-655 15 28 eller anders.hammarstrom@golf.se
Se klippet där Robert Noord, kommunikationsexpert på Kreab, berättar hur golfklubben kan bli framgångsrik i sin kommunikation.