Om Golfnyttan

Det är viktigt att ha koll på vilka beslut som tas i kommunen, och av vilka, inte minst för den klubb som arrenderar sin mark av kommunen.
Stora beslut som påverkar klubbens verksamhet kan vara bra att känna till i god tid. För att underlätta för din klubb att hamna rätt i relationerna med kommunens beslutsfattare har Golfnyttan tagit fram en checklista för klubbens »efter-valet-arbete«, illsammans med Robert Noord, seniorkonsult på kommunikationsbyrån Kreab.

– Många klubbar underskattar beroendet av politiska beslut och vaknar många gånger när beslutet redan är fattat, det kan inte nog understrykas hur viktigt det är att göra ett gediget förarbete och ta reda på vilka beslut som påverkar klubben, vilka personer som tar de besluten och att klubben tar tidig kontakt med beslutsfattarna, säger Robert Noord, seniorkonsult på kommunikationsbyrån Kreab.

Text: Thomas Björn

Mikael Madenteg är ordförande i Björkhagens Golfklubbs ban- och miljökommitté. Han började spela golf för fem år sedan. Han drivs inte bara av att få bollen i hål, utan lika mycket att få naturvårdsarbetet i mål.

– Golfen har en viktig roll i att vara en aktiv naturvårdare, verka för biologisk mångfald och fungera som en multifunktionell anläggning där vi kan arbeta tillsammans med olika naturvårdande organisationer, säger Mikael Madenteg och berättar om sin stora dröm:
– Att få arbeta sida vid sida med Botaniska sällskapet i Stockholm och inventera samt utveckla flora och fauna på och kring banan.

Han har kallat till ett medlemsmöte mitt i juni för att sprida kunskap om golfanläggningens roll i det ekologiska systemet. 20 personer närvarar, lyssnar intresserat och ställer frågor.
Initiativet behövs för Björkhagens Golfklubb har historien emot sig. Klubbens planer på att bygga ut från 9 till 18 hål i slutet av 90-talet orsakade ett ramaskri i närområdet med protestlistor i den lokala mataffären som följd. Det var också en tid när politiker i Stockholms stadshus ville återta marken för att »panassen inte ska ha den« (banan ligger i Nacka kommun men arrendet hanteras av Stockholms stad).

Mycket har hänt sedan dess, inte minst i golfbanornas naturvårdsarbete. Dessutom har kunskapen höjts om nyttan med golfen – inte minst vad gäller som en plats för biologisk mångfald. Tonläget har också sänkts hos politiker och tjänstemän.
Mikael Madenteg vill sköta ruffen som bonden skötte sin slåtteräng: gå med lie och slå det täta och näringsrika gräset som sedan tas bort.
– Då tar vi samtidigt bort näringen ur jorden. Det gör att blommor som Evert Taube sjöng om får ökat livsutrymme. Det gillar både miljörörelsen och golfarna som får en öppnare och spelvänligare ruff.

Ett annat exempel är att ringbarka träden. Träden transporterar vatten och näring genom stammen upp till kronan där den med solens hjälp skapar näring som sedan transporteras till rotsystemet genom barken. Genom ringbarkning hindras roten från att få näring och så småningom dör trädet.
– Stående, döda träd behöver inte fällas och blir hemvist för fladdermöss, spillkråkor, skalbaggar och hackspettar. I en död asp kan upp till ett tusen femhundra arter leva, och i en död ek ännu fler. Behöver vi fälla träd kan dessa ligga och bli död ved, och ändå göra nytta. Brist på död ved är en av de främsta orsakerna till att antalet insekter minskar, vilket i sin tur påverkar antalet blommor på grund av minskad pollinering.

Förutom ett samarbete med naturvårdsorganisationerna i allmänhet och Botaniska sällskapet i Stockholm i synnerhet är Mikael Madentegs stora dröm och långsiktiga mål att göra Björkhagens Golfklubb till en anläggning där det är liv och rörelse året om – samt få in 200 nya, fullbetalande medlemmar. Då kan klubben anställa en banarbetare till och sköta banan ännu bättre till gagn för flora, fauna, medlemmar, gäster och besökare i Nackareservatet.

Text: Thomas Björn

Grunden i arbetet med multifunktio-nella golfanläggningar är en studie som genomförts av Anders Esselin på företaget Man & Nature, på uppdrag av de nordiska golfförbunden inom ramen för Scandinavian Turfgrass and Enviroment Research Foundation (Sterf). Studien har genomförts på tre nordiska golfklubbar – Asserbo Golfklubb i Danmark, Larviks Golfklubb i Norge och Linköpings Golfklubb i Sverige – och fokuserar på att visa upp golfklubbens många möjliga funktioner och nyttor i ett landskapsper-spektiv: sociala, ekologiska och ekonomiska.

Studien visar bland annat att golfklubbar som sköts ansvarsfullt och korrekt bidrar till flera av de 17 mål som FN satt upp för en hållbar värld, exempelvis:
Mål 3: God hälsa och välbefinnande.
Mål 6: Rent vatten och sanitet för alla.
Mål 11: Hållbara städer och samhällen.
Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion.
Mål 15: Ekosystem och ekologisk mångfald.

Golfklubbar som dessutom har multifunktionella ambitioner och engagerar sig i samarbeten med andra grupper i det lokala landskapet, kan bidra till ytterligare mål, inte minst Mål 17: Genomförande och globalt partnerskap.

Den svenska pilotklubben Linköpings Golfklubb är ett exempel på detta. I workshopen under studien deltog 20 personer. 18 av dem kom från andra organisationer i samhället, bland annat kommunen, näringslivet, handikapporganisationer, Naturskyddsföreningen och olika idrottsföreningar.
– Studien tittar på golfanläggningar utifrån ett landskapsperspektiv där de är en del av ett större pussel. Dessa pusselbitar, det vill säga golfanläggningar, bidrar redan i dag med många samhällsnyttor och de har stor potential att bidra ännu mer. Den sociala delen, det vill säga att använda golfen som ett medel för att få folk att må bra i form av hälsa, välbefinnande och sociala kontakter, har stor potential. Den delen går att utveckla med exempelvis golf för funktionsnedsatta och nyanlända. Även golfanläggningarnas bidrag till ekologisk och ekonomisk hållbarhet kan med enkla medel utvecklas, förklarar Anders Esselin som betonar att alla inte behöver, eller ens kan, göra allt.
– Det handlar om att hitta sin profil och utveckla den. Jag hoppas att golfklubbarna ser det här som en stor chans att ytterligare öka sitt bidrag till de globala hållbarhets-målen och därmed bidra ännu mer till samhället än vad de redan gör i dag, säger Anders Esselin.

Läs mer om multifunktionella golfanläggningar och handboken som tagits fram, på sterf.org

Vid FN:s toppmöte den 25 september 2015 antog värl-dens stats- och regerings-chefer 17 globala mål och Agenda 2030 för hållbar utveckling. Världens länder har åtagit sig att från och med den 1 januari 2016 och fram till 2030 leda världen mot en hållbar och rättvis framtid.

De globala målen hänger samman och balanserar de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga.

Golfnyttan presenterar här de 17 målen och deras rubriker:

1. Ingen fattigdom
2. Ingen hunger
3. God hälsa och välbefinnande
4. God utbildning för alla
5. Jämställdhet – Vision 50/50, ett jämställdhetsarbete för fler flickor och kvinnor i styrelser och på banan.
6. Rent vatten och sanitet för alla
7. Hållbar energi för alla
8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
10. Minskad ojämlikhet
11. Hållbara städer och samhällen – Gröna ytor och kilar där alla kan utöva golf för träning och spel som också skapar hållbara samhällen.
12. Hållbar konsumtion och produktion
13. Bekämpa klimatförändringarna
14. Hav och marina resurser
15. Ekosystem och biologisk mångfald – Aktiv miljövård utifrån FoU av de nordiska golfförbundens förskningsstiftelse, Sterf.
16. Fredliga och inkluderande samhällen
17. Genomförande och globalt partnerskap

Text: Thomas Björn

En natur som dessutom kan bidra till välmående och påverka folkhälsan positivt. Man behöver inte bege sig till storslagna och avlägsna miljöer eller ägna sig åt avancerade aktiviteter för att påverka hälsan i rätt riktning. Det kan lika gärna vara en utflykt i skogen, ett besök i den närliggande parken eller en runda på golfbanan. Det viktiga är att faktiskt komma ut.

Vi får pluseffekt. Naturen kan i sig påverka vår förmåga till inlärning, att minnas och dra slutsatser. Våra stress-påslag minskar och blir färre. Vi kan tanka kraft, ladda hjärnan och våra resurser. Vissa forskare menar till och med att vi skulle bli lyckligare och känna större livskraft om vi fick en starkare koppling till naturen.

Hur står det då till med folkhälsan? Jämför vi med flera andra länder har befolkningen i Sverige en god hälsa. Men et finns många utmaningar. Den psykiska ohälsan ökar och särskilt bland barn och unga. Hälften av befolkningen i åldern 16–84 år lider av övervikt eller fetma. Bara 11 procent av landets 15-åringar är tillräckligt fysiskt aktiva och åldersgruppen 16–24 år är de som vistas minst i natu-ren. Tänkvärt eftersom det är under uppväxtåren som vi grundlägger goda vanor. Mest problematiskt är ändå att skillnaderna i hälsa mellan olika grupper ökar och att de med lägre utbildningsnivå har en ökad risk för ohälsa.

Naturen är en underutnyttjad resurs i arbetet för bättre och jämlik folkhälsa. Och för att bäst fylla sin funktion måste den vara tillgänglig och nåbar, för alla, i vardagen. Att naturen har hälsofrämjande effekter är det många som har erfarenhet av. Jag känner det själv såväl när jag njuter av lugnet i min kajak som när jag springer mellan möten och tar vägen genom en närliggande park – för att tanka kraft till nästa aktivitet.

KAJSA MICKELSSON
Utredare, Folkhälsomyndigheten