Om Golfnyttan

Under ett decennium kröp han omkring viskandes i kylan på behörigt avstånd från myskoxar, eller liggandes i blåbärsris på spaning efter björnar i SVT:s Mitt i naturen med en filmfotograf vid sin sida. Det gav honom Norrlands stora journalistpris.

Studentradion och kurser i medie– och kommunikationskunskap ledde till sommarjobb på Radio P4 Västernorrland. Då fick SVT Umeå upp ögonen för den nyfikne sörmlänningen – född och uppvuxen i Oxelösund – och anställde honom för att leda Mitt i naturen.

År 2016 sade han plötsligt upp sig från sin tjänst på SVT utan att ha någon annan anställning att gå till. I dag frilansar Martin Emtenäs och håller bland annat föreläsningar.

Vi diskuterar golfklubbarnas behov av att kliva fram inom området natur– och miljövård. Martin Emtenäs vill se att golfklubbarna vågar ta mer plats i debatten.

– Jag tror att det har att göra med att det lever kvar en uppfattning om att en golfbana är enbart dålig för naturen. Men det beror helt på hur man sköter sin golfbana och vilken natur som fanns där innan. Det finns golfbanor som tillför stora värden för biologisk mångfald med rikt växt– och djurliv. Golfen har en möjlighet här, att gå i bräschen och lyfta fram och berätta om de goda exemplen.

Omgivningens bild av golfen kan även vara färgad av bilden av naturen, enligt Martin Emtenäs.

– Visst finns det fortfarande en känsla av att golfen kan vara exkluderande med sina regler och speciella klädsel, men folk har dessutom en extremt naiv bild av vad natur är. Hur många sommaridylliska vykort på rapsfält finns det inte i dag? Den biologiska mångfalden på en åker är betydligt mindre än på en rätt skött golfbana. Men jag tror att många ser golfbanor som ett större ingrepp på naturen än en åker. Vi är så vana att se fält av raps, havre eller vete. Eller planterade skogar med bara tall eller gran.

– Det finns för mycket av en Bullerbyn-syn på jordbruket i Sverige i dag.

Landets golfklubbar får ibland oförtjänt negativa omdömen inom området naturvård, enligt den 41–årige naturälskaren.

– En rätt skött golfbana kan bidra med biologisk mångfald genom bland annat ruffar, öppna ytor mellan skogsbryn, ängsmark och naturbete samt dammar och vattendrag där grodor och salamandrar kan leva och utvecklas. Dammar
och vattendrag är extremt viktiga i dag när jordbruket gjort att vi dikat ur på många ställen.

Intervjun görs tidig vår på Nyköpings Golfklubb, på väg mot Emtenäs födelseort
Oxelösund. Samtalet i det tomma klubbhuset leds in på vad energiske Emtenäs skulle göra om han blev erbjuden jobbet som klubbchef på exempelvis Nyköpings Golfklubb – och antog utmaningen.

– Först och främst skulle jag inventera vad som gjorts hittills för den biologiska mångfalden och vilket stöd eller motstånd som finns bland medlemmarna. Sedan skulle jag se över vilken typ av gödsel som används. Nästa steg skulle bli att ta fram en skötselplan för det intilliggande naturreservatet och samråda med Länsstyrelsen hur vi kan låta området förvildas och exempelvis plocka in tamboskap – och går det i så fall att kombinera med golfspel? Därefter skulle jag se över dammarna och göra det bra för grodor och salamandrar samt se hur de som inte spelar golf ska kunna promenera och ta del av naturen på och runt golfbanan. Slutligen skulle jag bjuda in allmänheten till en Grön dag på golfklubben, anordna en rundvandring och prata om de tio vanligaste fåglarna samt grodorna på banan.

Agenda 2030 är ett begrepp som dyker upp allt oftare – även inom golfen. Martin Emtenäs är både lyrisk och skeptisk över FN:s dokument för en hållbar, global utveckling.

– Det är asbra och sinnessjukt coolt det världens ledare har skrivit under, men då går det inte att placera ett raffinaderi i Stenungsund, för då har vi inte en chans att uppnå målen, säger han och frågar sig retoriskt:

– Är det upp till skolstrejkande elever att ta oss ur klimatkrisen eller är det upp till våra pålästa beslutsfattare?

Golfen verkar inom Agenda 2030, bland annat mål 3: Hållbara städer och samhällen samt mål 15: Ekosystem och biologisk mångfald.

– Det är bra att ta tag i det du kan och där du gör störst nytta. Jag menar, hur många har sextio hektar grönyta att vårda och utveckla? Vissa har ju inte ens blomkrukor på sina arbetsplatser.

TEXT: Thomas Björn

Amanda Linds titel i Stefan Löfvens regering är kultur och demokratiminister med ansvar för idrottsfrågorna. Hon klargör dock när Svenska Golfförbundets Johan Kannerberg får tid för att spela in ett avsnitt till Golfnyttanpodden:

– Jag brukar säga att jag också är idrottsminister och lyfta fram det i alla sammanhang där jag har möjlighet.

Idrottsintresset har alltid funnits för Amanda Lind, född i Uppsala när 70–talet blev till ett nytt decennium: 80–talet. Hon fastnade för längdskidåkning, utförsåkning och tennis – och allmänt friluftsliv. Hon spelar inte golf men nickar igenkännande när Kannerberg talar om den »perfekta bollträffen« i golf.

– Det är en stor tillfredsställelse att få till en perfekt bollträff i tennis. Det känns i hela kroppen hur rätt det blev då. Jag kan tänka mig att det är detsamma inom golf, säger idrottsministern och skiner upp över det oväntade inledningsämnet.

– Jag är en sportnörd, och har alltid varit. Både att idrotta och att titta på sport.

Idrottsministerns roll är att formulera den statliga idrottspolitiken:

Det arbetet består av tre delar:
1. Fördela statliga bidrag och anslag till idrottsrörelsen.
2. Stifta lagar samt formulera mål och ambitioner.
3. Ha en opinionsbildande roll.

– Både inom idrotten och kulturen är det tydligt att det är områden med starka rörelser bakom, som har starka kopplingar till civilcivilsamhället och föreningslivet. Som minister har jag också någon slags roll att vara ambassadör för frågorna, utan att ta över dem. För det är ju verkligen föreningarna och kommunerna som står för mycket av det dagliga ansvaret för idrotten, slår Amanda Lind fast.

En ung stillasittande smartphonegeneration växer upp. Hur får vi den i friskvård istället för sjukvård?

– Det är ett bekymmer att unga blir mer stillasittande. Det är inget problem att ägna sig åt digitala intressen som är utvecklande och positiva, som e-sport och sociala medier, men det måste ske i balans. Vi behöver jobba brett med skolan vad gäller rörelse och vi har redan infört mer idrott på schemat. Genom skolan når vi alla barn, det är en jämlikhetsfråga. Det är också viktigt att barn och vuxna rör sig tillsammans. Det skapar glädje.

Rörelse som naturlig del av samhället ligger idrottsministern varmt om hjärtat.

– Vi måste prata om idrott och rörelse som integrerat när vi planerar bostadsområden och bygger samhällen. Att tänka in rörelse och friluftsliv. Alla människor, oavsett var du bor, måste ha en rimlig tillgång till detta – både i städer och på landsbygd.

Frågan är hur det ska gå till rent praktiskt.

– Vi får återerövra frågan. Under ett antal år har man fokuserat på att bygga mycket bostäder eftersom vi har en växande befolkning. Vi behöver jobba mer med att också skapa socialt hållbara bostadsområden, att planera in människor i bostadsbyggandet. Det skapar också tryck på att planera in platser för spontanidrott och fler idrottsanläggningar. Tänker inte kommunerna in det när de bygger så bygger man in problem för framtiden.

Golfen arbetar allt mer utifrån FN:s Agenda 2030, exempelvis biologisk mångfald och jämställdhet. Hur får den bekräftelse på sina insatser?

– Det är positivt med de ansatser som Svenska Golfförbundet gör för att bredda synen på vilka som spelar golf, att öppna upp och få fler att prova. Jag tror golfen passar väldigt bra för många om man väl provar. Det är något som samtliga idrotter på olika sätt behöver arbeta med, att sänka trösklarna för de som har fördomar om respektive idrott.

Hur får vi anläggningsfrågor att ta större plats samt skapar samarbeten över gränserna mellan olika nämnder i kommunerna?
– Vi behöver se anläggningsfrågor som sammanhållande stadsplaneringspolitik. Samtidigt är det en komplex fråga och kommunerna som har ansvaret. Anläggningsfrågan står högt upp på min dagordning. Jag ska föra dialog med Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, under våren. Jag är öppen för fler åtgärder.

På tal om Agenda 2030, hur ser idrottsministern på golfanläggningen som plats för biologisk mångfald?
– Det är spännande att se hur golfklubbarna både arbetar och kan arbeta framåt, att av de golfbanor som finns är det en stor del som bidrar till biologisk mångfald och kan göra det i än högre grad. I de fall det blir en win–win–situation mellan idrott och naturvård är det ju bara positivt.

Skulle du kunna stå i talarstolen, tala om Agenda 2030 och nämna golf?
– Absolut, och även andra idrotter som goda exempel. Jag såg filmen om projektet med strokepatienter på Linköpings Golfklubb som ni skickade. Golf är en lågintensiv idrott som är bra för dessa människor.

Golfen driver ett ambitiöst arbete för att profilera golfanläggningen som en plats med flera funktioner. Idrottsministern ser positivt på arbetet.

– En golfanläggning kan på vintern användas för till exempel skidåkning. Det är ett väldigt smart sätt att använda den ytan.

Golfen behöver inga kommunalt byggda banor, däremot cykelväg till golfbanan eller vildsvinsstängsel. Hur är möjligheterna till stöd för det?
– Det finns bidrag att få till den här typen av åtgärder. Jag har sett att kommuner och framsynta golfföreningar krokat arm med gott resultat.

När städer växer och förtätas äventyras grönområden. Är golfanläggningen och utomhusidrott lösningen på att ha kvar »gröna kilar«?
– Intressant. Ligger banan stadsnära finns det ett utrymme att nyttja golfbanan vintertid och det är intressant. Uppenbarligen har det lyckats på många ställen. Det handlar om att göra idrotten tillgänglig och lätt för alla att nyttja.

TEXT: Thomas Björn

Det är viktigt att ha koll på vilka beslut som tas i kommunen, och av vilka, inte minst för den klubb som arrenderar sin mark av kommunen.
Stora beslut som påverkar klubbens verksamhet kan vara bra att känna till i god tid. För att underlätta för din klubb att hamna rätt i relationerna med kommunens beslutsfattare har Golfnyttan tagit fram en checklista för klubbens »efter-valet-arbete«, illsammans med Robert Noord, seniorkonsult på kommunikationsbyrån Kreab.

– Många klubbar underskattar beroendet av politiska beslut och vaknar många gånger när beslutet redan är fattat, det kan inte nog understrykas hur viktigt det är att göra ett gediget förarbete och ta reda på vilka beslut som påverkar klubben, vilka personer som tar de besluten och att klubben tar tidig kontakt med beslutsfattarna, säger Robert Noord, seniorkonsult på kommunikationsbyrån Kreab.

Text: Thomas Björn

Mikael Madenteg är ordförande i Björkhagens Golfklubbs ban- och miljökommitté. Han började spela golf för fem år sedan. Han drivs inte bara av att få bollen i hål, utan lika mycket att få naturvårdsarbetet i mål.

– Golfen har en viktig roll i att vara en aktiv naturvårdare, verka för biologisk mångfald och fungera som en multifunktionell anläggning där vi kan arbeta tillsammans med olika naturvårdande organisationer, säger Mikael Madenteg och berättar om sin stora dröm:
– Att få arbeta sida vid sida med Botaniska sällskapet i Stockholm och inventera samt utveckla flora och fauna på och kring banan.

Han har kallat till ett medlemsmöte mitt i juni för att sprida kunskap om golfanläggningens roll i det ekologiska systemet. 20 personer närvarar, lyssnar intresserat och ställer frågor.
Initiativet behövs för Björkhagens Golfklubb har historien emot sig. Klubbens planer på att bygga ut från 9 till 18 hål i slutet av 90-talet orsakade ett ramaskri i närområdet med protestlistor i den lokala mataffären som följd. Det var också en tid när politiker i Stockholms stadshus ville återta marken för att »panassen inte ska ha den« (banan ligger i Nacka kommun men arrendet hanteras av Stockholms stad).

Mycket har hänt sedan dess, inte minst i golfbanornas naturvårdsarbete. Dessutom har kunskapen höjts om nyttan med golfen – inte minst vad gäller som en plats för biologisk mångfald. Tonläget har också sänkts hos politiker och tjänstemän.
Mikael Madenteg vill sköta ruffen som bonden skötte sin slåtteräng: gå med lie och slå det täta och näringsrika gräset som sedan tas bort.
– Då tar vi samtidigt bort näringen ur jorden. Det gör att blommor som Evert Taube sjöng om får ökat livsutrymme. Det gillar både miljörörelsen och golfarna som får en öppnare och spelvänligare ruff.

Ett annat exempel är att ringbarka träden. Träden transporterar vatten och näring genom stammen upp till kronan där den med solens hjälp skapar näring som sedan transporteras till rotsystemet genom barken. Genom ringbarkning hindras roten från att få näring och så småningom dör trädet.
– Stående, döda träd behöver inte fällas och blir hemvist för fladdermöss, spillkråkor, skalbaggar och hackspettar. I en död asp kan upp till ett tusen femhundra arter leva, och i en död ek ännu fler. Behöver vi fälla träd kan dessa ligga och bli död ved, och ändå göra nytta. Brist på död ved är en av de främsta orsakerna till att antalet insekter minskar, vilket i sin tur påverkar antalet blommor på grund av minskad pollinering.

Förutom ett samarbete med naturvårdsorganisationerna i allmänhet och Botaniska sällskapet i Stockholm i synnerhet är Mikael Madentegs stora dröm och långsiktiga mål att göra Björkhagens Golfklubb till en anläggning där det är liv och rörelse året om – samt få in 200 nya, fullbetalande medlemmar. Då kan klubben anställa en banarbetare till och sköta banan ännu bättre till gagn för flora, fauna, medlemmar, gäster och besökare i Nackareservatet.

Text: Thomas Björn

Grunden i arbetet med multifunktio-nella golfanläggningar är en studie som genomförts av Anders Esselin på företaget Man & Nature, på uppdrag av de nordiska golfförbunden inom ramen för Scandinavian Turfgrass and Enviroment Research Foundation (Sterf). Studien har genomförts på tre nordiska golfklubbar – Asserbo Golfklubb i Danmark, Larviks Golfklubb i Norge och Linköpings Golfklubb i Sverige – och fokuserar på att visa upp golfklubbens många möjliga funktioner och nyttor i ett landskapsper-spektiv: sociala, ekologiska och ekonomiska.

Studien visar bland annat att golfklubbar som sköts ansvarsfullt och korrekt bidrar till flera av de 17 mål som FN satt upp för en hållbar värld, exempelvis:
Mål 3: God hälsa och välbefinnande.
Mål 6: Rent vatten och sanitet för alla.
Mål 11: Hållbara städer och samhällen.
Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion.
Mål 15: Ekosystem och ekologisk mångfald.

Golfklubbar som dessutom har multifunktionella ambitioner och engagerar sig i samarbeten med andra grupper i det lokala landskapet, kan bidra till ytterligare mål, inte minst Mål 17: Genomförande och globalt partnerskap.

Den svenska pilotklubben Linköpings Golfklubb är ett exempel på detta. I workshopen under studien deltog 20 personer. 18 av dem kom från andra organisationer i samhället, bland annat kommunen, näringslivet, handikapporganisationer, Naturskyddsföreningen och olika idrottsföreningar.
– Studien tittar på golfanläggningar utifrån ett landskapsperspektiv där de är en del av ett större pussel. Dessa pusselbitar, det vill säga golfanläggningar, bidrar redan i dag med många samhällsnyttor och de har stor potential att bidra ännu mer. Den sociala delen, det vill säga att använda golfen som ett medel för att få folk att må bra i form av hälsa, välbefinnande och sociala kontakter, har stor potential. Den delen går att utveckla med exempelvis golf för funktionsnedsatta och nyanlända. Även golfanläggningarnas bidrag till ekologisk och ekonomisk hållbarhet kan med enkla medel utvecklas, förklarar Anders Esselin som betonar att alla inte behöver, eller ens kan, göra allt.
– Det handlar om att hitta sin profil och utveckla den. Jag hoppas att golfklubbarna ser det här som en stor chans att ytterligare öka sitt bidrag till de globala hållbarhets-målen och därmed bidra ännu mer till samhället än vad de redan gör i dag, säger Anders Esselin.

Läs mer om multifunktionella golfanläggningar och handboken som tagits fram, på sterf.org