Om Golfnyttan

Tre grundskolor kopplas till tre golfklubbar med start i höst: Hjulsta Grundskola (Viksjö golfklubb), Bäckahagens skola (Björkhagens golfklubb) och Mälarhöjdens skola (Haninge golfklubb). Redan tisdagen den 25 maj samlas lärare och skolledare för en digital kick-off som start på projektet.

Eva Krantz är projektledare för Golfbanan som utomhusklassrum och Spring i benen på Utbildningsförvaltningen Stockholms stad – satsningar som syftar till att få huvudstadens grundskolor och grundsärskolor att uppfylla läroplanens mål om minst 60 minuters rörelse per dag. Hon säger:

– Om lektionerna hålls utomhus får vi in rörelse under skoldagen på ett naturligt och enkelt sätt. Att vara ute i skog och mark ger så mycket mer för våra sinnen och vi bryter stillasittandet. Skolan ska bidra till att alla elever ges förutsättningar att grundlägga en hälsosam livsstil med fysisk aktivitet. En nivå på sextio minuters lättare och mer ansträngande fysisk aktivitet per dag beskrivs av forskningen som ett mål. Att vara ute är inne!

Golfbanan som utomhusklassrum är ett beprövat koncept. En pilotstudie genomfördes på Motala golfklubb 2018, där mellanstadieelever på Smedsbyskolan i Motala fick komma till golfklubben för undervisning utomhus. Det blev en skoldag på hösten och en på våren som avslutades med prova-på golf under ledning av klubbens tränare. Pilotstudien inom utomhuspedagogik genomfördes av STERF, de nordiska golfförbundens gemensamma forskningsstiftelse, och Spetsa vid Linköpings universitet. Målet var att undersöka vilka delar av en golfbana som kan användas som utomhusklassrum och utomhuspedagogik användes som ett komplement till traditionell undervisning i klassrummet. 

– Elever och lärare kunde därmed tillgodogöra sig alla positiva möjligheter som forskningen visar när det gäller variation och växelverkan mellan olika lärmiljöer, till exempel förbättrade skolprestationer, ökat samarbete, mindre stress, färre konflikter och ökad rörlighet, säger Maria Strandberg, direktör på STERF tillika forsknings- och utvecklingschef på Svenska Golfförbundet.

STERF har under 15 år forskat på hållbar anläggning och skötsel av grönytor. Nu flyttas fokus delvis från den finklippta delen av golfbanan till skogsbryn för skolundervisning, tillsammans med Svenska Golfförbundet, Stockholms stad och organisationen Skogen i skolan.

– Förutsättningarna för att lära ute minskar i takt med att staden förtätas, stadsnära grönytor försvinner och tätortsnära natur blir en bristvara. I det här sammanhanget är golfanläggningen en outnyttjad resurs för utvidgad pedagogisk markanvändning. Det finns många exempel på tätortsnära golfbanor som kan erbjuda värdefulla gröna, variationsrika ytor för undervisning utomhus och friluftsliv med inslag av natur- och kulturmiljöer under alla årstider. 

Att bidra med bättre förutsättningar för barns lärande och skolprestation kan vara en av golfens största samhällsnyttor, enligt Maria Strandberg.

– I potten ligger också ökad rörelse och fler unga som upptäcker golfen, en idrott som ger oss möjlighet att på ett unikt sätt kombinera idrott, friluftsliv och naturupplevelse – vilket många nya utövare upptäckt under pandemin som en mycket värdefull, hälsobefrämjande miljö.

Vill du veta mer om projektet?

Maria Strandberg, direktör STERF samt forsknings- och utvecklingschef Svenska Golfförbundet:

Mobil: 070-620 17 87
E-post: maria.strandberg@golf.se

Thomas Björn, Idrottens Kraft

Mobil: 070-230 24 84
E-post: thomas@idrottenskraft.se

Spela golf – lev längre och bli friskare! Det är kontentan av den studie som har gjorts av GIH, på uppdrag av Svenska Golfförbundet, efter den boom svensk golf upplevde 2020 som en följd av pandemin: 100 000 nya golfare och 11,7 miljoner golfrundor – en ökning med 42 procent jämfört med 2019, som kan betecknas som ett normalår.

GIH-rapporten slår definitivt hål på myten om att den fysiska aktivitet som golf innebär bara är en ”lugn promenad”. Under en genomsnittlig 18-håls golfrunda, som varar mellan 2,5 och 4 timmar, rör sig golfaren mellan 11 000 och 16 500 steg. De olika momenten under en golfrunda innebär en variation av belastning på kroppen med flertalet positiva fysiologiska, medicinska och hälsomässiga konsekvenser, konstateras i sammanställningen. Bland annat innebär en golfrunda en relativt sett total hög energiomsättning, samtidigt som riskerna för skador är bland de lägsta bland alla idrotter – bara varpa är mindre skadedrabbat!

Två fallstudier inom ramen för GIH-studien visar att:

● En 39-årig kvinna (hcp 26,6) hade under en 18-hålsrunda en genomsnittlig puls på 96 slag/min, vilket motsvarar 55 procent av maximal hjärtfrekvens (låg-måttlig intensitet). 

● En 67-årig man (hcp 9,5) hade vid en liknande runda en genomsnittlig puls på 121 slag/min, vilket motsvarar 75 procent av beräknad maximal hjärtfrekvens (måttlig-hög intensitet). 

Detta stämmer överens med annan forskning som visar att en golfrunda i genomsnitt ger måttlig intensitet, men varierar både med ålder och träningsgrad hos utövaren.

Regelbundet spelande kan bidra till att bibehålla eller öka konditionen, framför allt hos äldre och mer otränade, samt bryta ensamhet vilket har goda effekter på framför allt psykisk ohälsa – en av samhällets stora utmaningar.

Positiva effekter på balans, hjärta och rehabilitering

Fallskador är vanligt bland äldre och drabbar individen hårt med långvarig vård och rehabilitering. Golfens unika balansträning med naturens skiftande karaktär gör risken för fallskador betydligt mindre. Rekommendationen från WHO inkluderar träning av balans och koordination minst två gånger per vecka för den som är 65 år eller äldre. Med två golfrundor per vecka anses rekommendationerna för balans och koordination uppnås.

GIH-forskarna hänvisar till en studie från 2009 som visar att svenska golfare löper 40 procent lägre risk att dö av olika åkommor jämfört med icke-golfare, vilket motsvarar en förlängd livslängd på fem år. Detta gäller både män och kvinnor i alla åldersgrupper.

Hjärt- och lungfonden har tidigare påvisat att om 16 500 otränade människor började spela golf skulle det ge 1 889 färre hjärt- och kärlsjuka – vilket i sin tur skulle spara cirka 400 miljoner kronor i sjukvårdskostnader. Beräknat på 2020 års siffror av antalet golfare och spelade ronder skulle samhället få drygt 10 000 färre hjärt- och kärlsjuka, och därmed spara cirka 2,5–3 miljarder kronor i minskade sjukvårdskostnader.

Forskarna konstaterar även att satsningar inom paragolfen i Sverige är betydelsefulla och att golfen är speciellt lämplig vid rehabilitering av patienter med hjärtproblem och stroke. Flera golfklubbar har uppmärksammat detta och bedriver träning för strokedrabbade i samband med regionen, bland annat Linköpings golfklubb.

Forskarna nämner också några nyligen gjorda studier i England och USA, som visar att det kan antas att fysisk aktivitet, i den mängd som regelbundet golfande innebär, kan bidra till minskad risk för att bli allvarligt sjuk i Covid-19.

Bra motion oavsett varför du spelar

Att ha kul tillsammans med andra och samtidigt vara ute i naturen är ytterligare två faktorer som, enligt forskarna, bidrar till golfarens välbefinnande och hälsa.

Elin Ekblom Bak, docent i idrottsvetenskap på GIH med inriktning folkhälsa och fysisk aktivitet, är den som lett studien. Hon har en bakgrund som elitspelare i fotboll med landslagsmeriter och är golfare sedan ett par år tillbaka. Hon säger:

– Det mest slående i vår rapport är att vi genom en till två golfrundor per vecka till stora delar når upp till de nationella riktlinjerna för fysisk aktivitet – och du tänker inte ens på att du gör det. 

– Det andra som slår mig är att detta är ett bra exempel på fysisk aktivitet som blir av utan att det just är den fysiska aktiviteten som är det primära syftet. Då många i dagens samhälle har svårt att hitta motivation och lust till att vara fysiskt aktiva, behövs det annat som motiverar – i det här fallet att utmana sig på golfbanan eller få till det där perfekta slaget.

Gunnar Håkansson, generalsekreterare på Svenska Golfförbundet, säger:

– Studien bekräftar i mångt och mycket det vi inom golfen redan känner till. Nu har vi det svart på vitt. Studien är en perfekt plattform för det fortsatta arbetet med golfens hälsoeffekter – ett arbete som är en del av vårt hållbarhetsarbete. Vi ser fler studier framför oss där vi fördjupar oss i vissa delar.

Läs hela studien här (pdf).

Se den filmade intervjun med Elin Ekblom Bak här nedan.

Golf för nya vänner är ett projekt för att få in nyanlända i det svenska samhället med hjälp av golfklubben. Deltagarna får ta Grönt kort, får en mentor att diskutera både golf och livet med samt blir medlem i klubben och får därmed tillgång till klubbens nätverk.

Ett 60-tal nyanlända tränar golf efter pilotprojekt

Efter ett år kan vi konstatera att det slagit väl ut i pilotdistriktet Skåne och på första klubben utanför Skåne – Hässelby Golf i Stockholm. Ett 60-tal nyanlända eller delvis etablerade tränar golf, är på god väg till Grönt kort och har fått upp ögonen för en idrott som i deras hemländer bara utövas av eliten och de rika.

Positivt för deltagare och klubbar

Nyttan för de nyanlända är uppenbar. Nyttan för den enskilda klubben är en chans att göra gott, få fler medlemmar och stärka kontakten med kommunen. Att golfen gör social nytta i samhället öppnar dörren för att prata om exempelvis arrende, vattentillgång och dragning av busslinjer och vägar.

En starkare relation med Riksidrottsförbundet och ert lokala distriktsidrottsförbund är en annan framgångsfaktor och väg till finansiering av en egen satsning på nyanlända i klubben.

Vill din golfklubb vara med? 

Nästa steg i projektet blir att ta det till fler golfklubbar och distrikt runtom i Sverige. Är din klubb intresserade och vill veta mer – ta kontakt med någon av projektledarna för mer information om hur ni kan starta upp.

John Lindberg
Projektledare
Svenska Golfförbundet
john.lindberg@golf.se

Rickard Balcke
Projektledare Golf för nya vänner
Skånes Golfdistriktsförbund
rickard.balcke@skgf.se

Om Golf för nya vänner
Golf för nya vänner är ett treårigt projekt som finansieras av Allmänna Arvsfonden, Riksidrottsförbundet och deras distriktsidrottsförbund – och utvärderas av GIH, Gymnastik- och Idrottshögskolan. Läs mer i tidigare artikel i Golfnyttan samt på projektets hemsida.

I ett skogsdominerat område kommer en golfbana öppna upp landskapet. Golfaren behöver långa öppna – det vill säga utan träd beklädda – ytor för att spela fram till ett hål, men det får inte vara för lätt. Trädbeklädda ytor bör inte ha raka kanter utan bör vara ojämna ut mot de öppna ytorna. Där skapas bryn som ofta har flera busk- och trädskikt vilket gynnar många arter. Det finns arter som bara förekommer i bryn.

Golfbanorna skapar alltså en skog där flera arter kan överleva än om golfen inte hade påverkat naturen. Det är dock inte bara i en natur med skog som man vill spela golf. På våra slätter brukar jag säga att här finns bara »himmel och blandsäd«. Vad kan en golfbana göra i den typen av landskap? Jo, ingen golfare vill spela i ett helt öppet landskap. Hårda vindar och ingenting att sikta på.

I det helt öppna landskapet planterar ofta golfklubben träd, vanligtvis i dungar. Det måste också finnas hinder, och vad är då bättre än en damm? En damm i det sterila lerlandskapet, som Skånes slätter utgör, skapar en enorm mångfald.

I Lund har vi en mycket speciell golfbana, Kungsmarken, som både är naturreservat och golfbana. Den ligger på promenadavstånd från höghusen i Lund och är därmed ett populärt utflyktsmål. Kungsmarken tillhör Lunds universitet och marken har utnyttjats för slåtter och bete åtminstone sedan 1200-talet. Det var Lunds Akademiska Golfklubb som började utnyttja marken som golfbana, 1936 anlades ett antal hål vilket senare byggdes ut med ytterligare hål.

Växter älskar vatten vilket inte golfare och golfbollar gör. En konsekvens blir då dränering. Från början fanns här 13 orkidéarter, fem är nu helt borta och de övriga minskar i antal. Men nedgången behöver inte bero på viss torka. Vi har ett mycket stort kvävenedfall, vilket gynnar storvuxna arter som konkurrerar med orkidéerna.

Eva Waldemarson
Ordförande i Svenska Botaniska Föreningen

Lunds Akademiska Golfklubb anlades på 30-talet och arrenderar Kungsmarken, som blev naturreservat 1974, av Naturvårdsverket fram till 2021. Avtalet har förlängts i femårsperioder och har gett 1 266 medlemmar, varav 128 juniorer under 21 år, möjlighet att spela golf.

Tillsammans med gästspelare producerar de 26 000 ronder per år. Det är drygt 100 000 friskvårdstimmar och cirka 150 000 timmar i social samvaro. Lägg därtill alla skidåkare på vintern som förutom skidspår har tillgång till klubbhuset som är öppet 48 veckor om året. Golfklubben bidrar dessutom genom sin skötsel med stark natur- och miljöprofil till Sveriges miljömål, enligt både golfklubben och Maria Strandberg, professor och vd för Sterf, de nordiska golfförbundens gemensamma forskningsstiftelse.

Nu ifrågasätts Lunds Akademiska Golfklubbs närvaro. Vänsterpartiet i Lund motionerar om att banan vid Kungsmarkens naturreservat ska göras om till rekreationsområde, och att klubbens avtal med Naturvårdsverket därför inte ska förlängas. Helena Falk, ledamot för Vänsterpartiet i kommunstyrelsen i Lund och en av personerna bakom motionen, motiverar den enligt följande:

– Vi har två huvudargument. För det första tillgängligheten, att öka tillgången till naturreservatet för »vanligt folk« såsom barnfamiljer, pensionärer – och förstås även golfare. Golfbanan upptar en dryg fjärdedel av naturreservatet och det utgör en begränsning för att alla som vill ska kunna använda området.

– Det andra argumentet handlar om den biologiska mångfalden. Jag vet att golfklubben gör många bra saker för den biologiska mångfalden, men faktum är att antalet arter minskat sedan golfbanan anlades på 30-talet. I remissvaren från Länsstyrelsens uppdaterade bevarandeplan som presenterades i december, har exempelvis Botaniska Föreningen i Lund också en del invändningar när det gäller arterna och den biologiska mångfalden.

Helena Falk hänvisar också till andra naturområden i Lund där det inte ligger en golfbana, och vad det innebär för friluftslivet för »vanligt folk«. Området Skrylle i orten Dalby är ett sådant.

– Där kryllar det av människor på helgerna, inte minst barnfamiljer.

Exakt vart golfbanan ska flytta kan Helena Falk inte ge svar på i dagsläget.

– Det har anlagts nya golfbanor förut – Värpinge i Lund är en sådan – och det har gått bra, så det ska nog gå bra att flytta Lunds Akademiska också.

Vänsterpartiets motion lämnades in i början av året. Helena Falk hoppas att den ska beredas i kommunstyrelsen till hösten och därefter komma upp till beslut i kommunfullmäktige.

– Om motionen tas upp i kommunfullmäktige kommer den förmodligen inte att gå igenom. Vi har borgerligt styre i Lund och chanserna är därför små, men vi vet att många kommuninvånare tycker som vi. Därför tar vi upp frågan.

Lennart Nilsson, ordförande i Lunds Akademiska Golfklubb, säger till Lokaltidningen Lund Staffanstorp:

– Vi har en löpande dialog med Naturvårdsverket, även Länsstyrelsen deltar. Dialogen är bra och avtalet har förlängts vart femte år. Om Naturvårdsverket vill att vi ska flytta måste de presentera en ersättningsanläggning, säger Lennart Nilsson.

Förutom regelbunden motion för medlemmar, gästspelare och skidåkare är klubben ett föredöme inom området miljö- och naturvård, genom att:

• arbeta för att bidra till Sveriges miljömål, exempelvis »Ett rikt växt- och djurliv« och »Ett rikt odlingslandskap«.
• följa den skötselplan som Länsstyrelsen lade fast 1989. Klubben driver på för att få en översyn av planen, och väntar på respons från Länsstyrelsen.
• varken gödsla eller sprida växtskyddsmedel på fairwayytor sedan 1986. De enda ytor som i begränsad form behandlas är utslagsplatser och greener eftersom de slits ganska hårt.
• bygga insektshotell för ökad pollinering genom att borra hål i ved från fällda träd som får ligga kvar staplad i skogen.
• sedan 1992 driva en Naturvårdskommitté som nu slagits samman med Bankommittén till Ban- och naturvårdskommittén.
• sedan 1994 bjudit in till olika vandringar, bland annat botanisk, ornitologisk och kulturhistorisk. De två första erbjuds på något klubben kallar Naturdagen, vilken hålls i månadsskiftet maj–juni varje år. Inbjudan har skett genom annonser på klubben, klubbens hemsida, e-post till medlemmarna, i lokalpressen och Länsstyrelsens kanaler.
• skapa en strövstig kring området med informationsskyltar och ta fram en broschyr som informerar om strövstigen och naturreservatet Kungsmarken. Skyltningen längs stigen har stärkts under våren.