Banbloggen

Få saker är så iögonfallande tråkigt att se som vitgröeblomning för en banansvarig, som gör allt för att banans greener ska vara jämna, snabba och ha en perfekt färg.

Blommande vitgröe-kolloni  i krypvensgreen.

Med detta sagt är inte knallgrönt något att eftersträva. Färg hos olika gräsarter och sorter skiljer sig mycket åt, färgen är oftast en indikering på kvävehalten i gräset. Vid hög kvävehalt är gräset grönare och växer mer, vid låg kvävehalt växer gräset långsammare, gräset blir ljusare och satsar på att lagra sin energi i skott och rötter. En medveten banchef försöker hitta den perfekta balansen där gräset kan reparerar sig tillräckligt genom tillväxt av bladen, samtidigt som energi lagras i plantan. Rödsvingel mår nog bäst av att vara ljusgrön med inslag av viss blekhet. Rödven, krypven och brunven är naturligt mer mörkgröna. Vitgröe och kärrgröe är naturligt något ljusare än ven-arterna. Vad som skiljer vitgröe från svingel och ven är den har en lågt växande frö-ställning. Detta har vitgröen utvecklat för att kunna överleva, vilket både gör den unik och förrädisk. Vitgröen säkrar sin överlevnad genom att sätta nya frön.

Krypvensgreen med inslag av vitgröe i blomning.

Vitgröe är en ettårig gräsart, olika plantor vissnar vid olika tidpunkter på året. Detta gör att vi inte ser att de hela tiden gror nya plantor, samtidigt som de äldre plantorna vissnar bort. När mycket vitgröe är stressat av tex värme, torka och näringsbrist, syns det över hela greenyta att den är ljus, blek eller nästan vitt. Om en vitgröegreen har haft små eller omfattande vinterskador året innan, är sannolikheten stor att de nya vitgröeplantorna som grodde under förra våren håller på att vissna samtidigt, ungefär ett år senare. Under denna försommar har det varit ovanligt varmt och torrt. Tillväxten har varit omfattande under juni, vilket gjort att de flesta med vitgröegreener har behövt klippa och vertikalskära mer än vanligt. Detta stressar gräset. De som varit skonsammare i skötseln och tillfört tillräckligt med näring, har generellt haft mindre blomning denna vår. När det är varmt i marken som just nu, behöver vitgröe mer näring än vad vi är vana vid så här års. Detta har gjort att många vitgröegreener har haft det stressigt. Detta tillsammans med de greener som hade övervintringsskador förra året har gjort att vitgröeblomningen har varit omfattande den senaste tiden. Just nu ser det ut som att blomningen börjar avta och förhoppningsvis kommer vitgröegreenerna sluta blomma och bli bättre och bättre för var dag som går.

Nytt år och en ny golfsäsong är på gång. Det kan man i alla fall nästan tro om man tittar på våra golfbanor i Mellansverige just nu. För närvarande lyser vintern med sin frånvaro och det är barmark på väldigt många platser.

Det har noterats många värmerekord och det råder inga tvivel om att detta är en ”snäll” vinter. Gräset är grönt och det spelas faktiskt golf på ordinarie greener på en hel del platser i Mellansverige. På filmklippet nedan berättar SMHIs experter om vädret just nu!  

Vi bankonsulenter har fått många påringningar om situationen just nu och frågan är oftast behöver vi göra något på våra banor; skötsel, gödning, bekämpning med mera?

Svaret är givetvis att det beror på. Jag har själv varit ute i fält och bedömer att det i nuläget ser riktigt bra ut. Inga stora problem med is, stående vatten, skadesvampar med mera. Gräset ser ut att må bra och så länge det är milt kan inte så mycket hända med gräset. Det vill säga: det är positivt för våra golfbanor just nu!

Om det är något man ska vara observant på så är det svampförekomsten och om det blir extrem kyla som kan missgynna gräset. Jag tror att många greenkeepers i landet står beredda att exempelvis dressa sina ytor, skydda sina greener mot kyla och vind med dukar eller bekämpa skadesvampar ytterligare en gång, då den kemiska effekten från förra gången förmodligen är begränsad. På många golfbanor gjordes behandlingar före jul och troligtvis är effekten minimal då det både har vuxit samt regnat en hel del, dessutom bryts ju ämnen ner av UV-ljuset.

Sedan kan vi ju räkna med att det återstår minst 10 vinterveckor innan vi kan se utfallet på denna vinter. Så mycket kan hända under tiden, men såklart hoppas vi på en positiv vårstart.