Banbloggen

Ett av sterf största forskningsprojekt drar i gång på sitt andra verksamhetsår. Det är uppdelat i 6 olika områden och i Sverige kommer vi ansvara för delprojekt 6. Det är en utveckling på tidigare års fältförsök.

Delprojekt 6 kommer att fokusera på hur olika krypvenssorter kan etablera sig (på död yta) vid låga temperaturer samt se om olika förbehandlingstekniker (priming) av utsädet har en positiv inverkan på groningsförloppet.

Projekt är ett ”fältförsök” och försöksplats i år kommer vara Sollefteå GK. Såtekniken som kommer användas är ”slits” metoden. Delprojektet leds av Trygve Aamlid i samarbetet med Carl-Johan Lönnberg SGF och University of Massachusetts och University of Minnesota.

Det känns väldigt bra att kunna genomföra projektet och preliminärt drar projektet igång nästa vecka. Min kollega på SGF Håkan Blusi kommer vara med likaså Sollefteås banchef Jerker de Wall.

Jag vill rikta ett stort tack till Jerker och Sollefteå GK som ställer upp med försöksyta och kunskap! Nedan ser ni hur greenen såg ut innan luftning påbörjades. 

Fortsättning följer…….

Vintern är tiden på året då banans trädbestånd ska ses över.

Om någon frågar mig vad som krävs för att skapa bra spelytor är solljus, vindväxling, ytavrinning och dränering det jag ser har mest betydelse för hur bra kvaliteten kan bli på en yta.

Brist på solljus ökar vinterskaderisken

Det finns många svaghetstecken på en yta som inte får tillräckligt med ljus. Det tydligaste tecknet är att ytan är gles och blek. Under stressperioder är det oftast just de ytor som får för lite solljus som drabbas av skadesvampar och de första svampangreppen under hösten.

Ytor som får otillräckligt med solljus är också överrepresenterade när det gäller skador efter vintern. Gräs som växer med för lite tillgång på sol lägger sin energi på att sträcka sig efter solljus. Gräset kommer alltså växa mer på höjden och ha sämre utbredning än gräs som växer med tillräcklig tillgång på solljus. För till exempel en greenyta innebär detta att spelbarheten försämras, då ytan är glesare och gräset har vuxit mer på höjden än greener som får tillräckligt med solljus.

Även eftermiddagssol är viktig

Att få in solljus tidigt på morgonen är viktigt för att torka upp ytorna. Ny forskning visar dock att eftermiddagssolen har en betydande roll för hur mycket energi växten ska kunna lagra in genom fotosyntesen.

Om det inte går att ta bort träd som skuggar under förmiddagen är det inga problem för fotosyntesen, bara antalet soltimmarna är tillräckliga. Man får i detta fall se till att ta bort daggen efter natten manuellt, det som solen annars hjälper till med.

Mät antalet soltimmar med mobilapp

Hur gör man då enklast för att inventera om gräset på tex en green får tillräckligt med solljus?

Jag använder mig av appen Sun Seeker. Med denna app kan man oavsett tidpunkt för mätning ställa in valfritt datum för att se solens vinkel och hur många timmars solljus en yta får. Det innebär att tidpunkten för inmätning kan ske när som helst på året.

På bilderna nedan visas en mätning med appen Sun Seeker från en green. Gul linje visar solens bana för det inställda datumet. I detta fallet 15:e september.

Inventera soltimmarna på era greener under höst och vinter

Börja med att inventera alla greeners tillgång på solljus. Ett bra riktvärde är att gräs behöver cirka  fem timmars solljus för att lagra in tillräckligt med energi. Den kritiska perioden är, när solen står lågt under höst och tidig vår.

Mät av den anledningen antalet soltimmar på hösten, förslagsvis i mitten av september. Februari och mars är också av stor betydelse för snö och issmältningen, varför det är extra viktigt för de banorna med förväntat snötäcke, att kontrollera antalet soltimmar under denna period också.