Blommorna som kan ta över ruffen

Visst kan lupiner vara vackra när de blommar. Men det är en invasiv art som sprider sig blixtsnabbt och konkurrerar ut andra växter. Få koll på hur ni får bukt med dessa objudna gäster på golfanläggningen.

Faktablad

Ladda ner Naturvårdsverkets faktablad över de fem vanligaste arterna att se upp med på golfanläggningarna just nu, och få tips om hur ni kan hantera dem.

Jättebalsamin (Impatiens glandulifera)

Jätteloka (Heracleum mantegazzianum)

Blomsterlupin (Lupinus polyphyllus)

Parkslide (Reynoutria japonica)

Vresros (Rosa rugosa)

Växter som jätteloka, jättebalsamin, parkslide och blomsterlupin ökar i omfattning på golfbanorna i Sverige. De smyger sig ofta in i små bestånd och ses då ofta som dekorativa och fina inslag i ruffgräset.

Problemet är att de är mycket effektiva i sin spridning och konkurrerar starkt med andra växter. Ofta slutar det i kraftig förökning, vilket är riktigt besvärligt och kostsamt att få bukt med, och är ett hot mot den biologiska mångfalden. 

Det är också viktigt att göra rätt när man bekämpar dessa arter och hanterar borttaget material, så att det inte leder till ytterligare spridning.

”Invasiva främmande arter” – vad är det?

Idag finns många arter av djur, växter, svampar och mikroorganismer som historiskt inte har förekommit naturligt i Sverige, men som – avsiktligt eller oavsiktligt – har importerats från dess naturliga utbredningsområde.

Bild på jättebalsamin (Impatiens glandulifera)
Jättebalsamin (Impatiens glandulifera)

Det kan handla om trädgårdsväxter, jordbruksgrödor och arter som av misstag följt med i transporter från andra länder. Många av dessa främmande arter har varit till stor nytta för människor och ekonomiskt viktiga för individer och samhälle.

Men när de sprider sig i miljön och tränger bort inhemska växter och djur, stör de ekosystemet och blir kostsamma för samhället. Dessa kallas för ”invasiva främmande arter”.

Läs mer hos Naturvårdsverket

Hot mot biologisk mångfald och ekonomi

Bild på arten Parkslide (Reynoutria Japonica)
Parkslide (Reynoutria japonica)

Invasiva främmande arter bidrar inte till större mångfald, utan utgör tvärtom ett stort hot mot den biologiska mångfalden. Ofta både förökar de sig effektivt och växer snabbt. Det kan leda till att inhemska arter dör ut och att ekosystem rubbas.

Det kan också innebära stora ekonomiska konsekvenser om vi inte lyckas stoppa de invasiva främmande arterna. Förutom rena bekämpningskostnader kan arterna allvarligt skada förutsättningar för fiske, jordbruk, vattenbruk och skogsindustri.

Inom EU beräknas kostnaden för invasiva främmande arter uppgå till över 100 miljarder kronor per år.

Vanliga problemarter i Sverige

Jätteloka (Heracleum mantegazzianum)
Jätteloka (Heracleum mantegazzianum)

20 av totalt 66 arter på EU:s förteckning över invasiva främmande arter finns eller har förekommit i Sverige. Exempel på arter som är etablerade i Sverige just nu är jättebalsamin och jätteloka.

Några av de mest problematiska invasiva främmande arterna i Sverige är annars blomsterlupin, parkslide och vresros

De är inte EU-listade och det finns ännu inga lagstadgade skyldigheter runt dessa arter, men eftersom de kan orsaka allvarlig skada på våra ekosystem rekommenderar Naturvårdsverket att man hjälper till att begränsa spridningen.

Metoder för bekämpning

Bild på arten Vresros (Rosa Rugosa)
Vresros (Rosa rugosa)

Naturvårdsverket har tagit fram en metodkatalog för utrotning och spridningsbegränsning av olika invasiva främmande växter, med och utan bekämpningsmedel. Vilken metod som fungerar bäst får avgöras i varje enskilt fall, beroende på art och förutsättningar.

Hos Naturvårdsverket uppdateras information om bekämpning av invasiva arter löpande. Dessutom finns vägledning om skyldigheter kopplade till vissa arter och metoder. Läs mer i faktabladen ovan och i metodkatalogen om just den art ni har på er golfanläggning.

Läs mer och ladda ner metodkatalogen

Låt inte bekämpningen bli en spridning!

Ett hav av lupiner i ruffen på en golfbana.
Blomsterlupin (Lupinus polyphyllus)

Vid bekämpning av invasiva främmande arter bör man vara mycket försiktiga vid hantering och transport av växtavfallet, så att det i sig inte orsakar en spridning av arten.

Det är viktigt att hantera avfall från utförda åtgärder på ett korrekt sätt, för att förhindra vidare spridning av arten. Transport av frön, rotdelar eller andra växtdelar som bidrar till spridning bör utföras på ett spridningssäkert sätt.

Olika kommuner har olika lokala regler för hur växtavfall ska hanteras. Ta reda på vilka regler just din kommun har när det gäller avfall från invasiva främmande arter. Kontakta återvinningscentral eller avfallsanläggning innan ni startar en bekämpning, för att ta reda på var och hur ni ska göra er av med avfallet.

Läs mer om växtavfall

Ikon för Agenda 2030 mål 15, ekosystem och biologisk mångfald.

En del av Agenda 2030

Den här artikeln är skriven med anledning av golfens arbete med Agenda 2030, specifikt Mål 15 – ekosystem och biologisk mångfald.

Genom att arbeta metodiskt med att främja djur- och naturliv och bekämpa invasiva arter på våra golfanläggningar kan golfen bidra till ett hälsosamt och rikt ekosystem i Sverige. 

Läs mer om Agenda 2030 mål 15 på regeringen.se

Skribent

Porträttbild på Peter

Fler nyheter

  1. Godkända växtskyddsmedel februari 2023
  2. Banskötsel

    Godkända växtskyddsmedel februari 2023

    Inga uppdateringar av listan har skett sedan i december. Starta säsongen med att ladda ner, printa ut och sätta upp listan på klubben. Glöm inte att söka tillstånd hos kommunen för användning av kemiska växtskyddsmedel, ta hjälp av exempelmallen på denna sida!

    Inga nyheter har tillkommit på listan över de växtskyddsmedel som är godkända för användning i golfbaneskötsel. Har du inte laddat ner den senaste versionen ännu? Då kan du göra det nu!

    Ladda ner listan över godkända växtskyddsmedel

    Egen ansökan

    SGF har ansökt om att få ytterligare en fungicid godkänd för användning på golfbanan, och svar väntas under våren 2023.

    Du måste söka eget tillstånd hos kommunens miljökontor för användning av kemiska växtskyddsmedel på din golfanläggning. Ladda ner exempelmallen och modifiera den utefter din klubbs förhållanden.

    Använder du flera preparat med samma verksamma ämne?

    Se då till att inte överskrida den totala maxdosen för ämnet. Läs om hur du räknar ut mängden och antal möjliga behandlingar per år i denna artikel

    Skribent

    Porträttbild på Peter
  3. Tips inför ett ekonomiskt tufft år
  4. Banskötsel

    Tips inför ett ekonomiskt tufft år

    I höstas funderade de flesta av oss på budget och ekonomi inför 2023. Under 2022 ökade framför allt drivmedels- och gödselkostnader dramatiskt. Nu har allt gått upp i pris. Här får du tips om vad du bör och inte bör spara in på.

    Texten är tagen ur Henrik Noréns lägesrapport för Gotland, Gästrikland, Stockholm och Uppland från december 2022.

    Kostnaden för den el som driver pumpstationen och värmer och understöder klubbens fastigheter rusar. Maskiner har ökat kraftigt i pris och leasingkostnader har stigit. Detta är stora prisökningar som kommer att påverka driftskostnaderna.

    Vad kan man då göra för att minska på sina egna kostnader?

    Jag tror många har en plan men här är några tips jag själv tänker att ni kan göra på klubben – och vad ni inte bör skära ner på.

    Växtnäring: Analysera näringsinnehållet i fairways. Förmodligen finns det mycket växtnäring kvar i ert förråd. Det kanske räcker att gödsla med kväve under våren, och stötta upp med rent kväve 1–2 gånger under säsongen.

    Sprutgödsling av fairways har många fördelar, till exempel 100 % täckning, redan upplöst, går att spruta ut i små givor, ger en direkt effekt och minskar risken för oönskade tillväxttoppar som i sin tur minskar behovet av klippning och ökar spelbarheten.

    Nackdelen är att det är mer tidskrävande än att gödsla med fasta produkter, vilket brukar ske vid färre tillfällen per säsong.

    Drivmedel: Behöver all ruff klippas? Områden där spelarna nästan aldrig landar sina bollar kan vara en perfekt plats för högruffar eller blomsterängar. Både inramande och bra för pollinerande insekter. Kan man klippa stora plana ytor med en traktor med bogserad klippare går det att spara mycket bränsle.

    Alla fairways behöver inte stripas genom diagonalklippning. Välj ut några hål där fairways syns tydligt från utslaget. Dessa fairways kan stripas diagonalt. Resten klipps med så långa klippdrag som möjligt.

    Bevattning: Noggrann inmätning av alla ytors behov av vatten med en fuktmätare. Ofta övervattnas vissa ytor medan andra får för lite vatten. Börja gärna med fairways.

    Inventera genom inmätning och justera därefter så kommer kvaliteten öka på spelytorna och allt gräs som vattnas. Det kommer också spara både el och vatten.

    Områden där det inte är värt att spara

    Vissa besparingsåtgärder kan kosta mycket mer än de sparar, både på kort och lång sikt. Här är ett antal viktiga områden där jag anser att ni inte bör skära ner budgeten:

    ☛ Personal, arbetsmiljö och säkerhet

    ☛ Underhåll av spelytor – till exempel dressning, luftning, borstning, vertikalskärning och vältning

    ☛ Underhåll av maskiner – de ska hålla länge och leverera bästa kvalitet

    ☛ Gräsfrön – så alltid med den starkaste arten och sorten   

    ☛ Underhåll av dräneringar och diken – ett måste för bra spelytor

    ☛ Underhåll av skog och undervegetation – solljus och vindväxling är helt avgörande för ett starkt gräs

    Skribent

    Porträttbild på Henrik.
  5. Trender inom skötsel på Golf Industry Show (GIS)
  6. Banskötsel

    Trender inom skötsel på Golf Industry Show (GIS)

    Mässan för golfbaneskötsel hölls detta år i Orlando, USA. 3,2 hektar utställningsyta med nära på 450 utställare av maskiner, gräsfrö, gödsel, sand och allt annat som behövs för att sköta en golfbana erbjöds. Så det fanns en del att titta på för de 11 000 besökarna!

    Mässan arrangeras årligen av GCSAA (amerikanska greenkeeperorganisationen) med GCBAA (amerikanska golfbanebyggarnas organisation), ASGCA (amerikanska golfbanearkitekternas organisation) och USGA (amerikanska golfförbundet) som partners.

    Tydliga trender världen över

    Golfboomen som startade under 2020 (läs Covid-19) fortsätter i USA. Framtidstron är god även om priserna stigit också där. Det byggs inte lika mycket nya banor som tidigare, men renoveras desto mer. Inte bara det som syns på ytan utan även under mark, till exempel bevattning och dränering.

    Tydliga trender inom skötsel är att bancheferna tittar mycket på spelbarhet. Hur tillför vi vatten på spelytorna? Hur hårt ska det vara? Vilken hastighet eftersträvas just på vår bana?

    Det samlas in data på fukt, fasthet, hastighet och hur mycket gräset växer dagligen i betydligt större utsträckning än tidigare. Den trenden ser vi också i Sverige.

    Klippare drar mot eldrivet

    Batteripack ruffklippare
    Batteripack till ruffklippare.

    På maskinsidan och framförallt klippare är trenden batteridrivet eller hybrid.

    Toro och Jacobsen satsar hårt på elmodeller som nu börjar finnas av fairwayklippare och mindre ruffklippare, medan John Deere har flera hybridmodeller av större klippare. Greenklippare med eldrift har funnits sedan några år hos alla de ledande märkena.

    Robotar börjar också användas flitigare nu när de börjar kunna hantera större ytor och styrs med GPS, men där är känslan att vi i Sverige och Europa ligger lite längre fram med användandet.

    Nästa år går mässan av stapeln i Phoenix. Då har säkert utvecklingen tagit ett steg till vad beträffar driften på maskinsidan.

    Bra utbildningar och nätverkande

    Under konferensen första dagar anordnades seminarier och utbildningar inom golfbaneskötsel med några av världens främsta forskare och banchefer.

    Nytt för i år var de interaktiva kurserna som var förlagda på golfbanor med olika teman, bland annat bunkrar, tekniska lösningar och tävlingspreparering. En bra form av utbildning, där mindre grupper lyssnar och interagerar med föreläsare som var utplacerade på olika stationer runt golfbanan.

    Innehållet i utbildningarna var mycket brett, med upp till sju stationer med både teoretiska och praktiska inslag. Under vandringen på banan fanns också tid att nätverka på ett enkelt sätt med andra som gick kurserna.

    Projekt och undersökningar av USGA och PGA of America

    Tee it forward
    USGA presenterar ”tee it forward och”best tee”.

    Ansökan till vårt svenska utvecklingsprogram Bättre spelupplevelse är öppen. Att även USGA arbetar mycket med dessa frågor blev tydligt under konferensen.

    I mässhallen hade en 2 000 m2 stor grässcen byggts upp som ett golfhål, där USGA presenterade ”Tee it forward”, ett gemensamt initiativ mellan USGA och PGA of America. Projektet uppmuntrar spelare att spela den tee som passar bäst för deras driverlängd. Lär dig mer här.

    Det presenterades också en undersökning kallad ”Best tee”. Enligt den spelar många golfare fel längd på banorna utifrån deras svinghastighet.

    Orsakerna till att man inte spelar från sin ”bästa tee” är bland annat att det inte finns rätt teealternativ, man är van att spela från en viss tee eller att man vill spela från samma tee som de andra man spelar med.

    I undersökningen har det också påvisats att golfare som uppmuntras att välja en banlängd i linje med deras förmågor påskyndar spelet, förbättrar banans spelbarhet och förhöjer den totala golfupplevelsen.

    Skribent

    Kontaktkort Erik Dahl