ICE-BREAKER: Fältstudie om krypvenssorter

Hur etablerar sig olika krypvenssorter vid låga temperaturer och kan förbehandling av utsädet ha en positiv inverkan? Det ska ett nytt forskningsprojekt som genomförs på Sollefteå GK ta reda på.

Försöksgreenen på Sollefteå GK, där ett treårigt forskningsprojekt om krypvenssorter nu startar.
Försöksgreenen på Sollefteå GK, där ett treårigt forskningsprojekt om krypvenssorter nu startar.

Fältstudien är ett av totalt sex delprojekt i Sterfs pågående forskningsprojekt ICE-BREAKER, som har det övergripande målet att ta reda på hur is- och vattenskador kan reduceras på nordiska golfbanor.

Delprojekten löper parallellt under 2020–2023 och detta försök handlar om hur olika krypvenssorter kan etablera sig vid låga temperaturer samt om olika förbehandlingstekniker (primning) av utsädet kan ha en positiv inverkan på groningsförloppet.

Uppstart på Sollefteå GK maj 2021

Fältförsöket startar under 2021 och genomförs på Sollefteå GK:s gamla nionde green. Försöket är en vidareutveckling av tidigare års fältförsök om olika såtekniker.

Syftet är att värdera skillnaden i uppkomst av frö och nya gräsplantor på olika krypvenssorter vid återetablering på en naturligt död green vid låga temperaturer. Hur lång tid tar det? Vilken täthet blir det?

Olika sorters krypven – med och utan primning

Illustration över försöksgreen, uppdelad i led med 60cm mellanrum, döpta 0-1-2-3-4 etc. Nedanför tabell över vilka sorter som är i vilka led.

Resultatet kan variera beroende på många omständigheter. I detta försök vill vi se om det är någon skillnad på olika sorter, där vi kommer att jämföra en sen sort, en medelsort och en snabb sort av krypven.

Dessutom ska vi undersöka om fröprimning kan bidra med snabbare etablering, där vi kommer att jämföra Independence behandlad med tillväxthormonet gibberellinsyra (GA 3) med en obehandlad version av samma sort.

Sorterna som ingår i försöket är Independence med primning (sen), Independence utan primning (sen), Luminary (medel) och Pure Select (snabb). Dessa är utvalda från tidigare labbförsök från USA.

Utsädesmängden är 0,6 kg/100m² och maskinen som används är en slitsmaskin (Vredo).

Avläsning av temperatur, fukt och etablering

Avläsning av försöket kommer ske minst tre gånger tills greenen är homogen. Mätdata och observationer som kommer ske är ytans marktemperatur, fuktighet samt visuell bedömning av uppkomst av nya plantor.

Väderförhållanden och underhåll kommer att övervakas och rapporteras. Skötsel av greenen kommer att ske efter Sollefteå GK vanliga strategier efter vinterskador.

Resultaten kommer publiceras och spridas på Svenska Golfförbundets och STERF:s hemsidor samt i de nordiska länderna.

Ladda ner hela artikeln här

Skribent

Porträttbild på Calle.

Fler nyheter

  1. Abbekås GK: Riskanalyser tryggar banarbetarnas vardag
  2. Banskötsel

    Abbekås GK: Riskanalyser tryggar banarbetarnas vardag

    År 2009 räddade banchef Peter Pettersson och hans personal livet på en greenfeegäst som ramlat ihop medvetslös på första tee. Nu är även riskanalyser av banan på plats för att trygga banarbetarnas vardag. – Varje anställd har en egen pärm, säger Pettersson.

    Med många medlemmar och greenfeegäster i omlopp på en golfklubb måste man vara beredd på att allt kan hända. Det var precis vad som hände den där dagen sommaren 2009.

    – Vi hade precis ätit lunch i klubbhuset när vi fick höra att en spelare hade ramlat ihop medvetslös på första tee. Tack och lov fanns vi på plats och hade precis månaden innan köpt en hjärtstartare och gått en kurs i hjärt-lungräddning, berättar Peter Pettersson, banchef på Abbekås Golfklubb.

    – Vi hämtade hjärtstartaren, kopplade på noderna och hon återfick medvetandet efter första stöten. Sedan höll apparaten koll på hennes hjärta tills ambulansen var på plats. Läkaren som tog hand om henne sa att hon inte hade klarat sig utan vår insats. Det kändes väldigt bra.

    Skannade in från banguiden

    Peter Pettersson är uppväxt på När golfklubb på Gotland, där hans pappa Anders var banchef. Kärleken förde honom till Skåne och han har sedan 2008 arbetat som banchef på kustnära Abbekås GK strax väster om Ystad.

    Personalen har kontinuerligt utbildat sig i första hjälpen, men det var inte förrän nuvarande ordförande Per-Olof Gustavsson började ställa frågor kring arbetsmiljö som Peter Pettersson och klubbchef Lasse Stark i januari 2019 gick Svenska Golfförbundets och Gröna arbetsgivares heldagsutbildning i arbetsmiljö på Barsebäck Golf & Country Club.

    – Vi fick med oss bra mallar från utbildningen och jag samlade också på mig så mycket material som möjligt, bland annat har Gröna också väldigt bra material på sin hemsida. Den våren gjorde jag en riskanalys av banan, hål för hål.

    – Jag skannade in dem från banguiden och plockade upp dem i powerpoint, så att jag enkelt och pedagogiskt kunde markera riskområdena på varje hål. Vi har flera hål där vi har branta sluttningar, som exempelvis ner mot greenbunkern på hål 18, säger Pettersson.

    En pärm till varje anställd

    Han graderade riskerna i sex olika steg, där röd markering är den mest riskfyllda. Han gjorde i ordning pärmar till alla anställda, även säsongare. Den innehåller alla bilder på hålen, klubbens arbetsmiljöpolicy och krishandbok samt uppgifter till närmast anhörig.

    – Här har varje anställd också sina tid- och lönerapporter. Det gör att pärmen används varje dag och inte blir stående längst bak i någon hylla, säger Peter Pettersson och fortsätter.

    – Och vi går igenom pärmen med alla anställda en gång per år, när alla säsongare är på plats.

    Nästa steg är att fokusera mer på säker golf genom att kommunicera med medlemmar och gäster om att banan är personalens arbetsplats och att alla behöver medvetna om riskerna med spelet.

    – Det sker incidenter lite då och då, och egentligen är det otroligt att det inte hänt någon allvarlig olycka, så mycket spel som vi har på vår bana. Där har vi en del att jobba på, säger Pettersson.

    Text och bild: Lena Lindström

  3. Godkända växtskyddsmedel augusti
  4. Banskötsel

    Godkända växtskyddsmedel augusti

    Inga förändringar jämfört med senaste uppdateringen i maj.

    Det har inte blivit några ändringar i listan över växtskyddsmedel som är godkända att använda på golfbanor sedan senaste uppdateringen i maj 2021.

    Passa ändå på att se till att det är korrekt version ni använder på klubben, och dubbelkolla att ni inte har några icke-godkända produkter i kemförrådet. 

    Ladda ner listan över godkända växtskyddsmedel

    Skribent

    Porträttbild på Peter
  5. Få bukt med grobladen
  6. Banskötsel

    Få bukt med grobladen

    Grobladen verkar ha trivts speciellt bra under 2021 och varit ett stort problem på många golfbanor. Här får du tips på åtgärder för att förebygga och bekämpa ogräset.

    Groblad utbredda på en fairway
    Svag fairway med stort uppslag av groblad.

    Vi har inte hela orsaken till att ogräs som groblad börjat breda ut sig på svenska golfbanor så mycket i år, men det går att misstänka att vädret spelar roll.

    Torkan under 2018 och nu 2021 har försvagat vissa områden på banorna. Det har gett fröbanken med groblad möjlighet att gro och bilda nya plantor.

    Torka ger svaga gräsytor

    Större delen av Sverige hade en sen vår följt av en mycket torr period i början av sommaren.

    Innan regnet kom i månadsskiftet juli–augusti påminde året mycket om 2018. Nederbörden har dock fortsatt varit mycket lokalt, så många banor har haft ett fortsatt mycket torrt år.

    Bevattning och täckningsgraden på våra banor varierar mycket på foregreen, fairway och semiruff. På ytor som har utsätts för slitage och eventuell kompaktion och inte fått tillräckligt med vatten, har groblad utvecklats mycket – ibland extremt mycket.

    Förhållanden med en svag gräsyta har svårt att konkurrera med ogräs, speciellt groblad. Detta är ett problem som ökat i stora delar av landet.

    Fakta om groblad

    Fröstänglar på groblad i närbild.
    Groblad blommar från juni till september. De klibbiga fröna sprids lätt via skor och maskiner.

    Groblad (Plantago Major) är ett flerårigt, platsbundet ogräs med en rosett av blad och en bladlös stjälk med många frön. Den trivs på kortklippta gräsytor, särskilt på kompakterade, slitna ytor med svagt, glest gräs.

    Den blommar från juni till september och fröna kan gro under hela växtsäsongen. De klibbiga fröna kan spridas med skor och maskiner. Det finns också teorier om att frön skulle kunna spridas genom bevattningen. Vi har sökt information om det, men inte hittat något som styrker det.

    Bladnerverna är parallella och fortsätter ner i stjälken. Det är därför det är svårt att bekämpa den genom handplockning eller mekanisk bekämpning. Bladen ligger ofta tätt mot marken med en låg tillväxtpunkt, vilket också gör att de påverkas mycket lite av klippning.

    Mekaniska åtgärder

    Att på ett effektivt sätt åtgärda groblad är inte helt enkelt. Det viktigaste och enda hållbara på sikt är att få täta, jämna och välmående gräsytor – det vill säga bra förhållanden för gräset.

    Svaga eller ojämna ytor bör, utöver grundförbättringar som vatten, dränering, näring och luft, också stödsås för tätare turf. Kraftig sanddressning är en annan åtgärd som gynnar gräset och missgynnar grobladen.

    Handplockning fungerar bra på greener och är ofta enda lösningen. När det gäller greenområden, fairway och andra områden är det möjligt att handplocka om man tar tag i problemet när antalet plantorna är begränsat. I de mängder som det varit under året, är det dock svårt att klara med vanlig plockning.

    En direkt, mekanisk metod att motverka problemen med groblad kan vara att använda borstar i anslutning till klippningen. Bladen och fröstänglar lyfts och man får ett effektivare klippresultat. Plantorna stressas och försvagas, så att de inte klarar att växa och spridas lika effektivt.

    Kemiska åtgärder

    Groblad som behandlats men återtagit sin tillväxt

    Vid behov går det att nyttja något av de två växtskyddsmedel mot ogräs som är godkända på svenska golfbanor (se listan över godkända växtskyddsmedel).

    Båda preparaten är systemiska och har i huvudsak samma aktiva substans, så de kräver bra tillväxt i plantan för god effekt.

    Läs noga på infoblad och etikett vilka förutsättningar som ger optimal effekt. Temperatur, droppstorlek och vattenmängd spelar stor roll för effekten. Normalt rekommenderas medium droppstorlek och cirka 200 liter vatten per hektar.

    Använd alltid full rekommenderad dos och behandla de ytor där problemen är stora. Det är sällan hela spelfältet som har problem och behöver behandlas.

    Behandla på våren

    Yttre förhållanden vid sprutningen är minst lika viktiga som beredningen av sprutvätskan för att få bra effekt. Behandla på våren när plantan startat upp och är i bra tillväxt.

    Att spruta för tidigt vid för låg marktemperatur ger ofta dramatiskt sämre effekt. Följ de temperaturanvisningar (marktemperatur) som anges på etiketten eller infoblad.

    Att spruta senare, när plantan har minskat sin tillväxt och i stället producerar frön, ger betydligt sämre effekt än vid en vårbehandling i vegetativ tillväxt. Ofta får man viss påverkan, men plantan klarar behandlingen och återupptar föregående status.

    Nyetablerat groblad är känsligare mot bekämpning.
    Nyetablerat groblad är känsligare mot bekämpning.

    Se till att bladen inte är våta av dagg eller regn vid sprutningen. Då kan sprutvätskan rinna av bladen eller så leder det till en kraftig utspädningseffekt. Vid kraftig dagg kan vattenmängden som ligger på bladen vara flera tusen liter vatten per hektar.

    Även om sprutningen genomförs under perfekta förhållanden kommer vi troligen inte åt alla plantor. Tittar vi på alla växtskyddsmedel som är godkända inom golfen, men också de som får användas i jordbruket, anges effekten på groblad till 70–90 procent.

    De siffrorna gäller normalt plantor i hjärt- och örtbladstadiet, det vill säga när de är nyetablerade från frö och mycket små. De är då mycket känsligare än de stora plantor vi har på våra foregreen och fairways.

    Sammanfattning – ett utmanande problem

    Groblad är inget lätt ogräs att bli av med och det finns ingen enkel, snabb lösning. Det viktigaste är att ha så täta, väletablerade ytor som möjligt, samt att vid både mekanisk och kemisk bekämpning optimera alla moment – från applicering till förhållanden som väder och plantans utvecklingsstadie.

    För mer information om groblad och andra vanliga svenska ogräsarter, se Sterfs faktablad.

    Skribent

    Porträttbild på Peter