Här kan du som arbetar som banchef, greenkeeper eller beslutsfattare på en golfklubb läsa nyheter, råd och rön inom banskötselområdet.

Vill du ha nyhetsbrev om banskötsel, mejla susanne.persson@golf.se

Senaste nytt inom banskötsel

  1. Godkända växtskyddsmedel februari 2023
  2. Banskötsel

    Godkända växtskyddsmedel februari 2023

    Inga uppdateringar av listan har skett sedan i december. Starta säsongen med att ladda ner, printa ut och sätta upp listan på klubben. Glöm inte att söka tillstånd hos kommunen för användning av kemiska växtskyddsmedel, ta hjälp av exempelmallen på denna sida!

    Inga nyheter har tillkommit på listan över de växtskyddsmedel som är godkända för användning i golfbaneskötsel. Har du inte laddat ner den senaste versionen ännu? Då kan du göra det nu!

    Ladda ner listan över godkända växtskyddsmedel

    Egen ansökan

    SGF har ansökt om att få ytterligare en fungicid godkänd för användning på golfbanan, och svar väntas under våren 2023.

    Du måste söka eget tillstånd hos kommunens miljökontor för användning av kemiska växtskyddsmedel på din golfanläggning. Ladda ner exempelmallen och modifiera den utefter din klubbs förhållanden.

    Använder du flera preparat med samma verksamma ämne?

    Se då till att inte överskrida den totala maxdosen för ämnet. Läs om hur du räknar ut mängden och antal möjliga behandlingar per år i denna artikel

    Skribent

    Porträttbild på Peter
  3. Tips inför ett ekonomiskt tufft år
  4. Banskötsel

    Tips inför ett ekonomiskt tufft år

    I höstas funderade de flesta av oss på budget och ekonomi inför 2023. Under 2022 ökade framför allt drivmedels- och gödselkostnader dramatiskt. Nu har allt gått upp i pris. Här får du tips om vad du bör och inte bör spara in på.

    Texten är tagen ur Henrik Noréns lägesrapport för Gotland, Gästrikland, Stockholm och Uppland från december 2022.

    Kostnaden för den el som driver pumpstationen och värmer och understöder klubbens fastigheter rusar. Maskiner har ökat kraftigt i pris och leasingkostnader har stigit. Detta är stora prisökningar som kommer att påverka driftskostnaderna.

    Vad kan man då göra för att minska på sina egna kostnader?

    Jag tror många har en plan men här är några tips jag själv tänker att ni kan göra på klubben – och vad ni inte bör skära ner på.

    Växtnäring: Analysera näringsinnehållet i fairways. Förmodligen finns det mycket växtnäring kvar i ert förråd. Det kanske räcker att gödsla med kväve under våren, och stötta upp med rent kväve 1–2 gånger under säsongen.

    Sprutgödsling av fairways har många fördelar, till exempel 100 % täckning, redan upplöst, går att spruta ut i små givor, ger en direkt effekt och minskar risken för oönskade tillväxttoppar som i sin tur minskar behovet av klippning och ökar spelbarheten.

    Nackdelen är att det är mer tidskrävande än att gödsla med fasta produkter, vilket brukar ske vid färre tillfällen per säsong.

    Drivmedel: Behöver all ruff klippas? Områden där spelarna nästan aldrig landar sina bollar kan vara en perfekt plats för högruffar eller blomsterängar. Både inramande och bra för pollinerande insekter. Kan man klippa stora plana ytor med en traktor med bogserad klippare går det att spara mycket bränsle.

    Alla fairways behöver inte stripas genom diagonalklippning. Välj ut några hål där fairways syns tydligt från utslaget. Dessa fairways kan stripas diagonalt. Resten klipps med så långa klippdrag som möjligt.

    Bevattning: Noggrann inmätning av alla ytors behov av vatten med en fuktmätare. Ofta övervattnas vissa ytor medan andra får för lite vatten. Börja gärna med fairways.

    Inventera genom inmätning och justera därefter så kommer kvaliteten öka på spelytorna och allt gräs som vattnas. Det kommer också spara både el och vatten.

    Områden där det inte är värt att spara

    Vissa besparingsåtgärder kan kosta mycket mer än de sparar, både på kort och lång sikt. Här är ett antal viktiga områden där jag anser att ni inte bör skära ner budgeten:

    ☛ Personal, arbetsmiljö och säkerhet

    ☛ Underhåll av spelytor – till exempel dressning, luftning, borstning, vertikalskärning och vältning

    ☛ Underhåll av maskiner – de ska hålla länge och leverera bästa kvalitet

    ☛ Gräsfrön – så alltid med den starkaste arten och sorten   

    ☛ Underhåll av dräneringar och diken – ett måste för bra spelytor

    ☛ Underhåll av skog och undervegetation – solljus och vindväxling är helt avgörande för ett starkt gräs

    Skribent

    Porträttbild på Henrik.
  5. Trender inom skötsel på Golf Industry Show (GIS)
  6. Banskötsel

    Trender inom skötsel på Golf Industry Show (GIS)

    Mässan för golfbaneskötsel hölls detta år i Orlando, USA. 3,2 hektar utställningsyta med nära på 450 utställare av maskiner, gräsfrö, gödsel, sand och allt annat som behövs för att sköta en golfbana erbjöds. Så det fanns en del att titta på för de 11 000 besökarna!

    Mässan arrangeras årligen av GCSAA (amerikanska greenkeeperorganisationen) med GCBAA (amerikanska golfbanebyggarnas organisation), ASGCA (amerikanska golfbanearkitekternas organisation) och USGA (amerikanska golfförbundet) som partners.

    Tydliga trender världen över

    Golfboomen som startade under 2020 (läs Covid-19) fortsätter i USA. Framtidstron är god även om priserna stigit också där. Det byggs inte lika mycket nya banor som tidigare, men renoveras desto mer. Inte bara det som syns på ytan utan även under mark, till exempel bevattning och dränering.

    Tydliga trender inom skötsel är att bancheferna tittar mycket på spelbarhet. Hur tillför vi vatten på spelytorna? Hur hårt ska det vara? Vilken hastighet eftersträvas just på vår bana?

    Det samlas in data på fukt, fasthet, hastighet och hur mycket gräset växer dagligen i betydligt större utsträckning än tidigare. Den trenden ser vi också i Sverige.

    Klippare drar mot eldrivet

    Batteripack ruffklippare
    Batteripack till ruffklippare.

    På maskinsidan och framförallt klippare är trenden batteridrivet eller hybrid.

    Toro och Jacobsen satsar hårt på elmodeller som nu börjar finnas av fairwayklippare och mindre ruffklippare, medan John Deere har flera hybridmodeller av större klippare. Greenklippare med eldrift har funnits sedan några år hos alla de ledande märkena.

    Robotar börjar också användas flitigare nu när de börjar kunna hantera större ytor och styrs med GPS, men där är känslan att vi i Sverige och Europa ligger lite längre fram med användandet.

    Nästa år går mässan av stapeln i Phoenix. Då har säkert utvecklingen tagit ett steg till vad beträffar driften på maskinsidan.

    Bra utbildningar och nätverkande

    Under konferensen första dagar anordnades seminarier och utbildningar inom golfbaneskötsel med några av världens främsta forskare och banchefer.

    Nytt för i år var de interaktiva kurserna som var förlagda på golfbanor med olika teman, bland annat bunkrar, tekniska lösningar och tävlingspreparering. En bra form av utbildning, där mindre grupper lyssnar och interagerar med föreläsare som var utplacerade på olika stationer runt golfbanan.

    Innehållet i utbildningarna var mycket brett, med upp till sju stationer med både teoretiska och praktiska inslag. Under vandringen på banan fanns också tid att nätverka på ett enkelt sätt med andra som gick kurserna.

    Projekt och undersökningar av USGA och PGA of America

    Tee it forward
    USGA presenterar ”tee it forward och”best tee”.

    Ansökan till vårt svenska utvecklingsprogram Bättre spelupplevelse är öppen. Att även USGA arbetar mycket med dessa frågor blev tydligt under konferensen.

    I mässhallen hade en 2 000 m2 stor grässcen byggts upp som ett golfhål, där USGA presenterade ”Tee it forward”, ett gemensamt initiativ mellan USGA och PGA of America. Projektet uppmuntrar spelare att spela den tee som passar bäst för deras driverlängd. Lär dig mer här.

    Det presenterades också en undersökning kallad ”Best tee”. Enligt den spelar många golfare fel längd på banorna utifrån deras svinghastighet.

    Orsakerna till att man inte spelar från sin ”bästa tee” är bland annat att det inte finns rätt teealternativ, man är van att spela från en viss tee eller att man vill spela från samma tee som de andra man spelar med.

    I undersökningen har det också påvisats att golfare som uppmuntras att välja en banlängd i linje med deras förmågor påskyndar spelet, förbättrar banans spelbarhet och förhöjer den totala golfupplevelsen.

    Skribent

    Kontaktkort Erik Dahl
  7. Information om LONA-projektet ”Biologisk mångfald på golfbanan”
  8. Banskötsel

    Information om LONA-projektet ”Biologisk mångfald på golfbanan”

    LONA-projektet ”Biologisk mångfald på golfbanan” pågår på fem Hallandsklubbar. LONA står för lokala naturvårdsåtgärder och är ett bidrag för naturvårdsåtgärder som söks via kommunen.

    Projektet handlar om att öka biologisk mångfald på banorna genom att utveckla ytorna utanför de finklippta spelytorna. Det behöver inte vara dyra eller resurskrävande åtgärder. Ofta är det mindre, enkla justeringar och ökad kunskap som gör stor skillnad.

    Naturligtvis är golfspelet huvudfokus på golfbanan. Men ett bra komplement till god banstatus är att även höja statusen på banans biologiska mångfald, det vill säga göra en mer gynnsam miljö för insekter, blommor och andra djur. Dessa åtgärder ökar även spelarnas helhetsintryck på anläggningen.

    Kul och viktigt med information

    En viktig del i projektet är att ta fram ett bra informationsmaterial. Varje deltagande klubb kommer att informera om biologisk mångfald på golfbanan generellt.

    Skylten ovan är en översikt över de värdefulla miljöer som finns på golfbanan, och som vi med enkla medel kan öka värdet på. Naturvårdsbiologen och konstnären Frida Nettelbladt har illustrerat bilderna till informationstexterna.

    Den kompletteras med mindre skyltar som markerar intressanta miljöer ute på banan, till exempel fina vattenmiljöer, blommande högruffar, öppna sandytor och död ved.

    Hela LONA-projektet avslutas efter 2023 och kommer att redovisas i en utförlig rapport. Generella checklistor och faktablad kommer också att tas fram för att ge enkla, praktiska tips på hur insekts-, växt- och djurliv på golfbanan kan ökas.

    Vill du också informera dina medlemmar och gäster om vilka miljöer på golfbanan som är extra värdefulla för biologisk mångfald? Lär dig mer och ladda ner länsstyrelsernas folder här.

    Skribent

    Porträttbild på Peter
  9. Ta del av årsrapporten för ICE-BREAKER delprojekt 6 2022
  10. Banskötsel

    Ta del av årsrapporten för ICE-BREAKER delprojekt 6 2022

    Projektet ICE-BREAKER drivs av STERF och har som mål att minska vinterskador och producera bättre spelytor i de nordiska länderna och andra länder med liknande klimat.

    Delprojekt 6 löper under 2020–2023 och ska ta reda på hur olika krypvenssorter etablerar sig vid låga temperaturer. Man testar också huruvida förbehandling av utsädet har någon betydelse för groningsförloppet.

    Nu är resultaten från 2022 års försöksgreener på Rättviks GK och Sollefteås GK sammanställda. 

    Ladda ner och läs den spännande rapporten

    Skribent

    Porträttbild på Calle.
  11. Godkända växtskyddsmedel december
  12. Banskötsel

    Godkända växtskyddsmedel december

    Det är en hel del uppdateringar i 2022 års sista lista över godkända växtskyddsmedel. Avsluta året med att ladda ner, printa ut och sätta upp den nya versionen på klubben.

    Här är nyheterna och ändringarna i listan över de växtskyddsmedel som är godkända för användning i golfbaneskötsel:

    Herbiciden Tomahawk (5236) har fått förlängt produktgodkännande i tre år och är nu godkänd till och med 2025-12-31.

     Herbiciden Overtake (5634) får numera endast användas vid vårbehandling.

    Fungiciden Medallion (5075) har fått förlängt produktgodkännande i ett år och är nu godkänd till och med 2023-10-31.

    ✽ Fungiciden Exteris Stressgard finns i två olika versioner. För den med reg.nr. 5461 upphörde produktgodkännandet 2022-08-01. Den får inte lagras, bortskaffas eller användas efter 2024-02-01. Versionen med reg.nr. 5799 är godkänd till 2025-01-31.

    ✽ Fungiciden Ascernity (5681) har fått förlängt produktgodkännande i drygt ett år och är nu godkänd till och med 2024-03-02. Dessutom finns ett nytt krav vid användning: Vid sprutning närmare än 100 m från öppet vatten ska utrustning som reducerar avdriften med minst 90 % användas.*

    ✽ Tillväxtregleraren Primo Maxx (5004) är nu borttagen från listan och får inte längre användas, lagras eller bortskaffas. Nu är det enbart Primo Maxx II (4510) som gäller.

    ✽ Biologiska växtskyddsmedlet Mycostop (4295) har fått förlängt produktgodkännande med fem månader och är nu godkänd till och med 2023-09-30.

    Ladda ner listan över godkända växtskyddsmedel

    Använder du flera preparat med samma verksamma ämne?

    Se då till att inte överskrida den totala maxdosen för ämnet. Läs om hur du räknar ut mängden och antal möjliga behandlingar per år i denna artikel

    * Information om avdriftsreducerande utrustning (spridare) vid spridning av växtskyddsmedel finns på sakertvaxtskydd.se.

    Skribent

    Porträttbild på Peter
  13. Godkända växtskyddsmedel september
  14. Banskötsel

    Godkända växtskyddsmedel september

    Roundup Ultra godkänt till december 2023, nytt registreringsnummer för Exteris StressGard och bara ett par månader tills Primo Maxx måste vara borta ur kemförrådet. Här hittar du en uppdaterad lista att ladda ner.

    Nytt besked för golfen gällande totalbekämpningsmedlet Roundup Ultra. I juni beslutade Kemikalieinspektionen nämligen att förnya produktgodkännandet till den 15 december 2023. I samband med det har produkten också fått ett nytt registreringsnummer: 5773.

    Bra med ett klart besked efter det senaste årens osäkerhet kring fortsatt användande av produkter med glyfosat som verksam substans.

    Fungiciden Exteris StressGard har fått förändrat produktgodkännande till 31 januari 2025 och i och med det också ett nytt registreringsnummer: 5799. Godkännandet för versionen med registreringsnummer 5461 går ut 31 januari nästa år.

    Tänk också på att tillväxtregleraren Primo Maxx (5004) inte får användas, lagras eller bortskaffas efter 31 oktober i år. Som ersättare finns Primo Maxx II (5410).

    Ladda ner listan över godkända växtskyddsmedel

    Tips! Så gör du med överblivet bekämpningsmedel

    När ett produktgodkännande går ut måste du göra dig av med överblivet bekämpningsmedel inom 18 månader. Om produkten därefter finns kvar i kemförrådet blir det anmärkning vid eventuell myndighetskontroll.

    Bekämpningsmedel klassas som miljöfarligt avfall och måste hanteras varsamt. Om de hamnar fel kan de skada både djur, växter och människor. 

    Du kan lämna in bekämpningsmedlet i sin originalförpackning på en miljöstation eller bemannad återvinningscentral. Sedan november 2020 krävs också att ni som verksamhet alltid rapporterar farligt avfall i det nationella avfallsregistret. Läs mer om det här.

    I vissa fall bistår tillverkaren med returhantering. Du kan alltid kontakta din återförsäljare för att höra vad som gäller för specifika preparat.

    Skribent

    Porträttbild på Peter
  15. Inbjudan till fältdag om STERF:s projekt med robotgräsklippare
  16. Banskötsel

    Inbjudan till fältdag om STERF:s projekt med robotgräsklippare

    Välkommen till Jönköpings GK för att ta del av forskningsresultaten från ROBO-GOLF-projektet och få en guidad visning av hur robotgräsklippning på en golfbana fungerar.  

    ROBO-GOLF är ett projekt vars mål är att studera effekter och konsekvenser inom skötsel, miljö och ekonomi vid övergång till robotgräsklippare på golfbanor. Projektet är ett samarbete med Husqvarna AB som är en av världens största producenter av robotgräsklippare. Läs mer om projektet.

    På den kostnadsfria fältdagen får du koll på resultatet av forskningsstudierna så här långt.

    Tid & plats

    Tid: 8 september kl. 08.30–14.00

    Plats: Jönköpings GK, Golfbanevägen 11, Jönköping

    Anmälan: Senast tisdag 30 augusti till: henrik.noren@golf.se. Angen namn och klubb/företag. Deltagande är gratis.

    Program:

    08:30 Ankomst och kaffe på Jönköpings GK

    09:00 Inledning med Markus Rehnström, Jönköpings GK och Karin J. Hesseløe, NIBIO

                  Information om NIBIO:s försök

                 WP1 och 2 (Karin J. Hesseløe och Anne F. Borchert, NIBIO)

                  WP3 (fyra banchefer samt Karin J. Hesseløe, NIBIO)

                  Diskussion

    10.30 Nyheter från Husqvarna (Olle Markusson)

                 Frågor och diskussion (Henrik Norén, Svenska Golfförbundet)

    11.00 Lunch

    12.00 Guidad visning på Jönköpings GK (Markus Rehnström & demo från Husqvarna)

    14.00 Avslutning

    Varmt välkomna!

    Skribent

    Porträttbild på Henrik.
  17. Godkända växtskyddsmedel juni
  18. Banskötsel

    Godkända växtskyddsmedel juni

    Förlängt godkännande för Roundup Ultra, och Primo Maxx måste bort från kemförrådet senast sista oktober. Läs mer och ladda ner den uppdaterade listan!

    Kemikalieinspektions utvärdering om eventuellt förnyat godkännande av totalbekämpningsmedlet Roundup Ultra (3837) pågår fortsatt. Till dess beslut kan fattas har de valt att förlänga nuvarande godkännande i fyra månader, till och med 31 augusti 2022.

    Ett förnyat godkännande vore viktigt för golfen, eftersom Roundup Ultra är det enda totalbekämpningsmedel som för närvarande är godkänt på golfbanor. SGF bevakar frågan noga och återkommer med mer information.

    Tips! Läs mer om Roundup Ultra och det verksamma ämnet glyfosat här.

    Tänk också på att detta är sista säsongen ni får använda tillväxtregleraren Primo Maxx (5004). Efter 31 oktober 2022 får den inte längre vare sig lagras, bortskaffas eller användas inom golfen. Som ersättare finns då Primo Maxx II (5410).

    Ladda ner listan över godkända växtskyddsmedel

    Skribent

    Porträttbild på Peter
  19. 6 tips om växtskydd
  20. Banskötsel

    6 tips om växtskydd

    Under växtsäsongen kan det uppstå behov av att använda växtskyddsmedel. Då finns en hel del saker att tänka på.

    Här är sex råd om hur ni uppfyller kraven, ökar säkerheten, är skonsamma mot miljön och blir mer effektiva när ni planerar, sprutar och hanterar preparat.

    1. Inga tomma rutor i sprutjournalen

    Sprutjournal med ifyllda exempel - från organisationen Säkert växtskydd.

    Du ska alltid dokumentera när du använder växtskyddsmedel. Inte bara för att det är krav, utan även för att kunna följa upp vad du gjort och vilka effekter det fått.

    Det bästa är att dokumentera löpande. Då är det störst chans att du kommer ihåg allt och att det blir gjort.

    Kom ihåg att journalen ska sparas i minst tre år och att inga rutor får lämnas tomma. En tom ruta är i lagens mening lika med att du inte tagit ställning. Vid kontroll kan du då behöva betala en miljösanktionsavgift på 5 000 kronor.

    Du hittar mer information på sakertvaxtskydd.se, inklusive ifyllbara sprutjournaler per datum eller per plats du kan ladda ner till din dator och fylla i digitalt.

    Du kan också ladda hem Sprutjournalen till din mobil. Appen är gratis och finns i App Store och Google Play.

    2. Hur bra är du på integrerat växtskydd?

    Framsida av Jordbruksverkets broschyr "Hur bra är du på integrerat växtskydd (IPM)?

    Som alla vet ska man vid användning av växtskyddsmedel tillämpa integrerat växtskydd (IPM).

    Det finns åtta principer inom IPM: förebyggande åtgärder, övervakning, behovsanpassade beslut, val av metod, val av preparat, begränsad användning, åtgärder mot resistens och uppföljning.

    Dessa principer utgår bland annat kommuner ifrån i sin checklista vid en eventuell tillsyn.

    I Jordbruksverkets broschyr ”Hur bra är du på integrerat växtskydd?” kan du testa hur ni ligger till med de åtgärder ni utför på golfklubben. Den ger också en enkel guidning i de åtta principerna, dess syften och tillämpning.

    Ladda ner broschyren

    3. Ha koll på skyddsutrustningen

    Använd grundskyddet när du hanterar växtskyddsmedel. Detta är bra att ha hemma:

    • Huvudbonad som skyddar huvud och hår från stänk. Bör tvättas eller bytas ofta.

    • Visir som skyddar ansiktet.

    • Skyddshandskar av nitril, antingen flergångs eller engångs. Flergångshandskar ska vara minst 0,3 mm och ska bytas efter en dags arbete. Engångshandskar ska helst ha långt skaft och bör bytas efter cirka 10 minuters arbete.

    • Skyddsförkläde av PVC. Bör vara så långt att det räcker från hals till stövlar.

    • Gummistövlar, särskilt framtagna för växtskyddsarbete.

    • Andningsskydd när det behövs. Glöm inte att skydda ögonen med skyddsglasögon om du använder halvmask.

    • Ögondusch. Kontrollera sista förbrukningsdatum på de förpackningar du har hemma.

    Vilken specifik skyddsutrustning du behöver vid sprutning varierar. Se vad som föreskrivs på respektive växtskyddsmedels säkerhetsdatablad. Du hittar också mer information på sakertvaxtskydd.se.

    4. Utvärdera din behandling med nollruta

    Ett bra och enkelt sätt att följa upp effekten av dina växtskyddsåtgärder är att lämna en obehandlad ruta vid varje bekämpning, en så kallad nollruta. Om det är möjligt, försök lämna en nollruta vid varje behandling.

    5. Motverka resistens mot bekämpningsmedel

    Att motverka resistens handlar om att minska risken för att skadegörarna blir tåliga mot kemiska bekämpningsmedel. Genom att använda olika metoder kan vi bevara effektiviteten hos de olika preparaten så lång tid som möjligt.

    Du kan motverka resistens genom att:

    • Jobba förebyggande för att minska det generella bekämpningsbehovet och användningen av växtskyddsmedel.

    • Växla mellan eller blanda olika preparat med olika verkningssätt under växtsäsong.

    • Behandla enligt den dosering som rekommenderas på etiketten.

    • Behandla vid optimal tidpunkt.

    • Behandla vid goda förhållanden. En behandling med svag effekt är ekonomiskt och miljömässigt mycket dålig.

    Hur stor risken är för resistens beror på olika faktorer, bland annat vilken skadegörare och/eller vilken typ av preparat det handlar om.

    Om vi använder likartade preparat kan eventuell resistens utvecklas snabbare. Läs mer om regler kring användning av preparat med samma aktiva substans i denna artikel.

    6. Minska avdriften med effektiva munstycken

    Besprutning av växtskyddsmedel på en golfbana.

    Så fort det blåser ute ska du i samband med bekämpning beräkna ett skyddsavstånd mot till exempel bostäder eller vattendrag. Avståndets storlek beror bland annat på vindstyrka, bomhöjd och vilken teknik du använder.

    Med höga priser på insatsmedel med mera ökar incitamentet att kunna behandla så effektivt som möjligt.

    En hel del preparat kräver dessutom att du har avdriftsreducerande utrustning för att få använda dem, bland annat för att skydda vattenlevande organismer.

    Genom att uppdatera sprutan och använda teknik som minskar avdriften och ger bättre kontroll på din sprutdusch, kan skyddsavstånden minskas.

    Utöver ett betydligt kortare skyddsavstånd och mindre svinn kommer du också få ett större fönster för sprutning. Detta då det vid vissa tillfällen inte hade gått att komma ut med traditionell teknik på grund av för stor avdrift.

    Ett enkelt sätt att minska vindavdriften är att använda effektiva munstycken. Ofta rör det sig om olika typer av injektormunstycken (enkel- eller dubbeldusch).

    Säkert Växtskydd ger årligen ut listor över godkänd avdriftsreducerande utrustning – ladda ner dem här (se Lista avdriftsreducerande utrustning – Fläktspruta respektive Bomspruta).

    Skribent

    Porträttbild på Peter
  21. Inventera era invasiva arter
  22. Banskötsel

    Inventera era invasiva arter

    Dokumentera eventuella bestånd på golfanläggningen och börja planera bekämpning till våren. Annars kan dessa storvuxna och snabbväxande arter bli både svåra och kostsamma att få bukt med.

    I en tidigare artikel har du kunnat läsa om vad invasiva arter är och hur de påverkar golfbanan genom sin kraftiga förökning som gör att de blixtsnabbt kan sprida sig och konkurrera ut annan växtlighet. Här går vi igenom första steget i hur klubben kan komma tillrätta med problemet.

    Inventera nu – bekämpa till våren

    Jättebalsamin, till höger i närbild med rosa blomma och gröna långsmala blad. Till vänster ett större beständ.
    Jättebalsamin är en ettårig växt som kan bli upp till tre meter hög.

    De invasiva växtarterna jätteloka, jättebalsamin, parkslide och blomsterlupin har börjat breda ut sig över landets golfbanor.

    Sommar och höst är en perfekt tidpunkt för att inventera golfanläggningen och dokumentera omfattning och placering av bestånden. Då kan ni planera för att bekämpa dessa vid optimal tidpunkt nästa vår.

    Upp till fem meter höga – lätta att identifiera

    En jätteloka i närbild. Vit blomma med gröna taggiga blad.
    Jätteloka är en flerårig invasiv art som kan bli upp till 4–5 meter hög.

    Bestånden är garanterat fler än ni tror och är lätta att känna igen när de blommar. Dessa storvuxna arter är också mycket enkla att urskilja när de når maximal storlek.

    Jätteloka kan bli upp till fem meter hög, parkslide och jättebalsamin upp till tre meter och blomsterlupin upp till en meter. 

    Kostsamt att tappa kontrollen

    Ett hav av lila blomsterlupiner.
    Blomsterlupinen är flerårig och blir upp till en meter hög.

    Om bekämpningen påbörjas tidigt, innan omfattande etablering, finns en chans att hålla dem tillbaka. Har man däremot en gång tappat greppet om deras utbredning är det extremt svårt, om alls möjligt, att få bort dem.

    På flera golfbanor växer dessa arter okontrollerat på stora arealer i kanter mot vatten, ruffar och i skogen. Ofta slutar det i kraftig uppförökning. Det skapar ett problem som är riktigt besvärligt och mycket kostsamt att rätta till.

    Viktigt med rätt bekämpningsmetod

    Växten parkslide till vänster i närbild samt till höger i ett större bestånd.
    Parkslide är en flerårig invasiv art som blir upp till tre meter hög.

    De olika arterna kräver speciell behandling för effektiv bekämpning och det kan till och med vara så att fel bekämpningsmetod kan göra problemen än större.

    Ökade restriktioner på växtskyddssidan kan också begränsa möjligheterna till bekämpning, särskilt om det omdebatterade växtskyddsmedlet glyfosat inte får användas som verksamt ämne i bekämpningsmedelsprodukter i framtiden.

    I Naturvårdsverkets metodkatalog finns alltid uppdaterad information om bekämpning av invasiva arter. Där kan du hitta fakta om just den art ni har på er golfanläggning.

    Läs mer och ladda ner metodkatalogen

    Läs mer om invasiva främmande arter 

    Skribent

    Porträttbild på Peter
  23. Stora vinterskador på många banor
  24. Isbildning på en green.
    Banskötsel

    Stora vinterskador på många banor

    Vintervädret har orsakat stora skador på många golfbanor i Sverige. Är din hemmabana drabbad behöver du ha tålamod och ge gräset tid att läka, trots att spelupplevelsen inledningsvis kan vara sämre än vanligt.

    Efter en vinter med extrem isbildning och tvära kast mellan mildväder och kyla har många golfbanor i framför allt mellersta och norra Sverige dessvärre fått omfattande vinterskador.

    Skadeläget är värst på banor på linjen Karlstad–Örebro–Västerås–Enköping–Stockholm och norrut. Ett flertal golfklubbar där har fått sina greener i princip helt utslagna. Vissa har även drabbats av stora skador på andra klippta ytor som tee, fairway och ruff.

    Gräsets återhämtning viktigare än greenhastigheten

    Nu behöver du som är medlem eller greenfeegäst på någon av de drabbade banorna ha tålamod och förståelse för att gräset måste få tid att läka. Detta trots att det både kan innebära en senare säsongsstart och inledningsvis sämre kvalitet än du är van vid.

    Under tiden skadorna läker kommer gräsetableringen vara det viktigaste. Det går sällan att kombinera med kortklippta, snabba greener. Du som spelar kanske därför får vänta lite längre på den där riktigt fina spelupplevelsen och känslan i puttningen.

    Först när det nya greengräset har återhämtat sig och är fullt etablerat kan banpersonalen börja fokusera på att få till en jämn och fin bollrull igen.

    Banpersonalen kämpar – men sol och regn behövs

    Nuläget är mycket besvärligt på banorna i det aktuella området. Gräset på alla skadade klippta ytor måste återetableras.

    Banpersonalen är naturligtvis både besvikna och frustrerade över situationen och gör allt för att få till bra och spelbara gräsytor så fort som möjligt. Så nya frön, dressa, vattna och i vissa fall täcka med täckningsdukar.

    Men det behövs också värme och nederbörd för att gräsfröet ska gro. Eftersom våren hittills varit så torr och framför allt kall säger erfarenheten att det kan ta ytterligare flera veckor att läka alla skador.

    Hjälp gärna till genom att stötta banpersonalen i denna utsatta situation, trots att det tar lite längre tid än vanligt att få till den spelupplevelse och kvalitet vi är vana vid.

    Orsak: ogynnsamt väder och extrem isbildning

    Det är många olyckliga väder- och klimatrelaterade förhållanden som bidragit till skadeläget och som tyvärr inte går att skydda sig emot.

    Det började med att hösten 2021 var blötare än vanligt och bjöd på få soltimmar. Det gav gräset dåliga förutsättningar för att klara vintern.

    Under vintern snöade och töade det i omgångar. Det ledde till omfattande isbildning som varade länge – på vissa håll mer än tio veckor. Is lägger sig som ett tätt skikt över gräset och förhindrar luftväxling. Det gör att gräset inte får tillräckligt med syre, vilket i längden leder till skador hos många grässorter.

    Vinterhalvåret avslutades med en extremt kall och torr vår med frost i princip under alla nätter i april och ända in i början av maj. Allt detta sammantaget har lett till förödande konsekvenser för gräset.

    Tack för ditt tålamod!

    Avslutningsvis återigen en önskan att du som golfare visar hänsyn och uppskattning för våra duktiga greenkeepers. Vi kan lova att de trots dessa tuffa utmaningar gör allt de kan för att vi ska få spela golf på friskt, grönt gräs på landets alla golfbanor i år. Stort tack för ditt tålamod!

    Annica Lundström, chef för klubb- och anläggningsutveckling Svenska Golfförbundet

    Göran Tyrsing, kanslichef Swedish Greenkeepers Association

    Tips: Om din golfklubb drabbats av svåra vinterskador, använd gärna hela eller delar av denna text i kommunikationen med era medlemmar för att öka förståelsen och respekten, samt skapa arbetsro för er banpersonal. Ange gärna SGF och SGA som källa.

    Skribent

    Annica