Här hittar du skrifter, forskning och HGU-arbeten relevanta för dagens banskötselteknik.

  1. Allmän banskötsel
  2. De senaste tio åren har stora förändringar skett när det gäller skötsel av golfanläggningens spelytor. Vi har på de flesta anläggningar gått från kraftigt övervattnade och gödslade mjuka greener till mycket torrare och fastare ytor med en bättre och ärligare bollrull.

    Förbättringen har främst skett med hjälp av mer thatchbearbetning, dressning och vältning samt en mer behovsanpassad gödsling och vattning. 

    Moderna skötselmetoder betyder också mindre belastning på miljön, främst eftersom gödselgivor och vattengivor minskats. Samtidigt har gräsbeståndet beroende på dessa ändrade skötselmetoder stärkts, vilket gjort att skador och sjukdomar minskat.

    Utvecklingen fortsätter i snabb takt och här intill finns uppdaterad nyttig information om hur er anläggning kan bli bättre både för spelaren, gräset och den omgivande miljön. Välutbildad banpersonal är nyckeln till en bra anläggning!

    För rådgivning kring allmän banskötsel kontakta gärna någon av SGF:s bankonsulenter. Kontaktuppgifter hittar du här.

    Skrifter, forskning och försök

    Back to basic - skötselstrategier mot yttre stress
    De grundläggande principerna för all växtlighet på en golfbana. Skötselstrategier mot yttre stress som skugga, temperatur och vatten. 

    Bearbetning av thatch
    Den enskilt största anledningen till att problem uppstår på greener är ett för tjockt thatch (filt) lager. Filt uppstår då ett överskott av döda växtrester ackumuleras i det övre växtskiktet i en växtbädd.Det finns nästan lika många uppfattningar som golfare på hur bra bunkersand ska vara. En regel på de professionella tourerna säger att det ska finnas cirka 5 centimeter tjock yta av mjuk sand uppe på ett väldränerat hårt underlag.

    Bunkersand
    Det finns nästan lika många uppfattningar som golfare på hur bra bunkersand ska vara. En regel på de professionella tourerna säger att det ska finnas cirka 5 centimeter tjock yta av mjuk sand uppe på ett väldränerat hårt underlag.

    Bunkersand ytanvisning 
    Tecknad skiss på hur en bunker bör byggas och dräneras.

    Säker golf i Sverige 
    Säkerhetsföreskrifter och tips för hur golfare och banarbetare ska kunna samsas på golfbanan utan risker.

    Säkerhet på rangen
    Rekommendationer efter översyn av säkerheten på driving range. Dessa rekommendationer bör tillämpas på alla nya golfanläggningar och i största möjliga utsträckning på befintliga.

    Nedslagsmärken 
    Så här lagar du nedslagsmärken. Enkla tips och skiss på hur vi håller golfbanan i bästa skick.

    Examensarbeten HGU 

    Vätmedelstest
    Hur väl fungerar vätmedel på gamla jordgreener. 2 medel testades, Tricure och Revolution mot torrfläckar enligt leverantörens rekommendationer. läs här om resultatet av testet.

    Handbok för nyanställda
    Detta är en handbok till nyanställda på golfbana eller till golfspelare och förtroendevalda som är intresserade av golfbanans skötsel. Syftet med skriften är att ge en grundlig kunskap och förståelse för de olika arbetsmoment som utförs på en golfbana!

    Golfbanans finish
    Vad är finish? Viktigt eller inte? Kostnader? Bryr sig golfaren eller det är bara greenerna som gäller.

    Träd och skugga på greenytor
    Så påverkar träd och skugga greenerna på golfbanan. Tips och råd kring hur man bör tänka kring att fälla träd för bättre greener med lättare skötsel.

    Vätmedel på fairway 
    Vilken visuell effekt nås om man använder vätmedel på fairway och ytor som normalt vattnas lite eller inte alls. Upplevs fairway som grön och lockande eller torr och brun?

    Thatch i greener 
    För mycket thatch i greener? Här är de bästa tipsen för att komma fram till ett bra skötselprogramför golfanläggningens greener.

    Thatchbearbetning med olika redskap
    Hur kommer thatchen i en18 år gammal USGA green påverkas genom attantingen använda solida fasta pinnar kontra fysiskt ta bort material genom hålpipsluftning eller djupvertikalskärning?

    Torrfläckar på greener 
    Vad torrfläckar är för något hörs på namnet. Men varför torkar just den här fläcken på en golfgreen och inte hela ytan? Svaret finns här.

    Olika luftningsmetoder på greener 
    Att lufta greener och andra ytor på golfbanan är nödvändigt för att skapa ett fungerande underlag för golf. Rätt mängd syre i växtbädden är en förutsättning för att näringsämnen ska tas upp på bästa sätt. Olika luftningsåtgärder gör att vatten kan förflytta sig nedåt och inte blir stående på ytan och i rotzonen så att den blir vattenmättad.

    Solheim cup Halmstad 07
    Förberedelser och skötsel av mästerskapsbana. Under Solheim Cup på Halmstad Golfklubb 2007 visade det sig krävas mer än en fördubbling av personalstyrkan. Med denna ökning följde självklart ett behov  av i stort sett en lika stor ökning av antalet maskiner och transportfordon.

    Black Layer & Alger 
    Övervattning, dålig dränering, skugga och syrebrist skapar tyvärr bästa förutsättningar för det vi inte vill ha på våra golfbanor, Black layer och alger. Så här kan man kämpa emot dessa.

  3. Avvattning
  4. På grund av ökad nederbörd under senare år har många golfbanors svaghet visat sig. Vattnet har helt enkelt ingenstans att ta vägen. Klubbar med banor byggda helt utan eller med mycket bristfälliga dräneringssystem lägger därför nu resurser på nedläggande av dräneringsslang eller sättande av brunnar. Många gånger tyvärr akut där vattnet ställer sig och plan för arbetet saknas.

    För att motverka arbete som består i ”brandkårsutryckningar” när det gäller avvattning är det viktigt att göra en rejäl och hållbar plan för avvattningen.

    Så här gör ni:

    ➀ Införskaffa en topografisk karta med minst 1 m ekvidistans över banan och tillrinningsområden.

    ➁ Mät in hela banan med GPS både i markplan och framförallt höjdskillnader
    ner till minst 20 cm ekvidistans.

    ➂ Mät och lägg in alla befintliga dräneringar i kartan.

    ➃ Starta med huvudavloppen. Är de tillräckligt dimensionerade och med fritt utlopp? Kontakta myndigheter vid förändringar.

    ➄ Följ vattenflödet uppåt och kontrollera att stamdräneringar eller diken är
    tillräckligt stora och rensade. 

    ➅ Detaljgranska särskilt utsatta områden och dränera ut dessa enligt någon
    av dessa tre principer:
    • Avskärande dränering med diken
    • Ytavvisning med svackor, brunnar eller öppna vattendrag.
    • Grundvattendränering

    ➆ Det sista steget är att generellt få till torrare ytor på tätare jordar. Här används
    metoder som djupluftning för att spräcka upp en kompakt yta, vertikalskärning, samt framför allt dressning för att få bukt med den alltid förekommande ansamlingen av organiskt material i ytan, så kallad thatch.

    Vid frågor, kontakta SGF:s bankonsulent med dränering och avvattning som specialkunskap:

    Fredrik Seeger
    076-697 67 95
    fredrik.seeger@golf.se

    Skrifter, forskning och försök

    Växtbäddar och avvattningslösningar för sportgräsytor
    Mastersuppsats, Kent Fridell SLU Alnarp. En studie i hur man kan kombinera ökade krav på spelbarhet på sportgräsytor med effektiva metoder för avvattning och att minska exempelvis svampangrepp och överleva en vinter utan skador.

    Fysikalisk analys av golfgreener
    Här beskrivs bl.a uppbyggnad och vattenrörelser i olika greentyper och det ges också exempel på analysmetoder och hur de kanska kan förenklas.

    Golfbanedränering
    Vill ni lära dig mera om hur du skall gå tillväga för att dränera er golfbana finner ni det här. Även intervjusvar från ett antal banor som gjort större banrenoveringar finns med i denna skrift.

    Examensarbeten HGU

    Avvattning av fairway 
    Här beskrivs ett fältförsök med sandinjektioner på fairwayytor på Delsjö Golfklubb vintertid. Resultatet blev ökad infiltration, stabilare gräsytor och en avsevärt förbättrad spelbarhet efter regn.

    Dränering av fairways
    En utredning om vilka ekonomiska och tekniska alternativ som fanns för att förbättra fairwaydränering på Kungliga Drottningholms golfklubb.

    Fill & Drill på green 
    Målet med fill and drill är att få mindre stående vatten och snabb upptorkning av. Det som händer vid dålig dränering eller dålig infiltration är ökad risk för sjukdomar, rotstress och black layer (syrefri miljö). Väldränerad jord värms upp mycket snabbare än våt. Om greenen har en snabb upptorkning blir banan snabbare spelbar. 

    Integrera gamla dräneringar 
    Dräneringar vid nyanläggning av en golfbana är ett måste om den inte byggs på ren sandjord. Vad som bör utnyttjas är gamla täckdikningar om byggnationen ska ske på gammal åkermark. Bekymret kan vara att hitta kartor från gamla dräneringar.

    Slitsdränering av green 
    En undersökning för att undersöka om slitsdränering är effektivt för att transportera bort ytvatten från greener och öka tillgänglighet på golfbanan genom rimlig investering. Felaktig och bristfällig dränering av greener är ett vanligt förekommande bekymmer för golfbanor. Golfklubbar har en begränsad ekonomi för att lösa detta problem. 

    Slitsdränering i gamla greener  
    Att förbättra förutsättningarna för greenkvalitet och samtidigt bli av med överskottsvatten med hjälp av ett grävhjul är en rätt så enkel metod. Man får en bra spelbar yta på golfbanan direkt efter dränering. 

    Vertikaldränering  
    Kan man undvika kvävningsskador på greener med vitgröe? Kan vertikaldränering vara till hjälp? Greenkeepers förmåga att analysera låga punkter på en greenyta och göra rätta åtgärder på hösten är avgörande för greenernas välbefinnande på våren. 

    Vattenkrig
    I det här arbetet beskrivs problematiken att behålla bra vattenkvalité runt en golfbana i ett deltaområde. Särskilt viktigt visar det sig  att hålla öppna diken rena så att upptorkning sker snabbare när vattenståndet sjunker.

  5. Banekonomi
  6. Golfanläggningar har de senaste åren känt av eller drabbats av minskade intäkter i form av lägre greenfeeintäkter, lägre reklam/sponsorintäkter och kanske framför allt av att medlemmar slutar eller byter klubb.

    Orsaken är bland annat att omvärlden ser annorlunda ut och golfare ändrar sitt golfbeteende. Det får till följd att golfanläggningar måste spara för att klara sig i framtiden. Skötsel av en golfbana uppgår inte sällan till mer än 50 procent av hela anläggningens kostnader. 

    När banekonomin är begränsad ställs högre krav på smarta arbetsmetoder, bra hjälpmedel, kompetent personal och lönsamma samarbeten. Behöver man spara pengar gäller det att inte långsiktigt äventyra golfbanans kvalitet!

    Här är några åtgärder för att spara pengar och bli effektivare i banskötsel:

    ➀ Fokusera på rätt delar av spelfältet

    ➁ Se över klipprutiner och klipplinjer 

    ➂ Se över inköpsrutiner, kan ni köpa gödning, reservdelar eller liknande vid annat tillfälle?

    ➃ Ha kontroll på bankostnaderna, som arbetstimmar och bränsleåtgång

    ➄ Använd välutbildad personal eller utbilda och vidareutbilda din personal i banskötsel.

    ➅ Ha en väl genomarbetad skötselplan som stämmer med klubbens målsättning och ambitionsnivå

    ➆ Konkurrensutsätta alla inköp på golfklubben 

    ➇ Istället för att använda vätmedel mot torrfläckar, gör en bevattningsrevision

    ➈ Se till att ha rätt anpassad maskinpark för din bana

    ➉ Följ upp och dokumentera alla skötselmoment för att se om det blir något resultat.

    Sammanfattningsvis finns det mycket man kan diskutera angående banskötselkostnader och vad som kan göras för att spara pengar. 

    Har du några frågor, kontakta SGF:s bankonsulent med banekonomi som specialämne: 

    Carl-Johan Lönnberg
    070-145 47 44
    carl-johan.lonnberg@golf.se

    Examensarbeten HGU

    Sammanslagning av två klubbar 
    Hur blev sammanslgning av två klubbar ur ett banchefsperspektiv. Läs här erfarenheter från när Norrköping och Söderköping golfklubbar gick samman.

    Personal till golfbanan
    Bemanna och behålla. Här presenteras resultatet från en enkätundersökning på Sveriges golfbanor om hur svårt det är att bemanna men också behålla banpesronal. Tips och ideer som förenklar vardagen för en banchef

    Är årsarbetstid något att föredra jämfört med andra arbetssätt?
    Årsarbetstid infördes på den svenska arbetsmarknaden för ett antal år sedan. Här beskrivs främst de ekonomiska aspekterna på denna form av arbetstidsförläggning.

    Bansäkerhet
    En genomgång av säkerheten på Sundsvalls golfklubb och förbättringar av säkerheten då slaglängder för spelare ökat med cirka 30 meter sedan den trånga banan byggdes.

    Driftsekonomi
    Ett hjälpmedel i excel för att beräkna kostnaden för driften av en golfklubb, koncentrerat på stora rörliga kostnader som personal, drivmedel, dress, gödning och bekämpning. Detta verktyg ska vara en hjälp för banchefen att optimera skötselplanen mot kostnader. 

    Driftsekonomi bilaga
    Ett hjälpmedel i excel för att beräkna kostnaden för driften av en golfklubb, koncentrerat på stora rörliga kostnader som personal, drivmedel, dress, gödning och bekämpning.

    Manual inför anställning som banchef
    Nyanställd som course‐manager, banchef? Här är en manual för att komma rätt och göra rätt.

    Verksamhetsplanering bana
    Kungl. Drottningholms Golfklubbs verksamhetsplanering för golfbanan. Den används som styrverktyg då organisationen bestämmer vilka resultat den vill uppnå och sträva efter under perioden. Som grund ligger utvärdering av föregående år samt en undersökning om personalens arbetsmiljö på golfklubben.

     
  7. Bankonstruktion
  8. Under 1980 och 1990-talets golfboom byggdes de flesta banorna i Sverige enkelt, billigt och med låga kvalitetskrav. Att greener blev rätt uppbyggda ansågs som ett prioriterat område och i början av 2000-talet var vi vid målet; att greener skulle byggas enligt United States Golf Association (USGA:s) specifikationer vilket nu också sker i de flesta fall.

    Under den nämnda perioden har dock utvecklingen på bankonstruktionen vad gäller övriga spelytor inte förbättrats i någon större omfattning. Det gör att många banor är i undermåligt skick efter upptorkning på våren eller efter en tids regnande. I det senare fallet ligger greenerna som ”torra” öar, fullt spelbara i ett övrigt genomblött område. Spelsäsongens längd har inte kunnat förlängas enligt intention och många banor har därför bara acceptabel spelstandard under ett fåtal sommarmånader.

    Med detta som bakgrund beslutade Svenska Golfförbundet föra upp bankonstruktion som prioriterat område där resurser ska tillsättas för att hjälpa beställare, arkitekter och banbyggare med råd för att skapa banor med högre kvalitet.

    Målet är att varje anläggning som byggs ska ha greener, tees, fairways och övriga spelytor som klarar högt speltryck hela växtsäsongen. Samtidigt ska största möjliga hänsyn tas till miljöpåverkan under konstruktionen och att banan kan skötas på miljömässigt optimalt sätt efter färdigställande. 

    Har du frågor kring banbyggande, kontakta SGF:s bankonsulent med bankonstruktion som specialområde: 

    Fredrik Seeger
    076-697 67 95
    fredrik.seeger@golf.se

    Skrifter, forskning och försök

    Bygga om helt, delvis eller inte alls 
    Golfbanan – bygga om helt, delvis eller inte alls är en handbok för en golfbanas renovering från Svenska Golfförbundet.

    Byte av gräsarter på greener 
    Kan man med rätt skötsel vända utvecklingen utan att byta grästorven? Det är precis vad golfanläggningar försöker göra med sina skötselprogram. En del har lyckats hålla krypven som det dominerande gräset men vitgröeinslaget är trots allt stort och man uppnår aldrig samma kvalitet som vid nysådd av greenytor. 

    Teekonstruktioner 
    Tee it forward är ett begrepp som anammats på flera banor. Hät beskrivs de olika teekonstruktioner man kan tänka sig med en enklare kostnadskalkyl för var och en av dessa. 

    Bättre greener
    Hur kan vi förbättra våra greener? Det här är en guide som ska hjälpa till att utvärdera de olika faktorer som bestämmer green-kvaliteten. 

    De vackraste idrottsplatserna
    Den här guiden gavs ut som ett led i den kampanj för flera golfbanor som Svenska Golfförbundet startade 1998. Den speglar fortfarande det mesta som behövs kring ett beslut om att bygga en golfbana.

    Golfbanedesign 
    Golfbanedesign handlar om konsten att planera och utforma en golfbana. Den här guiden hjälper dig till att tänka och bygga rätt.

    Greenbyggnad
    Detta faktablad underlättar för golfklubbar och golfbanebyggare att välja rätt material, samt ge praktiska råd vid byggnationen av nya greener och tees. Svenska Golfförbundet (SGF) rekommenderar att denna greenbyggnadsmodell också ska användas i anbudsförfrågan och andra bygghandlingar.

    Så bygger vi en golfbana del 1  
    Första delen av en handbok från Svenska Golfförbundet för planering och genomförande av golfbaneprojekt. Planering, byggande och drift.

    Så bygger vi en golfbana del 2 
    Andra delen av en handbok från Svenska Golfförbundet för planering och genomförande av golfbaneprojekt. Förfrågningsunderlag, miljökonsekvensanalys och litteraturöversikt.

    Examensarbeten HGU

    Våtmarksområde – förplanering
    Stående vatten vid regn på banan? Kan skapandet av ett våtmarksområde vid sidan av banan vara lösningen. Läs här om turerna kring Motala GK arbete för att lösa problemet. 

    Torvade bunkerkanter
    Detta arbete beskriver tillvägagångssätt vid anläggande av tovade bunkerkanter. Från planering till färdigställande. Läs också om hur du sköter dem på bästa sätt.

    Korthålsbana
    Här kan du läsa om hur korthålsbanan på Tjörns Gk blev till, från planering till färdigställande. 

    Bunkerrenovering på Lidingö GK
    Renovering av bunkrar är ett stänndigt aktuellt ämne. I denna skrift beskrives problem med gmala bunkrar, tillvägagångsättet vid renovering och olika liners styrka och svagheter. 

    Renovering & höjning av en fairway
    En blöt fairway renoveras genom att höja hela ytan. läs mer om projektet här. 

    Kalkyl & planering av 5 hål på Sandnäsets GK
    Planering och kalkylering är mycket viktigt innan man går igång med ett golfbanebygge. Här kan ni lära er mer om hur ni bör gå tillväga.

    Korthålsbana – från shaping till Färdig turf
    En korthålsbana byggdes på Lanna Lodge. Läs här hur det gick till.

    Bunkerrenovering på Upsala GK
    Hur går man tillväga och vilka effekter och kostnader är kostnaderna när man byter till vit sand i bunkrarna. Läs här hur arbetet utfördes på Upsala GK.

    Bunkerrenovering 
    Eroderade och vattenfyllda bunkrar är ingen ovanlig syn i Skandinavien. Detta arbete beskriver hur man framgångsrikt kan komma tillrätta med problemet.

    Från skiss till färdig spelyta
    Här beskrivs hur en omfattande renovering av Forsgårdens GK gick till från en masterplan, via budget och sedan utförande av arbetet.

    Konstgräsgreener 
    Konstgräs blir allt mer vanligt förekommande på golfbanor. En konstgräsgreen kräver mindre både i kostnad och tid för skötsel och underhåll, samt kan utnyttjas mycket mer än en naturgräsgreen. 

    Infiltrationsbrunnar
    Syftet med att bygga ett tätt system med infiltrationsbrunnar är att reducera mängden näringsämnen och kemiska preparat ytterligare innan det rinner ut i vattendragen.

    Biomull vid nysådd
    Biomull är billigare gödselmedel än NPK-gödning vid nyetablering av grönytor. Här finns erfarenheter av användningen av biomull (rötslam) som startgödning vid sådd av grönytor på golfbanor. 

    Bygga på torvjordar 
    Kan man bygga en fairway i ”ett omöjligt träsk”? En uppgift för banarkitekt och byggare när Wermdö GCC skulle bygga om delar av sin bana.

    Framtidsstudie - Nacka GK  
    Syftet med studien är att konkretisera tankar på en slutgiltig layout av Nacka Golfklubb inom det markområde golfklubben arrenderar. Studien behandlar möjligheter att dela upp projektet i etapper som byggnadstekniskt hänger ihop och som går att genomföra utan att störa spel.

    Golfbanebyggnation 
    Jag har valt att följa en golfbanas väg från tanke till färdig bana. Banan heter Lycke GK, ligger i Kungälv utanför Göteborg och det är Golf Of Course som har startat upp den med hjälp av banbyggarna HSJ golfanläggningar AB.

    Greenombyggnad 
    Ombyggnation av en golfgreen genom att återanvända befintligt greenmaterial. Renovering/ombyggnation av en puttinggreen, där vi till skillnad från en normal ombyggnation valde att behålla större delen av det befintliga greenmaterialet. 

    Inorganisk mtrl vid greenuppbyggnad 
    Vilken greenuppbyggnad ska man välja? Visst kan vi få mycket hjälp av USGA:s rekommendationer, men är de verkligen rätt för oss i Skandinavien? Finns andra uppbyggnadsmaterial och byggnadsmetoder som passar oss bättre? 

    Träpallisad dammar 
    Hur bygger man en snygg och funktionell damm på golfbanan? I många år har man på Särö Golfklubb haft ett genomgående problem då en damm töms på vatten för bevattning och skapar ett område med sörja av dy. 

    Gabioner som dammkant  
    Gabioner är ett okänt begrepp men säkert har många sett dem. Gabioner är nätkorgar vilka fylls med sten och sedan kan staplas. Gabioner används till stödmurar vid nivåskillnader, erosionsskydd, bullerskydd, beklädnad för betongväggar och som ren dekoration.

    Mängdförteckning vid banprojektering 
    Mängdförteckningen avser uppfylla beställarens behov vid upphandlingen av ett golfbaneprojekt för att undvika onödiga kostnader och tvister. 

    GPS-mätning med helikopter 
    Kan lasermätning vara ett hjälpmedel vid utförande av dränering på golfbanan? Det ger exakt mätning med en centimeters upplösning. En helikopter flyger över bestämda koordinater och mäter mer än 50 000 punkter per sekund vilket på en golfbana motsvarar 10-20 mätpunkter per kvadratmeter.

    Ombyggnad av tee 
    Grannar till golfbanan fick 146 bollar i trädgården bara under en enda säsong. Säkerhetsfrågan fick golfklubben att fundera över en lösning. Det blev att flytta tee.

    Framtagande av Masterplan 
    Vad är en Masterplan och hur tar man fram den? Det är en långsiktig plan för golfbanans utveckling som stämmer överens med klubbens översiktliga mål med verksamheten. Utifrån denna kan analyser göras för att utveckla anläggningen. 

    Konstgräs kostnader & anläggning 
    Vad kostar det att anlägga konstgräs på golfanläggningen? Ljusdals golfklubb om konstgräs på golfbanans övningsområden, kostnader och anläggningsteknik.

    Ombyggnation av korthålsbana 
    För den golfanläggning som vill bygga om en korthålsbana gäller det att kunna besvara några frågor. Varför bygger vi om? Hur finansierar vi? Hur bygger vi om? Vilka krav kan vi ha på materialet vi ska bygga med (såbädden)?

    Handikappanpassat övningsområde
    Att skapa ett handikappanpassad övningsområde ligger verkligen i tiden. Här beskrivs hur Strömsholms GK skapade ett unikt träningsområde för många fler att ta efter.

    Korthålsbana, byggnation & skötsel
    Vetlanda golfklubb har under åren 2013–2015 skapat en fantastisk korthålsbana som komplement till sin anläggning. Denna skrift beskriver varför och hur den blev till samt skötsalaspekter på densamma.

  9. Banskötselhandboken
  10. Banskötselhandboken är Svenska Golfförbundets grundmaterial för skötsel av en golfbana.

    Handboken håller nu på och uppdateras och en del detaljuppgifter stämmer därför inte helt med dagens skötselråd. Boken är dock en bra grund för hur en golfbana bäst skall skötas. Så ladda gärna ner hela eller delar av skriften i väntan på den uppdaterade versionen.

    Kap 2 Golfbanan
    Hur definieras en golfbana? Svaret hittar du här tillsammans med en mängd golftermer!

    Kap 3 Marklära
    Det här är fakta om den mark golfare beträder, uttryck och skötselråd

    Kap 4 Gödselmedel
    Behövs gödselmedel för banan? Här är tips på hur man använder dessa!

    Kap 5 Gräs
    Din guide till alla tänkbara grässorter och vilka som passar till vilken typ av miljö.

    Kap 6 Bevattning
    Avgörande för mängden vatten man ska tillföra en golfbana är kännedom om hur mycket vatten som en gräsyta i god tillväxt förbrukar.

    Kap 7 Dränering
    Nästan varenda golfbana i landet har problem med överskottsvatten. Här finns tips till förbättringar.

    Kap 8 Anläggning
    Här får du bland annat tips och specifikationer för upphöjning av greener och hur man kan undvika ytslitage.

    Kap 9 Skötsel
    En bra uppbyggnad är grunden för att få bra greener. Vanliga fel i greener med problem är: dålig dränering, för fint material i greenerna som medför att vattnet blir stående, för grovt material som medför att både vatten och näring sjunker genom greenbädden för snabbt, för mycket mull.

    Kap 10 Sjukdomar, skador och skadegörare
    I detta kapitel behandlas skador, skadegörare och ogräs, som på ett eller annat sätt påverkar golfbanans kondition och därigenom spelet.

    Kap 10:9 Grässjukdomar
    Hur känner man igen sjukdomar som drabbar gräset på våra golfbanor? Här är en komplett guide med tips om hur man identifierar problem på ett tidigt stadium, samt åtgärdar dessa.

    Kap 11 Maskiner
    För att klara av de höga krav man har rätt att ställa på dagens banskötsel krävs moderna och effektiva maskiner. Driftsäkerhet och hög kvalitet liksom närhet till service och reservdelar är avgörande faktorer vid maskinvalet som du får tips om här.

    Kap 12 Personal
    Grunden för en bra banskötsel är en kunnig och engagerad banpersonal. Man bör sträva efter att ha större delen av personalen anställd på helårsbasis med säsonganställda som komplettering. 

    Kap 13 Försäkringar
    Det åligger styrelsen att tillse att klubben har ett gott försäkringsskydd av sin egendom. Någon styrelseledamot, eller intendent, greenkeeper, bör få som sitt speciella ansvar att bevaka klubbens försäkringsfrågor. 

    Kap 14 Lagar & avtal
    Ett stort antal lagar och bestämmelser påverkar planering, anläggande och drift av golfbanor. I den här guiden redovisas de viktigaste författningarna och mycket mer.

    Kap 15 Ekonomi
    Inom ramen för klubbens målsättning och långtidsplan upprättas årligen en verksamhetsplan som verbalt beskriver vad man skall göra under det kommande verksamhetsåret. Verksamhetsplanen skall bifogas de handlingar som utsänds i samband med årsmötesförhandlingarna.

    Kap 16 Miljö
    Ökad kunskap om rätt skötsel av golfbanor innebär att nödvändig hänsyn till natur- och kulturmiljöfrågor i framtiden kan beaktas vid skötsel av befintliga golfanläggningar och vid planering av nya anläggningar.

    Kap 17 Omvandlingstabeller
    Här hittar du omvandlingstabeller för de vanligaste måttenheterna.

  11. Bevattning
  12. En av de största och dyraste investeringarna som görs på golfbanan är bevattningsanläggningen. Vattnet som används kan vara ytvatten som samlats upp genom dräneringsledningar, diken och bäckar i en bevattningsdamm. Eller att klubben har tillstånd att ta ytvatten ifrån sjöar och vattendrag. Det är väldigt få anläggningar som använder kommunalt dricksvatten att bevattna sina banor med.

    På de flesta banor finns tillgång till bra bevattningsvatten så det räcker för en säsongs förbrukning. Undantag kan vara kustnära anläggningar. Det är viktigt att bevattna spelytor så riktigt som möjligt med hänsyn till bland annat miljö, gräs och spelbarhet.

    Vatten har i huvudsak fyra uppgifter i gräsplantan

    ➀ Vatten deltar i en rad kemiska processer i växten till exempel fotosyntesen.

    ➁ Vatten utgör lösnings- och transportmedel för mineralämnen, kolhydrater och andra substanser i växten.

    ➂ Vatten används för att upprätta trycket i växten så att den inte slokar.

    ➃ Avkylning genom transpiration. 

    Nya framtida direktiv från EU kommer att påverka även vattenuttaget på svenska golfbanor. Därför måste klubben veta hur mycket vatten som läggs på vid varje bevattningstillfälle. Det får ni genom förfinad bevattningsteknik och kunskap.

    Har du frågor om bevattning är du välkommen att kontakta SGF:s bankonsulent som är specialist inom området:

    Fredrik Seeger
    076-697 67 95
    fredrik.seeger@golf.se

    Skrifter, forskning och försök

    Bevattning med hjälp av fuktighetsmätare
    Detta är en beskrivning hur Ombergs GK använder fuktmätare på ett enkelt sätt för att få kontroll över sin bevattning.

    Installationskrav bevattning 2009 
    Vad finns det för kravspecifikationer vid installation av bevattningsanläggning på golfklubbar? Svaret på frågan och grundliga tips får du här.

    Bevattnings-inspektionblankett 
    Blankett för bevattningsinspektion finns här.

    Verksamhetsseminariet bana 2018 dammar
    Banpasset på verksamhetsseminariet 2018 ägnade en stor del av tiden till vatten. Denna presentation tar upp dammar, vattendomar och vattenkvalitet med mera. 

    Examensarbeten HGU

    Byte av styrsystem till bevattningen
    På Kallfors Golfbana har det gjorts en grundlig renovering och uppgradering av bevattningssytemet. Här hittar du tips och ideer som kan vara värdefulla vid förbättringar av din bevattningsanläggning

    Mindre vattenåtgång med Zeolit
    Kan man minska vattenbehovet med hjälp av det vattenhållande jordförbättringsmedlet Zeolit. Här redovisas resultaten av ett demoförsök

    Vatten till golfbanor
    Hur får vi tag på bevattningsvatten till våra golfbanor? Detta arbete tar verkligen ett helhetsgrepp i frågan. Samtliga källor till vattenförsörjning och dess för-och nackdelar beskrivs här.

    Kartläggning av bevattningsanläggning
    Gräppås GK:s bevattningssystem börjar bli gammalt och omodernt. Dokumentation saknas beträffande exakt kunskap om var ledningar och dräneringar finns. Målsättningen med detta arbete var att:
    1. Säkerställa att utveckling av banan kan ske med liten risk för att rör etc grävs av vid misstag.
    2. Säkerställa erfarenhetsöverföringar vid generationsväxlingar och andra förändringar.
    3. Lära sig nya tekniker och metoder som utvecklar klubben.

    Flytt av spridare på tees
    Hur mycket bättre täckning och mindre vattenåtgång kan man uppnå med att flytta spridare för att optimera bevattningen?

    Byte av spridare
    Finns det incitament för att byta ut spridare mot moderna innan de går sönder?
    Är nya moderna spridare verkligen så pass mycket bättre?

    Bevattning - Bevattningsrevision 
    Bevattningsmängder och bevattningstidpunkter måste anpassas till gräsets behov, jordens egenskaper och väderlek. Ett bra resultat av bevattningen förutsätter kunskaper om gräsarters behov av vatten under olika utvecklingsstadier, om jordarnas vattenhållande egenskaper och om rotdjupet.

    Tre bevattningstrategier i praktiken 
    Hur kan vi vattna med optimal mängd vatten utan att kvalitén blir lidande. Här testas tre olika bevattningsstrategier för att se vilken som ger bäst resultat på Troxhammars GK.

  13. Course set-up
  14. Course set-up är i korta ordalag hur du presenterar dina ytor för golfaren. Det innefattar allt från enkla faktorer som välskött och välputsat teeområde till lite klurigare faktorer som kontinuerlig klippstil och regelrätta pinnplaceringar.

    Målet med course set-up är att alltid kunna presentera sin bana på ett trevligt och tillmötesgående sätt för golfaren.

    Har du frågor eller behöver hjälp med att förbereda din bana inför en tävling, kontakta SGF:s bankonsulent som är expert inom området:

    Håkan Blusi 
    072-083 67 06
    hakan.blusi@golf.se

    Examensarbeten HGU

    Golfvagnar på greeen: Fördel eller fördärv
    I Australien är det fritt fram att dra golfvagnar över green. Är de galna eller har de kommit på något inte vi vet. Här redovisas ett försök där man testat på vilket sätt detta påverkar belastning och tidsåtgång på greener.

    European Championship - förberedelse inför en stortävling
    Hur förbereder en klubb för ett Europamästerskap? Vad sköts annorlunda under EM-veckan kontra en vanlig vecka? Hur mycket extra personal samt ideella kommer att behövas under mästerskapet?

    Kortare rondtider
    Kan man med hjälp av förändringar i design, banskötsel och svårighetsgrad förändra speltempot på våra banor. Läs här resultatet av en litteraturstudie i ämnet.

     

  15. Gräs och golfbanans övriga växter
  16. Kunskap om olika gräsarters skötselkrav är extremt viktigt inom modern banskötsel. Enkelt uttryckt får ni på anläggningen det gräsbestånd ni har beroende på hur det sköts.

    En nyrenoverad green sådd med krypven där det tidigare var vitgröe, omvandlas snabbt tillbaka till vitgröe om inte skötseln anpassas till det nya gräset. Det finns ett antal val vad gäller gräsarter och sorter såsom krypven, rödsvingel, rödven, brunven och vitgröe samt blandningar av dessa som kan ge fantastiska spelytor bara man lär sig att sköta dessa rätt.

    Nya sorter kommer hela tiden på marknaden. De har ofta bättre egenskaper än de äldre sorterna, men är inte alltid anpassade till vårt klimat. Innan ni väljer en art/sort på din anläggning vid ny- eller hjälpsådd är det klokt att först ta reda på var de provats ut och hur de stått sig i konkurrensen.

    Vid frågor kring gräs, sådd och övrig växtlighet kontakta SGF:s bankonsulent som är specialist inom området:

    Peter Edman
    070-266 56 86
    peter.edman@golf.se

    Skrifter, forskning och försök

    Krypvenssorter till greener i Skandinavien
    Vilken sort av krypven skall jag välja till green för ny- eller hjälpsådd. Denna sortguide (2015) ger dig svaret utifrån det skandinaviska försök som pågått sedan 2003.

    Artikel om gräsval  
    Det finns många intryck att ta hänsyn till när man som banansvariga i en golfklubb skall välja gräsarter och sorter till de nya greenerna. Här är en bra genomgång av frågeställningar.

    Brist och överskottssymton på gräs 
    Här en guide till ”sjukdomsinsikt” och brist- respektive överskottssymptom för gräs. De vanligaste bristerna orsakas av kväve, kalium och magnesium. Tillfälliga brister uppkommer av fosfor, svavel, kalk och mangan. 

    Brunvensseminarie Finland 2010
    Rapport från STERF:s seminarium ”Best management practices for velvet bentgrass on golf course putting greens”, Hyvinkää, Finland 16-18 juni 2010.

    Gräsnyckel 
    Knep för att identifiera gräs får du genom den här bestämningsnyckeln. Identifieringen bygger på ett antal motsatsförhållanden, där man steg för steg väljer mellan erbjudna alternativ.

    Gräsarter lämpliga på golfbanan 
    Här får du fakta för igenkänning av de för golfbanor mest lämpade gräsarterna.

    Krypven vs. vitgöre 
    Vad som genom åren varit det största problemet med krypven, och andra typer av ”ädlare” gräs har varit svårigheten att hålla vitgröe (Poa Annua) borta från greenytorna. 

    Är rödsvingel ett alternativ på våra golfgreener  
    Rödsvingel lanseras allt oftare som ett bra alternativ på golfbanornas greener i det skandinaviska klimatet. Läs mer om varför.

    Examensarbeten HGU

    Sådd av rajgräs på green
    Kan man genom stödsådd/hjälpsådd med grässorten Barolympic, tillhörande gräsarten Engelskt rajgräs, skapa bättre greenkvalité under perioder på året då vitgröe är generellt svagare?

    Rödsvingelns konkurrens mot vitgröe (Poa Annua)
    Hur väl klarar rödsvingel av att stå emot invandringen av vitgröe och vilka är de bästa skötselåtgärderna för att hindra vitgröen att ta sig in i ett rödsvingelbestånd? 

    Stödsådd med krypven
    Är det möjligt att få synbart resultat av stödsådd av krypven sort PureDistinction och CrystalBlueLinks i befintliga blandgreener (Krypven/Poa). Denna skrift ger svaret på frågan.

    Brunven i greener 
    Vilket gräs passar bäst – rödsvingel, brunven, krypven eller rödven? Det är en återkommande fråga vid nysådd av en green. 

    Förgro i frö
    Det här är en undersökning om hur en golfklubb kan få greenfröet att gro snabbast och till lägsta pris. I detta fall har vi använt  Penn-A1. 

    Greengräsförsök Halmstad GK 
    En sammanställning av FoU-gruppen Hallands försöksplan; ”Gräsarter och sorter till green” utfört på Halmstad Golfklubb. 

    Gräsförsök Isabergs GK 
    Syftet med gräsförsöket är att i möjligaste mån utvärdera olika gräsarters/fröblandningars egenskaper vad gäller rotdjup, övervintringsförmåga och skottäthet. 

    Kärrgröe i Norrland 
    Försök med att så greener med Kärrgröe för gräsval på Boden golfklubbs greener. Är detta ett gräs för oss, ett gräs som kan hjälpa oss i strävan att få greenerna att överleva vintern?

    Resan mot rödvingelgreener 
    Fördelar med svingel är att den kräver mindre skötsel, kan klippas något högre, mer motståndskraftig mot sjukdomar, kräver mindre vatten och mindre gödning vilket är optimalt med tanke på kväveläckage ut i havet.

    Rödvingel vs vitgröe skötselkostnader 
    Det här arbetet kan vara ett bra hjälpmedel för golfklubbar och greenkeepers i Sverige som funderar på vad det kan kosta att sköta gamla vitgröegreener jämfört med USGA-uppbyggda rödsvingelgreener.

    Sortförsök flerårig vitgröe
    Vitgröe (Poa Annua) betraktas ofta som ett ogräs. Det finns dock ytor där vitgröen är ett önskat gräs, nämligen på många golfgreener främst i norr. Andra gräsarter som används på greener har svårt att klara hårda vintrar.

    Stödsådd med rödsvingel  
    Banans greener såddes med en blandning av rödsvingel och rödven, med störst procent svingel i blandningen. Men de senaste tio åren har rödvenen tagit överhanden på greenerna. 

    Trampgröe vs vitgröe 
    Fältstudier på Idrefjällens golfklubb där grässorterna trampgröe och vitgröe ställdes mot varandra.

  17. Mark och växtnäring
  18. Markens och växtnäringens betydelse för en golfbanas kvalitet får inte underskattas. Markförhållandet på golfbanan påverkar i hög grad tillgång på växtnäring, vatten, syre och temperatur. Fyra nödvändiga faktorer som påverkar möjligheten för en planta att växa.

    Glädjande är att markens fysik och kemi numera prioriteras högre när golfbanor anläggs och renoveras. Att växtnäring har stor betydelse för gräset har länge varit väl känt. Men samtidigt har också många sanningar kring dess påverkan passerat förbi eller levererats av en rad olika källor.

    Växtens mineralnäringsbehov vid den aktuella situationen är inte en lätt diagnos att ställa. Dessutom lanseras kontinuerligt ny kunskap kring växtnäring vilket ställer stora krav på banchefens kunskap.

    Teknologin är på frammarsch. Från fokus på traditionell jordgödning är branschen nu framme i analyser kring avancerad bladgödsel. Hög kunskap om mark- och växtnäringslära skapar bättre möjligheter för hög spelkvalitet och miljöoptimerad banskötsel.

    Finns frågor och behov av hjälp inom ämnet mark och växtnäring, kontakta någon av SGF:s bankonsulenter som är specialistutbildade i ämnet.

    Peter Edman
    070-266 56 86
    peter.edman@golf.se

    Henrik Norén
    070-815 75 09
    henrik.noren@golf.se

    Skrifter, forskning och försök

    STERF Handbok Primo Maxx 

    Examensarbeten HGU

    Zeolit-växtnäring
    Förbättrar Zeolit en greens förmåga att håla näring? Läs här om ett test som gjorts för att reda ut om mängden näring kan minskas med hjälp av detta jordförbättringspreparat.

    Blir greener sämre med lantbruksgödning?
    En evig fråga är huruvida olika gödselformer ger olika resultat på greener. Här redovisas ett demonstrationsförsök med enbart lantbruksgödsel, d.v.s. en enklare och billligare gödselform i jämförelse med mer specialiserat gödsel.

    Tillväxtsreglering - kväveförbrukning & Primo maxx
    Här beskrivs hur man kan använda teorierna bakom Growth Potential och Growth Day Degree för att skapa en gödselplan mer anpaasad till plantans behov. här tas också upp Primo maxx påverkan på detta upptag och vilka effekter det får på gräsbeståndet.

    Zeoliter i grönyteskötsel
    Zeolit är en mineral som bildas naturligt vid vulkanisk aktivitet. Materialet har en stor förmåga att hålla vatten då det är poröst. Kan detta material förbättra förhållandena för gräs på greener?

    Zeoliter
    Kan greener och tees byggda med för genomsläppligt material bli bättre med Zeolit. Läs här hur preparatet lades ut och vilka resultat som försöket gav.

    Ökad spelbarhet med hjälp av Compost Tea
    Compost Tea är ett samlingsnamn för bakterier och svampar utvunna ur kompost genom uppblandning i vatten.Förbättrar dessa mikroorganismer förhållandena i jorden och ger det en bättre spelyta under säsongen. Läs här om ett demoförsök som gjordes på Sankt Jörgens GK.

    Zeolit MCP: nytta eller ingen nytta
    Gör Zeolit någon nytta vad gäller en greens vatten- & näringshållande förmåga. här presenteras resultat från ett demoförsök med MCP Zeolit.

     

    Effektiva mikroorganismer 

    Gödsling med aminosyran Arginin 

    Kompost te 

    Växtens mineralnäringsbehov

  19. Maskiner
  20. För att sköta en golfbana på bästa sätt behövs ett antal maskiner och redskap för olika skötselmoment. För att klara de höga krav som kan ställas på modern banskötsel krävs det samtidigt att maskinerna är moderna och effektiva.

    Driftsäkerhet och hög kvalitet liksom närhet till service och reservdelar är helt avgörande faktorer vid maskinvalet. En komplett maskinpark på en 18-håls golfbana kostar i dag cirka två till fyra miljoner kronor.

    Trenden är att maskiner generellt blivit mer tekniska och moderna i sin uppbyggnad och konstruktion. Många är utrustade med bränslealternativ som el, bensin och diesel. Klippmaskiner kan vara utrustade med hybriddrift av klippenheterna, en elmotor driver klippenheten i stället för en hydraulmotor. Det sättet är bättre både för ekonomin och miljön samt undviker eller minimerar hydraulläckage på golfbanan.

    En annan trend är att hyra olika specialmaskiner eller redskap för något tillfälle eller projekt som skall göras. Då slipper ni investera i en maskin för dyra pengar som inte används så mycket. Det är vanligast att hyra olika luftare, dräneringsmaskiner och stubbfräsar.

    Vid val av maskiner eller redskap till en golfbana bör ni ta hänsyn till en rad faktorer. Några råd som bör diskuteras vid maskinvalet:

    ➀ Behov
    ➁ Användningsområde
    ➂ Konstruktion
    ➃ Ekonomi
    ➄ Service och reservdelar
    ➅ Arbetsmiljön
    ➆ Förarvänlighet

    Vill ni ha hjälp med rådgivning kring inköp eller få tips om hur ni maximerar er maskinpark? Hör av er till SGF:s bankonsulent som är expert i ämnet:

    Carl-Johan Lönnberg
    070-145 47 44
    carl-johan.lonnberg@golf.se

    Examenarbeten HGU

    Lär dig mer om vad du bör tänka på när du köper en maskin:

    Avtal, inköp, leasing

    Bottenblad av tungsten 

    Effektiva klipprutiner  

    Energihantering maskiner 

    Hyra vs. köpa maskiner  

    Klippa gräs  

    Klipptåg  

    Klipptåg 6X6-modellen 

    Kostnadseffektiv maskinpark 

    Leasa maskiner  

    Leasa eller köpa maskiner  

    Mönsterklippning av fairway  

    Planering av maskinhall  

    Singelklippning 

    Skillnader i reservdelspriser  

    Släpvinkel vs. rundslipning 

    Vikten av välslipade klippaggregat  

  21. Miljöarbete
  22. Allt från golfens miljöpåverkan via olika certifieringssystem till större vattensalamanderns förekomst på golfbanan finns samlat på den här sidan.

  23. Spelbarhet
  24. Spelbarhet är samlingsnamn för den kvalitet ni eftersträvar för samtliga ytor på er golfbana. Några av de större områdena inom spelbarhet är maskinskötsel, ärlig och jämn bollrull samt rätt stimpvärde för greener.

    Att alltid försöka jobba med nyslipade och välskötta maskiner är lika viktigt som att eftersträva ett jämnt stimpvärde över samtliga greener. Det är först när ni lärt er att jobba med banans samtliga faktorer på ett framgångsrikt sätt som ni kan nå en hög spelbarhet.

    Vill ni veta hur ni kan förbättra just er banas spelbarhet? Kontakta SGF:s bankonsulent som är specialutbildad i ämnet:

    Carl-Johan Lönnberg
    070-145 47 44
    carl-johan.lonnberg@golf.se

    Examensarbeten HGU

    Spelbarhet för alla
    Hur kan vi med större eller mindre förändringar göra våra golfbanor mer intressanta och roligare att spela. Sankt Arilds GK har påbörjat ett arbete med just detta och framgångsrikt höjt spelupplevelsen samtidigt som banan föskönats.

    Hur får man en bra spelbar högruff
    Högruffen kan vara gles vacker och böljande. Men också tjock, tät och omöjlig att hitta bollen i . Läs mer om hur skötseln av ruffen kan påverka spelbarheten.

    Spelkvalitet - är den mätbar eller subjektiv
    Vad är god spelkvalitet? för att söka svaret på den frågan gjordes en undersökning på Ullna GK för att utröna svaren på frågan. Här handlar det om greeners snabbhet, färg m.m men också helheten på anläggningen från bemötande till maten i restaurangen

    Skötsel kontra spelbarhet
    Hur mycket tid behöver läggas på skötsel utan att äventyra spelbarheten på en golfbana? Det finns ett antal faktorer som kan tänkas påverka denna spelbarhet. Dessa nämns här.

  25. Vatten på golfbanan
  26. Golfbanan är en anläggning som berör vatten på många olika sätt, exempelvis som bevattningdammar, våtmarker, recipient för dräneringsvatten med mera.

    Själva bevattningen som de flesta tänker på, avhandlas här.

    För att kunna bevattna banan krävs en vattenkälla. Vattnet som används kan vara regn- eller dräneringsvatten med mera som samlats upp och lagras i dammar på anläggningen. Andra anläggningar kan använda ytvatten från sjöar och vattendrag och några få använder grundvatten.

    Att kunna ta ut vatten och använda till bevattning omgärdas av en hel del regler. Olika varianter av uttag, ställer olika krav från myndigheterna. Allt ifrån vattenuttag som kräver enkel kontakt med myndigheter till ansökan om tillstånd eller vattendom.

    Har du frågor om vatten är du välkommen att kontakta SGF:s bankonsulent som är specialist inom området:

    Peter Edman
    070-266 56 86
    peter.edman@golf.se

    Skrifter, forskning och försök

    Vattendom och golfbanor – faktablad
    Materialet visar några exempel på vattenuttag, vilka olika lagar och regler som gäller samt vilka myndigheter och instanser man skall vända sig till. Det finns också ett exempel på hur processen för att få en vattendom kan gå till.

    Att säkra vattentillgången på golfbanan
    Ett examnesarbet från HGU av Anders Degling.

    Informationsträff om vattenförsörjning

    Den 12 mars 2019 anordnades ett halvdagsmöte på Sollentuna GK om vattenförsörjning på golfanläggningen – ett extra angeläget ämne efter sommartorkan 2018.

    Träffen handlade om hur klubben kan gå tillväga och vilka kontakter som bör tas för att säkerställa vattenförsörjningen till golfbanan. Medverkade gjorde Peter Edman och Henrik Norén, bankonsulenter på SGF, samt experter från Länsstyrelsen i Stockholm.

    Ta del av presentationen från Länsstyrelsen

  27. Vildsvinsskador
  28. Skador efter vildsvin är ett kostsamt, tidsödande och ökande problem på svenska golfbanor. Den enda åtgärd som fungerar mot vildsvinens intrång och skador på banan är ett stabilt, tretrådigt elstängsel. Att skjuta av stammen vid golfbanan kan minska beståndet lokalt, men är ingen säker lösning eller garanti från att slippa besök på banan.

    För mer information om vildssvinskador samt kostnad, uppsättning och skötselkrav kring vildsvinsstängsel – klicka här.

    Tips: Avtalspriser hos Granngården

    Granngården har tagit fram ett paket med förmånliga avtalspriser för Golfsverige just på viltstängsel. För att ta del av rabatterna som gäller för alla anläggningar anslutna till Svenska Golfförbundet, fyll i ansökan om företagsavtal som du kan ladda ner här.

  29. Växtskydd
  30. Direktiv från EU kommer i framtiden att påverka användningen av kemiska växtskyddsmedel på svenska golfbanor. I vårt klimat är snömögel den svamp som orsakar mest skada. 

    Branschen jobbar för högtryck med att få tillgång till "rätt" kemiska växtskyddsmedel med effekt mot förekommande sjukdomar och ogräs, samtidigt som dessa ska ha "minsta möjliga" påverkan på omgivande miljö.

    Utöver mer miljöanpassade kemiska alternativ är det viktigt att fortsätta utveckla och sprida kunskap om skötselmetoder för att minska växtskyddsproblemen, samt att ligga i framkant gällande undersökandet kring biologiska alternativ för växtskydd.

    Om ni vill ha råd och stöd kring växtskyddsmedel, tveka inte att kontakta SGF:s bankonsulent som är expert inom området:

    Peter Edman
    070-266 56 86
    peter.edman@golf.se

    Skrifter, forskning och försök

    Checklista – så uppfyller du miljökraven på golfbanan

    Detta material visar, på ett enkelt sätt, vilka skyldigheter och regler som gäller vid skötsel av golfbanan. Checklistan med åtgärdsplanen kan användas för att dokumentera och samtidigt få en årlig revidering av verksamheten. Som bilagor till checklistan bifogas färdiga blanketter för journalföring och ansökningar till myndigheter även färdiga exempel och instruktioner. Dessa kan användas för att förbättra och förenkla klubbens miljöarbete. 

    Godkända växtskyddsmedel för golfbanor
    Här hittar du aktuella godkända växtskyddsmedel för din golfanläggning.

    Snömögel
    Varför får man snömögel? Vad gynnar denna skadesvamp och hur kan man förebyggande skydda sig mot den? Här får du några svar.

    Vilka svampbekämpningsmedel ska vi använda och hur många bekämpningar är nödvändiga
    Här diskuteras utifrån ny nordisk forskning vilka skadesvampar som står för de flesta vinterskadorna på våra greener och behovet av bekämpningsmedel mot dessa skadegörare.

    Inducerad resistens mot Snömögel (Microdochium nivale) 
    Kan vi stärka plantans egenförsvar mot skadegörare? I ett STERF-projekt pågår försök med en petroleumprodukt vid namn Civitas för att utröna om denna kan förbättra plantans immunförsvar.Här presenteras hur och varför detta är intressant för att finna nya vägar att bekämpa främst skadesvampar på gräs för sportytor. 

    Examensarbeten HGU

    IPM - Integrerat växtskydd
    Läs hur St Lundby GK jobbar med integrerat växtskydd och på så sätt minimerar användandet av växtskyddsmedel på äldre jordgreener.

    Spökgräs
    Etiolated Tiller Syndrom eller spökgräs är ett ganska vanligt fenomen som är mycket litet beskrivet i litteraturen. Denna skrift är den första på svenska som beskriver vad spökgäs är för något, varför det uppstår och åtgärder för att komma tillrätta med problemet.

    Dollar Spot
    Kan man hålla Dollar Spot borta utan att använda fungicider? Varför finns Dollar Spot i södra Sverige? Fungerar vältningen mot Dollar Spot? Om man väl har fått Dollar Spot, Kan man få bort det utan att använda fungicider? Hitta svaren här.

    Svampsjukdomen Thatch Collapse
    En förhållandevis ny och ganska okänd svamp har dykt upp på greener runtom i landet. Här beskrivs svampens biologi och vilka åtgärder som står till buds för att hantera den.

    Tistlar i ruff - mekanisk bekämpning
    Ett stort problem sedan många år för de som vill ha högruff är tistlarnas utbredning. Läs om hur vi med hjälp av mekanisk bearbetning kan minska förekomsten av detta ogräs. 

    Algbildning på krypvensgreener 

    Algmedel i dammar 

    Fosfit mot svampangrepp 

    Försök med Primo Maxx 

    Kampen mot silvertrådmossa 

    Mossa i krypvengreener 

    Försök med Algomin Mossa

    Reducering av mask på fairway 

    Silvertrådmossa 

    Skadedjur på golfbanan 

    Varför har silvertrådmossa ökat på greener 

    Säkerhetsdatablad och bruksanvisningar 

    Amistar säkerhetsdatablad 2009 

    Amistar bruksanvisning 2009 

    Banner maxx 

    Binab säkerhetsdatablad

    Headway 

    Medallion 

    Merit Turf 

    Primo MAXX säkerhetsdatablad

    Sportak EW etikett 2009 

    Sportak EW produkt info 2009 

    Sportak EW säkerhetsdatablad

    Starane 180 etikett 

    Starane 180 säkerhetsdatablad

    Sumi Alpha SE säkerhetsdatablad

    Tomahawk 180 säkerhetsdatablad

    Trianum etikett 

  31. Övervintring
  32. Golfbanor drabbas i olika omfattning av vinterskador och varierar dessutom mellan åren. Svampskador som snömögel och skador i form av frystorka drabbar några, andra har stora problem med övervintringsskador orsakade av is.

    Olika gräsarter har olika förutsättningar för att klara stressen som kan uppstå under vintern. Här finns anledning att fundera över valet av gräs på banan. Förebyggande miljö- och skötselåtgärder som gynnar en god härdning av gräset under hösten, är viktiga faktorer för att minska risken för skador. Det kan handla om tillräcklig tillgång till solljus under hösten eller bra gödselstrategi. För att förhindra problem med isskador är vintertäckning ett alternativ i delar av landet.

    För rådgivning kring övervintring och vintertäckning, kontakta SGF:s bankonsulent som är specialutbildad inom området:

    Håkan Blusi
    072-083 67 06
    hakan.blusi@golf.se

    Skrifter, forskning och försök

    Hjälpsådd av vinterskadade golfgreener i praktiken – slutrapport

    Annual report winter covering 2008 2009 

    Annual report winter covering 2007-2008 

    Artikel Greenbladet - Minner Vavrek 

    Artikel Greenbladet - Resultat vintertäckningsförsök 

    Artikel Greenbladet Vintertäckning 

    Jim Skorulski USGA - seminarie 

    Utvärdering av vinterskador i vitgröe- och krypvengreener 

    Vilka gräs har bäst övervintringsförmåga
    Med bakgrund av de försök Bioforsk i Norge har gjort på olika gräsarter diskuterar Trygve Aamlid med flera om vilket gräs som klarar vinterns påfrestningar bäst. 

    Vinterskador - en komplicerad sak
    Här beskrivs hur komplext hela vinteröverlevnadsproblematiken är. Allt ifrån gräsart, ljus och temperaturnivåer, snö och is till de olika skador som kan orsaka gräsdöd beskrivs kortfattat här.

    Vinterskador - Dött eller grönt på våren?
    Här redovisas resultaten från år ett i ett 3-årigt gödslingsförsök under nordiska förhållanden för att utröna vilka gödslingsnivåer som ger bäst överlevnad

    Vinterspel på ordinarie greener & tees 

    Vintertäckning 

    Vårtäckning 

    Vinterskador på golfgreener - litteraturstudie 

    Examensarbeten HGU

    Invintringsmetoder före vintertäckning
    • Påverkar luftning av green innan vintertäckning?
    • Påverkar dressning av green innan vintertäckning?
    • Påverkar gödsling av green innan vintertäckning?

    Varför vintertäcker vi inte?
    Frågan ställs av en banchef i norra Sverige som redovisar erfarenheter efter en vinters täckning. Allt går inte som det var tänkt men flera positiva effekter kunde ändå dras.

    Vinteröverlevnad i norr
    Olika tekniker med hålpipning, dressning och täckning av greener på en bana i Norrland. Vilken metod fungerade bäst?

    Bättre kontroll under vintertäckningsduken
    Med hjälp av mätning av syre- & koldioxidhalten under en vintertäckningsduk kan ge oss svaret på hur gräset reagerar under vintern.

    Djupluftning av greener på våren
    I Norrland finns problem med att isbränna har tagit greener, vilket betyder att man måste hitta optimala metoder för att få gräset att etablera sig, slippa thatchbildning, med mera. Så här har Sollefteå GK gjort.

    Temperaturtest av täckdukar till golfgreener 

    Vintertäckning av golfgreener 

    Vintertäckning av greener  

    Vintertäckning från Nord till Syd

    En undersökning av vem vintertäckningen är till för och för- och nackdelarna med vintertäckning baserat på geografi och resurser.

    Vårtäckning av greener  

    Vårtäckning & frystorkeförsök 

    Vårtäckningsdukar - temperaturtest 

Relaterade länkar

  1. Banarkitektorganisationer
  2. FSGA - Adresslista 2015 (pdf)

    Föreningen Svenska Golfbanearkitekter (FSGA)

    Föreningen bildades 1988 och är en ideell sammanslutning av i Sverige, Norge och Danmark verksamma golfbanearkitekter.

    Föreningens mål är att främja utvecklingen av golfbanearkitektur, verka för högsta möjliga kvalitet vid banans utformning, konstruktion och driftanpassning, fastställa etiska regler och ålägga medlemmarna ett ansvarsfullt uppträdande vid utövning av golfbanearkitekturverksamheten, tillvarata och bevaka både golfbanearkitekternas och kundernas intressen.

    Vidare anordna sammankomster för diskussion av samtliga aspekter rörande golfbanors utformning, konstruktion och skötsel, bistå forskning och utveckling i ämnen som rör golfbanearkitektur och samarbeta med liknande föreningar för upprätthållande av en förstklassig professionell service i utövningen av banutformning, bankonstruktion och banskötsel.

    Ta kontakt med ordförande Johan Henrikson, 070-752 46 63 eller
    johan.henrikson@golfengineers.com

    Övriga organisationer

    ASGCA - Amerikanska föreningen

    EIGCA - Europeiska föreningen

  3. Forskning banskötsel
  4. Golf- och greenkeeperorganisationer
  5. Skrifter