Aktuellt om banskötsel

Nästan alla verksamheter producerar någon form av farligt avfall, till exempel elektronik, lysrör och olika färg- och kemikalierester – så även golfanläggningar. Farligt avfall kräver särskild hantering eftersom det kan vara till exempel brandfarligt, frätande eller giftigt för människor och miljö.

Vad är nytt för golfklubben?

Verksamheter som lämnar ifrån sig, behandlar eller på annat sätt hanterar farligt avfall har sedan länge varit skyldiga att löpande anteckna och dokumentera hanteringen – så kallad anteckningsskyldighet. Från och med 1 november 2020 utökades denna skyldighet.

Den stora skillnaden är att företag och verksamheter nu ska rapportera in antecknade uppgifter om farligt avfall i ett nytt nationellt avfallsregister hos Naturvårdsverket. Tidigare behövde uppgifterna bara finnas sparade hos varje verksamhet och kunna visas upp på begäran av tillsynsmyndigheter.

Vad behöver golfklubben göra?

Anteckna och dokumentera löpande uppgifter om mängder och typer av farligt avfall i kronologisk ordning. Senast två arbetsdagar efter påbörjad transport eller bortforsling av farligt avfall ska klubben rapportera i avfallsregistret, bland annat följande information:

► Typ av farligt avfall med avfallskod*

► Mängd i kilogram (får uppskattas om våg saknas)

► Din verksamhets CFAR-nummer från SCB:s företagsregister

► Uppgifter om din verksamhet, t.ex. kontaktuppgifter och organisationsnummer

► Vem som fraktat avfallet, inkl. dennes organisationsnummer

► Till vem avfallet transporterats, inkl. dennes organisationsnummer

Kom ihåg! Om du ska transportera ditt eget farliga avfall behöver du anmäla det eller få tillstånd från din länsstyrelse.

Vem ska rapportera i avfallsregistret?

Alla verksamheter i Sverige, oavsett storlek, som:

✔ producerar farligt avfall

✔ transporterar farligt avfall

✔ tar emot farligt avfall i insamlingsverksamhet

✔ mäklar eller handlar med farligt avfall

✔ behandlar farligt avfall

Relevanta länkar

Till avfallsregistret

Läs mer om de nya kraven hos Naturvårdsverket

Ladda ner Naturvårdsverkets informationsbroschyr

* Avfallskoden är sexsiffrig och markerad med asterisk (*) om det är farligt avfall. Vilken avfallskod du ska välja beror på avfallets ursprung och egenskaper. Du hittar dem antingen i bilaga 3 till Avfallsförordningen (2020:614) eller under avsnitt 13 (EWC-kod) i olika produkters säkerhetsdatablad. Läs mer om klassificering och avfallskoder hos Naturvårdsverket.

De biologiska växtskyddsmedlen Binab TW WP (reg.nr 4420) och Mycostop (reg.nr. 4295) är borttagna från listan och får inte längre användas, lagras eller bortskaffas, så se till att dessa produkter inte finns kvar i ert förråd.

Dessutom har godkännandena för det biologiska växtskyddsmedlet Prestop och fungiciden Medallion TL upphört. Prestop får inte användas, lagras eller bortskaffas efter 31 januari 2022. Sista datum för användning av Medallion är 30 april 2022, men vi inväntar just nu besked från Kemikalieinspektionen om ett eventuellt förlängt godkännande. 

Ladda ner listan över godkända växtskyddsmedel

Fyra forskare från det norska forskningsinstitutet NIBIO har skrivit en artikel om vinterförberedelser för STERF:s räkning.

Råden är i allra högsta grad användbara även på svenska förhållanden och därför har vi gjort en svensk översättning. Här följer en kort sammanfattning av artikeln. Längst ner kan du ladda ner den som PDF. 

Stäng banan i tid!

Fler golfrundor betyder ökat slitage och kompaktering av rotzonen på greener, tee och fairways. Från flera klubbar har det rapporterats om slitna spelytor efter rekordåret 2020. De kommer troligtvis inte hinna läka ihop före vintern.

Rådet är därför att stänga banorna efter höstlovet, trots milt väder med sommarförhållanden i vissa delar av landet.

Härdning av gräset

Ju längre vi belastar spelytorna med en massa trafik, desto mindre chans får greenerna att självläka skador innan växtligheten avtar och gräset går in i härdningsfasen. Särskilt nu när mängden dagsljus minskar och dygnsmedeltemperaturen sjunker. 

När dygnsmedeltemperaturen går under 7–8 °C går gräset nämligen in i härdningsfasen. Fotosyntesen fortsätter, men kolhydraterna (sockret) som produceras används inte längre till reparation och tillväxt. I stället lagras det i tillväxtpunkten och i de underjordiska utlöparna som ett slags matreserv under vintern.

Stäng av och förbered greenerna inför vintern

Det största temat i artikeln är tips och råd kring vad som bör göras och undvikas på greenområdet under hösten fram tills vintern sätter in. 

Läs hela artikeln på svenska

Originalartikeln på norska

Vi är inne i en viktig period på våra golfbanor just nu. Vinterförberedelserna är redan klara på många golfanläggningar och många har stängt ner sin verksamhet.

Dock slutar inte jobbet med att förbättra eller utveckla golfbanan. Det är nu man verkligen kan börja jobba med andra åtgärder som gör banan ännu bättre till nästa år.

Här är några yttre betingelser som är viktiga för att förbättra gräsets kvalitet inför 2021.

Snömögelsvampen är som mest aktiv vid låga temperaturer, som nu under hösten och på otjälad mark under vintern. Alla gräsarter kan bli angripna, men vitgröe är den svagaste arten vad gäller snömögel. Även ven och svingel kan drabbas hårt om växtförutsättningarna är begränsade.

Vad är då bäst att göra just nu, och vad är viktigt att tänka på långsiktigt? Här kommer sex saker att hålla koll på.

1. Solljus

Gräset behöver minst fem timmar solljus per dygn för att bygga starka celler som står emot angrepp av svamp. Solljuset torkar upp ytan och gör gräset mindre känsligt för slitage från spelare och maskiner.

Börja med att mäta alla greeners soltillgång under september. Gör sedan en plan för att avverka träd där det är otillräckligt med soltimmar.

Tips! Appen Sun Seeker är ett riktigt bra mätverktyg, där du kan ställa in valfritt datum för att se solens vinkel och position vid just den tiden på året.

Appen gör det enkelt att till exempel under vintern skapa en avverkningsplan för vilka träd som skuggar under höst och vår.

2. Dagg och löv

Snömögelsvampen gynnas av fukt. Ta bort daggen på greener, tees och fairways för att påskynda upptorkningen av ytorna. Löv och barr håller fukt, så ta bort dessa även när banan är stängd för säsongen.

3. Vindväxling

Forskning visar att betydelsen av god luftcirkulation runt spelytor är minst lika viktig som soltillgången för gräsets hälsa. Se därför till att ta bort undervegetation och sly för att öka luftcirkulationen.

4. Rätt gräsart

Vitgröen är mycket sjukdomskänslig, så arbeta för att gynna venarter och svingel.

Bilden visar hålpluggar bestående av vitgröe som flyttats in i krypvensbestånd. Det är bara vitgröen som angripits. Till höger en bild på mycel av snömögel innan sjukdomen angripit växtens tillväxtpunkt.

5. Ytavrinning

De flesta känner till att ytavrinning är viktigt för gräsets hälsa, särskilt under vintern om marken är frusen.

Men det är också viktigt när vi pratar om grässjukdomar, eftersom områden med dålig ytavrinning och lågpunkter alltid har en högre fukthalt. Det gör gräset svagare, och det bara en tidsfråga innan den svampkänsliga vitgröen har tagit över och sprider sig över stora delar av greenytan.

6. Thatch

Ytor med för stor andel organiskt material (thatch) håller mer fukt och gör att skadesvampar som snömögel har större möjlighet att etableras i ytan.

På bilden syns till vänster en profil med cirka två centimeter thatch. Till höger syns en profil med bra sandblandning ända upp till ytan. 

Ytterligare tips mot dollar spot

I stort sett kommer samma insatser som görs mot snömögel också att stärka gräset mot dollar spot nästa sommar och i framtiden.

Några åtgärder är dock extra viktiga när det gäller dollar spot, en sjukdom där gräsarterna vitgröe och rödsvingel är mest känsliga.

Här följer ytterligare två tips som hjälper extra mycket just mot denna svampsjukdom.

7. Näring

Ytor med näringsbrist är extra utsatta för dollar spot. Om det är brist på vatten är det också brist på näring – det är som bekant vatten som leder näringen till plantan. Därför är det viktigt att ha kontroll på det organiska materialet för att ytan ska hålla rätt fukthalt.

Rätt fukthalt är när växtbädden kan hålla lika stor mängd fukt som syre. En bra balans i växtbädden minskar risken för att greenytan kan torka ut och bli vattenavvisande.

Om ett område tvärtom håller för mycket fukt, till exempel vid för hög andel organiskt material (thatch) är risken också stor att näring går förlorad i form av gaser, vilket gör att plantan även då kan få näringsbrist.

8. Vältning

Det har visat sig mycket framgångsrikt att välta green för att minska dollar spot. Vältningen har också visat sig mycket effektivt för att motverka snömögel. Att vältning minskar svampangrepp är mycket positivt ur flera aspekter. Miljö, ekonomi och sist men inte minst skapar det jämnare greener och bättre spelbarhet.

Fler tips för att upptäcka bekämpa och motverka dollarspot hittar du här.

Ladda ner faktabladet från Sterf

Den här tiden på året är en viktig period för golfbanans välmående – det är nu ni kan påverka hur gräset kommer stå sig mot vinterns utmaningar.

Om gräset på greenerna överlever beror i första hand på väderförhållandena, vilka såklart inte går att påverka. Men genom att ha koll på ert lokala klimat och de enskilda risker som kan finnas för varje green, kan ni enklare förutsäga vilka skador ni kan förvänta er.

Fyra tips på åtgärder

Ni kan också redan nu börja med de åtgärder som stärker gräset inför vinterns påfrestningar. Insatser som kan vara bra att göra är till exempel:

·      Dagga av alla gräsytor, då torrare plantor minskar svampspridningen

·      Justera upp klipphöjderna så att gräset inte blir stressat

·      Applicera gödning i många former för att gräset ska må bra och kunna lagra energi

·      Lufta ytor med olika redskap och tekniker

Dessutom – hjälpså glesa ytor

Det här är också en bra period att försöka hjälpså alla gräsytor som är lite tunna, magra och som är i behov av mer grästillväxt. Fokus just nu bör vara på gräsplantans hälsa – vilket i stor utsträckning påverkar chanserna att få en bra och välmående golfbana till nästa säsong. 

Fler tips och verktyg att använda

Sterf: Handbok med höstförberedelser av greener

Sterf: Skötsel av grönytegräs mot vinterskador

Ovan: Kort film från USGA, som kan vara användbar när man vill förklara riskerna med att spela på frost.

Informationsbrev som stöd för er kommunikation

SGF:s bankonsulenter har tagit fram en mall till informationsbrev, riktat till medarbetare som ofta har kontakt med spelare, som klubbchef och kanslist. Ladda ner och använd den gärna som stöd i er kommunikation, om ni väljer att helt eller delvis stänga banan över vintern och vill ha hjälp att kommunicera varför till era medlemmar.

Ladda ner mallen till informationsbrevet här.

Natur- och miljöpriset är Golfsveriges största miljöutmärkelse och delas ut årligen av Swedish Greenkeepers Association (SGA) och Svenska Golfförbundet (SGF).

Syftet är att motivera Sveriges golfklubbar att omsätta golfens miljövision i praktiken och erbjuda medlemmar, gäster och anställda en hållbar anläggning som blir en förebild för andra. 

Den vinnande golfanläggningen blir Årets miljöanläggning och erhåller ett miljödiplom samt 25 000 kronor att använda till miljöförbättrande åtgärder på anläggningen.

Utmärkelsen delas ut årligen i samband med förbundsmötet. Dessutom uppmärksammas anläggningen i Golfsverige som ett gott miljöexempel genom publicering i olika tidskrifter och digitala kanaler.

Kriterier

Nominerade förslag bedöms av SGA och SGF efter miljöengagemang och kriterier som:

✓ God bebyggd miljö och god hälsa
✓ Rika naturmiljöer och levande kulturlandskap
✓ Ingen övergödning och en giftfri miljö
✓ Grundvatten av god kvalitet
✓ Begränsad klimatpåverkan och frisk luft
✓ Energi, avfallshantering, återvinning
✓ Design och konstruktion
✓ Utbildning och kommunikation

Nominera senast 31 december

Om du känner till en golfanläggning som är en bra miljöförebild, skicka in din nominering med motivering till SGA:s kansli via e-post: kansli@sgariks.se, senast 31 december 2020. 

Tidigare vinnare

2019 Ystad GK
2018 Mjölby GK
2017 Ekerum Golf resort
2016 Ljunghusens GK
2014 Blekinge Golfdistriktsförbund
2013 Öregrunds GK
2012 Nacka GK
2011 Värpinge golfbana
2010 Forsgårdens GK
2009 Hässelby GK
2008 Kvarnby GK
2007 Hofgårds GK
2006 Saltsjöbadens GK

För mer information

SGA: Robert Martin 070-369 11 74, e-post: robert.martin@telia.se
SGF: Peter Edman 070-266 56 86, e-post: peter.edman@golf.se

Mer om Natur- och miljöpriset

I en tidigare artikel har du kunnat läsa om vad invasiva arter är och hur de påverkar golfbanan genom sin kraftiga förökning som gör att de blixtsnabbt kan sprida sig och konkurrera ut annan växtlighet. Här går vi igenom första steget i hur klubben kan komma tillrätta med problemet.

Inventera nu – bekämpa till våren

Hösten är en perfekt tidpunkt för att inventera golfanläggningen och dokumentera omfattning och placering av de invasiva växtarterna jätteloka, jättebalsamin, parkslide och blomsterlupin som börjat breda ut sig över landets golfbanor. Då kan ni planera för att bekämpa dessa vid optimal tidpunkt nästa vår.

Upp till fem meter höga – lätta att identifiera

Bestånden är garanterat fler än ni tror. Har ni inte redan bekämpat dem under säsongen är dessa storvuxna arter lätta att hitta nu då de nu nått maximal storlek och är mycket enkla att urskilja.

Jätteloka kan bli upp till fem meter hög, parkslide och jättebalsamin upp till tre meter och blomsterlupin upp till en meter hög. 

Kostsamt att tappa kontrollen

Man kan tycka att varningarna är överdrivna, men med de erfarenheter som finns kan man konstatera att om bekämpningen påbörjas tidigt, innan omfattande etablering, finns en chans att hålla dem tillbaka.

Har man däremot en gång tappat greppet om deras utbredning är det extremt svårt, om alls möjligt, att få bort dem. Det finns flera golfbanor som tappat kontrollen och har dessa växter på stora arealer i kanter mot vatten, ruffar och i skogen. Ofta slutar det i kraftig uppförökning och ett problem som är riktigt besvärligt och mycket kostsamt att rätta till.

Viktigt med rätt bekämpningsmetod

De olika arterna kräver speciell behandling för effektiv bekämpning och det kan till och med vara så att fel bekämpningsmetod kan göra problemen än större.

Ökade restriktioner på växtskyddssidan också begränsa möjligheterna till bekämpning, särskilt om det omdebatterade växtskyddsmedlet glyfosat inte får användas som verksamt ämne i bekämpningsmedelsprodukter i framtiden.

Vi återkommer till våren med bekämpningsstrategi för respektive art. Hos Naturvårdsverket uppdateras också information om bekämpning av invasiva arter löpande i metodkatalogen. Där kan ni hitta fakta om just den art ni har på er golfanläggning.

Läs mer och ladda ner metodkatalogen

Läs mer om invasiva främmande arter 

En del av Agenda 2030

Den här artikeln är skriven med anledning av golfens arbete med Agenda 2030, specifikt Mål 15 – ekosystem och biologisk mångfald.

Genom att arbeta metodiskt med att främja djur- och naturliv och bekämpa invasiva arter på våra golfanläggningar kan golfen bidra till ett hälsosamt och rikt ekosystem i Sverige. 

Läs mer om Agenda 2030 mål 15 på regeringen.se

Speltrycket på landets golfbanor i år är fantastiskt på många sätt. Fler människor vistas utomhus, rör på sig och upptäcker och utvecklar glädjen med att spela golf.

Det negativa är att det blir svårt för banpersonalen hinna med att genomföra sina arbetsuppgifter. Samtidigt som tiden inte räcker till för den ordinarie skötseln, ger ett ökat antal spelronder också ett ökat slitage – vilket i sin tur skapar ett ännu större behov av underhåll på våra banor.

Speltryck kontra kvalitetskrav

Stresspåslaget som kommer av kvalitetskraven kontra speltrycket är i år ett extra stort problem och en tuff utmaning för personal på många golfanläggningar.

Då personalen är golfanläggningens viktigaste resurs är det viktigt att de mår bra och ges möjlighet till att utvecklas tillsammans med klubben och banan.

Kommunikation och förståelse

I år krävs i många fall att det ges extra tid och utrymme till banskötsel för att nödvändiga underhållsarbeten ska gå att genomföra.

För att skapa en hållbar situation är det viktigt att banpersonalen har en god kommunikation med ideella och anställda i beslutsfattande ställning. Dessutom behöver klubben kommunicera regelbundet med gäster och medlemmar för att öka deras förståelse och respekt för banpersonalens arbete.

Ändrade bokningsregler

Ett exempel för att skapa tid och utrymme för banskötseln är att ändra i sina bokningsregler. Mikael ”Bobban” Frisk skriver i sin ”Landet runt”-rapport om hur vissa av klubbarna i Småland haft starförbud fram till 07.00 för att hinna med de nödvändiga ordinarie arbetsuppgifterna, utan att behöva börja redan 04.00 då daggen ligger tät på gräset.

Även här lyfts vikten av kommunikation för att skapa förståelse bland morgonpigga golfare varför detta är en nödvändig åtgärd.

Agilt arbetssätt

Klubb- och banchefer står inför samma utmaningar om det ökade spelet fortsätter även nästa år – vilket vi naturligtvis hoppas, då fler medlemmar och greenfeegäster leder till bättre ekonomi. Det ger i sin tur goda förutsättningar för både hög bankvalitet och bra verksamhet.

I augustirapporten från Skåne skriver Fredrik Seeger att det under hösten kan vara ett ypperligt tillfälle att reflektera över de ändrade förutsättningar som varit under säsongen som gått. Planera, tänk i nya banor, kanske gå till en mer kundorienterad styrning av verksamheten – så kallad agil styrning.

Vi kan hantera osäkerhet om framtiden och förbereda oss för den genom planering. Eller så kan vi se till att bli så bra som möjligt på att snabbt anpassa oss till förändring. I agil styrning är det förmågan att anpassa sig som är det viktigaste.

Säker golf

Peter Edman skriver i sin rapport att spelökningen och minskade möjligheter för banpersonalen att sköta banan också har påverkat säkerheten och att antalet incidenter med bollar mot personal har ökat.

Säker golf är ett ständigt aktuellt ämne att kommunicera med medlemmar och gäster, oavsett erfarenhet och nivå. Några tips och råd hittar du här. 

SGF:s bankonsulenter

Det ökade trycket av dollar spot i Sverige leder till att vi behöver komplettera de få växtskyddsmedel som vi har mot svampsjukdomen idag.

Exteris Stressgard har tidigare varit registrerat för användning specifikt mot snömögel. Kemikalieinspektionen har nu beviljat SGF:s UPMA-ansökan (UPMA, tidigare off label) i syfte att utöka användningsområdet för svampmedlet Exteris StressGard, reg nr 5461.

Godkännandet gäller från och med 1 juli 2020 och innebär att Exteris Stressgard även får användas mot angrepp av dollar spot på tee, green och krage på golfbanor.

I övrigt gäller den information som Kemikalieinspektionen anger och som anges på etiketten.

Läs Kemikalieinspektionens beslut

Ladda ner listan över godkända växtskyddsmedel

Mer om dollar spot

Symptom i förstoring

Typiskt skadad "midja", syns ofta i gräs med högre klipphöjd

Död vävnad gör att yttre del av bladet dör

Kraftigt angrepp kan även döda tillväxtpunkt

Dollar Spot (Sclerotinia homeocarpa), även kallad myntfläck på svenska, förorsakar sjukdom på alla vanliga gräsarter och ger ljusa, runda, vissna fläckar i gräsmattan när det är varmt och fuktigt.

Sjukdomen angriper de flesta gräs, men svingel och vitgröe är mest känsliga. Det är också stor skillnad mellan art och sort.

De svåraste angreppen kommer när sommaren är varm och torr så nu är det dags att hålla utkik efter angrepp i allt från ruffar till greener.

“Vänta bara tills ni får Dollar Spot!”

Det varnade den amerikanska banskötselexperten professor Frank Rossi för under en föreläsningsturné genom Sverige redan 2006.

I stora delar av USA har dollar spot nämligen sedan länge varit den ekonomiskt mest problematiska svampsjukdomen, med minskade intäkter och kraftigt ökade kemikaliekostnader som följd.  

Nu är den här.

I Sverige har vi begränsade möjligheter att komma tillrätta med Dollar Spot, både ekonomiskt, ur ett miljöperspektiv och vad gäller tillgång till effektiva bekämpningsmedel. 

Fokus måste därför vara att långsiktigt stärka gräset, välja rätt arter och sorter och skapa bästa förutsättningar för att motarbeta svampen.

De tre mest effektiva åtgärderna mot dollar spot

Dollar spot angriper främst svaga, mottagliga plantor. Risken för spridning är också högre vid fuktiga blad och varma temperaturer. En hel del av det som gynnar svampen går att påverka och förebygga.

Saker att se upp med

Minska spridningen

Svampen sprids genom mycel som finns på infekterat växtmaterial som kan följa med maskiner, skor, golfutrustning med mera. För att minska spridningen, samla även gräsklipp på foregreen.

Mer information

Läs mer om dollar spot och hur ni kan förebygga angrepp i faktabladet från Sterf.

Ladda ner här

Växter som jätteloka, jättebalsamin, parkslide och blomsterlupin ökar i omfattning på golfbanorna i Sverige. De smyger sig ofta in i små bestånd och ses då ofta som dekorativa och fina inslag i ruffgräset.

Problemet är att de är mycket effektiva i sin spridning och konkurrerar starkt med andra växter. Ofta slutar det i kraftig förökning, vilket är riktigt besvärligt och kostsamt att få bukt med, och är ett hot mot den biologiska mångfalden. 

Det är också viktigt att göra rätt när man bekämpar dessa arter och hanterar borttaget material, så att det inte leder till ytterligare spridning.

”Invasiva främmande arter” – vad är det?

Idag finns många arter av djur, växter, svampar och mikroorganismer som historiskt inte har förekommit naturligt i Sverige, men som – avsiktligt eller oavsiktligt – har importerats från dess naturliga utbredningsområde.

Det kan handla om trädgårdsväxter, jordbruksgrödor och arter som av misstag följt med i transporter från andra länder. Många av dessa främmande arter har varit till stor nytta för människor och ekonomiskt viktiga för individer och samhälle.

Men när de sprider sig i miljön och tränger bort inhemska växter och djur, stör de ekosystemet och blir kostsamma för samhället. Dessa kallas för ”invasiva främmande arter”.

Läs mer hos Naturvårdsverket

Hot mot biologisk mångfald och ekonomi

Invasiva främmande arter bidrar inte till större mångfald, utan utgör tvärtom ett stort hot mot den biologiska mångfalden. Ofta både förökar de sig effektivt och växer snabbt. Det kan leda till att inhemska arter dör ut och att ekosystem rubbas.

Det kan också innebära stora ekonomiska konsekvenser om vi inte lyckas stoppa de invasiva främmande arterna. Förutom rena bekämpningskostnader kan arterna allvarligt skada förutsättningar för fiske, jordbruk, vattenbruk och skogsindustri.

Inom EU beräknas kostnaden för invasiva främmande arter uppgå till över 100 miljarder kronor per år.

Vanliga problemarter i Sverige

20 av totalt 66 arter på EU:s förteckning över invasiva främmande arter finns eller har förekommit i Sverige. Exempel på arter som är etablerade i Sverige just nu är jättebalsamin och jätteloka.

Några av de mest problematiska invasiva främmande arterna i Sverige är annars blomsterlupin, parkslide och vresros. 

De är inte EU-listade och det finns ännu inga lagstadgade skyldigheter runt dessa arter, men eftersom de kan orsaka allvarlig skada på våra ekosystem rekommenderar Naturvårdsverket att man hjälper till att begränsa spridningen.

Metoder för bekämpning

Naturvårdsverket har tagit fram en metodkatalog för utrotning och spridningsbegränsning av olika invasiva främmande växter, med och utan bekämpningsmedel. Vilken metod som fungerar bäst får avgöras i varje enskilt fall, beroende på art och förutsättningar.

Hos Naturvårdsverket uppdateras information om bekämpning av invasiva arter löpande. Dessutom finns vägledning om skyldigheter kopplade till vissa arter och metoder. Läs mer i faktabladen ovan och i metodkatalogen om just den art ni har på er golfanläggning.

Läs mer och ladda ner metodkatalogen

Låt inte bekämpningen bli en spridning!

Vid bekämpning av invasiva främmande arter bör man vara mycket försiktiga vid hantering och transport av växtavfallet, så att det i sig inte orsakar en spridning av arten.

Det är viktigt att hantera avfall från utförda åtgärder på ett korrekt sätt, för att förhindra vidare spridning av arten. Transport av frön, rotdelar eller andra växtdelar som bidrar till spridning bör utföras på ett spridningssäkert sätt.

Olika kommuner har olika lokala regler för hur växtavfall ska hanteras. Ta reda på vilka regler just din kommun har när det gäller avfall från invasiva främmande arter. Kontakta återvinningscentral eller avfallsanläggning innan ni startar en bekämpning, för att ta reda på var och hur ni ska göra er av med avfallet.

Läs mer om växtavfall

En del av Agenda 2030

Den här artikeln är skriven med anledning av golfens arbete med Agenda 2030, specifikt Mål 15 – ekosystem och biologisk mångfald.

Genom att arbeta metodiskt med att främja djur- och naturliv och bekämpa invasiva arter på våra golfanläggningar kan golfen bidra till ett hälsosamt och rikt ekosystem i Sverige. 

Läs mer om Agenda 2030 mål 15 på regeringen.se