Aktuellt om banskötsel

Här är sex råd om hur ni uppfyller kraven, ökar säkerheten, är skonsamma mot miljön och blir mer effektiva när ni planerar, sprutar och hanterar preparat.

1. Inga tomma rutor i sprutjournalen

Du ska alltid dokumentera när du använder växtskyddsmedel. Inte bara för att det är krav, utan även för att kunna följa upp vad du gjort och vilka effekter det fått.

Det bästa är att dokumentera löpande. Då är det störst chans att du kommer ihåg allt och att det blir gjort.

Kom ihåg att journalen ska sparas i minst tre år och att inga rutor får lämnas tomma. En tom ruta är i lagens mening lika med att du inte tagit ställning. Vid kontroll kan du då behöva betala en miljösanktionsavgift på 5 000 kronor.

Du hittar mer information på sakertvaxtskydd.se, inklusive ifyllbara sprutjournaler per datum eller per plats du kan ladda ner till din dator och fylla i digitalt.

Du kan också ladda hem Sprutjournalen till din mobil. Appen är gratis och finns i App Store och Google Play.

2. Hur bra är du på integrerat växtskydd?

Som alla vet ska man vid användning av växtskyddsmedel tillämpa integrerat växtskydd (IPM).

Det finns åtta principer inom IPM: förebyggande åtgärder, övervakning, behovsanpassade beslut, val av metod, val av preparat, begränsad användning, åtgärder mot resistens och uppföljning.

Dessa principer utgår bland annat kommuner ifrån i sin checklista vid en eventuell tillsyn.

I Jordbruksverkets broschyr ”Hur bra är du på integrerat växtskydd?” kan du testa hur ni ligger till med de åtgärder ni utför på golfklubben. Den ger också en enkel guidning i de åtta principerna, dess syften och tillämpning.

Ladda ner broschyren

3. Ha koll på skyddsutrustningen

Använd grundskyddet när du hanterar växtskyddsmedel. Detta är bra att ha hemma:

Vilken specifik skyddsutrustning du behöver vid sprutning varierar. Se vad som föreskrivs på respektive växtskyddsmedels säkerhetsdatablad. Du hittar också mer information på sakertvaxtskydd.se.

4. Utvärdera din behandling med nollruta

Ett bra och enkelt sätt att följa upp effekten av dina växtskyddsåtgärder är att lämna en obehandlad ruta vid varje bekämpning, en så kallad nollruta. Om det är möjligt, försök lämna en nollruta vid varje behandling.

5. Motverka resistens mot bekämpningsmedel

Att motverka resistens handlar om att minska risken för att skadegörarna blir tåliga mot kemiska bekämpningsmedel. Genom att använda olika metoder kan vi bevara effektiviteten hos de olika preparaten så lång tid som möjligt.

Du kan motverka resistens genom att:

Hur stor risken är för resistens beror på olika faktorer, bland annat vilken skadegörare och/eller vilken typ av preparat det handlar om.

Om vi använder likartade preparat kan eventuell resistens utvecklas snabbare. Läs mer om regler kring användning av preparat med samma aktiva substans i denna artikel.

6. Minska avdriften med effektiva munstycken

Så fort det blåser ute ska du i samband med bekämpning beräkna ett skyddsavstånd mot till exempel bostäder eller vattendrag. Avståndets storlek beror bland annat på vindstyrka, bomhöjd och vilken teknik du använder.

Med höga priser på insatsmedel med mera ökar incitamentet att kunna behandla så effektivt som möjligt.

En hel del preparat kräver dessutom att du har avdriftsreducerande utrustning för att få använda dem, bland annat för att skydda vattenlevande organismer.

Genom att uppdatera sprutan och använda teknik som minskar avdriften och ger bättre kontroll på din sprutdusch, kan skyddsavstånden minskas.

Utöver ett betydligt kortare skyddsavstånd och mindre svinn kommer du också få ett större fönster för sprutning. Detta då det vid vissa tillfällen inte hade gått att komma ut med traditionell teknik på grund av för stor avdrift.

Ett enkelt sätt att minska vindavdriften är att använda effektiva munstycken. Ofta rör det sig om olika typer av injektormunstycken (enkel- eller dubbeldusch).

Säkert Växtskydd ger årligen ut listor över godkänd avdriftsreducerande utrustning – ladda ner dem här (se Lista avdriftsreducerande utrustning – Fläktspruta respektive Bomspruta).

I en tidigare artikel har du kunnat läsa om vad invasiva arter är och hur de påverkar golfbanan genom sin kraftiga förökning som gör att de blixtsnabbt kan sprida sig och konkurrera ut annan växtlighet. Här går vi igenom första steget i hur klubben kan komma tillrätta med problemet.

Inventera nu – bekämpa till våren

De invasiva växtarterna jätteloka, jättebalsamin, parkslide och blomsterlupin har börjat breda ut sig över landets golfbanor.

Sommar och höst är en perfekt tidpunkt för att inventera golfanläggningen och dokumentera omfattning och placering av bestånden. Då kan ni planera för att bekämpa dessa vid optimal tidpunkt nästa vår.

Upp till fem meter höga – lätta att identifiera

Bestånden är garanterat fler än ni tror och är lätta att känna igen när de blommar. Dessa storvuxna arter är också mycket enkla att urskilja när de når maximal storlek.

Jätteloka kan bli upp till fem meter hög, parkslide och jättebalsamin upp till tre meter och blomsterlupin upp till en meter. 

Kostsamt att tappa kontrollen

Om bekämpningen påbörjas tidigt, innan omfattande etablering, finns en chans att hålla dem tillbaka. Har man däremot en gång tappat greppet om deras utbredning är det extremt svårt, om alls möjligt, att få bort dem.

På flera golfbanor växer dessa arter okontrollerat på stora arealer i kanter mot vatten, ruffar och i skogen. Ofta slutar det i kraftig uppförökning. Det skapar ett problem som är riktigt besvärligt och mycket kostsamt att rätta till.

Viktigt med rätt bekämpningsmetod

De olika arterna kräver speciell behandling för effektiv bekämpning och det kan till och med vara så att fel bekämpningsmetod kan göra problemen än större.

Ökade restriktioner på växtskyddssidan kan också begränsa möjligheterna till bekämpning, särskilt om det omdebatterade växtskyddsmedlet glyfosat inte får användas som verksamt ämne i bekämpningsmedelsprodukter i framtiden.

I Naturvårdsverkets metodkatalog finns alltid uppdaterad information om bekämpning av invasiva arter. Där kan du hitta fakta om just den art ni har på er golfanläggning.

Läs mer och ladda ner metodkatalogen

Läs mer om invasiva främmande arter 

Efter en vinter med extrem isbildning och tvära kast mellan mildväder och kyla har många golfbanor i framför allt mellersta och norra Sverige dessvärre fått omfattande vinterskador.

Skadeläget är värst på banor på linjen Karlstad–Örebro–Västerås–Enköping–Stockholm och norrut. Ett flertal golfklubbar där har fått sina greener i princip helt utslagna. Vissa har även drabbats av stora skador på andra klippta ytor som tee, fairway och ruff.

Gräsets återhämtning viktigare än greenhastigheten

Nu behöver du som är medlem eller greenfeegäst på någon av de drabbade banorna ha tålamod och förståelse för att gräset måste få tid att läka. Detta trots att det både kan innebära en senare säsongsstart och inledningsvis sämre kvalitet än du är van vid.

Under tiden skadorna läker kommer gräsetableringen vara det viktigaste. Det går sällan att kombinera med kortklippta, snabba greener. Du som spelar kanske därför får vänta lite längre på den där riktigt fina spelupplevelsen och känslan i puttningen.

Först när det nya greengräset har återhämtat sig och är fullt etablerat kan banpersonalen börja fokusera på att få till en jämn och fin bollrull igen.

Banpersonalen kämpar – men sol och regn behövs

Nuläget är mycket besvärligt på banorna i det aktuella området. Gräset på alla skadade klippta ytor måste återetableras.

Banpersonalen är naturligtvis både besvikna och frustrerade över situationen och gör allt för att få till bra och spelbara gräsytor så fort som möjligt. Så nya frön, dressa, vattna och i vissa fall täcka med täckningsdukar.

Men det behövs också värme och nederbörd för att gräsfröet ska gro. Eftersom våren hittills varit så torr och framför allt kall säger erfarenheten att det kan ta ytterligare flera veckor att läka alla skador.

Hjälp gärna till genom att stötta banpersonalen i denna utsatta situation, trots att det tar lite längre tid än vanligt att få till den spelupplevelse och kvalitet vi är vana vid.

Orsak: ogynnsamt väder och extrem isbildning

Det är många olyckliga väder- och klimatrelaterade förhållanden som bidragit till skadeläget och som tyvärr inte går att skydda sig emot.

Det började med att hösten 2021 var blötare än vanligt och bjöd på få soltimmar. Det gav gräset dåliga förutsättningar för att klara vintern.

Under vintern snöade och töade det i omgångar. Det ledde till omfattande isbildning som varade länge – på vissa håll mer än tio veckor. Is lägger sig som ett tätt skikt över gräset och förhindrar luftväxling. Det gör att gräset inte får tillräckligt med syre, vilket i längden leder till skador hos många grässorter.

Vinterhalvåret avslutades med en extremt kall och torr vår med frost i princip under alla nätter i april och ända in i början av maj. Allt detta sammantaget har lett till förödande konsekvenser för gräset.

Tack för ditt tålamod!

Avslutningsvis återigen en önskan att du som golfare visar hänsyn och uppskattning för våra duktiga greenkeepers. Vi kan lova att de trots dessa tuffa utmaningar gör allt de kan för att vi ska få spela golf på friskt, grönt gräs på landets alla golfbanor i år. Stort tack för ditt tålamod!

Annica Lundström, chef för klubb- och anläggningsutveckling Svenska Golfförbundet

Göran Tyrsing, kanslichef Swedish Greenkeepers Association

Tips: Om din golfklubb drabbats av svåra vinterskador, använd gärna hela eller delar av denna text i kommunikationen med era medlemmar för att öka förståelsen och respekten, samt skapa arbetsro för er banpersonal. Ange gärna SGF och SGA som källa.

Golfen är en del av samhället. Det som påverkar samhället i stort påverkar också golfen. I sista led är det spelarens plånbok och vilja att betala som avgör, och på vägen dit är det klubbens budget som måsta parera det nya läget i samhället.

En stor del av golfklubbens kostnader ligger i driften av anläggningen (bana, maskiner och fastigheter). Nu ser vi stora kostnadsökningar på förbrukningsmaterial som är avgörande för att golfklubben ska kunna presentera en attraktiv bana för golfspelaren.

Fyra saker att ta höjd för

1. Kostnader för drivmedel. Vid månadsskiftet febr/mars låg dieselpriset på ofattbara 28-kronor per liter. Räknar vi på en genomsnittsklubb, 18 hål med en årsförbrukning på ca
9 000-10 000 liter diesel, kan ni få ökade kostnader med 80 000 kronor redan 2022 om dieselpriset går från 16kr till 24kr/liter.

2. Elpriser som ökar. Den mest energikrävande delen på en golfbana är bevattningspumparna som går nattetid, då spotpriset ofta är lite lägre. Men 2022 kan innebära att det i södra Sverige (region 3) blir upp till 400% dyrare än för ett år sedan. En normal golfklubb hade förra året en kostnad på ca 150 000 kr i el. Håller de höga priserna i sig kan det röra sig om en ökning på ca 600 000 kr i södra Sverige.

3. Transportpriser som rusat i höjden till följd av bland annat containerbrist. Det här har vi fått vänja oss vid de senaste två pandemiåren och det påverkar golfbanedriften. Containerfrakterna har på många håll gått upp med 300%. Frakten slår igenom på i stort sett alla produkter.

4. Brist på reservdelar. Flera ban- och verkstadschefer vittnar nu om att det är svårt att få tag på delar till maskiner som är nödvändiga för viktiga skötselinsatser. Det skapar oro och bristen kan leda till ökade priser på delar som är avgörande för att leverera den spelupplevelse golfaren är van vid.

Är årets budget redan inaktuell?

Hög kvalité på golfbanan till ett tämligen lågt pris. Det var en svår ekvationen redan innan kriget. Nu är det en nästan omöjlig ekvation. Det finns ett behov av att se över budgeten för året eller acceptera att den inte håller. Men också att redan nu vara tydlig i kommunikationen till medlemmarna. Världsläget påverkar golfklubben.

Golfklubben finansieras av medlemmarna. Dagens och morgondagens golfupplevelse avgörs av vad vi tillsammans är beredda att betala.

Annica Lundström, Svenska Golfförbundet
Göran Tyrsing, Swedish Greenkeepers Association

Godkännandet för det biologiska växtskyddsmedlet Prestop (4934) har förlängts till och med 2035-03-31. Det tidigare produktgodkännandet för Prestop gick ut den 1 oktober 2021, men nu får preparatet alltså fortsatt säljas och användas på golfbanor i ytterligare ett antal år. 

Ladda ner listan över godkända växtskyddsmedel

Användning av växtskyddsmedel är kombinerat med risker, både för människors hälsa och för miljön. Upprepad användning av samma ämne kan göra att svampar, insekter och ogräs blir mindre känsliga eller resistenta mot ett ämne.

För att minimera riskerna är det viktigt att inte överskrida dosen som står på preparatets etikett. Men det finns också regler för hur olika växtskyddsmedel med samma verksamma ämne (aktiva substans) får användas tillsammans.

Så här räknar du ut maxdosen

Om du använder två preparat som innehåller samma verksamma ämne måste du tänka på:

✓ Att den sammanlagda mängden av det verksamma ämnet inte överstiger den mängd som gäller för det verksamma ämnet i det preparat som tillåter högst mängd.

✓ Att antalet gånger du använder preparat med samma verksamma ämne inte får vara fler än för det preparat som tillåter flest behandlingar.

Inom golfen använder vi några preparat som innehåller samma verksamma ämne, till exempel difenokonazol i Instrata Elite och Ascernity samt Fludioxonil i Medallion TL och Instrata Elite.

Använder du några av dessa, eller andra växtskyddsmedel med samma verksamma ämne, måste du dels räkna ut vad den sammanlagda mängden blir, dels det totala antalet möjliga behandlingar.

Exempel: Instrata Elite och Ascernity

En golfbana har under höstens växtskyddsbehandlingar använt Instrata Elite och Ascernity på sina greener. Dessa preparat innehåller samma verksamma substans: difenokonazol.

För Ascernity gäller följande:

● Max 236 g difenokonazol/ha per tillfälle
● Max två behandlingar per år
● Maxdos per år: 472 g difenokonazol/ha (236 g x 2 tillfällen)

För Instrata Elite gäller följande:

● Max 240 g difenokonazol/ha per tillfälle
● Max en behandling per säsong
● Maxdos per år: 240 g difenokonazol/ha

Då Ascernity tillåter högst mängd och flest behandlingar är det vägledande för total årliga maxdos: 472 g/ha och maxantal behandlingar: två per år.

Det betyder att det inte är tillåtet att använda två behandlingar med Ascernity och en med Instrata Elite under samma år.

Kontrollera också att inte totalmängden difenokonazol överskrids. Använder klubben maxdosen för båda dessa preparat vid varsitt tillfälle ger det en total mängd på 476g/ha per år (Ascernity 236 g/ha + Instrata Elite 240 g/ha). Redan här har ni alltså överskridit högsta tillåtna mängd med 4 g/ha.

Fler växtskyddsmedel med samma verksamma ämne

För den verksamma substansen fludioxonil, som finns i Medallion TL och Instrata Elite, är maxdosen 1 500 g/ha per år. Här är det maxdoserna för Medallion TL som är vägledande (max 375 g x max 4 tillfällen).

Du hittar alla verksamma ämnen inklusive anvisningar för behandling i listan över godkända växtskyddsmedel. Ladda ner den här.

Att göra – nu och i framtiden

Dessa regler påverkar golfen relativt hårt och är en fråga vi bör jobba mer med, då vi redan har ett begränsat antal fungicider.

Det vi kan göra just nu:

✓ Fundera på nya eller andra alternativ som innehåller andra verksamma substanser.

✓ Justera doserna om ni använder två växtskyddsmedel med samma aktiva substans under samma säsong, för att inte riskera att överskrida maxdosen. (OBS, notera justeringen i sprutjournalen.)

På längre sikt ökat fokus på IPM:

✓ Hitta andra alternativ till kemisk bekämpning

✓ Ytterligare minska beroendet av kemiska växtskyddsmedel

Vill du veta mer?

Jordbruksverket har tagit fram en PDF som vägledning vid användning av produkter med samma verksamma ämne. Ladda ner den här.

Vid eventuella frågor, kontakta SGF:s bankonsulenter Henrik Norén eller Peter Edman.

Slutligen, tack till Adam Carlsson på Lidingö GK för hans erfarenheter angående växtskyddsmedel som innehåller samma aktiva substans.

Fältstudien, som är ett delprojekt i Sterfs forskningsprojekt ICE-BREAKER, ska ge kunskap om hur olika krypvenssorter etablerar sig vid låga temperaturer, och om olika förbehandlingstekniker – primning – av utsädet kan ha en positiv inverkan på groningsförloppet.

Krypvenssorterna som ingår i försöket är Independence med primning (sen), Independence utan primning (sen), Luminary (medel) och Pure Select (snabb).

I försöket värderas skillnaden i uppkomst av frö och nya gräsplantor vid återetablering på en naturligt död green vid låga temperaturer. Hur lång tid det tar för de olika sorterna och vilken täthet det blir.

Så gjordes försöket

Fältförsöket startade den 7 maj på Sollefteå GK:s gamla nionde green. Sådden av den fröprimade sorten gjordes dock två dagar senare, då dessa frön blev försenade i leveransen samt att blandningsprocessen tog minst 24 timmar att genomföra.

Innan försöket påbörjades gjordes en vertikalskärning av ytan i två riktningar för att ta bort dött material. Därefter gjordes en luftning ner till 10 centimeter med 10 millimeters solida pinnar.

Utsädesmängden var 0,3 kg/100m² i två riktningar, det vill säga totalt 0,6 kg utsäde. Maskinen som används var en slitsmaskin (Vredo).

Efter sådd utfördes en kraftig mulldress samt en grundgödsling (2,5 kg/100m2 ) av green med Impact Emerge NPK 10-20-10. Därefter lades en täckduk (lutrasil) på försöksgreenen.

Bevattning av ytan har skett flera gånger per dag under hela processen. Försöksgreenen har skötts exakt som övriga greener på Sollefteå GK under hela försöksperioden, med samma strategier gällande bevattning, gödning, luftning av dukar med mera.

Fukthalten som mättes tre gånger dagligen med en TDR 300 (3 cm pinnar) låg mellan 20 och 25 procent under hela försöksperioden. Gödsling av försöksytan gjordes behovsanpassat med en blandning av Urea och ammoniumsulfat.   

Resultat från första årets försök

Vårstarten 2021 var optimal gällande temperatur och etableringen av gräset blev därför väldigt god. Redan den 12 maj var temperaturen riktigt bra både på natten och dagen. Därav gick återetablering fort framåt. Efter cirka tio dagar kunde man skönja de nya gräsplantorna.

Den första avläsningen gjordes den 24 maj och sista avläsningen 2 juni. Den 15 juni var försöksgreenen i princip homogen och försöket var klart.

Över lag var det en jämn och bra etablering på alla krypvensled, utan direkt skillnad mellan sorterna. Independence var något långsammare, men det var knappt mätbart. Dock var nollrutan som inte hade fått några frön klart efter i sin etablering.

Fröprimningen, som gjordes med produkten GA 3 (gibberlinsyra), visade sig ha liten påverkan på etableringen under 2021 och ingen större skillnad kunde noteras okulärt.

En observation som gjordes efter att försöket var avslutat var att sorten Luminary tenderade att breda ut sig bättre än de andra sorterna. Vid en okulär besiktning av försöksgreenen runt midsommar noterades en högre täthet i de led som såtts med den sorten.

Sammanfattning och nästa steg

Marktemperaturen i kombination med fukt (bevattning) styr väldigt mycket hur etableringen blir. Då det under 2021 var relativt höga temperaturer under försöksperioden är det svårt att dra några slutsatser kring vilken av sorterna som fungerar bäst vid låga temperaturer.

Studien visade dock återigen tydligt att det är viktigt att hjälpså med nytt gräsfrö i stället för att förlita sig på den befintliga fröbanken.

Studien kommer nu att fortgå under 2022 och 2023, enligt samma upplägg som 2021. Därefter kommer resultaten från de tre åren analyseras och en jämförelse göras, utifrån vilken fukthalt och marktemperatur som uppmätts vid respektive försök.

Ett stort tack till Sollefteå GK med banchef Jerker de Wall som både utförde arbete och samarbetade på ett föredömligt sätt i detta projekt. Dessutom ett stort tack till våra samarbetspartners SW Horto, Jordelit och Umeå GK.

Ladda ner försöksrapporten som PDF

Erik Dahl börjar sin nya tjänst på Svenska Golfförbundet den 1 februari 2022. Han kommer att gå parallellt med sin företrädare under våren för att säkerställa en så smidig övergång som möjligt för klubbarna när Bobban avgår med pension den 1 juli.

Erik Dahl är 43 år och född och uppvuxen i Värmland. Han inledde sin yrkeskarriär inom golfen med att som femtonåring plocka rangebollar på Sunne GK. 1998 flyttade han till Norge för att prova på greenkeeperyrket på flera olika banor.
 
Förbättring och tajming viktiga drivkrafter

2001 fick Erik erbjudande om att börja som assisterande greenkeeper på Kungl. Drottningholms GK. Detta ledde till tjänsten som Course Manager några år senare. Höjdpunkten var under åren 2010–2011 då större delen av banan renoverades med modern uppbyggnad och design.

– Som Course Manager på Kungl. Drottningholms GK har min drivkraft varit att förbättra spelytorna. Jag har haft ansvar för vidareutveckling och förädling av golfbanan genom både små och större byggprojekt genom åren och det har varit mycket stimulerande och roligt.

Eriks synsätt på modern greenkeeping handlar mycket om hållbar golfbaneskötsel där många utmaningar finns i takt med klimatförändringarna.

– Det handlar inte alltid om resurser, utan att tänka på att göra rätt saker vid rätt tidpunkt och att konsekvenserna i det man gör är nyckeln till att lyckas, säger Erik Dahl.
 

Tillbaka till golfbranschen

Erik stannade i tjänsten som Course Manager på Kungl. Drottningholm i 15 år. Familjen hade då bestämt sig för att flytta tillbaka till Värmland och Karlstad och Erik hade fått arbete utanför golfbranschen.

När tjänsten som bankonsulent dök upp under hösten omprövade Erik sitt beslut och sökte tjänsten, vilket vi på SGF är mycket glada för.

– Jag ser verkligen fram emot att få komma ut, träffa klubbarna och dela med mig av mina kunskaper och erfarenheter, avslutar Erik.

Ny geografisk klubbindelning

I samband med att Erik tillträder sin tjänst görs vissa förändringar i den geografiska klubbindelningen mellan bankonsulenterna. Syftet är både att ge den bästa möjliga servicen till klubbarna och ta hänsyn till en hållbar och klimatsmart arbetsmiljö.

Se den nya geografiska indelningen här.

Den här månaden är det tre förändringar i listan över godkända växtskyddsmedel, så se till att ladda ner den uppdaterade PDF:en att sätta upp i verkstad och kontor. 

► Totalbekämpningsmedlet Roundup Ultra (reg.nr. 3937) har fått förlängt godkännande till 30 april 2022. Tips! Läs mer om Roundup Ultra i nyheten gällande glyfosat. Klicka här ➤

► Fungiciden Instrata Elite (5466) har fått förlängt godkännande till 31 oktober 2023

► Godkännandet för det biologiska växtskyddsmedlet Prestop (4934) gick ut den 1 oktober. Det får fortfarande användas till och med mars 2023, men får inte längre säljas från och med i vår. 

Ladda ner listan över godkända växtskyddsmedel

Tips! Tänk på detta vid applicering med spruta

Vi vill passa på att ge ett förtydligande om försiktighetsåtgärder när det gäller applicering av svampskyddsmedel.

☛ För samtliga inom golfen godkända svampmedel gäller följande vid applicering med bomspruta: Ett anpassat skyddsavstånd ska bestämmas med hjälp av Säkert växtskydds "Hjälpreda vid bestämning av anpassade skyddsavstånd – Lantbruksspruta med bom".

☛ För Ascernity gäller också följande: Om man använder handhållen spruta (ryggspruta) är villkoret att munstyckesutrustning som reducerar avdriften med 90 procent ska användas vid spridning närmare än 100 meter från öppna vattendrag.

Psst! Du vet väl att Hjälpredan även finns som app till din mobil. Du hittar den där du laddar ned appar. 

Grönyteskötsel handlar om att göra och tillföra det som är nödvändigt, inte mer. Det här gäller i allra högsta grad när det gäller gödning. Detta bekräftades i handboken ”Behovsanpassad gödsling” som kom ut 2011 och som bygger på oberoende forskning.

Nu har det kommit en uppdaterad version som är kompletterad med den allra senaste forskningen och kunskapen. Här finns allt du behöver veta om gödsling och lite till.

Ladda ner handboken som PDF här ➤

Lägre kostnader – bättre för miljön

Att gödsla behovsanpassat behöver inte kosta speciellt mycket pengar och näringsinnehållet i marken behöver inte analyseras. Båda dessa faktum gör arbetet och planeringen lättare för en greenkeeper.

Lägre kostnader uppskattas av medlemmar och styrelse. Kunskapsbaserade beslut gör det lättare för greenkeepern att känna sig trygg i sina beslut och dess konsekvenser.

För mycket eller för lite av olika näringsämnen ökar risken för obalans i växtprofilen, vilket kan medföra komplikationer, onödig miljöbelastning och negativ påverkan både på kvalitet och på ekonomi.

Vi behöver finna balansen så att vi hjälper naturen, inte styr den. För det går ändå inte att styra naturen.

Många nackdelar med övergödsling

Det är lätt att hamna i obalans om man vattnar och gödslar för mycket. För mycket tillgång på näring och vatten ger ett klent rotsystem med ett svagt gräs som klarar sjukdomar och slitage sämre. För mycket näring på hösten gynnar skadesvampar.

Övergödsling och kraftig tillväxt leder också till onödigt mycket klippning och skötsel, vilket kostar extra resurser från golfklubben.

Dessutom påverkar överdriven tillväxt spelupplevelsen negativt, eftersom det ger långsam rull på greenerna och sämre spelytor generellt, genom att gräset blir mindre tåligt.

Det finns inga genvägar till en bra spelyta, men det går att odla fram bra spelytor på lite olika sätt. Frågorna alla behöver ställa sig regelbundet är:

Utgå från oberoende forskning vad gäller tillsatsmedel

Det finns idag ett otroligt stort utbud i branschen när det gäller växtnäring i alla möjliga mixade blandningar och prisnivåer.

Det saluförs även en lång rad tillsatsprodukter som vitaminer, mikroorganismer, hormonbaserade biostimulanter, aminosyror, enzymer och proteiner. Tillsatser som oftast inte behövs. När det gäller tillsatsmedel, fråga alltid efter oberoende forskningsförsök.

De vanligaste gödselprodukterna innehåller en blandning av nitrat-, ammonium- och ureakväve. Ett råd är att räkna ut vad ett kilo rent kväve kostar i de produkter ni använder. Gräset är enbart intresserad av kväve i sin enklaste form och det tas till största del upp som nitratkväve och i viss mån som ammoniumkväve.

Fosfor är viktigt för frösättning och för rotutveckling hos unga plantor. Behovet av fosfor är cirka 12 procent av kvävemängden. Ny forskning visar att det i etablerade gräsytor ofta redan finns rikliga mängder, så applicering med fosfor kan i många fall utelämnas för en lång tid framöver.

Enklare än du tror att göra en gödselstrategi

Jag förstår att det kan uppfattas som en svår och stor utmaning att veta hur en golfbana ska gödslas när marknaden erbjuder ett mycket stort utbud av produkter. Men det är inte vettigt att låta en säljare från ett vinstdrivande företag lägga upp en gödsel- och skötselstrategi för golfklubben.

Enligt oberoende forskning finns ingen anledning att variera förhållandena mellan olika näringsämnen och gödselprodukter under växtsäsongen. Det gör egentligen planeringen av en gödselstrategi mycket enkel. Det kan också bli tämligen billigt.

Svaren finns i handboken ”Behovsanpassad gödsling”. Är du ändå osäker, kontakta din bankonsulent.

En hållbar önskelista

Avslutningsvis vill jag dela med mig av tre önskemål som golfen behöver tänka på för en hållbar framtid på våra banor:

1. Att ansvarig banpersonal har god kunskap i hur naturen fungerar, för att kunna motivera och fatta beslut om vad som ska tillföras eller inte ska ut på golfbanans spelytor.

2. Att vi assisterar naturen i stället för att försöka kontrollera den.

3. Att vi arbetar preventivt, i stället för att behandla symptomen.

Eleverna från Högre Greenkeeperutbildning (HGU) 2019–2021 har nu äntligen tagit sin examen efter två annorlunda år som behövt anpassas till pandemin. Vissa av kursblocken kunde hållas fysiska medan några blev digitala, vilket var en utmaning för alla parter som vi tagit oss igenom tillsammans.

Ett vasst gäng som vuxit med uppgiften

Nya kunskaper och insikter är inhämtade och ett nytt nätverk är skapat. Det har varit en stor utveckling hos samtliga elever och många har vuxit med uppgiften under de två utbildningsåren, vilket är kul att se.

De individuella prestationerna på tentor och de många bra examensarbetena har väckt stor beundran hos oss bankonsulenter. Likaså att samtliga elever presenterat sina arbeten för sina kurskamrater på ett väldigt naturligt och bra sätt.

Mads Thers blev HGU-stipendiat

En som gjorde det ”lilla extra" var Mads Thers från norska Holstmark Golf som blev utbildningens stipendiat! Motiveringen lyder:

Mads Thers har genom goda skrivningsresultat, ett aktivt deltagande under lektionerna med sitt positiva ifrågasättande, ett examensarbete utöver det vanliga, ett gott kamratskap samt en vilja att dela med sig av sina kunskaper utnämnts till 2021 års HGU-stipendiat.

Som HGU-stipendiat kommer Thers att få följa med SGF den stora greenkeepermässan BTME i Harrogate, England, och vidareutbilda sig ytterligare via deras digra seminarieprogram. 

SGF:s bankonsulenter vill rikta ett stort grattis till er alla och lycka till i framtiden!

Är du också intresserad av att gå Högre greenkeeper-utbildning? Nästa HGU startar hösten 2022 och anmälan öppnar under våren. Du hittar allt om utbildningen här. 

Många golfanläggningar har gjort två ekonomiskt bra år 2020 och 2021. Det gör att det finns pengar att investera i att göra spelytorna ännu bättre.

Många har hjälpsått sina gräsytor, dressat och djupluftat sina fairways, byggt om tee och bunkrar, renoverat greener, sett över dräneringen och investerat i ny bevattning.

Men när det nu finns utrymme ekonomiskt, glöm inte att även investera i personalen! Ett bra exempel visas i Pitch avsnitt 13. 

Hösten 2021 besökte Pitch reporter Västerås GK, som väljer att prioritera personalen för att andra investeringar ska slå väl ut. Se filmen ovan.

Om Pitch

Pitch är ett webbaserat studioprogram om klubbutveckling, med reportage och goda exempel från Golfsverige varvat med samtal och diskussioner i studion. Serien har hittills sänts i två säsonger – våren 2021 och vintern 2021–2022.

Alla avsnitt finns tillgängliga att titta på i efterhand, för den som har missat ett program eller vill kika igen. Du hittar dem på golf.se/pitch.