Banmarkeringar

Här är en guide till hur en bana ska markeras. Det finns beskrivning av vad som måste göras samt tips och råd om hur olika delar av banan ska markeras. Både permanenta banmarkeringar och markeringar som görs i samband med tävlingar tas upp. Sidan är till för dig som ansvarar för markeringen av en bana, men också för tävlingsledare, domare, etc.

Enligt Regel 33-2a måste tävlingsledning noggrannt fastställa vad som är gränser för banan, vattenhinder och sidovattenhinder, mark under arbete samt vad som är hindrande föremål och organiska delar av banan.

Banmarkeringar är viktiga eftersom de anger de fysiska gränserna för tillämpningen av golfreglerna på en bana: Är bollen verkligen i vattenhindret så att spelaren kan fortsätta enligt vattenhindersregeln? Är bollen out of bounds - var går egentligen linjen mellan pinnarna? Räknas bron som en del av vattenhindret eller är den utanför? Vad betyder de här vita linjerna på marken? Frågorna kan vara många inför och efter markeringen av en golfbana, men tanken är att markeringen av banan ska göra att spelet flyter så smidigt och spelas så rättvist som möjligt.

Banmarkeringar ska vara regelrätta, tydliga, och störa spelet så lite som möjligt samtidigt som de bör vara lättskötta och så ekonomiska som möjligt.

Klubbens permanenta banmarkeringar ska garantera att sällskapsspel spelas enligt reglerna – det är viktigt inte minst i samband med handicapgrundande sällskapsspel. Tävlingsspel kan kräva mer eller mindre omfattande tillfälliga kompletteringar av banans markeringar. I samband med tävling finns det också andra saker som är viktiga att tänka på när man ställer i ordning banan inför tävlingen och under tävlingen.

Permanenta banmarkeringar består vanligtvis av pinnar, plattor eller brickor. Det kan också förekomma målade markeringar på till exempel en palissad. På tävlingar, speciellt lite större, brukar man komplettera med målade linjer för att göra gränserna ännu tydligare samt att måla in tillfälliga skador eller arbeten som mark under arbete.

I tabellen nedan beskrivs vilka färger som SGF rekommenderar ska gälla för markeringar. Enlig Regler för golfspel bör pinnar och linjer som markerarar out of bounds vara vita. Gul och röd är tvingande färger enligt Regler för golfspel. De andra färgerna måste beskrivas i de lokala reglerna för banan eller tävlingen.

Banmarkering Regelhänvisning Regel
Vit Out of bounds Regel 27
Gul Vattenhinder Regel 26
Röd Sidovattenhinder Regel 26
Blå Mark under arbete Regel 25, lokal regel
Blå-vit Mark under arbete, spelförbud Regel 25, lokal regel
Orange Hindrande föremål Regel 24, lokal regel
Grön topp Miljökänsligt område Bilaga 1 del A, 2c, lokal regel
Vit sluten linje Mark under arbete Regel 25, lokal regel
Vit öppen linje Hindrande föremål Regel 24, lokal regel

Out of bounds

Out of bounds ska markeras noggrant då det påverkar spelet avsevärt. Out of bounds är all mark utanför banans gränser samt varje del av banan som av tävlingsledningen markerats som out of bounds. Områden som bör markeras som out of bounds inkluderar:

Områden där spel inte får ske eller områden som spelarna inte får gå in i. Det kan vara beteshagar, granntomter, miljökänsliga områden, eller åkermark.

Områden på banan varifrån spel inte bör ske, exempelvis i närheten av eller från byggnader, planteringar, parkeringar eller vägar.

Områden som det kan vara farligt att gå in i, till exempel en drivingrange, övningsområden eller sankmarker.

Områden där säkerheten för utomstående  behöver höjas, t.ex. på vandringsleder, vägar och stigar samt platser där utomstående tar genvägar genom banan.

Belagda vägar eller stigar (oflyttbara hindrande föremål) vars bortre sida begränsas av t.ex. branta stup kan genom en out of bounds längs vägens bortre sida ge spelarna möjlighet att ta lättnad mot fairwaysidan.

Områden som skapar problem med speltempo.

Intern out of bounds används för att spelarna ska spela hålet som banarkitekten avsett och/eller av säkerhetsskäl.

Notera att markgränser inte behöver markeras som out, golfreglerna tar inte hänsyn till ägarförhållanden.

Hur man markerar out of bounds

Out of bounds markeras vanligtvis med vita pinnar som kan ses på långt håll. Pinnarna bör placeras så att en spelare lätt kan avgöra om en boll är på banan eller out of bounds. Avståndet mellan pinnarna bör därför inte vara mer än 12-13 meter. Det är viktigt att kunna syfta gränsen mellan pinnarna och man ska därför hålla gränsområdet nerklippt och fritt från andra störande saker så som buskar.

När out of bounds-gränsen ska gå intill elstängsel, murar, skyddsnät eller taggtrådsstängsel (oflyttbara hindrande föremål) bör pinnarna sättas omedelbart bortom dessa. Notera att om man, i en lokal regel, anger att ett stakets eller ett stängsels stolpar definierar gränsen för out of bounds bör man markera stolparna med vit färg.

Om out of bounds-gränsen ska gå längs parkeringar, planteringar, rabatter och vägar bör markeringarna sättas innanför dessa.

När out of bounds-gränsen ska gå bortom ett vattenhinder/sidovattenhinder bör markeringarna följa hindrets bortre "naturliga gräns".

Gränsen för out of bounds kan definieras av en järnväg, en väg, ett staket, en stenmur eller ett dike. För detta krävs en lokal regel.

Interna out of bounds-pinnar bör målas svarta på den sidan de inte gäller.

Avslut av en out of bounds-markering görs med en dubbelpinne, gränsen fortsätter då i riktningen gett av sista enkla pinne och den avslutande dubbelpinnen. Avslut bör ligga på ett ställe som inte är i spel.

När man målar spraylinjer för out of bounds i anslutning till pinnar e.l. rekommenderas att linjen målas mellan pinnarna så som en video nedan visar. Går inte det, bör linjen vara bortom pinnarna.

Vattenhinder och sidovattenhinder

Alla vattenhinder och sidovattenhinder som är i spel på banan bör markeras så att man har en tydligt definerad gräns för hindret. Diken, dammar, sjöar eller åar som sträcker sig tvärs över spelfältet bör i regel vara vattenhinder. Diken, dammar, sjöar eller åar som löper längs med spelfältet bör i regel vara sidovattenhinder även om spellinjen från vissa lägen går över någon del av hindret. Man kan också titta på om det finns bra områden att droppa på i flagglinjen och då bör det vara vattenhinder, annars sidovattenhinder. Delar av ett hinder kan markeras som vattenhinder och delar som sidovattenhinder. Notera att man inte ska markera ett vattenhinder som det är meningen man ska spela sig över som ett sidovattenhinder.

Hur bör vattenhinder/sidovattenhinder markeras

Vattenhinder, gula markeringar, sätts längs hindrets "naturliga gräns", det vill säga längs den linje där marken bryter av ned mot hindret. Eftersom spelarna kan droppa hur långt som helst bakåt på ”flagglinjen” behöver man sällan ta hänsyn till att det ska gå att droppa nära hindret.

Sidovattenhinder, röda markeringar, sätts så att spelaren får ett någorlunda jämt underlag att droppa på inom två klubblängder från bollens sista skärningspunkt med hindret. Ibland innebär detta att markeringarna behöver sättas en bit ut från hindrets "naturliga gräns". Dock ska man vid långa slutningar ner mot hindret inte flytta upp markeringarna för långt från vattengränsen.

Sidovattenhinder och vattenhinder markeras i vanliga fall med pinnar och/eller plattor. Används plattor bör hindrets ”rundningspunkt” (den punkt som anger hindrets största utsträckning i sidled) markeras med en eller flera pinnar om hindret inte är väl synligt. Hinder nära en green kan markeras med plattor för att undvika olyckliga snedstudsar. Hinder med uppbyggda kanter av betong, cement, sten eller trä (oflyttbara hindrande föremål), bör av säkerhetsskäl ha markeringarna fastsatta på sidan mot vattnet. Spelarna får då ta lättnad för en sådan kant.

Markeringarna bör sitta med jämna mellanrum så man får en bra definerad hindergräns, 10-12 meter eller mindre kan vara bra.

När man markerar vattenhindergränsen med spraylinjer bör linjen dras på hindersidan av pinnarna/plattorna så att dessa befinner sig utanför hindret.

Mark under arbete (MUA)

Lokala onormala och tillfälliga förhållanden, som skulle förhindra rättvist spel kan förklaras som mark under arbete. Exempel på sådana områden är:

dräneringar täckta av grovt grus

insektsskadade områden

markfasta stenar och berg i dagen i en bunker

marksprickor vid torka både på green och på spelfältet

nysådda ytor

nytorvade områden

områden där marken nyligen varit uppgrävd

områden på fairway och green med dålig gräsväxt (vanligt på våren)

områden som det är farligt att gå in i (rasrisk, huggormar, jordgetingar)

områden som skadats i samband med trafik på banan (hjulspår etc.)

områden som skadats av inte bogrävande djur (vildsvin)

områden där röjning av träd och buskar pågår

områden med för bortforsling upplagda grässträngar, högar av grenar eller löv och andra lösa naturföremål

vattensjuka områden.

Hur man markerar mark under arbete

Gränsen för mark under arbete kan definieras av en vit, sluten spraylinje eller blå pinnar satta runt området. Gränsen för mark under arbete varifrån spel är förbjudet definieras av en vit sluten spraylinje med en eller flera blå-vita pinnar inne i området eller med blå-vita pinnar satta runt området. Blå-vita markeringar bör bara användas när tävlingsledningen vill undvika spel från ett område som är nysått, vattensjukt, har behandlats med kemikalier, där det finns jordgetingbon eller huggormar eller som av andra skäl är skyddsvärt.

Man bör binda samman flera små MUA till ett enda större område för att underlätta droppning. 

Notera att det är viktigt att sätta markeringarna så att närmaste punkt för lättnad blir på en plats som det går att spela ifrån. Detta är speciellt viktigt för MUA-områden varifrån spel är förbjudet. Det kan ofta vara lämpligt med en eller flera droppzoner.

Hindrande föremål

Hindrande föremål är allt konstgjort som inte naturligt befinner sig på banan. Exempel på hindrande föremål vars gränser kan behöva definieras är:

belagda vägar och stigar med kanter av annat material t.ex. betong, cement, stenar eller träslipers​,

belagda vägar och stigar med otydliga kanter och avslut,

belagda vägar och stigar med skyddsnät,

belagda vägar och stigar med dräneringsdike,

unga träd som ska skyddas,

fornlämning (identifierad av behörig myndighet) och

flera hindrande föremål som tävlingsledningen beslutat ska vara ett enda hindrande föremål till exempel: banpersonalens byggnader med eventuella parkeringar, spolplattor, vändplatser och sandfickor, klubbhus med omgivande vägar och planteringar, kiosk med belagd parkering för bagvagnar m m.

Hur bör hindrande föremål markeras

Hindrande föremål markeras med orange, det kan vara pinnar, linjer, eller band. Öppna vita spraylinjer i anslutning till ett hindrande föremål markerar att området tillhör det hindrande föremålet, vanligt exempel är vägslut.

Droppzoner

Droppzoner kan användas när det inte är möjligt eller praktisk att droppa så som reglerna föreskriver för t.ex. hindrande föremål, mark under arbete, eller vattenhinder/sidovattenhinder. Man måste ha en lokal regel för droppzoner.

Hur man markerar droppzoner

Permanenta droppzoner bör markeras med vita plattor och droppzonens gräns definieras då av linjen mellan plattornas yttre begränsning i markplanet. Om man använder plattor i samma färg som det område som spelaren tar lättnad för, t.ex. gula plattor för vattenhinder, finns det risk för att zonen av misstag tas för en del av vattenhindret. Om inte annat sägs i den lokala regeln är plattorna som definierar gränsen för droppzonen flyttbara hindrande föremål. Eftersom marken i droppzonen blir sönderslagen är det viktigt att den mäter minst 3x3 meter och man bör flytta den till ett nytt läge ungefär en gång i månaden.

Tillfälliga droppzoner (DZ) kan markeras av en spraylinje och bokstäverna DZ sprayade inne i zonen. Tävlingsledningen bör använda vit sprayfärg. Om man använder spray i samma färg som det område som spelaren tar lättnad för, t.ex. gult för vattenhinder, finns det risk för att zonen av misstag tas för en del av vattenhindret. Själva spraylinjen är inne i DZ. Marken där DZ placeras bör helst vara helt plan vilket ibland innebär att den hamnar några meter ifrån det man tar lättnad för. Eftersom marken i DZ blir sönderslagen är det viktigt att den inte är för liten.

Elstängsel

Elstängsel är enbart till för att skydda banan från skador av exempelvis vildsvin vilket innebär att spelare som får störande inverkan av elstängsel bör få ta lättnad utan plikt. Elstängsel bör helst placeras i områden som inte är i spel ens vid misslyckade slag och när stängslet går nära ett greenområde bör det dras något oregelbundet för att underlätta vid droppning.
Elstängsel bör, i en lokal regel, förklaras vara oflyttbara hindrande föremål och om det finns trappor över stängslet bör stängslet och trapporna förklaras vara ett enda oflyttbart hindrande föremål. Elstängsel bör aldrig används för att definiera gränsen för out of bounds eller vattenhinder.

Elstängsel i anslutning till out of bounds

Om det finns plats bör elstängsel placeras minst två (2) klubblängder bortom markeringarna som definierar gränsen för out of bounds (alltså utanför banan) så att en spelare vars boll är på banan inte får störande inverkan av elstängslet.

Om det inte finns plats bör elstängsel placeras omedelbart innanför markeringarna som definierar gränsen för out of bounds (alltså på banan) så att en spelare vars boll är på banan får ta lättnad, utan plikt, för störande inverkan av elstängsel enligt regel 24 (Hindrande föremål).

Elstängsel i anslutning till vattenhinder eller sidovattenhinder 

Om det finns plats bör elstängsel placeras minst 2 klubblängder bortom markeringarna som definierar hindrets gräns (alltså i hindret) så att en spelare vars boll är på spelfältet inte får störande inverkan av elstängslet. En spelare vars boll är i hindret får ingen lättnad för elstängslet men kan ta lättnad enligt regel 26 (vattenhinder).

Om det inte finns plats bör elstängsel placeras så långt som möjligt bortom markeringarna som definierar gränsen för hindret (alltså i hindret) så att en spelare vars boll är utanför hindret får ta lättnad, utan plikt, för störande inverkan av elstängslet enligt regel 24 (hindrande föremål). En spelare vars boll är i hindret får ingen lättnad för elstängslet men kan ta lättnad enligt regel 26 (vattenhinder).