Denna sida hoppas vi kan hjälpa dig att få svar på de vanligaste frågorna som berör golfanläggningens miljöarbete.

Allt från golfens miljöpåverkan via olika certifieringssystem till större vattensalamanderns förekomst på golfbanan. Hänvisningar till externa länkar, rapporter och goda exempel kompletterar din läsning.

Miljöcertifera golfklubben med GEO OnCourse®

Lär mer om miljön och hur golfen kan påverka den

  1. Golfens miljöpåverkan – positiv, men kan bli ännu bättre!
  2. Golfanläggningar upptar ofta tidigare jordbruks- och skogsområden i Sverige. Så hur påverkas och förändras djurlivet, växtligheten och vattenkvaliteten? Vilka är miljöriskerna och hur stor är golfanläggningens påverkan på omgivande miljö? Läs mer om den typen av frågor här nedan.

    Svenska golfanläggningars påverkan på omgivande miljö

  3. Checklista - så uppfyller du miljökraven på golfbanan
  4. Att följa miljölagstiftningen och jobba förebyggande är ett led i att minska golfbaneskötselns miljöpåverkan. Exempel på förebyggande åtgärder är då man satsar på att ge gräsytorna bästa möjliga förutsättningar, reducera utsläppsrisken av näring och pesticider och optimera användning av naturgrus och vatten.

    Detta material visar på ett enkelt sätt vilka skyldigheter och regler som gäller vid skötsel av golfbanan. Checklistan med åtgärdsplanen kan användas för att dokumentera och samtidigt få en årlig revidering av verksamheten.

    Som bilagor till checklistan bifogas färdiga blanketter för journalföring och ansökningar till myndigheter även färdiga exempel och instruktioner. Dessa kan användas för att förbättra och förenkla klubbens miljöarbete.

    Checklista - så uppfyller du miljökraven på golfbanan

  5. Biologisk mångfald på golfanläggningen - en bortglömd resurs
  6. Vård av naturmark

    Vård av naturmark handlar till större delen om de delar av banan som inte är finklippt spelyta, alltså inte greener, fairways, bunkrar och klippt ruff. Naturmarker kan vara åkerholmar, brynmiljöer, torrbackar, ängar, hagar, alléer och andra ytor med äldre lövträd.

    Arealer på golfbanan: 18-hålsbana om cirka 60 ha, varav cirka 1 ha är greener, 1 ha är tees och drygt 10 ha är fairways.

    Stora ytor är naturmarker

    Många gånger kan upp till 70 procent av golfbanans område bestå av naturmark. Det finns alltså mycket att göra på dessa områden som heller inte behöver kosta så mycket pengar eller tid. Det är viktigt att komma ihåg att golfbanan ingår i ett större ekologiskt sammanhang både lokalt och regionalt.

    Rätt utnyttjad kan naturmarken bli en tillgång

    Som exempel kan tas att antalet arter/m2 på en slåtteräng (torräng) är bland de högsta under skandinaviska förhållanden. Detta kan i sin tur ge klubben eller anläggningen oerhört mycket "good will" och bli känd som ett naturskönt område även utanför golfens vanliga ramar.

    Ofta kan justerad skötsel i form av ändrad skördetidpunkt och annat val av redskap ge väsentligt förbättrade förhållanden och bidra till en ökning av biologisk mångfald.

    Det är också viktigt att i möjligaste mån försöka ha övergångar mellan olika biotoper inom/utanför banan för att olika arter ska kunna förflytta sig mellan lämpliga områden.

    Sex steg för att göra en naturvårdsinsats

    1. Konkretisera idén
    2. Förankra hos sakkunniga organisationer (ex. kommunekolog, SNF och SGF)
    3. Förankra hos klubbens medlemmar
    4. Knyt kontakter för förkovran och kompetenshöjning så att projektets kvalitet säkerställs
    5. Kontakta ansvariga myndigheter och förvaltningar
    6. Sök eventuella nödvändiga tillstånd

    Som nämnts i kapitlet Golfens miljöpåverkan har golfanläggningen goda förutsättningar att bidra till den biologiska mångfalden. Förutsättningarna att på relativt begränsad yta innehålla många olika biotoper är unikt. Dammar, småvatten, äldre lövträd, torrbackar, åkerholmar, skog och brynmiljöer blandas med gräsytor med olika klipphöjd och skötsel.

    Ett bra sätt att förvalta dessa biotoper på anläggningen är att göra en skötselplan av anläggningen ur naturvårdshänsyn. I denna kan man långsiktigt styra verksamheten mot ett mer rikt och värdefullt djur- och växtliv. Ett bra exempel är de daturvårdsplaner som man gjort på golfanläggningarna Lilla Vik och Djupadal på Österlen.

    Naturvårdsplan Österlens GK - karta över Lilla Vik - karta över Djupadal
    Inventeringsrapport Österlens GK 2013

  7. Dammar och småvatten – kanske anläggningens viktigaste biotop?
  8. Vatten spelar en viktig roll för landskapet, samhället och den biologiska mångfalden. På golfbanan fungerar vattendammar som utjämnande vattenmagasin, bevattningsdamm, växtnäringsfälla och biotop för många djur och växter.

    Nytta med dammar på golfbanan

    • Samla upp och lagra vatten, sprida och jämna ut flöden
    • Biologiska filter för sediment, fosfor och kväve
    • Artrika – och varierade biotoper
    • Lekplatser för främst groddjur
    • Del av kulturlandskapet och tillhör ofta landskapsbilden

    Några råd för att hålla en biologiskt attraktiv damm

    • Gärna öppet och solbelyst dock med vissa skuggiga partier
    • Anlägg gärna öar och/eller boplatser för häckande fåglar
    • Djupet på dammen bör variera från grunda översilningsytor till djuphålor >2 meter
    • Ha minst en sida, den som inte är mot spelytan långgrund gärna med många flata stenar
    • Gräsmark, stenrösen, kompost(ris)-högar i anslutning ger skydd och övervintringsmöjlighet
    • Vill man värna det vilda djur- och växtlivet bör fisk och tama änder inte inplanteras

    Golfbanan som våtmarksresurs - en rapport av Colding mfl

  9. Golf Environment Organization (GEO) - miljöcertifiering
  10. GEO-certifiering, golfens internationella miljöcertifieringssystem är ett enkelt och inspirerade sätt att arbeta med miljöfrågor. Ett lämpligt nästa steg att ta för de klubbar som redan har SGF Miljödiplom.

    En GEO-certifiering ger nya möjligheter för alla golfanläggningar att på ett inspirerande och effektivt sätt arbeta med och kommunicera miljöarbetet. Certifieringen talar om att golfanläggningens miljöarbete håller god internationell standard.

    GEO-certifiering lanserades på Europatourens tävling BMW PGA Championship i Wentworth i 20 maj 2009. Relativt många anläggningar i främst Europa har certifierat sig. I Sverige har hittills, 2015, tio klubbar certifierat sig (se nedan) och ytterligare drygt 30 svenska klubbar är registrerade i GEO.

    Revidering av GEO-certifieringen sker av GEO utsedd person och ska utföras vart tredje år. Besök GEO:s hemsida

    Den svensk som har behörighet att revidera är Mårten Wallberg (SNF) i Stockholm.

    Klubb som funderar på att certifiera er enligt GEO ta gärna kontakt med Svenska Golfförbundet för att få startinformation och eventuellt ett uppstartsmöte på klubben. Certifieringssystemet är just nu (november 2016) under översyn.

    Kontaktpersoner

    Peter Edman, bankonsulent Svenska Golfförbundet
    mobil: 070-266 56 86, e-post: peter.edman@golf.se

    Referenspersoner med erfarenhet av GEO:s certifieringsprocess:
    Jonas Liljeberg, banchef, Nacka GK
    Stig Persson, fd klubbchef, Ljunghusens GK

    Klubbar med GEO-certifiering

    Forsgårdens GK - Certifierad maj 2009*
    Ljunghusens GK - Certifierad maj 2009*
    Kristianstads GK - Certifierad april 2011
    Saltsjöbadens GK - Certifierad 3 juli 2011
    Kungsbacka GK - Certifierad oktober 2011
    Nacka GK - Certifierad juli 2011
    Upsala GK - Certifierad augusti 2013
    Öregrund GK - Certifierad november 2013
    Mjölby GK - Certifierad juni 2014
    Sigtuna GK - Certifierad oktober 2014

    *De två första fullt ut GEO-certifierade anläggningarna i världen. De har också recertifierats två gånger sedan anslutningen. 

  11. Lagstiftning – kemanvändning inom banskötsel på golfbana
  12. Under de senaste åren har ett antal nya "lagstiftningar" kommit. Grunden är direktivet "Hållbar användning av kemiska bekämpningsmedel" som beslutades 2009. Under 2014 och 2015 har direktivet införts i svensk lagstiftning främst genom förordningen och föreskrifterna.

    Direktiv (2009/128/EG) Hållbarbar användning av bekämpningsmedel
    Förordning (SFS 2014:425) Kemisk bekämpning och tillväxtreglering på golfbanan
    Föreskrift (NFS 2015:2) Spridning och viss övrig hantering av växtskyddsmedel

     

    Kort sammanfattning hur det nya direktivet påverkar golfanläggningen praktiskt

    • Skyddsavstånd, OBS minst 2 m till dike, ytvattenbrunn, vatten vid kemisk bekämpning m m
    • Ansökan istället för som förut anmälan till kommun vid kemisk bekämpning
    • Funktionstest av växtskyddsspruta ska vara utfört senast november 2016
    • Behörighetsutbildning för mer inslag av IPM och teknik som berör sprututrustning
    • IPM-dokumentera IPM-skötselåtgärder som kan uppvisas för tillsynsmyndighet
    • Information till allmänheten vid bekämpning på fairway

     

    Kortfattade sammanfattningar av förordningen respektive föreskrifterna

    Ansökan om att bekämpa kemiskt på golfbanan

    Under 2014 kom nya regler (förordning om bekämpningsmedel SFS 2014:425) när det gäller kemisk bekämpning och tillväxtreglering på golfbanan.

    Den främsta skillnaden mot tidigare är att man måste ansöka om tillstånd före kemisk bekämpning. Tidigare räckte det med en anmälan till kommunens miljökontor.

    IPM, integrerat växtskydd, har tillkommit. Notera syfte med bekämpningen, vilka förebyggande åtgärder ni vidtagit och vilken effekt bekämpningen gav vid varje bekämpningstillfälle.

    Att få tillstånd kan ta relativt lång tid, så lämna gärna in en ansökan tidigt på året med den bekämpning som kan bli aktuell under säsongen (preliminärt). Kontrollera med miljökontoret i kommunen om det går bra att med kort varsel komplettera, när det är aktuellt att bekämpa.

    Bekämpningsbehovet styrs främst av årsmån och väderförhållanden. Vissa år behövs ingen/lite bekämpning andra behövs mer. Det är praktiskt omöjligt att veta långt i förväg om och när man behöver bekämpa längre fram på säsongen.

    Uppgifter och information som bör/kan vara med i ansökan om kemisk bekämpning till kommunen. Standarduppgifter är klubb, adress, fastighetsbeteckning, koordinater samt vem som utför kemisk bekämpning.

    Bra och tydlig karta med:

    • Fairway och tee
    • Greener
    • Vatten (dammar och diken)
    • Området som ska bekämpas
    • Eventuella skyddsavstånd

    Vad ska bekämpas?

    • Vilken del av banan som ska bekämpas, t ex green, tee eller annat. Viktigt att ange bekämpad areal.

    • Vilka medel som ska användas. Ange fakta om medlet exempelvis reg.nr, aktiv substans samt dos. (Se Sprutrutan i Greenbladet.) Bifoga gärna "Sprutrutan" samt preparatets säkerhetsdatablad och etikett.

    • Informera eventuellt om vilka åtgärder som är gjorda i förebyggande syfte (IPM), för att stärka grödan och minska risken för svamp och andra skadegörare.

    • Informera gärna om att ni fyller och rengör sprutan på lämplig plats samt om den är kalibrerad och funktionstestad.

    • Ange att skyddsavstånd tas ut med hjälp av SJV:s hjälpreda och att sprutningen noteras i sprutjournal.

    • Ange avdriftsreducerande utrustning, ex. täckt spruta (kjolar) eller avdriftsreducerande munstycken.

    Se mer information och förslag på ansökan

    Kort sammanfattning om de föreskrifter som Statens Naturvårdsverk utfärdat: (Föreskrifter om spridning och viss övrig hantering av växtskyddsmedel NFS 2015:2.) Vi fokuserar här på skillnader och förtydliganden.

    Spridning av växtskyddsmedel

    Den som sprider växtskyddsmedel utomhus ska hålla följande minsta
    skyddsavstånd:
    • 2 meter till öppna diken samt till dagvattenbrunnar och dräneringsbrunnar,
    (Tidigare var det minst 1 meter, detta gör det ännu svårare att bredsprida växtskyddsmedel i områden med ytvattenbrunnar m m.)
    • 6 meter till sjöar och vattendrag samt 12 meter till dricksvattenbrunnar är kvar som förut.

    Anpassade skyddsavstånd

    Den som yrkesmässigt sprider växtskyddsmedel utomhus ska alltid bestämma och hålla skyddsavstånd till vattentäkter, sjöar, vattendrag och omgivande mark. Skyddsavstånden ska anpassas efter omständigheterna på platsen för spridningen, varvid särskild hänsyn ska tas till:

    • På platsen för spridning rådande temperatur, väder och vindförhållanden
    • Det avsedda spridningsområdets utbredning i vindriktningen
    • Växtskyddsmedlets egenskaper
    • Omgivningens känslighet för medlet
    • Spridningsmetod

    Utspädning, blandning och påfyllning

    Ska ske på en plats som är lämplig för ändamålet. Sådan hantering får inte ske:

    • På vägområden, samt på grusytor och andra mycket genomsläppliga ytor.
    • På ytor av asfalt eller betong eller andra hårdgjorda material på vilka det
    inte finns möjlighet till uppsamling av eventuellt spill.

    Vid utspädning, blandning och påfyllning av växtskyddsmedel utomhus samt utvändig rengöring utomhus av utrustning som används för spridning av växtskyddsmedel, ska alltid minst 30 m skyddsavstånd till vatten hållas. Vid hantering på biobädd eller motsvarande är minsta skyddsavstånd 15 meter.

    Tillstånd för användning i vattenskyddsområde

    Det är förbjudet att utan särskilt tillstånd av den kommunala nämnden yrkesmässigt använda växtskyddsmedel utomhus inom de delar av ett vattenskyddsområde som betecknas som vattentäktzon, primär (inre) skyddszon och sekundär (yttre) skyddszon. Det finns förhållanden, faktorer som t ex när vattenskyddsområdet är inrättat och viss punktbehandling, som kan diskuteras med kommunen om undantag från ansökan kan göras.

    Information till allmänheten

    Den som avser att sprida växtskyddsmedel (enligt 2014:425, 2 kap. 45 §) där allmänheten får färdas fritt (fairway och ruffar) ska senast en vecka före spridningen informera om den på väl synliga anslag. Informationen ska lämnas på anslag av minst A5-format av väderbeständigt material. Anslagen ska innehålla:

    • Karta eller annan beskrivning av spridningsområdets läge och areal
    • Kontaktuppgifter till den som ska sprida växtskyddsmedel samt klubb
    • Syftet med spridningen
    • Växtskyddsmedlets namn, registreringsnummer och aktiv substans
    • Spridningsmetod, beräknad tidpunkt för spridningen
    • Anslagen ska sitta kvar minst en månad efter spridningen

    Skyldighet att underrätta vid förorening

    Vid olyckor då en större mängd växtskyddsmedel läckt ut eller kan befaras läcka ut, ska räddningstjänsten och den kommunala nämnden omedelbart underrättas.

    Det är inte en dramatisk skillnad från tidigare lagstiftning, de största ändringarna berör som vi ser det skyddsavstånd och vattenskyddsområden.

    Kontakta Peter Edman peter.edman@golf.se eller Boel Sandström boel.sandstrom@golf.se om ni har frågor.

    Se även länkar

    Förordning: (SFS 2014:425) Kemisk bekämpning och tillväxtreglering på golfbanan

    Föreskrift: (NFS 2015:2) Spridning och viss övrig hantering av växtskyddsmedel

  1. Miljöoptimerad banskötsel - finns en framtid utan bekämpningsmedel?
  2. Finns det en framtid utan bekämpningsmedel? Under den senaste tiden har diskussionens vågor gått höga vad gäller bekämpningsmedlens betydelse för kvaliteten på våra golfbanor.

    Från flera håll hör man rena domedagsprofetior om vad som kommer att ske om särskilt fungiciderna (svampmedel) blir förbjudna. Påståenden som att greener fullständigt kommer att slås ut av diverse svampar påstås vara ett troligt scenario.

    Å andra sidan har vi en stor grupp som är övertygade om att svampmedel endast ska användas som sista utväg och att förebyggande åtgärder av olika slag är vägen in i framtiden. Detta synsätt stämmer för övrigt väl överens med de riktlinjer som EU satt upp för framtida användning av växtskyddsmedel som i sin tur gjort Integrated Pest Management (IPM) eller integrerat växtskydd till verktyget för att lyckas.

    Hur kommer det då att bli i framtiden? Kommer vi att kunna ha högklassiga banor om tio år i Sverige eller ska vi bli tvungna att sänka ribban om vi inte får tillgång till bekämpningsmedel?

    För att söka svar på frågan kan det vara intressant att ta del av de erfarenheter som skandinaviska banor, som inte får eller vill använda bekämpningsmedel, har gjort genom åren. Det finns även banor i Sverige, flera av mycket hög klass, och några av dem bildade 2001 ett nätverk. Anledningen var att en bana i Göteborg drabbades av ett totalt bekämpningsmedelsförbud. För att lära sig mer om banskötsel utan pesticider bildades en grupp som sedan dess haft regelbundna möten för att utbyta erfarenheter.

    Det ursprungliga nätverket har växt sedan starten och har nu medlemmar från både Sverige, Danmark och Norge samt representanter från forskarvärlden för att få en djupare vetenskaplig kunskap om vad som sker med eller utan växtskyddsmedel.

    Vilka erfarenheter har man då dragit? Den viktigaste är kanske att man anammat ett synsätt som går ut på att skötselåtgärder som stärker gräsplantans egenförsvar prioriteras. Farhågorna om att man med detta synsätt skulle äventyra spelbarheten på våra greener har i många fall inte stämt. Med ett starkt gräsbestånd får man också de bästa spelegenskaperna och den längsta säsongen med bra spelytor. En annat odiskutabelt krav, som för övrigt gäller alla greener, är att ytan kan hållas torr.

    Samtliga banor i nätverket har nu sanduppbyggda greener med gräs av olika arter. Här finns både krypven, vitgröe och rödsvingelbanor i gruppen och samtliga har haft svampskador genom åren men inte mycket värre än de som använder pesticider.

    Givetvis är svingel och ven att föredra framför vitgröe då mottagligheten mot snömögel är så mycket mindre. Att ta ner träd i greenens närhet för att släppa in ljus och vind har också visat sig viktigt då det som bekant den för plantan livgivande fotosyntesen styrs av solinstrålningen. Även en revidering av bevattningsanläggningen för att få till en optimal bevattning är en viktig pusselbit liksom en välbalanserad och behovsanpassad gödselplan.

    En annan viktig åtgärd för att lyckas är ett tatchkontrollprogram som håller andelen organiskt material i greenernas översta skikt inom godtagbara värden, runt 3 procent i de översta 5 cm. Det uppnås med behovsanpassad vertikalskärning men framförallt en ofta återkommande dressning till ca 10 mm om året. Här varierar givetvis intensiteten med vilken typ av gräs man har där rödsvingel inte kräver lika mycket arbete. Bildning av thatch hänger som bekant också intimt samman med de ovan nämnda gödsel- och bevattningsprogrammen.

    Även luftning på djupet för att stimulera bättre rottillväxt och mer mikroliv flera gånger under säsongen finns med i skötselprogrammet. Med hjälp av välslipade knivar och vältning optimerar nätverkets medlemmar greenernas spelbarhet samtidigt som de kan hålla uppe klipphöjden. En del använder också singelklippare för att få till ännu jämnare ytor. Det är särskilt viktigt med välslipade knivar på hösten för att störa plantans invintringsprocess så lite som möjligt samtidigt som man gör inkörsportarna för svamp minimal.

    En annan viktig detalj är att man dagligen måste dagga greenerna, särskilt då på hösten. Gärna med borste och den får absolut inte dras över fairway så att sporer följer med in på green. Detta tillsammans med en höjning av klipphöjden i tid inför vintern har gett positiva resultat både vad gäller övervintring och svampförekomst.

    Samtliga nätverkets medlemmar har provat olika former av biostimulanter, biologiska bekämpningsmedel eller andra tillsatsprodukter som påstås ha en positiv effekt på gräsets välmående utan att se några överväldigande resultat. Därmed inte sagt att de varit verkningslösa utan mer att den påstådda effekten varit något överdriven. Till exempel har fosfit haft en svamphämmande effekt.

    Det verkar som att om man har ett bra banskötselprogram enligt ovan är behovet för biostimulanter och dylikt begränsat. Som den banskötselkunnige läsaren märker är inte skötselåtgärderna annorlunda på gruppens banor än många andras; det ovan beskrivna är helt enkelt optimal banskötsel. Skillnaden ligger snarast i att nätverkets medlemmar tvingats vara mer vakna och på tå då de inte har tillgång till bekämpningsmedel.

    Finns det något hopp för våra golfbanor om nu vi skulle bli utan bekämpningsmedel?

    Svaret är i många fall ja när det gäller svampangrepp vilket detta nätverk visat genom sina mer än tioåriga erfarenheter av banskötsel utan pesticider. Om ett förbud skulle genomföras kommer säkert en del banor att kunna få problem under en övergångsperiod och är inte greenerna modernt sanduppbyggda kan problemen bli mycket stora.

    Vad anläggningarna i gruppen har mycket större problem med är ogräs. Olika metoder, allt ifrån att plocka det för hand (vilket fungerar på green) till olika mekaniska bearbetningar, har så här långt inte gett något direkt uppmuntrande resultat. Vad man funnit vara positivt är en ökad och mer frekvent gödsling på spelytorna utanför green samt ett idogt hjälpsåddprogram i kombination med dressning.

    Vill du veta mer om nätverkets möten?

    Kontakta Peter Edman, peter.edman@golf.se för minnesanteckningar från nätverkets möten.

  3. Svenska Golfförbundets miljödiplomering
  4. Så gör klubben för att få SGF Miljödiplom

    SGF Miljödiplom har funnits i drygt 15 år och idag finns cirka 230 anläggningar som är miljödiplomerade. Diplomet är ett bra bevis på att klubben har kommit igång med sitt miljöarbete.

    För att få ett miljödiplom krävs:
    • Miljöpolicy och miljöplan
    • Miljöpolicyn ska vara antagen av årsmötet
    • Miljöplanen ska vara upprättad i samråd med externa organisationer och myndigheter
    • Ett miljöavtal mellan ägaren och brukaren är nödvändigt om dessa är skilda
    • Genomförande av miljöplanen har påbörjats och att det finns medlemmar i klubben som aktivt deltar i miljöarbetet
    • Miljöpolicy och miljöplan ska skickas till SGF:s bankonsulent samt till distriktets miljösamordnare för bedömning

    Uppföljning av hur miljöplanen revideras och utvecklas år från år görs i samråd med SGF:s bankonsulenter.

    Vad är syftet med diplomet?

    Att stimulera golfklubbar att aktivt arbeta med miljöfrågorna i förgrunden samt stimulera till ett aktivt deltagande av klubbens medlemmar men även visa omvärlden att golfbanan kan vara en tillgång för miljö och natur.

    Miljödiplomet ska vara en bekräftelse på att klubben har inlett ett aktivt miljöarbete. Miljöstatus vid starten spelar ingen roll, syftet är förbättring.

    Miljöplanen ska årligen revideras för att miljödiplomet ska vara aktivt och giltigt.

    Hur ser rollfördelningen ut?

    SGF utformar och tillhandahåller diplom samt fastställer kriterier.

    Distriktet erbjuds möjligheten att till sina medlemsklubbar tillsammans med SGF:s bankonsulent utfärda och administrera miljödiplom. Bankonsulenten tillsammans med distriktets miljösamordnare granskar att kriterierna är uppfyllda och undertecknar tillsammans med distriktet diplomen.

    Intresseorganisationerna SGA, GAFoch  PGA erbjuds att aktivt delta i genomförandefasen.

    Hur startar klubben arbetet?

    Om klubben önskar få verksamheten miljödiplomerad kan ni antingen kontakta SGF:s bankonsulent och/eller distriktets miljösamordnare för information och eventuellt besök för att gå igenom klubbens förutsättningar och hur man kan genomföra miljöplanen och diplomeringen. En bra kommunikation mellan bankonsulenten och respektive distrikt (miljösamordnare) är mycket betydelsefull.

    När miljödiplomprocessen är genomförd med miljöpolicy och miljöplan så sänds de till bankonsulenten och till klubbens distrikts miljösamordnare för godkännande. Distriktet och/eller SGF:s bankonsulent överlämnar diplomet till klubben. Överlämning sker gärna i samband med distriktets årsmöte, ordförandekonferens eller liknande.

    Kriterier

    Vägledande för kriterierna ska vara den övergripande inriktningen som redovisas i "Introduktion arbetsbok miljö".

    Klubben ska på sitt årsmöte ha antagit en miljöpolicy för hela klubbens verksamhet, vilket även inkluderar olika ägare/bolag med flera.

    En miljöplan i någon form ska finnas upprättad som redovisar genomförda och planerade åtgärder.

    Ett antal miljöåtgärder ska vara genomförda inom följande områden:

    - Kretsloppstänkande
    - Resursanvändning
    - Energihushållning
    - Biologisk mångfald

    Miljöplanen ska vara kommunicerad med organisationer utanför golfen, till exempel kommun, idéburna naturvårdsorganisationer med flera.

    Medlemmar ska vara delaktiga i det praktiska planeringsarbetet med upprättande av miljöplanen. Miljöplanen ska årligen revideras. Utförda miljöåtgärder under året och nya miljöåtgärder för kommande år redovisas.

    Revidering av miljödiplomet

    Miljödiplomet är ett dokument som årligen ska revideras för att vara aktivt och giltigt. Revideringen innebär att man ska gå igenom och justera anläggningens miljöplan. Avklarade miljömål ska redovisas och nya miljömål ska komma till.

    Redovisningen kan vara enkel, har miljöplanen rekommenderad "matrisuppbyggnad", är det tydligt och snabbt att redovisa i punktform.

    Från 2016 kommer endast de anläggningar som årligen reviderar och aktualiserar sin miljöplan att redovisas som innehavare av giltigt SGF Miljödiplom.

    Bifogad redovisningsblankett skickas ut årligen ut till anläggningar med miljödiplom.

    Mallar

    Förslag på körschema på klubben

    I Miljöarbetsboken är arbetet för att uppfylla miljömålen uppdelat i 15 punkter

    Förslag på utformning av miljöplan

  5. Miljösamordnare i distrikten
  6. Miljösamordnare i distrikten

    Vill din golfklubb komma igång, eller gå vidare i miljöarbetet?

    Kontakta distriktets miljösamordnare som har som uppgift att inspirera och samordna miljöarbete genom att exempelvis anordna erfarenhetsutbyte inom området.

    BLEKINGE
    Annette Nordqvist
    annette.nordqvist@hotmail.se

    BOHUSLÄN-DAL
    Lennart Bodin
    0522-709 97
    lennart.bodin@telia.com

    DALARNA
    Håkan Glimaker
    hakan.glimaker@telia.com

    Per-Erik Sandberg
    per-erik.sandberg@lansstyrelsen.se

    GOTLAND
    vakant

    GÄSTRIKLAND-HÄLSINGLAND
    Jan Svärdström
    Högbo GK
    svardstrom@compaqnet.se

    GÖTEBORG
    Åse Blennius
    031-93 22 38 eller 070-798 11 83
    miljo@ggf.nu

    HALLAND
    Östen Ek
    070-606 46 78
    osten.ek@telia.com

    JÄMTLAND-HÄRJEDALEN
    Catharina Törngren
    catharina.torngren@telia.com

    MEDELPAD
    Mikael Sandberg
    mikael.s.sandberg@telia.com

    NORR- & VÄSTERBOTTEN
    vakant

    SKÅNE
    Per Hansson
    S:t Arild GK
    076-125 75 02
    fam.hansson.nyhamn@telia.com

    SMÅLAND
    vakant

    STOCKHOLM
    saknar miljökommitté och miljösamordnare

    SÖDERMANLAND
    Ronnie Salomonsson
    070-574 95 85
    ronnie42@telia.com

    UPPLAND
    Bo Thyselius
    070-528 85 95
    bo.thyselius@gmail.com

    VÄRMLAND
    Cermit Bäcklund
    070-815 60 68
    cermit.backlund@telia.com

    VÄSTERGÖTLAND
    Lennart Grundel
    lennart@grundel.se

    VÄSTMANLAND
    Sven-Erik Henriksson
    sven-erik.henriksson@comhem.se

    ÅNGERMANLAND
    Anette Orav
    anetteorav@hotmail.com

    ÖREBRO LÄN
    Bengt Svärd
    070-328 79 34
    bok.svard@telia.com

    ÖSTERGÖTLAND
    Björn Gustafsson
    bjorn@gunillaobjorn.se

  7. Vilka klubbar har miljödiplom?
  8. Svenska Golfförbundet har delat ut miljödiplom sedan 1999. Diplomet är ett bra bevis på att klubben har kommit igång med sitt miljöarbete. Följande klubbar har fått diplom:

    2014

    Sundsvalls GK
    Ulricehamns GK
    Skellefteå GK

    2013

    Brastad Golfcenter
    Töreboda GK
    Lycksele GK
    Porjus GK
    Arlandastad GK
    Brastad GK
    Kungl. Drottningholms GK

    2012

    Vreta Kloster GK
    Vadstena GK
    Ombergs Golf
    Flemminge GK
    Östad Golf Väderstad
    Linköpings GK
    Landeryds GK
    Vårdsbergs GK
    Norrköpings GK
    Ingelsta GK
    Österlens GK
    Hallstaviks GK
    Burviks GK

    2011

    Örbyhus GK
    Friberghs GK
    Sigtunabygdens GK
    Kävlinge GK
    Gotska GK
    Abbekås GK
    Visby GK
    Timrå GK
    Allerum GK

    2010

    Norrfällsvikens GK
    Lökebergs GK
    Vetlanda GK
    Sollentuna GK
    Wittsjö GK
    Karlstad GK
    Kåbo GK
    Lagans GK
    Loftahammars GK
    Roslagens GK
    Upsala GK
    Väddö GK
    Älvkarleby GK
    Öregrunds GK
    Billingens GK
    Brevikens GK
    Ekarnas GK
    Onsjö GK
    Skaftö GK
    Uddevalla GK
    Lyckorna GK

    2009

    Vallentuna GK
    Lidingö GK
    Salems GK
    Sjöbo GK
    Karlskoga GK
    Norsjö GK
    Norrmjöle GK
    Boliden GK
    Gunnarn GK
    När GK
    Sand GC
    Carlskrona GC
    Tegelberga GK
    Börringe Golf/Sturup Park GK
    Gränna GK
    Trollhättans GK
    Sölvesborgs GK
    Alingsås GK
    Åkersberga GK
    Troxhammars GK
    Ramkvilla GK
    Ölands GK
    Ängelholms GK
    Kungsängens GK
    Bro-Bålsta GK

    2008

    Skövde GK
    Hulta GK
    Torekov GK
    Tranås GK
    Degeberga Widtsköfle GK
    Partille GK
    Sotenäs GK
    Raggarö GK
    Isabergs GK
    Karlshamns GK
    Bredared GK
    Allmag GK
    Kristianstads GK
    Hässlegårdens GK
    Ystad GK
    Eslövs GK
    Tomelilla GK
    Alfta Edsbyn GK
    Örnsköldsviks GK Puttom
    Sunne GK
    Billeruds GK
    Linde GK
    Lundsbrunn GK
    Mosjö GK

    2007

    S:t Jörgens GK
    Bedinge GK
    Romeleåsens GK
    Arvidsjaurs GK
    Hökensås GK
    Färgelanda GK
    Torreby GK
    Skepparslövs GK
    Skogaby GK
    Tönnersjö GK
    Strandtorps GK
    Björnhults GK
    Flygstadens GK
    Vinbergs GK
    Hässelby GK
    Assartorps GK
    Vasatorps GK
    Perstorps GK
    Enköpings GK
    Strömsholms GK
    Sörfors GK

    2006

    Mariestads GK
    Växjö GK
    Örestads GK
    Björkhagens GK
    Wäsby GK
    Falun-Borlänge GK
    Säters GK
    Garnisonen GK
    Gripsholms GK
    Söderslätts GK
    Mjölby GK
    Högbo GK
    Borås GK
    Köpings GK
    Fjällbacka GK
    Stjernfors GK

    2005

    Orust GK
    Kungälv-Kode GK
    Bollestad GK
    Sisjö GK
    Lerjedalens GK
    Torslanda GK
    Holms GK
    Leksands GK
    Haninge GK
    Lindö GK
    Falsterbo GK
    Emmaboda GK
    Arninge GK
    Ingarö GK
    Djursholms GK
    Lunds Akademiska GK
    Malmö Burlöv GK
    Ullna GC
    Bollnäs GK
    Ale GK
    Stenungsund GK
    Harabäcken GK
    Ringenäs GK
    Forsbacka GK
    Hofgårds GK
    Mälarö GK Skytteholm

    2004

    Bäckavattnets GK
    Rydö GK
    Falkenbergs GK
    Klosterfjordens GK
    Laholms GK
    Chalmers GK
    Gullbringa G&CC
    Öijared GK
    Öijared Park GK
    Göteborgs G K
    Lysegårdens GK
    Möre GK
    Rönnebäcks GK
    Nacka GK
    Waxholms GK
    Nybro GK
    Skepptuna GK
    Viksjö GK
    Östersund-Frösö GK
    Saltsjöbadens GK
    Österåkers GK

    2003

    Värpinge Golfbana
    Glasrikets GK
    Skinnarebo G&CC
    Landskrona GK
    Båstad GK
    Bokskogens GK
    Sofiedals GK
    Ingetorps GK
    Delsjö GK
    Forsgårdens GK
    St Lundby GK
    Tjörns GK
    Varbergs GK
    Finspångs GK
    Umeå GK
    Ljusdals GK
    Flommens GK
    Albatross GK
    Falköpings GK

    2002

    Motala GK
    Söderköpings GK
    Nynäshamns GK
    Sjögärde GK
    Mölndals GK
    Sala GK
    S:t Arild GK
    Ljunghusens GK
    Vassunda GK
    Storsjöbygdens GK

    2001

    Haverdal GK
    Gräppås GK
    Ronneby GK
    Kvarnby GK
    Lidköpings GK
    Herrljunga GK
    Nässjö GK

    2000

    Särö GK
    Sonfjällens GK
    Piteå GK

    1999

    Alvesta GK
    Flädje GK
    Halmstads GK
    Kungsbacka GK

  9. Integrat växtskydd - IPM
  10. Bekämpning av ogräs och sjukdomar är ett område som de flesta golfbanor slåss med. Greener angrips lätt av svamp som på något sätt måste åtgärdas. På fairway är det ofta ogräs som maskrosor och groblad som kräver ständig tillsyn och regelbundna åtgärder för att inte sprida sig för mycket.

    Samtidigt som det kommer nya rön med aktuell forskning kommer även ny lagstiftning och denna behandlas i Sverige inom miljöbalken. I Sveriges nationella miljömål som ligger till grund för SGF: s miljövision står att läsa:

    "Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden."

    IPM-tänkande (integrerat växtskydd)

    Integrerat växtskydd är ett ekologiskt grundat program som syftar till att förhindra, eller begränsa oacceptabla nivåer av skadegörelse från ogräs och angrepp av svampar genom att använda en kombination av mekaniska, biologiska och kemiska kontrollmetoder. Ett sådant tankesätt bör genomsyra hela anläggningens skötsel.

    IPM-exempel på åtgärder

    • Välj om möjligt rätt gräs för rätt miljö (jord och klimat m m)
    • Tillämpa en handlingsplan som förbättrar hälsan för gräset genom att bearbeta underliggande problem och/eller dåliga förhållanden
    • Minska klippstress genom anpassning av skötsel och klipphöjd
    • Optimera näringstillförsel avseende mängd, form av näring och tidpunkt
    • Identifiera lokala sjukdomar, insekts- och ogräsproblem
    • Utför regelbundna kontroller av gräskvalitet, fuktighetsnivåer, näringshalt och anpassa skötselprogrammet för att gynna gräset och "missgynna" skadegörare
    • Sätt tröskelvärden
    • Dokumentera skötselåtgärder och notera effekt på gräs, ogräs och eventuella svampsjukdomar
    • Tänk på att "mikro"klimat, fukt och skugga påverkar gräsets hälsa kraftigt
    • Om ogräs måste behandlas kemiskt, ta ställning till vilka ytor som behöver behandlas, eventuellt räcker det att punktbehandla vissa ytor

    Begränsa pesticidanvändande genom att endast behandla när andra icke kemiska åtgärder är otillräckliga. Tänk på att målet med ett IPM-tänkande är en pesticidfri skötsel.

    Ett bra första steg är att börja dokumentera hur man sköter banan, speciellt ogräs- och sjukdomsförebyggande åtgärder och vilka eventuella effekter de haft på grästurf och skadegörare. Använd om möjligt "nollrutor" som referensytor för att kunna utvärdera olika åtgärders verkan.

    Ha i åtanke

    1. Arbeta för att få en giftfri miljö.
    2. Försök att undvika gifter i hanteringen och angrip källan till problemet om möjligt.
    3. IPM strävar efter en mer miljövänlig skötsel, men att bibehålla en god spelkvalitet på gräsytorna

    STERF:s IPM-faktablad

  11. Utmärkelser och miljöpriser
  12. SGA Natur- och Miljöpris

    Det finns många miljöpriser att söka för golfanläggningar som kommit en bit på väg i miljöarbetet, exempelvis inom kommun, län eller på riksnivå.

    Den största miljöutmärkelsen inom golfen idag är SGA Natur- och Miljöpris. Syftet är att motivera Sveriges golfanläggningar att omsätta golfens miljövision i praktiken.  Årets miljöanläggning får 20 000 kronor att använda till miljöförbättrande åtgärder samt uppmärksamhet som ett gott miljöexempel.

    Vinnare av SGA Natur- och Miljöpris

    2013   Öregrund
    2012   Nacka
    2011   Värpinge
    2010   Forsgården
    2009   Hässelby
    2008   Kvarnby
    2007   Hofgård
    2006   Saltsjöbaden

  13. Examens- och projektarbeten - en resurs för fördjupad kunskap och samarbete
  14. Under de senaste åren har ett antal examens- och projektarbeten tagits fram i samarbete med Svenska Golfförbundet. De hjälper till att förtydliga och fördjupa kunskapen om miljöfrågor på golfbanan.

    Här finns exempel på förslag, jämförelser av certifieringssystem, golfens miljöpåverkan i siffror och möjligheter med solfångare på anläggningen.

    Vi hoppas att trenden med samarbete mellan olika utbildningsinstitutioner och andra fortsätter. Om du har förslag på ämnen som berör golf och miljö får du gärna kontakta oss för vidare diskussioner.

    Examens- och projektarbeten:

    Exjobb - Bedömning av Golfbana ur miljösynpunkt (Environmental Assessment of a Golf Course), Chalmers 2012

    Exjobb Ellen Odelius - Miljömärkt golfbana, 2011

    Exjobb Johannes Andersson - Miljötänk i skötsel av golfbanor - igår och idag

    Exjobb Jonas Larsson - Solenergi på golfbanan, 2015

    Exjobb kandidat Lovisa Bohman - miljöledning inom golfen, 2014

  15. SGF:s vision och miljöpolicy
  16. Miljövision och strategi

    Svenska Golfförbundet ska tillhandahålla golfanläggningar av hög standard, garantera ett hållbart nyttjande av naturresurser samt bidra till god hälsa och en bra miljö.

    Som utgångspunkt för miljövisionen och miljöarbetet har vi valt att använda en av de mest kända definitionerna av hållbar utveckling, den som togs fram av Brundtland-kommissionen och som i en rapport till FN 1987 lanserades enligt följande: "en utveckling som tillgodoser våra behov idag utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillgodose sina behov".

    Strategiska miljömål

    Golfen i Sverige är en mångfacetterad verksamhet med stora regionala och lokala variationer vad gäller naturliga förutsättningar, ambitioner och ekonomiska möjligheter. När vi arbetar med golfen och miljön krävs därför något fast att relatera arbetet till.

    Svenska Golfförbundet (SGF) har valt att relatera sitt miljöarbete till de första 15 nationella miljökvalitetsmål som riksdagen antog 1999. De nu 16 miljökvalitetsmålen ska säkerställa att Sverige inom 25 år (en generation) ska vara ett samhälle med hållbar utveckling.

    Miljökvalitetsmålen med preciseringar

    Begränsad klimatpåverkan
    Frisk luft
    Bara naturlig försurning
    Giftfri miljö
    Skyddande ozonskikt
    Säker strålmiljö
    Ingen övergödning
    Levande sjöar och vattendrag
    Grundvatten av god kvalitet
    Hav i balans samt levande kust och skärgård
    Myllrande våtmarker
    Levande skogar
    Ett rikt odlingslandskap
    Storslagen fjällmiljö
    God bebyggd miljö
    Ett rikt växt- och djurliv

    I miljöarbetet har SGF identifierat elva av riksdagens 15 miljökvalitetsmål som berör golfen samt valt att samla och jobba med miljökvalitetsmålen i fem grupper:

    • God bebyggd miljö och god hälsa
    • Rika naturmiljöer och levande kulturlandskap
    • Ingen övergödning samt giftfri miljö
    • Grundvatten av god kvalitet
    • Begränsad klimatpåverkan och frisk luft

    In English:

    Environmental Strategy

    The Swedish Golf Federation (SGF) has ca. 485,000 members, playing golf on more than 450 courses that cover a total area of more than 35,000 ha.

    A credible effort to protect the environment is one of the most valuable tools in the golf industry's efforts to achieve greater legitimacy and to develop at the pace desired.

    2004 the SGF decided on a new environmental vision and strategy and 2005 a new program for research and development (R&D) was launched.

    Background

    Any activity that is as widely practiced as golf will inevitably influence the environment, in both positive and negative ways. A credible effort to protect the environment is one of the most valuable tools in the golf industry's efforts to achieve greater legitimacy and to develop at the pace desired.

    Creating sustainable development requires knowledge, resulting from research and development work. It is also important to bring about a change in people's attitudes and way of life. Education, information and advisory work are important tools in this respect.

    Environmental vision and strategic objectives

    2004 the SGF decided on a new environmental vision:
    " To promote high-quality golf courses, ensure a sustainable use of natural resources and contribute to a healthy environment. "

    The federation decided as well new on strategic environmental objectives. SGF has chosen to relate its environmental work to national 'environmental quality objectives' passed by the Swedish Parliament in 1999. The overriding goal of these quality objectives was to ensure the attainment of sustainable development in Sweden within one generation (25 years).

    SGF has identified following environmental quality objectives related to golf:

    • High-quality urban environments and good health
    • Rich natural environments and living cultural landscapes
    • No eutrophication and an environment free from man-made toxic substances
    • Good-quality groundwater
    • Reduced climate impact and clean air

    There is also a commitment within the federation to give environmental issues very high priority. This commitment has resulted in a great and increasing enthusiasm within the whole Swedish golf sector concerning environmental issues. It has also inspired non-golf organisations to get involved in SGF´s environmental programme.

För mer information, kontakta oss

Peter Edman är en man i femtioårsåldern. Han har blå ögon och grått kort hår samt mörkt grått kort skägg. Han är klädd i en vit pikétröja och svart pullover. På bilden tittar han in i kameran och ler svagt med stängd mun.