Skatter och golf

Även om golfklubben normalt sett är befriad från inkomstskatt, påverkas verksamheten likväl om det svenska regelverket för skatt, moms, arbetsgivaravgifter m m.

Ladda hem handboken PM Golf & Skatter

Skattereglerna för den som bedriver golfverksamhet och anknytande verksamhet är ofta komplexa och inte helt enkla att ta till sig. Det gäller framför allt moms och inkomstskatt.

Genom att det finns undantag för moms avseende till exempel fastigheter så gäller det att strukturera verksamheten på rätt sätt. På moms och inkomstskatteområdet finns än så länge särskilda skatteundantag för allmännyttiga ideella föreningar som leder till att denna sektor helt faller utanför skatteområdet.

I en verksamhet med stora kostnader är det inte alltid lämpligt att befinna sig utanför momsområdet eftersom då även momsen blir en kostnad. Det kan vara en anledning till att golfverksamheten organiseras med såväl bolag som en förening.

Speciella ämnen och frågeställningar

  1. Gemensam golf- och gymverksamhet
  2. Debatten om att golfsporten tillsammans med tre andra idrottsförbund (utförsåkning, segling och ridsport) är exkluderade från systemet med friskvårdsbidrag har pågått många år.

    I detta sammanhang skapar golfklubbar mer eller mindre kreativa upplägg i ett försök att locka personer och företag genom att också erbjuda verksamhet som ingår i bidragssystemet och som företagen för sin personal kan få avdrag för som friskvård. Bland annat driver golfklubbar gym och erbjuder års-/månad-/eller dygnskort till gymmet.

    Överskottet från den (isolerade) gymverksamheten kan sedan användas i golfklubbens verksamhet. Möjligen kan klubben tvingas betala skatt på överskottet, men man bör kunna argumentera för att gymverksamhet av hävd är en naturlig verksamhet i en idrottsförening och därför skattefri. Det är i sammanhanget viktigt att klubben inklusive eventuella GolfAB eller golfbolag reviderar sina respektive verksamhetsbeskrivningar till att även omfatta gymverksamhet.

    Kostnaden för gymmet bör helt separeras från årskostnaden i golfklubben (medlemskap och spelrätt), och faktureras separat. Medlemmarna i golfklubben kan få rabatt på gymkortet, men det sänker å andra sidan det avdragsgilla beloppet. Gymmet bör vara öppet för allmänheten och inte marknadsföras som en del av medlemskapet i golfklubben.

    Kostnaden för gymmet ska vara marknadsmässigt och priset bör därför motsvara den allmänna prisnivån för jämförbara gym i regionen.

    Om en golfklubb bakar in gymverksamheten - eller annan verksamhet som omfattas av systemet med friskvårdsbidrag - som en del av kostnaden för medlemskapet i golfklubben utan att avgiften ökar blir upplägget skatterättsligt angripbart. Det blir då ganska enkelt att argumentera för att golfklubben försökt kringgå regelverket.

    Den golfklubb som vill vara på den säkra sidan får driva ett pilotärende genom förvaltningsdomstolarna eller skatterättsnämnden.

  3. Koncernbidrag
  4. Kan en ideell förening ge och ta emot koncernbidrag?

    Mot bakgrund av att de flesta av landets golfklubbar är allmännyttiga ideella föreningar som inte är skyldiga att betala inkomstskatt för näringsverksamhet, kan dessa klubbar som regel inte heller utnyttja koncernbidragsrätten – det vill säga skattemässig resultatutjämning genom koncernbidrag mellan en ideell förening som omfattas av skattebefrielse och ett dotterbolag till denna är inte möjlig.

    Golfklubbar som inte omfattas av bestämmelserna om begränsad skattskyldighet för allmännyttiga ideella föreningar kan lämna och ta emot koncernbidrag från sitt helägda GolfAB. Eventuell utdelning som GolfAB lämnar till Golfklubben är skattefri. Detta gäller oavsett om Golfklubben är skattebefriad eller inte.

    Se även den så kallade "HIF-domen" där en idrottsförening till ett helägt aktiebolag upplåtit rätten att i reklamsammanhang utnyttja föreningens namn, utrymmen på föreningens idrottsanläggning m m. Föreningen har inte ansetts frikallad från skattskyldighet för inkomst av upplåtelsen enligt 7 § 5 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, se RÅ 2000 ref. 53.

    En svensk ideell förening som däremot inte omfattas av bestämmelserna i inkomstskattelagen avseende undantag från skattskyldighet kan utgöra ett moderföretag i enlighet med inkomstskattelagen. För att vara ett moderföretag ska den ideella föreningen äga mer än 90 procent av andelarna i ett svensk aktiebolag ("Aktiebolaget"). Aktiebolaget klassificeras då som ett helägt dotterföretag. Ett moderföretag kan ge och ta emot koncernbidrag från ett dotterföretag. Om koncernbidraget ges från dotterföretaget till moderföretaget krävs det att bidraget ryms inom dotterföretagets utdelningsbara medel.

    Förutsättningar för koncernbidrag

    I korthet innebär kraven för att få lämna koncernbidrag att föreningen/företaget som lämnar koncernbidrag också måste ha täckning för det i sin kassa, det vill säga man kan inte ge ut koncernbidrag för det fall man har ont om pengar. Om värdeöverföringen inte uppfyller de uppställda kraven kan en återbäringsskyldighet för mottagaren eller ett bristtäckningsansvar för de personer som har medverkat till beslutet om värdeöverföringen uppstå.

    Redovisning av koncernbidrag och möjlighet till avdrag

    Ett koncernbidrag ska dras av hos givaren och tas upp hos mottagaren. Det är endast samma belopp som tas upp hos mottagaren som är avdragsgill hos givaren. För att givaren ska få lov att göra avdrag måste såväl givaren som mottagaren redovisa koncernbidraget öppet i självdeklarationen vid samma års taxering. Dotterföretaget måste även ha varit helägt under givarens och mottagarens hela beskattningsår eller sedan dotterföretaget började bedriva verksamhet av något slag.

    Ett koncernbidrag kan lämnas när som helst under ett räkenskapsår, men i praktiken är det vanligast i nära anslutning till det löpande räkenskapsårets utgång.

  5. Samverkan med Skatteverket
  6. Svenska Golfförbundet och Skatteverket har inlett ett samarbete. Den övergripande målsättningen med samarbetet är att underlätta för golfklubbarna och deras eventuella dotterbolag att göra rätt, inte minst genom att lyfta fram och tydliggöra de skatteregler som särskilt berör golfidrotten.

    Kontaktpersoner hos Skatteverket

    Som ett led i samarbetet har varje golfklubb fått en kontaktperson hos Skatteverket. Ta kontakt med er kontaktperson i frågor av rättslig karaktär. De svarar på frågor gällande alla typer av skatter undantaget frågor om fastighetstaxering, se längre ner.

    När det gäller mer administrativa frågor, som kontoutdrag från skattekontot etc, vänd er till Skatteverkets skatteupplysning (0771-567 567) eller använd de elektroniska tjänsterna på www.skatteverket.se.

    Kontaktpersoner enligt Skatteverkets geografiska indelning

    För golfklubbar i Hallands län, Västra Götalands län, Värmlands län, Örebro län, Dalarnas län och Gävleborgs län:
    Skattekontoret Mariestad
    Ulla Delén
    ulla.delen@skatteverket.se
    Tel. 010-576 48 47 

    För golfklubbar i Östergötlands län, Jönköpings län, Kronobergs län, Kalmar län, Gotlands län, Blekinge län, Skåne län, Västernorrlands län, Jämtlands län, Västerbottens län och Norrbottens län:
    Skattekontoret Västervik
    Maria Petersson
    maria.petersson@skatteverket.se
    Tel. 010-578 77 66 

    För golfklubbar i Stockholms län, Uppsala län, Södermanlands län och Västmanlands län:
    Skattekontoret Uppsala
    Josefin Wirehag
    josefin.wirehag@skatteverket.se
    Tel. 010-577 58 10, eller

    Gunnar Högberg
    gunnar.hogberg@skatteverket.se
    Tel. 010-577 58 98

    Frågor om fastighetstaxering

    För frågor om fastighetstaxering kontakta, oavsett var golfklubben är belägen, någon av nedanstående personer:

    Fastighetstaxering
    Katarina Kron
    katarina.kron@skatteverket.se
    Tel. 010-572 22 88

    Liisa Heinonen
    liisa.heinonen@skatteverket.se
    Tel. 010-577 57 89

    Skatteverkets hemsida

    En annan del av samarbetet är riktad information på Skatteverkets hemsida  till golfklubbarna och deras eventuella dotterbolag. Arbetet med detta pågår varför vi återkommer i denna del.