Lagar och regler som påverkar golfverksamheten

I den här avdelningen har vi samlat ett antal lagar och regelverk som är lätta att förbise, men som golfklubben eller golfbolaget alltid måste förhålla sig till och följa.

  1. Arbetsmiljö
  2. Lagtexten: Arbetsmiljölagen (1977:1160)

    Allmänt om arbetsmiljö och ansvaret för arbetsmiljön

    Ansvaret för arbetsmiljön på en arbetsplats regleras framförallt i Arbetsmiljölagen (1977:1160) (AML). Därutöver har Arbetsmiljöverket, som har till uppdrag att se till att arbetsmiljölagstiftningen efterföljs, givit ut särskilda föreskrifter (AFS) som också är juridiskt bindande.

    Arbetsgivaren är alltid skyldig att se till att arbetet kan utföras utan risk för ohälsa eller olycksfall. Det innebär bland annat att arbetsgivaren är skyldig att förvissa sig om att den som ska utföra ett jobb får tillräcklig instruktion och verkligen lär sig arbetet. Personalen ska, dels veta vilka risker som kan finnas, dels kunna undvika riskerna.

    En chef är skyldig att känna till AML och de arbetsmiljöregler som gäller för arbetsplatsen. Det kan även vara lämpligt att chefer i organisationen får olika uppgifter rörande miljöarbetet, som att initiera skyddsronder och administrera andra delar av det systematiska arbetsmiljöarbetet.

    Systematiskt miljöarbete

    Arbetsgivaren ska undersöka vilka risker som finns på varje arbetsplats, åtgärda riskerna och hela tiden följa upp arbetsmiljöarbetet. Detta kallas för systematiskt miljöarbete.

    Arbetsmiljöverket har givit ut en skrivelse "Systematiskt miljöarbete", AFS 2001:1, som innehåller Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete och allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna.

    Delegering

    Även om arbetsgivaren alltid har ansvaret finns det möjligheter att fördela uppgifter i arbetsmiljöarbetet. Fördelning bör ske genom tydlig och skriftlig delegering. En korrekt delegering förutsätter dock att personen verkligen har fått uppdraget och befogenheten samt har kompetensen att som företrädare vidta åtgärder för att följa utfärdade arbetsmiljöföreskrifter. Det ska dock noteras att det är arbetsuppgifterna som delegeras inte ansvaret som sådant.

    Tillsyn

    Arbetsmiljöverket utövar tillsyn över arbetsplatsers arbetsmiljöarbete.

    Minderåriga

    Vid anställning av minderåriga arbetstagare (under 18 år) gäller andra regler än för andra arbetstagare, se Arbetsmiljöverkets författningssamling "Minderårigas arbetsmiljö", AFS 2012:03.

    Aktuella föreskrifter

    Arbetsmiljöverkets hemsida (www.av.se) återfinns ytterligare information om arbetsmiljö.

    Arbetsmiljöarbete - en bra arbetsplats 2011

    Att tänka på

    Riskerna för skador och ohälsa är normalt väsentligt mycket större på bansidan än på kansliet. Arbetsgivaren är bland annat skyldig att:

    - Följa de föreskrifter som Arbetsmiljöverket utfärdat

    - Uppfylla eventuella förelägganden från Arbetsmiljöinspektionen

    - Bedriva eget arbetsmiljöarbete på arbetsplatsen

  3. Kassaregister
  4. Lagtexten: Lag om kassaregister (2007:592)

    De flesta aktörer som säljer varor eller tjänster mot kontant betalning måste enligt regelverket för kassaregister ha ett certifierat kassaregister. Syftet är att skydda seriösa företagare inom kontanthandeln mot illojal konkurrens.

    Den som är skyldig att ha ett kassaregister måste anmäla kassaregistret till Skatteverket. Som företagare måste man alltid ta fram och erbjuda kunden ett kvitto. Ett bra sätt att säkerställa att klubben och dess samarbetspartners (krögare, shopinnehavare m fl) uppfyller kraven om kassaregister är att ta in bestämmelser om detta i klubbens stadgar.

  5. Konkurrenslagen
  6. Lagtexten: Konkurrenslagen (2008:579)

    Domar/beslut:
    Konkurrensverkets beslut om förbud mot greenfeeöverenskommelse
    Marknadsdomtolens beslut i Bilsportsmålet

    Konkurrenslagen har som syfte att undanröja och motverka hinder för en effektiv konkurrens.

    Även marknaden för tillhandahållet av golfspel träffas av konkurrenslagens begränsningar. Lagens ändamål är alltså att se till att konkurrensen på marknaden för tillhandahållandet av golfspel inte begränsas på ett sätt som hindrar att den bedrivs effektivt – det vill säga att det ska råda fri och ren konkurrens. Konkurrenslagen gäller för all idrottslig verksamhet.

    Aktörer som omfattas av konkurrenslagen kan vara både fysiska eller juridiska personer som driver verksamhet av ekonomisk eller kommersiell natur. Därmed omfattas även ideella föreningar av konkurrenslagens omfång så länge de bedriver ekonomisk eller kommersiell verksamhet, vilket golfklubbarna får anses utöva.

    Flera företag som gått samman i något avseende, så kallade sammanslutningar, utgör också företag enligt konkurrenslagen. Ett exempel på en sådan sammanslutning är ett idrottsförbund som består av flera olika idrottsföreningar. Nedan hänvisas enbart till termen "företag" men avser såväl aktiebolag som ideella och ekonomiska föreningar.

    Förbud enligt konkurrenslagen

    Konkurrenslagen förbjuder i huvudsak två olika åtgärder. Den första är konkurrensbegränsande samarbeten mellan företag och den andra är ett företags missbruk av en dominerande ställning.

    Konkurrensbegränsande samarbete mellan företag

    Avtal mellan företag är förbjudna om de har till syfte eller resultat att hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen på marknaden på ett märkbart sätt. Med avtal jämställs samordnade förfaranden och beslut av en sammanslutning av företag, exempelvis då ett idrottsförbund antar regler som hindrar medlemmar från att delta eller inneha uppdrag vid en annan förening. Ett avtal eller ett avtalsvillkor som är förbjudet enligt konkurrenslagen anses även vara ogiltiga i allmänhet.

    Exempel på förbjudna avtal är sådana avtal som innebär att inköps- eller försäljningspriser eller andra affärsvillkor direkt eller indirekt fastställs, så kallad kartellverksamhet. Det kan vara ett avtal där flera golfklubbar kommit överens om ett visst medlemspris eller en överenskommelse om att gemensamt tillämpa en förhöjd greenfee för medlemmar tillhörande vissa klubbar. Det är sålunda förbjudet för en golfklubb att ta ut en högre greenfee för en spelare som är medlem i en "brevlådeklubb" eller liknande, detta även om klubben gör det i syfte att förbättra sin ekonomiska situation.

    Konkurrensverket har under 2010 uppmärksammat ett samarbete mellan ett antal golfklubbar genom vilket klubbarna ansetts överträtt förbudet mot konkurrensbegränsade samarbeten enligt konkurrenslagen (se 2 kap 1 § konkurrenslagen).

    Överträdelsen bestod i att klubbarna inför 2009 års golfsäsong samordnat sig om att gemensamt tillämpa en förhöjd greenfee för medlemmar tillhörande vissa golfklubbar. I sammanhanget är det av betydelse att det inte finns några centrala bestämmelser som berör eller styr golfklubbarnas pris- och avgiftssättning eller medlemsformer, det vill säga det är upp till varje enskild golfklubb att på egen hand besluta om vilka avgifter som klubben ska debitera sina medlemmar respektive kunder.

    Ett konkurrensbegränsande samarbete enligt ovan ska inte förväxlas med andra typer av samarbeten mellan golfklubbar i form av medlemsförmåner. Det är till exempel tillåtet för två eller flera golfklubbar att samarbeta på så vis att om en spelare är medlem i golfklubb A, har spelaren rätt att spela på golfklubb B till en rabatterad greenfee jämfört med klubbarnas ordinarie greenfee. Ett sådant samarbete grundar sig på en kommersiell överenskommelse och utgör en del av de förmåner som klubbarna erbjuder genom deras medlemskap i klubben.

    De förmåner som följer av det aktuella medlemskapet utgör en integrerad del av spelarens medlemskap i klubben och har för avsikt att gynna de samarbetande klubbarnas övergripande verksamhet. Det vill säga samarbetet är inte diskriminerande mot andra spelare då det är fritt för alla spelare att bli medlem på någon av de samarbetande klubbarna och därigenom få del av de aktuella medlemsförmånerna.

    Däremot om klubbarna skulle samordna deras prissättning avseende greenfee på så vis att medlemmar tillhörande vissa golfklubbar skulle tvingas betala en förhöjd greenfee, riskerar detta klassas som ett konkurrensbegränsande samarbete enligt konkurrenslagen.

    Företags missbruk av en dominerande ställning

    Att ett företag är dominerande innebär att det har en stark ekonomisk ställning som gör det möjligt att hindra en effektiv konkurrens. Företaget kan då i hög grad agera oberoende av sina konkurrenter och kunder. Det kan exempelvis höja sina priser utan att det leder till att kunderna vänder sig till ett annat företag. Ett tecken på en dominerande ställning är om företaget har en marknadsandel som överstiger 40 procent.

    Att ha en dominerande ställning på en marknad är inte förbjudet i sig. Däremot får ett företag inte missbruka sin ställning på ett sådant sätt att konkurrensen skadas. Det får till exempel inte använda sig av diskriminering eller underprissättning för att slå ut en svagare konkurrent eller förhindra att en ny aktör etablerar sig på marknaden.

    Det är dock en ovanlig företeelse för en golfklubb att inneha en dominerande ställning då marknaden för tillhandahållandet av golfspel geografiskt sett är en konkurrensutsatt marknad över hela landet. Undantagssituationer kan dock uppstå i delar av landet där golfbanorna inte förekommer lika frekvent varför klubbarna bör vara medvetna om bestämmelserna angående missbruk av dominerande ställning. Likväl är det inte en omöjlighet då ett av landets golfförbund ålagts böter för att ha missbrukat sin dominerande ställning på marknaden.

    Påföljd vid överträdelse av förbuden

    Om ett konkurrensbegränsande samarbete ingås eller ett företag missbrukar sin dominerande ställning får Konkurrensverket ålägga ett företag att upphöra med överträdelsen av förbudet. Ett åläggande kan även utfärdas av Marknadsdomstolen på talan av ett företag som berörs av överträdelsen. Det ska även tilläggas att privatpersoner genom meddelande till Konkurrensverket om potentiella förbjudna samarbeten kan bidra till initieringen av ett ärende.

    Om ett företag uppsåtligen eller av oaktsamhet har överträtt något av förbuden får Stockholms tingsrätt, på talan av Konkurrensverket, besluta att ett företag ska betala en konkurrensskadeavgift. Avgiften får sättas till maximalt tio procent av företagets omsättning föregående räkenskapsår. Denna avgift tillfaller staten. Företaget ska även ersätta den skada som uppkommit till följd av överträdelsen av förbuden.

  7. Servering, lokaler, livsmedel, alkohol m m
  8. Lagtexterna: Livsmedelslagen (2006:804) 
    Livsmedelsförordningen (2006:813)

    Det finns även en del enklare lagbestämmelser som reglerar exempelvis en golfklubbs (alternativt för de aktörer som klubben hyr in) hantering av livsmedel, personalhygien, standard avseende livsmedelslokaler m m.

    Livsmedelslagen (2006:804) samt livsmedelsförordningen (2006:813) syftar till att säkerställa en hög skyddsnivå för människors hälsa och för konsumenternas intressen när det gäller livsmedel. Lagstiftningen är således relevant för en golfklubb där eventuell matservering eller automatförsäljning (exempelvis läskedrycker, choklad med mera sker i exempelvis ett klubbhus eller genom restaurang. Lagstiftningen omfattar även behandlingen av vatten (kvaliteten på dricksvatten) och snus/tuggtobak.

    Det är självklarhet att mat och dryck som serveras i anslutning till en golfklubb också är hanterad på rätt sätt. Om golfklubben ser till att mat och dryck förvaras på ett korrekt sätt och att bäst-före-datum följs osv behöver den aktuella lagstiftningen inte vara speciellt betungande. Det som kan tänkas ske är att kommunen gör en så kallad inspektion av exempelvis en golfklubbs livsmedelshantering i sin kioskverksamhet, restaurangverksamhet m m.

    Det är Livsmedelsverket som utövar tillsyn avseende den aktuella lagstiftningen och kan således meddela föreskrifter av olika slag som exempelvis "att livsmedel får handhas ... på marknaden endast i en anläggning som godkänts av behörig kontrollmyndighet". Det är i första hand kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnder som utövar den tillsyn som krävs för att ovan nämnda bestämmelser åtföljs.

    Livsmedelstillstånd

    All slags försäljning av mat räknas som livsmedelsverksamhet. Det kan vara allt från en kiosk på nionde hålet till ett café i anslutning till klubbhuset. För att få bedriva livsmedelsverksamhet finns det krav att verksamheten är registrerad som en livsmedelsanläggning enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004.

    Det innebär att de livsmedelshygieniska krav som gäller inom EU ska vara uppfyllda och garanterar att lokal och utrustning håller en viss standard. I övrigt följer kraven på serveringslokalen, köket och matutbudet 8 kap. 14-16 §§ alkohollagen (2010:1622).

    En livsmedelsanläggning definieras som platsen där exempelvis en krögare bedriver sin verksamhet, det vill säga själva restaurangen. Detta innebär att om krögaren flyttar till en ny lokal, krögaren byts ut m m räknas det som en ny livsmedelsanläggning varpå den måste registreras som sådan.

    Registrering av en livsmedelsanläggning är inte speciellt betungande då det enbart är en administrativ åtgärd där information avseende den aktuella verksamheten förs in i ett register (handhas oftast av kommunens miljöförvaltning). Det kan även utöver registrering krävas att en livsmedelsverksamhet godkänns som en sådan. Kraven för godkännande träffar dock inte de verksamheter som kan tänkas drivas i anslutning till en golfklubb.

    Om man startar en livsmedelsverksamhet utan att ha gjort en registrering riskerar man även att bryta mot livsmedelslagstiftningen vilket kan leda till att golfklubben står där utan restaurang under en längre tid. Observera att registreringsplikt även föreligger då det sker ett ägarbyte inom verksamheten. Registreringsförfarandet handhas som sagt av kommunerna och är i de flesta fall inte särskilt betungande då en livsmedelsanläggning i många fall kan registreras elektroniskt via kommunernas hemsidor. Ansökan skickas då till miljöförvaltningen för registrering.

    Krav enligt alkohollagen för serveringstillstånd (utskänkningstillstånd)

    Matservering är ett grundläggande krav för att en krögare ska erhålla serveringstillstånd (det vill säga tillstånd att sälja alkoholhaltiga drycker). Det är den allmänna standarden på såväl maten som på miljön som är avgörande för krögarens möjligheter att få ett serveringstillstånd.

    Alkohollagen ställer höga krav på den som söker serveringstillstånd och på lokalen där serveringen ska ske.

    Det är krögaren som söker om serveringstillstånd och som ansvarar för att lämna de uppgifter tillståndsenheten (kommunal enhet) behöver för prövningen. En ansökan om serveringstillstånd kan avslås om den som söker inte kommer in med begärda uppgifter.

    Den som har stadigvarande serveringstillstånd kan även anordna provsmakning och har rätt att krydda spritdrycker för servering som snaps efter anmälan till kommunen.

    När man ansöker om serveringstillstånd görs en bedömning av (i) risk för störningar (närboende, trafik, ordning m m), (ii) sökandes lämplighet (kunskap, brottslighet, skulder, ekonomi, finansiering m m.) samt (iii) lokalens lämplighet (kök, matsal, brandsäkerhet, läge).

    Det är kommunerna som beslutar om serveringstillstånd varför det inte är ovanligt att vissa kommuner ställer högre krav än andra. Golfklubben rekommenderas därför ta kontakt med den kommun där serveringsstället är beläget om den har frågor angående serveringstillståndet.

    När behövs ett serveringstillstånd?

    Försäljning eller servering av spritdrycker, vin eller starköl får endast ske om tillstånd har meddelats eller annan laglig rätt föreligger. Med försäljning menas varje form av alkoholservering mot ersättning/betalning. Som ersättning räknas också de fall då alkoholdryck ingår i annan avgift, till exempel entréavgift.

    Det är, i många fall, tillåtet att utan serveringstillstånd bjuda på alkoholdrycker (dock inte i caféer, matsalar osv) för slutna sällskap. Det är på samma sätt oftast tillåtet att flera personer kommer överens om att tillsammans köpa och konsumera alkoholdrycker till självkostnadspris. Det finns också vissa möjligheter för privatpersoner att enstaka gånger sälja alkoholdrycker till självkostnadspris, till exempel vid ett bröllop.

    Det är inte tillåtet att marknadsföra varor, tjänster eller arrangemang med hjälp av alkoholdrycker. Man kan alltså inte annonsera "spela golftävlingen – få en flaska likör".

    Serveringslokalen

    Serveringslokalen ska omfatta ett visst avgränsat utrymme och vara överblickbar, vilket är grundläggande för alla typer av serveringstillstånd (se 8 kap. 14 § alkohollagen). Serveringslokalen ska vara utrustad med ett i förhållande till lokalens storlek lämpligt antal sittplatser för matservering. Det är fortfarande inte meningen att serveringstillstånd ska kunna ges för gatukök och liknande miljöer. Gästerna ska i normalfallet kunna beställa och bli serverade vid bordet.

    Om det finns en drinkbar får den ta i anspråk endast en mindre del av serveringsställets totala yta och vara belägen i nära anslutning till matsalen.

    Serveringslokalen ska vara lämplig från brandsäkerhetssynpunkt. Kravet gäller även för cateringverksamhet med undantag för servering som sker i lokaler som inte är avsedda för allmänheten, till exempel i enskilda hem eller på en arbetsplats.

    Om alkoholservering på grund av serveringsställets belägenhet eller av andra skäl kan befaras medföra olägenheter i fråga om ordning och nykterhet eller särskild risk för människors hälsa, får serveringstillstånd vägras även om övriga krav som uppställs i lagen är uppfyllda.

    Kan klubben servera alkoholhaltiga drycker i kiosken ("half-way-house") i anslutning till golfbanan?

    En uteservering ska vara ordentligt avgränsad. Ingen servering får ske utanför det område som godkänts som serveringsyta. Serveringstillståndet kan annars komma att ifrågasättas. Det kan även vara ett brott mot ordningslagen att utöka serveringen utanför tillåtet område.

    En viktig parameter för bedömningen om serveringstillstånd ska godkännas är om uteserveringen ligger i nära anslutning till restaurangen för vilket serveringstillståndet gäller. Det kan därmed bli problematiskt att få serveringstillstånd för en yta som ligger en bra bit bort från restaurangen.

    Följaktligen om kiosken ligger i anslutning till golfbanans restaurang är det normalt sett inga problem att servera exempelvis öl i kiosken, detta då ytan i anslutning till kiosken kan omfattas av serveringsytan till restaurangen.

    Däremot om kiosken ligger en bit ut på golfbanan gäller troligtvis inte det serveringstillstånd som finns för restaurangen. Det kan även bli aktuellt att kiosken tvingas utbjuda det matutbud som krävs för att få serveringstillstånd (se 16.5.2.4 nedan). Det är således viktigt att antingen klubben eller krögaren är införstådd med vilka regler som gäller.

    SGF:s alkoholpolicy

    Även om det är en viktig del av flera golfbanors koncept att det är möjligt att servera alkoholhaltiga drycker i anslutning till golfbanan, är det också viktigt för golfklubben att alkoholförtäringen sker på ett sunt och korrekt sätt.

    Det är till exempel enligt SGF:s alkoholpolicy och RF:s stadgar inte tillåtet att företagsrepresentanter i samband med "företagsgolf" utbjuder alkoholhaltiga drycker till golfspelare – framförallt under pågående rond.

    Juridiska Nämnden har med stöd av RF:s stadgar ålagt en golfklubb, i egenskap av ansvarig för evenemanget ifråga, att böta 10 000 kronor för att ha brutit mot RF:s stadgar avseende golfklubbars tävlingsverksamhet.

    Juridiska Nämnden har även anfört följande om SGF:s alkoholpolicy:
    Av SGF:s tävlingsbestämmelser punkten 3:2 1 "Policy om alkohol" följer att alkoholhaltiga drycker inte får konsumeras på golfbanan i samband med tävlingsspel som faller under tävlingsbestämmelserna.

    Att spela sällskapsspel i berusat tillstånd är inte förenligt med allmänt golfvett och inte heller acceptabelt ur idrottsliga synpunkter. Det är inte heller förenligt med den policy mot alkoholförtäring som RF och SGF ställt sig bakom. För den som under eller i anslutning till golfspel inför utomstående uppträtt i synbart berusat tillstånd kan ansvar enligt 14 Kap 2 § 13 p RF:s stadgar komma i fråga. Där stadgas om uppträdande som skadat eller uppenbarligen kunnat skada idrottens anseende. För ansvar enligt denna bestämmelse bör dock, som nämnts, krävas att uppträdandet har bevittnats även av utomstående och inte enbart av medspelare i bollen.

    Beträffande frågorna om den formella handläggningen av bestraffningsärenden enligt 14 Kap i RF:s stadgar tillämpar Juridiska Nämnden, vid sidan om sina egna handläggningsregler, allmänna straffprocessuella regler i tillämpliga delar. Det innebär bland annat möjlighet för bestraffningsorgan att avvisa bevisning och fri prövning av den bevisning som förekommit i ärendet.

    Får minderåriga servera sprit och öl?

    Det är vanligt att minderåriga sommararbetar på landets golfbanor och det kan i sådana fall även bli aktuellt för de minderåriga att servera alkoholhaltiga drycker i exempelvis klubbens restaurang, café eller kiosk (förutsatt att serveringstillstånd meddelats enligt ovan).

    Enligt alkohollagen finns inte någon nedre gräns för hur gammal man måste vara för att få servera/det vill säga sälja alkohol. I AFS 1996:1 (Arbetsmiljöverkets författningssamling) om minderåriga står det i § 2 att arbetsuppgifter ska väljas med stor omsorg och att man ska ta särskild hänsyn till den minderårigas fysiska och psykiska förutsättningar. Att servera alkohol anses enligt Arbetsmiljöverket inte vara en lämplig uppgift för minderåriga.

    Det finns dock ett krav att restauranger som innehar serveringstillstånd också måste utse en serveringsansvarig som ska ha fyllt 20 år och vara lämplig för uppgiften med hänsyn till sina personliga egenskaper och omständigheterna i övrigt. Härvid rekommenderas klubben, för det fall frågor uppstår, kontakta den kommun som serveringsstället är belägen i.

    Det är däremot inte tillåtet att sälja eller servera alkohol till personer som ännu inte fyllt 18 år.

    Köket

    Stadigvarande tillstånd för servering till allmänheten får medges endast om serveringsstället har ett eget kök i anslutning till serveringslokalen samt tillhandahåller lagad eller på annat sätt tillredd mat. Gästerna ska kunna erbjudas ett varierat utbud av maträtter.

    Köket ska finnas i anslutning till serveringslokalen.

    Köksutrustningen måste hålla en viss standard, till exempel är vanlig lägenhetsspis eller mikrovågsugn inte tillräcklig utrustning. Detta krav gäller även för cateringverksamhet.

    Matutbudet

    Tillståndshavaren ska kunna tillhandahålla lagad eller på annat sätt tillredd mat. Att maten ska vara lagad eller tillredd innebär att råvaror på något sätt ska ha förädlats. Enbart sallader eller smörgåsar är inte tillredd mat i lagens mening och tillgodoser heller inte kravet på ett varierat utbud av maträtter.

    Tillståndshavaren ska kunna tillhandahålla ett varierat utbud av maträtter. Såväl förrätter och huvudrätter som efterrätter ska kunna erbjudas.

    Det ska inte vara något nödvändigt krav att varma maträtter kan serveras, förutsatt att matutbudet och förhållandena i övrigt har den allmänna standard som krävs för serveringstillstånd. Däremot kan serveringstillstånd inte medges om enbart enklare anrättningar, till exempel smörgåsar, hamburgare eller varm korv med bröd erbjuds. Det innebär att gatukök, caféer och liknande enklare serveringsställen inte heller i fortsättningen ska kunna komma ifråga för serveringstillstånd. En noggrann prövning görs för varje enskilt serveringsställe.

    Efter klockan 23.00 ställs inte lika höga krav på ett varierat matutbud. Gästerna ska dock kunna erbjudas flera olika rätter av enklare slag, till exempel kalla maträtter eller maträtter som värms i mikrovågsugn. Enbart chips eller nötter är inte tillräckligt.

    Ovanstående krav gäller även för cateringverksamhet.

    Brandsäkerhet

    Om det börjar brinna är det viktigt att personer på golfklubben kan sätta sig i säkerhet. En brand sprider sig snabbt och därför är det viktigt att det går fort att utrymma lokalerna. Som regel ska det finnas minst två utrymningsvägar. Tänk på att hålla utrymningsdörrar olåsta och fria från hindrande föremål. Uppställda tombackar, serveringsvagnar eller liknande föremål framför utrymningsvägar kan hindra människor från att komma ut.

    Se till att skyltningen till alla utrymningsvägar är tydlig och att det finns tillgång till brandredskap i tillräcklig omfattning. Respektera det högsta tillåtna antal personer som samtidigt får vistas i lokalerna. Det handlar om din och dina gästers säkerhet.

    Tänk på att:

    - det som regel ska finnas minst två utrymningsvägar

    - hålla utrymningsvägar olåsta och fria från hindrande föremål

    - tydligt skylta var man kan finna släckningsutrustning, brandinstruktioner etc

    - skyltningen till utrymningsvägar ska vara tydlig

    - det i regel krävs tillstånd för att hantera brandfarliga varor, till exempel gasol till grillar, tillstånd söks hos kommunens byggnadsnämnd

    Vidare är det så att hyresgäster (exempelvis om golfklubben hyr/arrenderar en golfanläggning av en markägare) inte har rätt att utföra/ändra på fasta installationer, det har bara fastighetsägaren. Räddningstjänsten förutsätter att en dialog förs mellan fastighetsägaren och verksamhetsutövaren/hyresgästen där man bestämmer vem som ska göra vad. Ansvarsfördelningen är en viktig del i det systematiska brandskyddsarbetet.

  9. Marknadsföringslagen
  10. Lagtexten: Marknadsföringslagen (2008:486)

    Domar/beslut: Marknadsdomstolens dom om marknadsföring av medlemskap i golfklubb 

    Marknadsföringslagen ska främja konsumenternas och näringslivets intressen i samband med marknadsföring av produkter. Lagens syfte är att motverka marknadsföring som är otillbörlig mot konsumenter och näringsidkare.

    Alla näringsidkare som efterfrågar eller marknadsför produkter inom sin verksamhet omfattas av lagen, det vill säga golfklubbars annonsering och marknadsföring omfattas av de aktuella bestämmelserna.

    Annonsering som är avsedd att främja en verksamhet av ekonomisk art och försäljningen av tjänster som verksamheten tillhandahåller utgör marknadsföring i marknadsföringslagens mening. Det kan exempelvis vara annonsering som syftar till att locka medlemmar, marknadsföra en ny anläggning m m.

    Golfklubbar har enligt marknadsdomstolen ansetts utgöra näringsidkare som bedriver verksamhet av ekonomisk art. Klubbarna måste därför oavsett om de drivs som ideell förening eller aktiebolag följa marknadsföringslagens bestämmelser.

    Otillbörlig marknadsföring

    Av marknadsföringslagen framgår att marknadsföring ska stämma överens med god marknadsföringssed. Marknadsföring som strider mot detta är att anse som otillbörlig om den i märkbar mån påverkar eller sannolikt kommer att påverka mottagarens förmåga att fatta ett välgrundat beslut. Exempel på otillbörlig marknadsföring är aggressiv marknadsföring som innefattar trakasserier, tvång, fysiskt våld, hot eller liknande och framförallt vilseledande marknadsföring.

    Den vanligaste formen av otillbörliga förfaranden vid marknadsföring är användningen av vilseledande påståenden och framställningar. Det kan vara fråga om information som är direkt felaktig eller information som är ägnad att vilseleda konsumenten, även om uppgifterna i sig är korrekta. Förbudet gäller även för framställningar som utelämnar information eller som leder till missuppfattningar i sådan omfattning att marknadsföringen framstår som vilseledande.

    Ett exempel kan vara att en golfklubb utger sig för att vara bäst på sitt område utan att ha visat att det stämmer – det vill säga en annons som till exempel "Kom och spela hos oss på Golf IF – vi har de snabbaste och finaste greenerna i hela Skåne, vi lovar – kom och prova så får du se" kan anses vara vilseledande såvida inte golfklubben i fråga kan bevisa sitt påstående (detta är dock osannolikt).

    Påföljder vid otillbörlig marknadsföring

    En golfklubb vars marknadsföring är otillbörlig enligt marknadsföringslagen får förbjudas att fortsätta med denna eller med annan liknande åtgärd. En golfklubb som vid sin marknadsföring låter bli att lämna väsentlig information får åläggas att lämna ut sådan information.

    Om golfklubben uppsåtligen eller av oaktsamhet har överträtt något av förbuden får klubben åläggas att betala en marknadsstörningsavgift. Avgiften får sättas till maximalt tio procent av klubbens årsomsättning. Förutom marknadsstörningsavgiften ska klubben även ersätta den skada som till följd av överträdelsen av förbuden uppkommer för en konsument eller någon annan näringsidkare.

  11. Personuppgiftslagen allmänt
  12. Lagtext: Personuppgiftslagen (1998:204)

    I Personuppgiftslagen (PUL) finns regler för hur personuppgifter får behandlas. Lagen bygger i hög grad på samtycke och information till de registrerade. Det finns också regler om säkerhet och rättelse av felaktiga uppgifter.

    I det här avsnittet behandlas reglerna i PUL. Tänk på att det därutöver finns ett regelverk för Golfens IT-system som alla golfklubbar, golfbolag och golfledare måste känna till och följa.

    Strukturerat eller ostrukturerat

    Vilka regler i PUL som gäller beror på hur personuppgifterna är strukturerade. Om personuppgifterna lagras i en databas eller annan typ av register anses uppgifterna vara strukturerade.

    Om personuppgifterna återfinns exempelvis i löpande text eller i e-post anses uppgifterna däremot vara ostrukturerade. För strukturerad personuppgiftsbehandling gäller betydligt fler regler än för ostrukturerad. De allra flesta bestämmelserna i personuppgiftslagen behöver inte tillämpas när man behandlar personuppgifter i ostrukturerat material. En sådan behandling är tillåten utan andra restriktioner än att behandlingen inte får kränka den registrerade.

    Utgångspunkten är att all behandling av personuppgifter som sker i strukturerad form ska anmälas till Datainspektionen. PUL innehåller dock undantag från denna regel.

    Personuppgiftsansvarig

    Den som tar emot personuppgifter kallas för personuppgiftsansvarig och är, som namnet antyder, ansvarig för behandlingen av personuppgifterna och ska säkerställa att behandlingen går till på rätt sätt. Personuppgiftsansvarig är alltid en juridisk person.

    Personuppgiftsombud

    Enligt PUL kan ett företag eller en organisation utse ett så kallat personuppgiftsombud. Ett personuppgiftsombud är en person som ser till att personuppgifter behandlas på ett korrekt och lagligt sätt inom den egna organisationen.

    Personuppgiftsombudet kan jämföras med en internrevisor som påpekar fel och brister till den som är personuppgiftsansvarig. När man vill utse ett personuppgiftsombud anmäler man det till Datainspektionen. Om ett personuppgiftsombud har utsetts förenklas viss hantering gentemot Datainspektionen. Personuppgiftsombudet är alltid en fysisk person.

    Personuppgiftsbiträde

    Den personuppgiftsansvarige kan anlita ett externt företag för att hjälpa till med hanteringen av personuppgifterna, ett så kallat personuppgiftsbiträde. Det måste då upprättas ett skriftligt personuppgiftsbiträdesavtal med personuppgiftsbiträdet.

    Samtycke

    För det fall den personuppgiftsansvarige har fått ett samtycke från personen som personuppgifterna avser får behandling ske utan anmälan till Datainspektionen. Samtycke är en frivillig och tydlig viljeyttring genom vilken den registrerade - efter att ha fått information - godtar behandlingen av personuppgifter om sig själv. Samtycket behöver inte vara skriftligt men det kan många gånger vara lämpligt.

    För att ett samtycke ska vara giltigt ska det vara (i) frivilligt, (ii) särskilt, (iii) otvetydigt samt (iv) avges efter det att den registrerade har fått tillräcklig information.

    Utkast till samtycke till registrering och behandling av personuppgifter, se nedan. Samtycket kan och bör anpassas för den faktiska behandlingen av personuppgifterna som samlas in.

    Utkast

    Undertecknad samtycker till att [personuppgiftsansvarig] behandlar de personuppgifter som lämnats i [blanketten eller motsvarande] eller som [personuppgiftsansvarig], inom ramen för fullgörandet av detta [avtal, uppdrag eller motsvarande] kan komma att erhålla. Behandlingen ska ske i syfte att tillhandahålla tjänster rörande medlemmens medlemskap i [ange klubb], tillhandahålla information till medlemmen rörande klubbens verksamhet, i övrigt fullgöra avtalet mellan medlemmen och [personuppgiftsansvarig] samt producera katalog eller motsvarande. Medlemmen godkänner att hans/hennes namn och klubbtillhörighet publiceras på Internet i start- resp. resultatlistor genom klubben eller av dennes utsedda försorg. Uppgifterna kan komma att vidarebefordras till [personuppgiftsansvarig]s samarbetspartners. Abonnenten har rätt att med användande av [ange kontaktinformation]; när som helst återkalla detta samtycke, få de registrerade uppgifterna rättade samt rätt att en gång om året efter skriftligen undertecknad ansökan få besked om sina hos [personuppgiftsansvarig] registrerade personuppgifter samt hur dessa behandlas och används.

    Behandling utan samtycke

    Det är dock tillåtet att behandla personuppgifter utan samtycke bland annat om behandlingen är nödvändig för att:

    - kunna fullgöra ett avtal med den registrerade personen,

    - den personuppgiftsansvarige ska kunna fullgöra en rättslig skyldighet, en arbetsuppgift av allmänt intresse ska kunna utföras,

    - en arbetsuppgift i samband med myndighetsutövning ska kunna utföras, eller

    - efter en intresseavvägning om den personuppgiftsansvarige har ett berättigat intresse av att behandla personuppgifterna och detta intresse väger tyngre än den registrerade personens intresse av skydd för sin personliga integritet.

    Ovanstående innebär bland annat att:

    Golfklubben har rätt att utan den enskildes samtycke behandla de uppgifter som är nödvändiga för att administrera medlemskapet, här avses framförallt kansliets åtgärder nödvändiga för att möjliggöra att medlemmen kan beredas spel på golfbanan ifråga. Uppgifter som kan vara aktuella i sammanhanget är framförallt medlemmens person- och kontaktuppgifter, uppgifter och hcp, medlemsbana m m.

    Klubben har även som huvudregel rätt att, mot lösenordsskyddad inloggning, ge ut medlemsmatriklar och anslå start- respektive resultatlistor utan medlemmens samtycke. Det anses utgöra ett naturligt led i klubbens verksamhet.

    Se mer om detta i kapitlet om "PUL - GIT" och läs mer i SGF:s Ändamålsbeskrivning för behandling av personuppgifter i GIT.

    Golfklubben måste dock ha i åtanke att det finns spelare med sekretessbelagda personuppgifter i GIT-systemet. Sekretessen kan dock i vissa fall upphävas genom SGF:s tävlingsbestämmelser.

    Det är även lämpligt om klubben rådfrågar medlemmar med sekretess. För det fall det är fråga om en tävling och sekretessen inte kan upphävas, kan det till och med bli aktuellt för spelaren att överväga att inte ställa upp i tävlingen.

    Information

    Det är viktigt att tillräcklig information ges till den registrerade personen redan när personuppgifterna samlas in. Detta görs exempelvis lämpligen när en medlem registerar sig.

    Informationen som ska lämnas ska vara tydlig och begriplig och omfatta:

    - uppgifter om den som är personuppgiftsansvarig, till exempel namn, adress, telefonnummer och i förekommande fall organisationsnummer och e-postadress;

    - ändamålen med behandlingen, det vill säga varför personuppgifterna registreras och hur de ska användas;

    - övrig information som den registrerade behöver känna till, som exempelvis:

    a) vilka typer av uppgifter som ska behandlas

    b) till vilka företag eller andra organisationer (eller typer av dessa) som uppgifterna kan komma att lämnas ut – härvid avses företag som anses gynna golfens verksamhet, det vill säga framförallt sponsorer. För att uppgifterna ska kunna skickas till externa företag krävs det att den enskilde golfaren ger sitt samtycke till detta (sker genom ett kryssalternativ i Min Golf).

    c) om det är frivilligt för den registrerade att lämna uppgifter

    - att den registrerade har rätt att begära ett registerutdrag för att kunna kontrollera vilken information som finns registrerad om honom eller henne; och

    - att den personuppgiftsansvarige är skyldig att på begäran av den registrerade rätta uppgifter som är felaktiga, ofullständiga eller missvisande.

    Att tänka på

    - Personuppgifter som organisationen fått tillgång till som utgångspunkt enbart får användas för det syfte som personuppgifterna lämnats för.

    - Personuppgifterna inte får överlåtas eller lämnas ut till andra utan att samtycke till detta inhämtats från den som personuppgifterna avser.

    - Personuppgifter (exempelvis medlemsmatriklar) inte får publiceras på exempelvis en offentlig hemsida utan att personen ifråga särskilt samtyckt till detta – om hemsidan är lösenordsskyddad är det dock som huvudregel tillåtet (se ovan 3.12.1.6).

    - Det är inte tillåtet att föra strukturerade register över medlemmar med angivande av kommentarer rörande de enskilda personerna.

    - Reglerna rörande känsliga personuppgifter som till exempel hälsa och sjukdom, religion, politisk uppfattning med mera, är mer strikta än reglerna som gäller för övriga personuppgifter.

    - Det är inte tillåtet för klubben att fritt ge ut uppgifter om medlemmar för namninsamling till extra medlemsmöte (faller inte inom ramen för ändamålen för uppgifternas behandling).

    Särskilt om anställdas personuppgifter

    Behandling i administrativa syften med mera

    Den regel i PUL som främst aktualiseras vid arbetsgivares behandling av anställds personuppgifter är 10 §, och närmare bestämt punkterna a), b) och f).

    Det är bland annat tillåtet att behandla en arbetstagares personuppgifter om det är nödvändigt för att kunna fullgöra antingen ett avtal med arbetstagaren eller en rättslig skyldighet. Således är det till exempel tillåtet att behandla arbetstagares personuppgifter för att kunna betala ut lön, hålla reda på semesterdagar, ersättning för sjuk- och föräldraledighet etc.

    Även vid till exempel uppsägningar blir det tillåtet att behandla personuppgifter, eftersom arbetsgivaren enligt turordningsreglerna har en skyldighet att upprätta listor över sina arbetstagare. Arbetsgivarens skyldighet att inge vissa uppgifter till skattemyndigheten medför även att det är tillåtet att registrera till exempel personnummer i löneregistret.

    Behandling kan även vara tillåtet om det efter en intresseavvägning kan visas att arbetsgivarens berättigade intresse väger tyngre än arbetstagarens intresse av skydd för den personliga integriteten.

    Något samtycke för ovan exempel på behandling behöver således inte inhämtas från arbetstagaren, även om det i syfte att uppfylla PUL:s regler om information till registrerade generellt sett kan rekommenderas att ett sådant ingår som en del i arbetstagarens anställningsavtal. Arbetstagaren har heller ingen generell rätt att motsätta sig en sådan tillåten behandling.

    Dock, när det gäller intresseavvägning som grund för behandling kommer givetvis en anställds meddelande att denne önskar slippa fortsatt behandling att medföra att arbetstagarens intresse väger över arbetsgivarens. I just intresseavvägningsfallet handlar det alltså inte om ett statiskt förhållande utan frågan får avgöras efter en helhetsbedömning i det enskilda fallet.

    Behandling i andra syften

    Vid vissa rimligen relativt vanligen förekommande situationer då behandling av anställds personuppgifter sker, kan det vara mer eller mindre osäkert om de kan anses falla inom ovan redovisade bestämmelse.

    Exempel på situationer kan vara behandling av namn och bild på anställd för publicering på företagets hemsida, eller anställds inloggningsuppgifter i företagets IT-system för olika slags uppföljning eller kontroller.

    I de fall då det kan anses osäkert om behandling faller inom 10 § PUL, är behovet av att inhämta samtycke från arbetstagaren särskilt aktuellt.

    Vad särskilt gäller behandling av anställds personuppgifter i syfte att vidta kontrollåtgärder har detta uppmärksammats av Datainspektionen. I inspektionens rapport "Behandling av personuppgifter för kontroll av anställda" (2003:3), vilken bygger på inspektion hos ett flertal olika företag, inleds med konstaterandet att det inom arbetsrätten är en grundläggande princip att arbetsgivaren har rätt att bestämma hur arbetet ska organiseras och utföras, vilket även innefattar en rätt att vidta kontrollåtgärder. Det konstateras dock att, beroende på hur en arbetsgivares kontroll och övervakning rent faktisk organiseras, PUL kan bli tillämplig och ha betydelse för vad som är tillåtet.

    I inspektionens rapport pekas särskilt på det faktum att många av de arbetsgivare som omfattades av tillsynen inte hade klart för sig för vilka ändamål personuppgifter behandlades, och att en konsekvens av detta är att arbetstagarna inte kan få den information de enligt PUL har rätt till i samband med att uppgifterna samlas in. Det framhålls även att arbetstagarens intresse av att få information kan förväntas vara särskilt starkt när uppgifterna kan komma att användas i samband med kontroller.

    Oavsett om en arbetsgivare har för avsikt att av olika skäl kontrollera sina anställda, är det alltså av intresse att de ändamål som ligger bakom behandling av anställdas personuppgifter finns klart dokumenterade, och att motsvarande information kommer de anställda till del. Att tydligt informera anställda om hur behandling av personuppgifter sker torde överhuvudtaget vara ett av de effektivaste sätten för en arbetsgivare att tillse att behandlingen kan anses ske på ett sätt som inte kränker de anställdas integritet.

    Inhämtande av samtycke

    Att samtycke till att behandla anställdas personuppgifter inhämtas är idag relativt vanligt förekommande, och ingår ofta som en del i anställningsavtalet. Som ovan redovisats är det ofta egentligen inte nödvändigt att inhämta samtycke, eftersom behandlingen kan anses vara nödvändig för att fullgöra avtalet mellan arbetsgivaren och arbetstagaren, eller för att arbetsgivaren ska kunna fullgöra en rättslig skyldighet.

    Att samtycke inhämtas har dock den fördelen att omfattningen av samt ändamålet med behandlingen kan klargöras, och att det framgår att arbetstagaren tagit del av denna information.

    För att ett samtycke ska vara giltigt ska det vara (i) frivilligt, (ii) särskilt, (iii) otvetydigt samt (iv) efter det att den registrerade har fått tillräcklig information.

    Utlämnande av tidsbokningslistor och greenfeebok

    Det förekommer att myndigheter inkommer med förfrågningar till golfklubbar om att få ta del av tidsbokningslistor och greenfeeböcker.

    Om en sådan begäran innebär att golfklubben ska lämna ut handlingar som utvisar personers identitet vilka personer som spelat golf på klubbens bana under viss tidsperiod, är SGF:s policy samt rekommendation att klubben ifråga begär att myndighetens förfrågan görs skriftligen och att myndigheten även anger vilket lagstöd som åberopas för att begära ut de aktuella handlingarna.

    SGF rekommenderar även klubben ifråga att informera SGF innan handlingarna lämnas ut. Skälet till SGF:s ställningstagande är att SGF anser att klubben ifråga med kraft bör värna om medlemmars personliga integritet.

  13. Personuppgiftsbehandlingen i Golfens IT-system
  14. Regelverk: Ändamålsbeskrivning för behandling av personuppgifter i GIT

    All behandling av personuppgifter i Golfens IT-system (GIT) ska alltid följa bestämmelserna i Personuppgiftslagen och det regelverk som beslöts på Förbundsmötet 2007.

    Huvuddelen av behandlingarna i GIT görs i enlighet med 10 § PuL, vilken föreskriver att personuppgifter får behandlas bara om den registrerade har lämnat sitt samtycke till behandlingen (t ex vid anmälan till tävling) eller om behandlingen är nödvändig för att ett avtal med den registrerade ska kunna fullgöras (t ex att föra ett medlemsregister för att bl a kunna fakturera medlemsavgifterna).

    Golfklubben är personuppgiftsansvarig för alla behandlingar som sker i klubbens regi. Svenska Golfförbundet (formellt via dotterbolaget SGF Golfsystem AB) förvaltar GIT inklusive databasen och är därmed personuppgiftsbiträde till golfklubben för de behandlingar som görs på central nivå (t ex årsrevision av hcp).

    Klubbens ansvar omfattar endast egen behandling. Om medlemmen X från klubben A deltar i en tävling på klubben B är det klubben B som ansvarar för att behandlingen följer reglerna i PUL. På motsvarande sätt ansvarar SGF för att behandlingen av adresser m m till Svensk Golf och Golfkortet följer PUL och andra tillämpliga regelverk.

    Varken Svenska Golfförbundet, dess dotterbolag eller golfdistriktsförbunden får lämna ut personuppgifter till tredje man för exempelvis direkt marknadsföring mot golfspelare. Med tredje man avses också golfklubb.

    Golfspelaren kan i Min Golf ändra och uppdatera en rad personuppgifter, som adress, telefon, e-postadress och handicap. Golfspelaren kan också "nixa" sig från utskick från SGF, golfdistriktsförbund och klubbar som han/hon inte är medlem i.

    Mer om GIT och databehandlingarna (artikel)

  15. Skydd mot olyckor
  16. Lagtexten: Lagen om skydd mot olyckor (2003:778)

    Enligt 2 kap. 2 § lagen om skydd mot olyckor (LSO) ska ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand tillgänglig och i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand.

    Enligt 2 kap. 3 § LSO ska ägare eller i vissa fall verksamhetsutövare upprätta en skriftlig redogörelse för brandskyddet för vissa byggnader eller anläggningar och lämna in denna redogörelse till kommunen. I sammanhanget omfattas golfbanor där det finns platser för fler än 1 000 personer, helt eller delvis under tak.

    Kommunen utövar tillsyn över efterlevnaden av LSO och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen. Förutom den skriftliga redogörelsen för brandskyddet tydliggörs den enskildes eget ansvar för brandskyddet och ska fungera som ett hjälpmedel för den kommunala tillsynen över efterlevnaden av de grundläggande kraven i 2 kap 2 § LSO.

    Som verksamhetsutövare har golfklubben ansvar för att verksamheten/organisationen runtomkring klubben följer bestämmelserna i LSO. Det är viktigt att golfklubben och mark- eller fastighetsägaren har klargjort vad respektive organisations ansvar för brandskyddet omfattar; vem byter lampor i nödutrymningsskyltarna, vem som underhåller handbrandsläckarna och så vidare. Finns det en klar ansvarsfördelning är mycket vunnit i arbetet med brandskyddsronder och åtgärds- och serviceplaner.

    I enlighet med LSO är räddningstjänsterna ute i landet skyldiga att ge råd och stöd till näringsidkare så att de kan uppfylla sina skyldigheter.