Obestånd och konkurs

De flesta golfklubbar anpassar verksamheten kontinuerligt och erbjuder golfspel utifrån regionala och lokala förutsättningar – och gör det bra. Trots detta har många klubbar känt av en nedåtgående trend de senaste åren med ekonomiska problem, ofta likviditetsbrist, som följd.

Mellan åren 2007 och 2012 har 15–20 Golf AB försatts i konkurs. Då en golfklubb är på obestånd (även kallat insolvens) menas situationen då golfklubben inte kan betala sina skulder i tid och att de uppkomna betalningsproblemen inte är tillfälliga. Klubbens möjligheter att skaffa sig nödvändig kredit ska även de vara uttömda för att obestånd ska föreligga.

Risken att golfklubbens medlemmar kommer bli lidande då klubben hamnar på obestånd är överhängande, varför golfklubben i god tid bör anlita en jurist för att få handlingsråd om den uppkomna situationen.

Svenska Golfförbundet erbjuder granskning av golfklubbens avtal m m vid klubbens inträde till förbundet, men har inget ansvar om en golfklubb kommer på obestånd. Om en golfklubb sätts i konkurs eller inleder ett rekonstruktionsförfarande kallas denne (konkurs-)gäldenär och den som har någonting att fordra av klubben kallas borgenär – det vill säga en person/association som klubben är skyldig pengar.

I nedanstående utredning refereras enbart till golfklubbens - det vill säga gäldenärens - situation, men informationen kan även appliceras på markägare, banägare, driftbolag, nyttjanderättshavare m fl.

  1. Företagsrekonstruktion allmänt
  2. Omfattas en allmännyttig ideell förening - i vårt fall en golfklubb - av lagen om företagsrekonstruktion? En golfklubb är väl som regel inget företag?

    Samtliga näringsidkare tillåts utnyttja rekonstruktionsförfarandet; vilket i klartext innebär att var och en som driver verksamhet av ekonomisk natur och av sådan karaktär att den kan betecknas som yrkesmässig kan ansöka om företagsrekonstruktion.

    Att en förening drivs utan vinstsyfte med ett ideellt ändamål hindrar inte föreningen från att ansöka om företagsrekonstruktion. Därmed kan ven golfklubbar som inte bedrivs som aktiebolag ansöka om företagsrekonstruktion. Ansökningarna bedöms dock utifrån varje enskilt fall och det är på inget sätt självklart att varje ansökan om rekonstruktion beviljas.

    För att undvika konkurs kan en golfklubb alltså välja att ansöka om en företagsrekonstruktion. Att golfklubbar omfattas av lagen om företagsrekonstruktion ger golfklubbarna en möjlighet att undvika konkurs. Man kan säga att sunda klubbar med tillfälliga problem ges en andra chans. Genom företagsrekonstruktion kan onödiga konkurser med arbetslöshet och andra olyckliga konsekvenser undvikas. Rekonstruktionsförfarandet regleras genom lagen (1996:764) om företags-rekonstruktion.

    Det är egentligen inget märkvärdigt att golfklubbar råkar i tillfälliga svårigheter. Även den mest framgångsrika klubben behöver kontinuerligt se över och "rekonstruera" sin verksamhet, avveckla eller lägga ner satsningar som inte riktigt utvecklas på rätt sätt. Interna rekonstruktioner, anpassningar och verksamhetsförändringar sköts i allmänhet helt internt, eventuellt med hjälp av Svenska Golfförbundet eller juridisk rådgivare.

    Har klubben större ekonomiska problem vad gäller exempelvis kostnader för omstrukturering, svårigheter att låna kapital till nödvändiga investeringar, svårigheter att betala räntor på lån, svårigheter att rekrytera medlemmar m m - samtidigt som klubben inte fattar nödvändiga beslut som löser situationen - kan klubben snabbt hamna i likviditetsproblem.

    En golfklubb med ekonomiska problem ska genom företagsrekonstruktion kunna rekonstruera sin verksamhet under ordnade former - i allmänhet under en tremånadersperiod. Under denna tid, som kan förlängas i upp till ett år, får klubben anstånd med att betala skulder och är också skyddat mot att motparter säger upp avtal eller driver in sina fordringar.

    Klubben kan inte heller under tiden för rekonstruktion försättas i konkurs. Både ur ett samhälls- och företagsekonomiskt perspektiv är det av stor betydelse att en rekonstruktion kommer igång i ett tidigt skede av klubbens betalningssvårigheter. Blir krisen för djup finns det alltid en risk för att möjligheterna till en lyckad rekonstruktion går förlorad.

  3. Företagsrekonstruktion golfklubb/golfbolag
  4. Vilka golfklubbar är aktuella för en eventuell företagsrekonstruktion?

    Enklast kan man säga att när golfklubben på grund av likvida problem skönjer behovet av att ställa in betalningarna är det dags att överväga att ansöka om företagsrekonstruktion.

    Avgörande för ansökan är att klubben verkligen avser att allvarligt pröva möjligheterna att rekonstruera verksamheten. Om inte, återstår i princip bara en konkurs.

    Frågor som ska besvaras vid en rekonstruktion är bland annat; är verksamheten i grunden sund? Går det att minska på personalen? Går det att minska servicegraden utan att skrämma bort gäster? Kan man minska kostnader genom nya former för upphandling? Kan driften av anläggningen rationaliseras? Kan eventuella lån omförhandlas? Går medlemmarna med på en rekonstruktion? Kan intäkterna ökas?

    Huvudintresset för borgenärerna (det vill säga fordringsägarna) är möjligheten att efter rekonstruktionen få sina fordringar helt eller delvis betalda. Borgenärernas värde på sina ställda säkerheter är också av stort värde och ska bevakas. För medlemmen, som borgenär, handlar det givetvis om vad som händer med eventuell revers som klubben åtagit sig att återbetala vid utträde ur klubben. Avgörande är att klubben i sin ansökan om företagsrekonstruktion kan redogöra för hur verksamheten ska kunna bedrivas i fortsättningen och hur en uppgörelse ska nås med borgenärerna.

    Ansökan om företagsrekonstruktion

    Tidpunkten för ansökan om företagsrekonstruktion är avgörande i många avseenden, bland annat för att avgöra hur stor del av golfklubbens skulder som ska ingå i ett eventuellt ackord[1] samt för att avgöra hur stor del av de anställdas lönefordringar som ska omfattas av den statliga lönegarantin. Det är vanligtvis mest fördelaktigt att ge in en ansökan om företagsrekonstruktion strax efter att innevarande månadslöner förfallit till betalning för att så stor del som möjligt av innestående löner ska omfattas av en eventuell ackordsuppgörelse.

    Den som leder rekonstruktionsarbetet kallas rekonstruktör och utses av tingsrätten i samband med beslut om klubbens företagsrekonstruktion. En rekonstruktör ska ha den särskilda insikt och erfarenhet som uppdraget kräver, ha borgenärernas förtroende och i övrigt vara lämplig för uppdraget. Utsedd rekonstruktör ska företräda fordringsägarkollektivets intressen (borgenärerna) - inte vara ett ombud för golfklubben (gäldenären).

    Förutsättningar

    För att inleda ett rekonstruktionsförfarande krävs att följande förutsättningar är uppfyllda.

    Det ska röra sig om en illikvid gäldenär. Detta innebär inte att golfklubben (alternativt driftbolaget eller markägaren) är på obestånd, utan att klubben inte har omedelbar tillgång till vanliga betalningsmedel motsvarande de förfallna skuldernas belopp. Det kan dock vara så att det finns tillgångar i klubben som kan realiseras och på sikt betala skulderna men att klubben är i behov av ett betalningsanstånd under ordnade former.

    Gäldenären ska vara näringsidkare. Avgörande för om det är möjligt att inleda ett rekonstruktionsförfarande är att golfklubben är en näringsidkare, storleken på rörelsen saknar dock betydelse. Ideella föreningar som driver verksamhet av ekonomisk art – det vill säga exempelvis golfklubbar – torde med stor sannolikhet omfattas av kravet.

    Ansökan ska göras hos domstol. Ansökan görs hos tingsrätten där golfklubben har sitt säte. Ansökan ska vara undertecknad av behörig/behöriga firmatecknare.

    Domstolen ska pröva ansökningen och bedöma om förfarandet kan antas leda till att syftet med företagsrekonstruktionen uppnås. En egen ansökan från golfklubben prövas vanligtvis direkt av domstolen, vilket innebär att man i princip kan räkna med ett beslut samma dag eller i vart fall den efterföljande dagen.

    Vid prövningen av ansökan har domstolen att ta ställning till om det finns skälig anledning att anta att syftet med företagsrekonstruktion kan uppnås. Det innebär att det är viktigt att i redan i ansökan om företagsrekonstruktion på ett tydligt sätt presentera syftet med rekonstruktionen samt sammanfatta de åtgärder som ska vidtas för att uppnå syftet. Juridisk hjälp bör anlitas av klubben vid ett rekonstruktionsförfarande.

    Verkan av rekonstruktionsbeslutet

    Om tingsrätten gör bedömningen att det finns skälig anledning att anta att syftet med företagsrekonstruktionen kan uppnås och beslutar om att inleda ett rekonstruktionsförfarande i golfklubben, gäller följande. Det är viktigt att nedan­stående information förmedlas internt inom klubben och efterföljs.

    Klubbens ledning kvarstår och påverkas inte med någon automatik av rekonstruktionsbeslutet. Även firmateckningsrätten, det vill säga rätten att fortsätta själva verksamheten, för klubben är oförändrad.

    Till skillnad från vad som gäller vid en konkurs behåller golfklubben i princip rådigheten över sin egendom, dock med vissa förbehåll. Under rekonstruktionstiden är klubben och dess ledning underkastade viktiga begränsningar och får inte utan rekonstruktörens godkännande;

    - betala gamla skulder som uppkommit före beslutet om företagsrekonstruktion eller ställa säkerhet för sådana skulder;

    - ådra sig nya skulder och förpliktelser; eller

    - överlåta, pantsätta eller upplåta annan rätt till egendom som är av väsentlig betydelse för klubbens verksamhet.

    Detta innebär bland annat att nya avtal, köp och beställningar av varor och tjänster etc. för verk­sam­heten under rekonstruktionen måste stämmas av med rekonstruk­tören på förhand.

    Ett beslut om företagsrekonstruktion innebär att golfklubben får ett anstånd med betalning av skulder som uppkommit före ansökan om rekonstruktion. Det innebär att en företagsrekonstruktion i princip utgör ett hinder mot utmätning och konkurs. Vad däremot avser skulder som uppkommer under förfarandets gång ska dessa betalas löpande om en leverans, tjänst el dyl. utnyttjas.

    Golfklubbens gamla skulder, det vill säga de som uppkommit före ansökan om rekon­struktion är under förfarandet frysta och omfattas av ett kommande offentligt ackord om ett sådant är aktuellt. Notera att en skuld typiskt sett "uppkommit" när avtalet den grundas på ingåtts, alltså inte vid leverans-, faktura- eller förfallotidpunkten.

    Deklarationer och skatter hänförliga till tiden efter rekonstruktionsbeslutet ska upprättas och betalas i normal ordning. Skatter hänförliga till tiden före rekonstruk­tionen utgör s k gammal skuld och ingår i eventuellt offentligt ackord.

    Golfklubbens avtal (t ex leveransavtal, hyres- och leasingavtal) vilka ingåtts före rekon­struk­tionen gäller fortsatt och är skyddade under rekonstruktionen och kan inte sägas upp av motparten, trots att motparten har rätt att häva avtalet på grund av ett inträffat eller befarat avtalsbrott från klubbens sida. Dock förutsätter detta att klubben antingen erlägger betalning kontant eller i förskott alternativt ställer säkerhet för kommande betalning.

    Vanligen består avtalsbrottet i utebliven betalning. Har avtalet hävts före rekonstruktionsdagen gäller hävningen och motparten kan göra gällande ett skadestånd mot klubben. Ett sådant skadestånd kommer dock att omfattas av ackordet.

    Kvittning
    Kvittning av äldre fordringar är endast tillåten om fordringarna stod mot varandra per dagen för ansökan om rekonstruktion. Det innebär att en borgenär inte kan kvitta äldre fordringar som uppkommit före dagen för ansökan om rekonstruktion mot nya fordringar som uppkommit efter dagen för ansökan om rekonstruktion.

    På samma sätt kan inte golfklubben kvitta nya fordringar som uppkommer under rekonstruktionen mot gamla fordringar som avser tiden innan rekonstruktionen.

    Återvinning
    Under vissa förutsättningar kan återvinning ske vid företagsrekonstruktion. Det innebär exempelvis att en utbetalning som skett i förtid i nära anslutning till ansökan om företagsrekonstruktion kan komma att återvinnas. Detta sker dock endast undantagsvis.

    Personal och anställningsavtal är opåverkade av rekonstruktionen. Anställdas löner, andra ersättningar m m täcks under en period motsvarande tre månader före och en månad efter rekonstruktionsbeslutet av den statliga lönegarantin, och betalas ut av läns­styrelsen.

    Utbetald lönegaranti ska dock återbetalas till staten när rekonstruktionen har avslutats. Under vissa förutsättningar kan staten även göra sig betald genom att kvitta mot bolagets tillgodohavande på skattekontot. Det är därför viktigt att inför en ansökan om företagsrekonstruktion utreda de anställdas lönefordran mot bolaget eftersom en del av beloppet kan komma att ackorderas bort enligt nedan.

    Pågående rekonstruktion

    Underrättelse.
    Inom en vecka från rekonstruktionsbeslutet skickar rekonstruktören en under­rättelse till golfklubbens samtliga fordringsägare med information om rekonstruktionen m m.

    Till underrättelsen ska fogas:

    - en preliminär förteckning över klubbens (gäldenärens) tillgångar och skulder;

    - klubbens senaste balansräkning och de ytterligare upplysningar som behövs om hans ekonomiska ställning;

    - uppgift om orsakerna till betalningssvårigheterna och om hur verksamheten kan rekonstrueras; och

    - upplysning om tidpunkt för borgenärssammanträde.

    Borgenärssammanträde.
    Rätten bestämmer tidpunkten för borgenärssammanträdet som ska hållas inför rätten. Sammanträdet ska äga rum inom tre veckor från beslutet om företagsrekonstruktion. Vid borgenärssammanträdet ska borgenärerna beredas tillfälle att uttala sig i frågan om företagsrekonstruktionen bör fortsätta.

    Om någon borgenär begär det, ska rätten vid sammanträdet bland borgenärerna utse en borgenärskommitté. I kommittén får ingå högst tre personer. Om golfklubben under det senast förflutna räkenskapsåret sysselsatt i genomsnitt minst 25 arbetstagare, har de anställda rätt att därutöver utse en representant i kommittén. Om det finns särskilda skäl, får rätten utse ytterligare personer att ingå i borgenärskommittén.

    Rekonstruktören ska i väsentliga frågor samråda med borgenärskommittén, om inte något hindrar det. En företagsrekonstruktion pågår efter beslutet i tre månader, men kan vid behov begäras förlängd med ytterligare tremånadersperioder som längst upp till sammanlagt ett år.

    Ackord under företagsrekonstruktion.
    En fördel med ett rekonstruktionsförfarande är att det möjliggör för tingsrätten att fastställa ett offentligt ackord med borgenärerna.

    Ett offentligt ackord inleds med att ett ackordsförslag kommuniceras med golfklubbens samtliga borgenärer. Utformningen av ackordsförslaget kan variera men ackordet ska ge alla likaberättigade borgenärer lika rätt och minst 25 procent av fordringarnas belopp, om inte lägre ackordsprocent godkänns av samtliga kända borgenärer som skulle omfattas av ackordet eller det finns särskilda skäl för en lägre procentsats.

    Nästa steg är att hos tingsrätten begära att ackordet ska prövas vid domstolen på ett nytt borgenärssammanträde. Detta ska hållas inom tre till fem veckor från att tingsrätten fattat beslut om att ackordet ska prövas. Vid borgenärssammanträdet ska borgenärerna rösta om huruvida ackordet kan antas. Beroende på hur stor ackordsprocenten är, varierar kraven på borgenärsmajoritet vid omröstningen.

    Ett ackordsförslag som ger minst 50 procent av fordringsbeloppen ska anses antaget av borgenärerna, om tre femtedelar av de röstande har godtagit förslaget och deras fordringar uppgår till tre femtedelar av de röstberättigande fordringarnas sammanlagda belopp. Är ackordsprocenten lägre, ska ackordsförslaget anses antaget, om tre fjärdedelar av de röstande har enats om förslaget och deras fordringar uppgår till tre fjärdedelar av de röstberättigande fordringarnas sammanlagda belopp.

    Ett vanligt alternativ till utbetalning av ackordslikvid till medlem i golfklubb har varit att medlemmen erbjudits en övergång (konvertering) till en så kallad spelrätt. Spelrätten innebär inget ägande likt ett aktieinnehav. Värdet är rätten att spela på klubbens anläggning och bestäms av utbud och efterfråga. Namnet på innehavaren av en spelrätt antecknas i klubbens spelrättsregister och spelrättsinnehavaren kan få ersättning vid försäljning om det finns en efterfrågan på spelrätten i aktuell klubb

    Om ackordsförslaget går igenom fastställer tingsrätten förslaget. Utbetalning av ackordslikviden ska ske inom ett år från den dag då ackordet fastställdes.

    Rekonstruktionens upphörande

    Ett rekonstruktionsförfarande ska avslutas när syftet med den har uppnåtts eller så snart det står klart att en rekonstruktion inte kan åstadkommas. Det är tingsrätten som beslutar om rekonstruktionsförfarandets upphörande, vilket vanligen sker på begäran av rekonstruktören

    Möjlighet att begära fullgörelse av en borgensman för den del av kravet som ackorderas bort. Ibland har personer eller företag gått i borgen för annan persons, företags eller golfklubbs skulder. Utgångspunkten när det gäller ett borgensåtagande är att en borgenär som har godkänt ett ackordsförslag, genom godkännandet, inte förlorar sin rätt mot borgensmän eller andra som förutom gäldenären svarar för fordringen.

    I praktiken innebär det att om en golfklubb erhåller ett offentligt ackord med följden att skulderna skrivs ner påverkar det normalt inte en borgensmans betalningsskyldighet, som alltså fortfarande är ansvarig fullt ut enligt borgensåtagandet. Det bör dock påpekas att borgensmannens betalningsansvar minskar i den utsträckning golfklubben betalar enligt ackordet, varvid avräkning ska ske med motsvarande belopp.

    [1] Ackord innebär att exempelvis en golfklubb föreslår sina borgenärer en uppgörelse där en viss summa betalas in samtidigt som resten av golfklubbens skuld avskrivs. Ett offentligt ackord (tvångsackord) är ett förfarande där golfklubbens borgenärer kan samtycka till ackord, som sedan fastställs att gälla för samtliga borgenärer.

    Kontakta Svenska Golfförbundet

    Svenska Golfförbundets avdelning klubb- och anläggningsutveckling har regelbunden kontakt med klubbar i frågor som berör både anläggning- och verksamhetsutveckling. Dels genom personliga möten och telefonsamtal, dels i samband med seminarieverksamhet och andra forum där klubbar möts i diverse utvecklingsfrågor.

    En företagsrekonstruktion föregås ofta av diskussioner eller möten som handlar om fortsatt drift, om anslutningen till SGF påverkas, ingångna avtal, personalfrågor, kapitalinsatser, eventuell övergång till spelrätter, ev skulder till SGF, etc.

    Kontakta oss gärna i god tid om och när ni hamnar i ekonomiska svårigheter så att vi kan dela med oss av vår erfarenhet och ge rekommendationer om andra lämpliga personer eller organisationer att kontakta.

    De flesta genomförda företagsrekonstruktioner i golfklubbar har inneburit att de medlemmar som haft en fordran på klubben fått 25 % av aktuellt belopp utbetalt som en ackordslikvid - i ett så kallat offentligt ackord. Sker en samtidig konvertering till spelrätter erhåller medlemmen också en spelrätt och noteras i klubbens spelrättsregister.

    Mellan åren 2007 och 2012 har 25 till 30 golfklubbar rekonstruerat sin verksamhet. Medlemskapet, för den person som väljer att fortsätta vara medlem, påverkas inte i övrigt av en rekonstruktion.

  5. Konkurs allmänt
  6. Om golfklubben inte kan betala sina skulder i rätt tid och inte kommer att kunna betala dem under en längre period, bör klubben försättas i konkurs.

    Golfklubb som är på obestånd ska efter egen, eller någon av hans borgenärers, ansökan försättas i konkurs. Konkurssituationen regleras i första hand i konkurslagen (1987:672). Andra lagar som också har betydelse är förmånsrättslagen (1970:979), lönegarantilagen (1992:497) samt skuldsaneringslagen (1994:334).

    En konkurs syftar till att avveckla golfklubbens verksamhet, realisera dess tillgångar och fördela överskottet till borgenärerna. Konkurslagstiftningen bygger på principen att när en gäldenärs totala tillgångsmassa inte förslår för att helt ersätta alla borgenärer, ska dessa bära förlusten i proportion till sin fordran. Avsteg görs dock från den principen genom den förmånsrätt som vissa typer av fordringar har.

    Konkurs kan gälla både privatpersoner, föreningar och företag och innebär att tillgångar tas om hand och används för att betala av alla skulder som personen, föreningen eller företaget har. Tingsrätten fattar beslut om konkurs och utser en konkursförvaltare. Förvaltaren ska bland annat ta hand om golfklubbens egendom (konkursboet) och göra en förteckning över klubbens tillgångar och skulder (bouppteckning). I samband med att golfklubben försätts i konkurs fråntas klubbens ledning sin handlingsfrihet.

    Under konkursen säljs golfklubbens egendom och pengarna fördelas mellan borgenärerna enligt ett visst system så långt de räcker sedan kostnaderna för konkursen har betalats. Normalt sett behöver borgenärerna inte anmäla till tingsrätten att de har fordringar. Det ingår i konkursförvaltarens uppgifter att ta reda på vem golfklubben är skyldig pengar.

    Ett beslut om konkurs träder ikraft omedelbart. Om en golfklubb är illikvid, det vill säga inte har omedelbar tillgång till vanliga betalningsmedel motsvarande skuldernas belopp, betyder detta i och för sig inte att klubben också ska försättas i konkurs – om andra tillgångar än likvida medel finns i tillräcklig omfattning anses möjligheten till utmätning fullt godtagbar för borgenärerna – golfklubben anses i sådant fall inte vara på obestånd.

    Om tillgångarna i konkursboet däremot är så stora att även fordringsägare som inte har så kallad förmånsrätt (rätt att få betalt före de andra) kan antas få betalt, kan tingsrätten besluta att bevakningsförfarande ska äga rum. Det innebär att borgenärerna måste anmäla sina fordringar hos tingsrätten, vilket de annars alltså inte behöver göra. Om tingsrätten beslutar om bevakningsförfarande kungörs detta i vissa dagstidningar. I kungörelsen anges också när bevakningarna senast bör göras.

    Det kan även tänkas situationer där aktörer som golfklubben är direkt beroende av försätts i konkurs. Om en markägare som klubben har ett nyttjanderättsavtal med försätts i konkurs riskerar fastigheten försäljas av konkursförvaltaren. Klubbens nyttjanderätt riskerar att äventyras i en sådan situation – golfklubben har således en svag ställning för det fall exempelvis markägaren varvid golfbanan är anlagd försätts i konkurs.

    Förvaltarens utgångspunkt är att under konkursens gång använda konkursboets tillgångar på ekonomiskt bästa sätt. Det är därmed troligt att förvaltaren vid markägarens konkurs kommer tillse att spel på golfbanan också sker fortsättningsvis om detta anses vara gynnsamt för konkursboet. En golfbana som inte används överhuvudtaget genererar inga intäkter.

  7. Konkurs golfklubb/golfbolag
  8. SGF:s rutiner i samband med en golfklubbs konkurs

    Konsekvenserna av en konkurs i en golfklubb eller associationen kan variera. Utsedd konkursförvaltare fattar alla beslut. Rättigheter, skyldigheter, inträdes- och årsavgifter är som regel förfallna i och med konkursen.

    I de fall där en ny golfklubb eller association (ny juridisk person) "tar över" och fortsätter verksamheten kan de som vill bli medlemmar i, ansluta sig till, den nya verksamheten. Fortsatt golfspel erbjuds och Golf-ID aktiveras då i den nya Golfklubben/Associationen.

    Är det fråga om en nedläggning av golfverksamheten på grund av en konkurs är det konkursförvaltaren som beslutar om golfspel ska tillåtas efter konkursbeslutet. Många frågar om inte medlemmar ska kunna spela på banan eftersom årsavgiften är betald. Det finns ingen sådan automatik, rättigheter och skyldigheter förfaller med konkursen och varje persons Golf-ID avaktiveras, om personen inte är medlem i en annan klubb också.

    Personens Golf-ID, med person- och handicapuppgifter, sparas i GIT-databasen och aktiveras sedan så fort nytt medlemskap eller anslutning registreras i GIT. När det gäller rätten att spela på andra banor, efter en konkurs, är svaret att det alltid är den besökta klubben som avgör om spel tillåts eller inte.

    Även ett GolfAB som ansvarar för drift och skötsel av en golfanläggning kan försättas i konkurs. I de flesta fall (om det inte är fråga om en association) påverkar inte en sådan konkurs omedelbart anslutningen till SGF eftersom golfklubben är medlem i SGF. Många gånger tar en ny ägare över driften och tecknar ett nytt driftsavtal med golfklubben, men är situationen ansträngd kan mycket väl en konkurs i ett driftbolag även "smitta" av sig till golfklubben.

    Ansökan om konkurs

    Både golfklubben själv och någon av dess borgenärer kan ansöka om klubbens försättande i konkurs. Ansökan från golfklubben ska vara undertecknad av representant från klubben och görs skriftligen till den tingsrätt där klubben svarar i tvistemål (för juridiska personer där bolaget har säte). Om tingsrätten beslutar om konkurs ska den genast bestämma tidpunkt för edgångssammanträde och snarast utse konkursförvaltare.

    Golfklubbens ansökan

    Om golfklubben själv ansöker om konkurs bör en av klubben underskriven förteckning över boets tillgångar och skulder med uppgift om varje borgenärs namn och postadress samt om det finns räkenskapsmaterial och andra relevanta handlingar fogas till ansökan. Detta är dock inget krav. Inte heller uppställs något krav på bevisning om klubbens egna obestånd.

    Huvudregeln är att klubbens uppgift om att den är insolvent ska godtas, om det inte finns särskilda skäl att inte godta uppgifterna. Saknas sådana särskilda skäl prövas ansökan om konkurs genast, i regel samma dag som ansökan inkommer. I övriga fall hålls konkursförhandling inom två veckor.

    Borgenärs ansökan

    En borgenärs ansökan om konkurs prövas, för det fall golfklubben inte medger ansökan, vid muntlig förhandling. En borgenärs ansökan om konkurs som medges av klubben prövas, liksom vid klubbens egen ansökan, genast. I övriga fall ska konkursförhandling hållas inom två veckor.

    Borgenär måste visa sin behörighet att begära klubben i konkurs (det vill säga att han är borgenär) samt styrka att klubben är på obestånd. I 2 kap 8 § konkurslagen anges att, om inte annat visas, en gäldenär anses insolvent när det vid verkställighet enligt utsökningsbalken inom de senaste sex månaderna före konkursansökningen har framgått att han saknar tillgångar till full betalning av utmätningsfordringen.

    Den så kallade presumtionsregeln i 2 kap. 9 § konkurslagen anger att gäldenär, som är eller senare ett år före konkursansökningen har varit bokföringsskyldig enligt bokföringslagen, ska - om inte annat visas - anses vara insolvent om (i) han uppmanats av en borgenär att betala klar och förfallen skuld men underlåtit att göra detta inom en vecka och (ii) borgenären begär gäldenären i konkurs inom tre veckor därefter och skulden då ännu inte är betald. Uppmaningen måste innehålla upplysning om att en konkursansökan kan följa och måste formellt delges gäldenären.

    Därmed kan en golfklubb försättas i konkurs om en borgenär (exempelvis en medlem) kan styrka att klubben faktiskt är på obestånd.

    Hinder mot konkurs

    Golfklubb kan hindra ansökan om konkurs från borgenär för det fall han kan påvisa att någon av förutsättningarna i 2 kap. 10 § konkurslagen är uppfyllda, nämligen att:

    (i) borgenär har betryggande pant eller därmed jämförlig säkerhet i egendom som tillhör gäldenären;

    (ii) tredje man (det vill säga utomstående part) har ställt betryggande säkerhet för borgenärens fordran och konkursansökningen strider mot villkoren för säkerhetens ställande; eller

    (iii) borgenärens fordran inte är förfallen till betalning och betryggande säkerhet erbjuds av tredje man.

    Konkursinstitutet

    Konkurslagstiftningen bygger på principen, att då flera borgenärers förfallna fordringar inte fullt ut kan tillgodoses, ska de bära förlusten proportionellt mot storleken av vars och ens fordran. Ingen borgenär ska, utan lagstöd, gynnas framför en annan. Ett sådant lagstöd återfinns i förmånsrättslagen.

    Verkan av konkurs

    Sedan konkurs meddelats förlorar golfklubben rätten att bestämma över egendom som tillhör konkursboet och får inte heller åta sig sådana förbindelser som kan göras gällande i konkursen. I ett konkursbo ingår all egendom som tillhörde klubben när konkursbeslutet meddelades eller som tillfaller honom under konkursen och som är sådan att den kan utmätas.

    Konkurs- och massafordringar

    Konkursfordringar är hänförliga till tiden före konkursutbrottet och så kallade massafordringar för tiden därefter. En massafordran uppkommer genom att konkursboet antingen inträder som part i golfklubbens redan befintliga avtal eller sluter egna avtal, till exempel i syfte att fortsätta verksamheten under en viss tid. Om konkursboet inträder, inträder det också fullt ut och ansvarar för skyldigheter och rättigheter enligt avtalet.

    Vid en konkurs avslutande är det konkurskostnaderna som först erhåller täckning. Därefter får massaborgenärerna betalning och därefter, om det finns kvarvarande medel, konkursborgenärerna.

    Om exempelvis det är en lokalhyresgäst som försätts i konkurs får konkursboet säga upp avtalet. Om konkursboet väljer att inte säga upp hyresavtalet och om hyresvärden uppmanar konkursboet att ställa lokalen till hyresvärdens förfogande och konkursboet inte inom en månad gör detta, ansvarar konkursboet för hyran från konkursbeslutet till dess lokalen ställs till hyresvärdens förfogande. Så kallat massaansvar inträder för boet gällande hyran för lokalen från tiden för konkursbeslutet.

    Återvinning i konkurs

    Återvinning till konkursbo kan ske enligt bestämmelserna i 4 kap konkurslagen. Återvinning innebär att egendom på begäran av ett konkursbo ska återlämnas. Förutsättningarna är att en rättshandling, varigenom en viss borgenär har gynnats framför andra eller golfklubbens egendom har undandragits borgenärerna på ett otillbörligt sätt. Verkan av återvinning är att den egendom som klubben har utgett ska återbäras till konkursboet. Återvinningsprocessen kan vara invecklade och kräver juridisk expertis.

    Förmånsrättslagen

    Vid konkurs har borgenärer inbördes rätt till betalning enligt förmånsrättslagen. Förmånsrätt till betalning är särskild eller allmän. Särskild förmånsrätt avser viss egendom och allmän förmånsrätt avser all egendom som ingår i golfklubbens konkursbo. Allmän förmånsrätt omfattar exempelvis kostnad för försättande av gäldenären i konkurs samt arbetstagares fordran på lön. Föreskrift om lika rätt till betalning innebär att varje borgenär får betalt i förhållande till sin fordran. De särskilda förmånsrätterna utgörs bland annat av företagshypotek. Tidigare fanns särskild förmånsrätt för hyra och skatter men dessa är numera avskaffade.

    Förvaltarens arbete och konkursens fortskridande

    Förvaltarens främsta uppgift är att ta tillvara borgenärernas gemensamma rätt och bästa. Förvaltaren ska vidta alla de åtgärder som främjar en förmånlig och snabb avveckling av boet.

    Bouppteckning och edgångssammanträde

    Förvaltaren ska upprätta en bouppteckning med boets tillgångar och skulder. På edgångssammanträde ska gäldenären, och annan om sådan edgång kan antas vara av betydelse för boutredningen, under straffansvar avlägga ed på att uppgifterna i bouppteckningen är riktiga.

    Bevaknings- och anmärkningsförfarande

    Rätten kan, efter framställning från förvaltaren, besluta att ett bevakningsförfarande ska äga rum. Detta innebär att borgenärerna skriftligen anmäler de fordringar som de önskar göra gällande i konkursen. Bevakningsförfarande ska äga rum om fordringar utan förmånsrätt kan antas erhålla utdelning i konkursen. En borgenär får den betalnings- och förmånsrätt som han yrkat i sin bevakning om det inte på rätt sätt och i rätt tid har framställts någon anmärkning mot den.

    Förvaltningsberättelse

    Förvaltarens ska snarast upprätta och inge en förvaltningsberättelse. Denna ska bland annat innehålla uppgifter om boets tillstånd, orsakerna till golfklubbens obestånd samt tidpunkten när detta inträffade. Berättelsen ska även innehålla information om bokföringens tillstånd och om det föreligger ansvar enligt aktiebolagslagen eller annan associationsrättslig lagstiftning.

    Konkursens avslutande

    En konkurs avslutas genom att konkursförvaltaren lämnar in en arbetsredogörelse och en arvodesräkning. Arbetsredogörelsen innehåller bland annat en slutredovisning där det anges vilka tillgångar och skulder som är kvar för utdelning till borgenärerna. Avslutningsvis upprättas ett utdelningsförslag. Efter att tillsynsmyndigheten lämnat yttrande över förslaget ska rätten fatta beslut om och fastställa utdelningsförslaget. En konkurs kan även avskrivas, för det fall konkursboets tillgångar inte räcker till betalning av uppkomna och väntade konkurskostnader och andra skulder som boet har ådragit sig.

    Ansvarsgenombrott

    Förvaltarens berättelse ska innefatta uppgift om när kontrollbalansräkning borde ha upprättats. I aktiebolagslagen finns regler om företrädaransvar, det vill säga bestämmelser om styrelsens ansvar för bolagets förpliktelser under vissa förutsättningar.

    Styrelsen har ett ansvar att genast upprätta och låta revisorn granska en kontrollbalansräkning när det finns skäl att anta att bolagets eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet. Om kontrollbalansräkningen visar att bolagets egna kapital faktiskt understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet ska styrelsen snarast möjligt utfärda kallelse till bolagsstämma som ska pröva om bolaget ska gå i likvidation (första kontrollstämman).

    Om kontrollbalansräkningen som lagts fram vid den första kontrollstämman inte utvisar att det egna kapitalet vid tiden för stämman uppgick till minst det registrerade aktiekapitalet och stämman inte har beslutat att bolaget ska gå i likvidation, ska bolagsstämman inom åtta månader från den första kontrollstämman på nytt pröva frågan om bolaget ska gå i likvidation (andra kontrollstämman).

    Om styrelsen har underlåtit att upprätta och låta bolagets revisor granska en kontrollbalansräkning, trots att objektiva skäl förelåg för detta, eller underlåtit att sammankalla en kontrollstämma, eller hos tingsrätten ansöka om att bolaget ska gå i likvidation, svarar styrelsens ledamöter solidariskt för de förpliktelser som uppkommer för bolaget under den tid som underlåtenheten består.

  9. Utmätning
  10. Kronofogdemyndigheten verkställer utmätning. Utmätning måste grunda sig på en exekutionstitel. Det är ett beslut eller dom av kronofogdemyndigheten, tingsrätten eller liknande om att en fysisk person eller ett företag eller motsvarande har ett krav på en gäldenär.

    Ansökan om utmätning lämnas till kronofogdemyndigheten i det län där gäldenären bor eller har tillgångar.

    Företag

    Utmätning i detta sammanhang betyder att kronofogden beslutar att tillgångar som företaget äger ska användas för att betala företagets skuld. I sammanhanget gäller samma principer för golfklubbar som enbart drivs i form av en ideell förening. Nedan används dock enbart uttrycket företag.

    Kronofogden utreder vilka tillgångar företaget har som de kan utmäta. För att en utmätning av företagets egendom ska kunna ske måste följande förutsättningar vara uppfyllda:

    egendomen ska tillhöra bolaget, om egendomen finns i företagets besittning (det vill säga vanligen i bolagets lokaler) förutsätter kronofogden att företaget äger det som inte kan motbevisas, om egendomen finns på andra ställen ska kronofogden visa att egendomen är företagets egendom; egendomen ska kunna överlåtas, det vill säga säljas; egendomen ska ha ett värde, det som ska utmätas måste ha ett ekonomiskt värde, det vill säga det ska bestå av pengar eller något som kan omsättas i pengar genom försäljning; en ekonomisk enhet får inte brytas; tillgångar som hör samman får inte skiljas åt utan särskilda skäl, anledningen till detta är att tillgångarna tillsammans ofta är värda mer än summan av de enskilda delarnas värde; överskottet ska vara försvarligt, det vill säga utmätningen ska ge ett försvarligt överskott till den person eller organisation som företaget är skyldig pengar när kronofogdens kostnader är avdragna.

    Om företaget anser att ett beslut är fel kan företaget begära rättelse hos kronofogden.

    Privatpersoner

    Utmätning kan också ske hos privatpersoner. Kronofogden försöker alltid utmäta det som är till minst skada. Hos privatpersoner får viss egendom inte utmätas eftersom privatpersonen och eventuell familj kan behöva den för sitt uppehälle.

    För mer information om utmätning se www.kronofogden.se.

  11. Krediter, panträtt m m
  12. Panträtt är en säkerhetsrätt av grundläggande betydelse för kreditväsendet. Panträttens huvudsakliga syfte är att ge golfklubbens borgenärer trygghet mot risken att golfklubben (det vill säga gäldenären) inte kommer att uppfylla den skuld som klubben har gentemot borgenären.

    Om golfklubben inte uppfyller sin förpliktelse gentemot borgenären har denne rätt att före andra borgenärer få betalning ur panten.

    Objekt som i regel pantsätts är pantbrev (och andra inteckningshandlingar som företagshypotek m m., men en golfklubb kan även pantsätta aktier, skuldebrev, kontraktsfordringar m m.

    Det kan även bli aktuellt för golfklubben att genomföra en så kallad säkerhetsöverlåtelse, detta eftersom golfklubbar ofta äger byggnader på ofri grund (vilka inte klassas som fast egendom) – en säkerhetsöverlåtelse är en inte alltför enkel företeelse varför det är en rekommendation att klubben anlitar juridisk expertis (se mer om säkerhetsöverlåtelse nedan).

    Då golfklubben behöver låna pengar krävs det som huvudregel att klubben också kan lämna någon form av säkerhet för lånet. En golfklubb kan lämna två typer av säkerhet; (i) borgen (behandlas inte närmare här men detta förutsätter att annan än klubben är villig att ställa säkerhet för klubbens förmåga att betala tillbaka ett beviljat lån) och (ii) pantsättning av tillgångar (exempelvis fastigheter, maskiner, säkerhetsöverlåtelse m m varefter som huvudregel ett pantbrev utfärdas.).

    Kraven på själva säkerheten kan variera på kreditens storlek och vad klubben ska använda krediten till.

    Panträtt i fast egendom

    Det är i första hand fastigheter som intecknas och pantsätts, vilket i nästa led ger golfklubben beviljad kredit för att underlätta klubbens ekonomiska verksamhet. Bestämmelser om panträtt avseende fastigheter återfinns i jordabalkens (1970:994) sjätte kapitel. Belåningen av fastigheter är dominerande bland de svenska kreditformerna. Som säkerhet för en skuld kan golfklubben i egenskap av fastighetsägare få inskrivning i fastigheten till ett visst belopp.

    I första läget ansöker klubben om inteckning varpå inteckning beviljas och pantbrev utfärdas. Inteckningens prioritet i förhållande till andra inteckningar/förmånsrätter i fastigheten bestäms av tidpunkten för ansökningens ingivande till inskrivningsmyndigheten. Golfklubben har nu pantbrevet i sin hand som i sin tur är ett bra verktyg för klubben att ställa säkerhet för lån eller annan fordran. Därefter kan alltså klubben upplåta panträtten genom att överlämna pantbreven som säkerhet för exempelvis ett banklån, det är först härigenom som fastigheten belastas (det vill säga pantsätts).

    När golfklubben väl har ett pantbrev och pantsättning ska ske måste fyra saker vara uppfyllda för att klubben ska kunna erhålla en giltig panträtt:

    (i) pantsättningen ska vara gjord av fastighetens ägare (det vill säga golfklubben om det är klubben som äger marken);

    (ii) pantbrevet ska svara för en förpliktelse (det vill säga en fordran eller ett lån m m);

    (iii) pantbrevet ska vara knutet till förpliktelsen genom en pantförskrivning (detta sker i normalfallet i skuldebrevet, på själva pantbrevet antecknas inget); och

    (iv) pantbrevet ska ha överlämnats till borgenären. Numera sköts detta oftast elektroniskt (datapantbrev).

    Företagshypotek

    Syftet med reglerna om företagshypotek är att gynna kreditgivningen till företag, men eftersom en golfklubb driver näringsverksamhet kan även en golfklubb som enbart drivs genom en ideell förening använda sig av företagshypotek i syfte att få kredit beviljad.

    Om man bortser från företagshypotek så krävs det för en giltig pantsättning eller säkerställande av lös egendom (det vill säga aktier, maskiner, fordringar m m) normalt att golfklubben (det vill säga gäldenären) överlämnar egendomen till borgenären varför lös egendom mera sällan kan användas som säkerhet genom pantsättning vid kreditgivning.

    Många golfklubbar har inte någon fast egendom som kan pantsättas som säkerhet och kanske inte heller en ekonomi som möjliggör belåning utan säkerhet. Därför kan ett företagshypotek vara en bra lösning för många golfklubbar. Här kan golfklubbens lösa egendom ställas som säkerhet utan att denna behöver frånhändas klubben.

    Ett företagshypotek är en säkerhetsrätt som en golfklubb kan lämna som säkerhet för sina ekonomiska förpliktelser. Säkerheten innebär att golfklubben intecknar sin verksamhet till ett visst belopp, alternativt vissa belopp då flera inteckningar söks. Ett bevis om en inteckning kallas företagsinteckningsbrev.

    Beloppet på inteckningen bestäms när ansökan görs och benämns inteckningsbrevets belopp eller inteckningsbrevets nominella belopp. Detta kan sedermera endast ändras genom att ytterligare inteckningsåtgärd utförs. Att kreditgivarens fordran förändras genom ytterligare lån eller genom avbetalning påverkar alltså inte företagsinteckningsbrevets belopp. Ett företagsinteckningsbrev kan antingen vara skriftligt (det vill säga fysiskt) eller en registrering i det elektroniska inteckningsbrevsregistret.

    Ett företagshypotek har likheter med ett vanligt pantbrev på det sätt att det i verksamheten kan finnas obelånade företagsinteckningsbrev precis som det för en fastighet kan finnas obelånade pantbrev. En viktig skillnad är dock att ett obelånat företagsinteckningsbrev inte har ett självständigt värde och kan därför inte utmätas hos golfklubben som ett obelånat pantbrev.

    När klubben väl erhållit ett eller flera företagshypotek kan klubben upplåta företagshypoteket genom att klubben överlämnar ett företagsinteckningsbrev som säkerhet för exempelvis en fordran (alternativt att man gör det elektroniskt genom registrering). Det är viktigt att påpeka att det inte är tillräckligt att en golfklubb utfäster att inteckningsbrevet ska överlämnas utan den måste fysiskt överlämnas (alternativt registreras) för att fylla sin funktion som säkerhetsrätt. Har detta inte skett och golfklubben går i konkurs eller utsätts för en exekutiv åtgärd, föreligger inte någon företrädesrätt för den presumerade inteckningsinnehavaren till betalning eftersom säkerhetsrätten inte har fullbordats.

    Det är även viktigt att påpeka att överlämning/registrering ska ske så snart som möjligt i syfte att fullborda säkerhetsrätten. En sen överlämning/registrering kan komma att angripas av konkursförvaltaren vid golfklubbens eventuella konkurs, vilket i sin tur kan leda till att säkerhetsrätten underkänns.

    Ansökan om företagsinteckning ska normalt sett göras inom två veckor efter det att krediten utbetalats.

    Vad kan ett företagshypotek avse?

    En inteckning beviljas i all den verksamhet som golfklubben utövar. De viktigaste egendomsslagen som kan bli aktuella för en golfklubb är maskiner, inventarier, varulager och kundfordringar. Tillbehör till fast egendom (exempelvis byggnader, ledningar, stängsel, bryggor m m) kan inte intecknas som företagshypotek om inte tillbehöret genom anteckning är undantaget i fastighetsregistret. Därutöver kan inte följande tillgångar omfattas av ett företagshypotek:

    (i) kassa- och bankmedel. Här avses golfklubbens likvida medel oavsett om det gäller kontanter eller pengar på ett bankkonto;

    (ii) aktier och andra finansiella instrument avsedda för allmän omsättning. Här avses långsiktiga placeringar som exempelvis aktier i börsnoterade bolag. Aktier i privata bolag kan dock omfattas av ett företagshypotek. Aktier i ett publikt bolag som inte är börsnoterat omfattas troligtvis inte (detta är dock omdiskuterat);

    (iii) egendom som kan vara föremål för panträtt på grund av inteckning. Här avses fastighet, fartyg, flygplan, tomträtt, skeppsbygge m.m.; och

    (iv) egendom som varken kan utmätas eller ingå i en konkurs. Här avses golfklubbens privata egendom som inte tillhör klubbens verksamhet.

    Egendom som ingår i företagshypoteket benämns som hypoteksunderlag. Det är viktigt att påpeka att egendomen som ska ingå i ett företagshypotek måste vara golfklubbens egendom.

    Vad som är viktigt för en golfklubb att tänka på är att all egendom som klubben har i sin besittning (exempelvis maskiner) inte nödvändigtvis tillhör klubben. Maskinerna kan exempelvis vara köpta med äganderättsförbehåll, vilket innebär att säljaren av maskinerna har en skyddad rätt att återta maskinerna fram till dess att den är fullt betald. Maskinerna kan även vara leasade.

    Det bör nämnas att pantsättning av egendom som ingår i hypoteksunderlaget är möjlig även efter att företagshypoteket upplåtits. Likaså kan egendom avyttras. Därför finns det risk att värdet på hypoteksunderlaget försämras efter det att företagshypoteket upplåtits. Detta är bra att ha i åtanke speciellt vad gäller varulager och kundfordringar; golfklubben kan alltså trots att exempelvis delar av ett varulager ingår i ett företagshypotek sälja egendomen.

    Hur skiljer sig panträtt i lös egendom och företagshypotek?

    Vanlig panträtt i lös egendom innebär ett krav på golfklubben att överlämna egendomen. Detta är i praktiken omöjligt att åstadkomma om det rör sig om exempelvis ett varulager eller maskiner, eftersom golfklubben antagligen vill använda föremålen i sin verksamhet samtidigt som de utgör en säkerhet för en annan fordran.

    Fördelen med företagshypotek är att man kommer runt dessa problem – det krävs inget överlämnande utan företagsinteckningen löser denna problematik. Vidare innebär företagshypoteket, till skillnad från panträtt i lös egendom, en rätt att få betalt för sin fordran vid utmätning eller konkurs för det värde som hypoteket intecknades för.

    Säkerhetsöverlåtelser (byggnad på ofri grund)

    Det är relativt ovanligt att en golfklubb äger marken som golfbanan är anlagd på. Eventuella byggnader som golfklubben äger eller uppför klassas därför ofta som byggnad på ofri grund – det vill säga ett kanslihus eller shop som är uppfört på en annan ägares mark. En byggnad på annans mark är rättsligt sett en lös sak, det vill säga sådana byggnader på annans mark räknas inte som fast egendom (byggnaden räknas alltså inte som en fastighet).

    En byggnad på ofri grund (med undantag för om det gäller en tomträtt) kan som huvudregel inte belånas eller pantsättas. Pantsättning av exempelvis en restaurangbyggnad på ofri grund är alltså ogiltig. På samma sätt kan en golfklubb inte pantsätta sin nyttjanderätt till marken. Detta är sammankopplat med att golfklubben som arrendator av marken i regel inte får överlåta arrenderätten utan markägarens samtycke (för mer information om arrende se punkt 0 ovan angående Arrendera eller köpa mark). Golfklubbens arrenderätt riskerar att omhändertas av Kronofogdemyndigheten vid utmätning.

    Sammanfattningsvis kan det konstateras att en golfklubbs möjligheter att utnyttja sina nyttjanderätter alternativt byggnader på ofri grund som underlag för beviljad kredit eller borgen är små.

    En golfklubb kan istället för att pantsätta en byggnad på ofri grund använda sig av en säkerhetsöverlåtelse. Även om en pantsättning respektive en säkerhetsöverlåtelse är två relativt likartade institut ska de ses som två skilda saker.

    En säkerhetsöverlåtelse innebär i korta ordalag att golfklubben överlåter byggnaden ifråga till en fordringsägare eller borgensman för att ställa säkerhet för uppkommen betalningsskyldighet eller ett borgensåtagande. Det är något omtvistat i vilket skede som säkerhetsöverlåtelsen vinner verkan mot utomstående part. Det har bland annat framhållits att det för en giltig säkerhetsöverlåtelse av en byggnad på ofri grund krävs att byggnaden överlämnas i panthavarens besittning (det vill säga fordringsägaren). Detta stadgande har dock kritiserats då en säkerhetsöverlåtelse av aktuellt slag normalt sett inte kräver överlämnande.

    Det finns inga särskilda formkrav för en giltig säkerhetsöverlåtelse. Överlåtelsen kan alltså ske genom ett muntligt avtal. Detta är dock inte att rekommendera då det ligger i golfklubbens intresse att vid exempelvis anfordran kunna visa upp dokumentation som styrker överlåtelsen alternativt som kan traderas till fordringsägaren/panthavaren. Säkerhetsöverlåtelseavtalet bör explicit tillförsäkra golfklubben rätten att fortsätta använda byggnaden som ett led i sin verksamhet. När sedan klubbens skuld är betald (alternativt borgensåtagande upphört) ska äganderätten till byggnaden återgå till klubben.

    En situation som särskilt bör uppmärksammas är då en säkerhetsöverlåtelse sker till samma aktör som redan äger den mark som de aktuella byggnaderna är uppförda på. I en sådan situation riskerar byggnaden att "förvandlas" till fast egendom eftersom det teoretiskt sett är samma aktör som äger marken respektive byggnaden. Överväger klubben att upplåta säkerhet i form av en säkerhetsöverlåtelse bör en jurist anlitas.

    Övertagande av skulder mot panträtt i viss egendom

    Det förekommer även att ett GolfAB övertar skulder till medlemmar (kapitalinsatser) mot en panträtt i en anläggning som klubben äger eller byggnad på ofri grund som säkerhetsöverlåtits till golfklubben – om sådana situationer uppstår bör jurist konsulteras.