Fordon och redskap i banskötsel

  1. Arbetsfordon - klassificering
  2. Lagtexten: Lag (2001:559) om vägtrafikdefinitioner

    Hur ett fordon klassificeras finns föreskrivet i lagen om vägtrafikdefinitioner . De fordon som rekommenderats i samband med banskötsel enligt 11.1 ovan klassificeras enligt följande.

    Motorfordon

    Ett motordrivet fordon som huvudsakligen inrättats för förflyttning av personer eller gods. Exempel på motorfordon är personbilar, motorcyklar och mopeder.

    Inom denna kategori faller transportfordon av lättare modell samt arbetstruck med flak om de inte istället faller in under kategorin Terrängmotorfordon.

    Terrängmotorfordon

    Ett motordrivet fordon som är inrättat huvudsakligen för att användas till person- eller godsbefordran i terräng. Med terräng avses ett område som inte är väg, en golfbana räknas som terräng. Beroende på tjänstevikt klassificeras ett terrängmotorfordon antingen som en Terrängvagn (överstigande 400 kg) eller en Terränghjuling (understigande 400 kg).

    Inom denna kategori faller samma typ av fordon som angetts under Motorfordon ovan förutsatt att de inte är gjorda för att köras på en väg. En golfbil som används på och i anslutning till golfbana är ett terrängmotorfordon.

    Traktor

    Klassificeras som ett Dragfordon. En traktor är ett motordrivet fordon som huvudsakligen inrättats för att dra ett annat fordon eller ett arbetsredskap. Den ska vara konstruerad för en hastighet av högst 40 kilometer i timmen och det ska endast med svårighet vara möjligt att ändra till en högre hastighet. En traktor kan vara dels en Traktor klass I, dels en Traktor klass II, dessa definieras i vägtrafikskattelagen (2006:227).

    Inom denna kategori faller traktor utrustad med frontlastare och gräsdäck samt greentraktor utrustad med gräsdäck.

    Motorredskap

    Ett motorredskap är ett motordrivet fordon som huvudsakligen är inrättat som ett arbetsredskap eller för kortare förflyttning av gods. Ett motorredskap delas in i klass I (konstruerat för en hastighet som överstiger 30 kilometer i timmen) och klass II (konstruerat för en hastighet av högst 30 kilometer i timmen).

    Inom denna kategori faller olika typer av åkklippare samt påmonterade bunkerkrattor.

    Gräsklippare

    Gräsklippare klassificeras som ett motorredskap. Motorredskap klass I kräver B-behörighet eller högre. Motorredskap klass II kräver AM-behörighet som lägst och/eller traktorkort.

    Registreringsskylt: ska finnas för motorredskap klass I. Ett motorredskap klass II kan behöva registreras beroende på användning. Läs mer i Lagen om vägtrafikregister (2001:558) § 12-13.

    Kontrollbesiktning: behövs för Motorredskap klass I.

    Trafikförsäkring: Beror på användningsområde varpå försäkringsbolaget ska konsulteras.

    Motorredskap klass I

    Motorredskap klass I är konstruerat för en högsta hastighet som överstiger 30 kilometer i timmen. Den högsta hastigheten som ett motorredskap klass I får köra är 50 km/timmen. Om motorredskapet inte har en släpvagn försedd med effektiva bromsar som kan manövreras från motorredskapet, är högsta tillåtna hastighet 40 km/timmen. Vid vissa fall gäller även en hastighetsbegränsning på 30 km/timmen.

    Motorredskap klass II

    Motorredskap klass II är konstruerat för en hastighet av högst 30 kilometer i timmen. Det ska också vara utrustat med en särskild skylt för långsamtgående fordon (LGF-skylt).

  3. Terrängkörningslagen
  4. Lagtexten: terrängkörningslagen (1975:1313)

    Enligt terrängkörningslagen är det som utgångspunkt förbjudet att köra i terräng med motordrivet fordon för annat ändamål än jordbruk eller skogsbruk.

    Däremot finns undantag för skötsel- och anläggningsarbete inom park-, idrotts- eller friluftsområden, som innefattar golfbanor, föreskrivet i terrängkörningsförordningen (1978:594). Det betyder att banpersonal i samband med arbete på golfbanan får lov att köra på golfbanan med motorfordon eller terrängfordon.

    Ett terrängfordon får inte köras på allmän väg, utan enbart på enskilda vägar. Skulle den som kör ett terrängfordon däremot behöva korsa en väg som inte är enskild är det tillåtet via den kortaste lämpliga sträckan. Det är också tillåtet att färdas på vägen om det är nödvändigt med hänsyn till terrängförhållandena.

  5. Registrering, försäkring och fordonsskatt
  6. Lagtexterna:
    fordonslagen (2002:574)
    trafikskadelagen (1975:1410)

    Registreringsplikt

    För att få lov att använda ett transportfordon, ett terrängmotorfordon, en traktor eller ett motorredskap klass I krävs det att dessa är registrerade i vägtrafikregistret.

    Detsamma gäller för motorredskap klass II om de används för persontransport eller för transport av gods på en väg som inte är enskild. Det är inte tillåtet att använda något av dessa fordon om de inte är registrerade.

    När ett fordon ska registreras sker en registreringsbesiktning i enlighet med 2 kap. 6 § fordonslagen. Genom denna besiktning fastställs:

    - Fordonets tekniska identitet; att fordonet uppfyller föreskrivna krav i fråga om beskaffenhet och utrustning; samt de uppgifter om fordonet som ska föras in i vägtrafikregistret.

    Det är de som är ansvariga på golfklubben (det vill säga styrelsen eller den eller dem styrelsen delegerat uppgiften till) som är skyldiga att se till att en registreringsbesiktning sker.

    Trafikförsäkring

    Alla motordrivna fordon som används i trafik ska enligt trafikskadelagen vara trafikförsäkrade. Trafikförsäkringen är alltså obligatorisk och ersätter sakskada (skada på andra fordon, natur etc.) och personskada. Däremot omfattar trafikförsäkringen inte skada som uppstår på det egna fordonet, för sådana skador krävs att en särskild vagnskadeförsäkring tecknas.

    Om en olycka inträffar och fordonet inte är trafikförsäkrat kan golfklubbens styrelse, eller den som styrelsen delegerat ansvaret till, bli personligen ansvarig för att ersätta den skada som uppstått. Det är därför att rekommendera att anläggningsägaren trafikförsäkrar samtliga åkbara fordon som omfattas av kravet på registrering i vägtrafikregistret och som används på anläggningen i anslutning till banskötsel.

    Vagnskadeförsäkring

    Det är frivilligt att ha en vagnskadeförsäkring. Denna ersätter de skador som uppstår på själva fordonet som faller utanför trafikförsäkringen. Det är den som äger fordonet, vanligtvis anläggningsägaren, som bestämmer om hel- eller halv vagnskada ska tecknas samt ansvarar för premiebetalningen. Om en olycka inträffar och försäkringen ska tas i anspråk gäller det försäkringsavtal som träffats med försäkringsgivaren. I samband med ersättning måste normalt en självrisk betalas i enlighet med försäkringsavtalet.

    Fordonsskatt

    De flesta fordonen som används vid skötsel av golfbanor undantas från skyldigheten att betala fordonsskatt. Däremot finns det vissa fordon som är fordonsskattepliktiga. Dessa består av:

    - personbilar;
    - traktorer klass I;
    - motorredskap med tjänstevikt över 2 000 kg;
    - tunga terrängvagnar;
    - samt släpvagnar med en totalvikt av 751 kg eller mer.

  7. Körkortsfrågor
  8. Lagtexten: körkortslagen (1998:488)

    Vid körning av de fordon som används vid skötsel av golfbana finns olika krav uppställda. Förutsättningarna skiljer sig åt beroende på vad för slags fordon som avses och vem som ska köra fordonet.

    De regler som finns om körkort och förarbevis går att finna i körkortslagen.

    För att få köra personbil med totalvikt av högst 3,5 ton, terrängvagn, motorredskap klass I samt tre- och fyrhjulig motorcykel krävs det att den som kör har fyllt 18 år och har ett B-körkort. För att få lov att köra en traktor med gummihjul eller ett motorredskap klass II på en väg, det vill säga utanför golfbanan, måste den som kör ha antingen ett B-körkort eller ett gällande traktorkort. Kravet gäller inte om körningen på väg enbart avser en kortare sträcka för färd till eller från arbetsplats eller mellan golfklubbens ägor.

    Av körkortsförordningens (1998:980) 8 kap. 9 a § framgår att den som har B-körkort får lov att köra en terränghjuling på spelytor och anlagda transportvägar inom golfanläggningar. Om den som ska köra terränghjulingen, exempelvis en golfbil, inte innehar ett körkort med behörighet B krävs det istället att denne erhåller ett förarbevis från Transportstyrelsen.

    Vilka arbetsfordon får ungdomar köra?

    Det är en vanlig syn att barn/ungdomar under somrarna arbetar som banarbetare samt hjälper till med annat underhåll på golfbanan. I samband härmed är det inte heller ovanligt att ungdomar i tjänsten nyttjar golfbanans arbetsfordon.

    Om personen i fråga inte har fyllt 18 år, och därmed inte behörig att erhålla B-körkort, finns det möjlighet att få ett traktorkort. För att kunna få ett traktorkort krävs det att personen har fyllt 16 år eller, om det finns särskilda skäl, 15 år.

    Utöver traktorkort är det även möjligt för den som har fyllt 16 år att få ett särskilt förarbevis för Terränghjuling utfärdat av Transportstyrelsen. På så sätt kan även ungdomar köra olika typer av klippare, traktorer och lättare terrängfordon, exempelvis en golfbil som understiger 400 kg i tjänstevikt. Om de däremot ska köra på en väg krävs B-körkort, så länge det inte är fråga om en kortare sträcka mellan golfklubbens ägor.

    Det är golfklubben som i egenskap av arbetsgivare har ansvaret för att den som kör ett fordon har den utbildning och de körkort eller förarbevis som krävs.

    1.1.2 Inhägnad golfanläggning

    En golfanläggning är vanligtvis öppen för alla och erbjuder, förutom möjlighet att spela golf, möjlighet till såväl restaurang och cafébesök som shopping i golfshopen utan att det sker någon kontroll eller tas ut en avgift vid entrén.

    Skulle en golfanläggning däremot anses inhägnad medför det att körning inom området inte omfattas av vare sig terrängkörningslagen eller körkortslagstiftningen. Det krävs emellertid att inte vem som helst ska kunna ta sig in på anläggningen för att denna ska godkännas som inhägnat område, vilket är väldigt sällsynt för golfbanor.

  9. Motorsågsutbildning
  10. Vid röjning på golfbanor kan det bli nödvändigt att använda motorkedjesågar och röjsågar (motorsågar). Arbetsmiljöverket har utfärdat föreskrifter och allmänna råd om användning av motorkedjesågar och röjsågar (AFS 2012:1).

    Dessa föreskrifter trädde i kraft den 1 december 2012. Vad gäller bestämmelserna om utbildning och kompetens kommer reglerna i de tidigare föreskrifterna (AFS 2000:2) fortsätta att gälla fram till den 31 december 2014..

    Den som ska arbeta med en motorkedjesåg måste ha avlagt och blivit godkänd på ett teoretiskt och ett praktiskt prov som visar att denne har kunskaper som motsvarar den arbetsuppgift som ska utföras. Det uppställs även krav på att det ska finnas dokumentation som styrker att den som arbetar har blivit godkänd på proven. Om kraven inte uppfylls är den som låter någon använda en motorkedjesåg, i regel arbetsgivaren, skyldig att betala en sanktionsavgift om 10 000 kronor för varje användare.

    Även den som arbetar med en röjsåg ska ha genomgått en utbildning för den typ av arbete som ska utföras och ha kunskaper för arbetet. Utbildningen ska ta upp de olycksrisker som förekommer i arbetet.

    Det är arbetsgivaren som bär ansvaret för att de av arbetsmiljöverket utfärdade föreskrifterna följs.

Läs mer om arbetsgivaransvar gällande ungdomar, skyddsutrustning med mera.

Lästips: Så sköts din golfbana