Artiklar från tidningen Golfnyttan

Här kan du läsa artiklar från Golfnyttan nr 2 2016 som kom ut i oktober.

Artiklar

  1. Bostadsministern: »Golf är en folksport som skapar hälsa«
  2. Golfnyttan

    Bostadsministern: »Golf är en folksport som skapar hälsa«

    Fördomarna om golf är många. En del är sanna och andra fel. En handlar om att det är en gubbsport, för och med gubbar och gärna de med större plånbok.

    För egen del kan jag säga att jag egentligen är mer fotbollsspelare än golfspelare. Vore det inte för det där med knäna, och att jag inte är så snabb längre, så skulle jag nog fortfarande vara kvar på mittfältet och slå skruvade uppspel mellan mittbackarna med vänsterfoten, istället för en lätt draw med pitchen från 110 meter som förhoppningsvis stannar
    på green.

    I Sverige kan nästan alla spela golf och mot vem som helst, bra eller dålig, ung eller gammal. Det gör den till en folksport – och väldigt speciell.

    Samtidigt är det framförallt en gubb- och tantsport för alla oss som behöver röra på oss och vill vara utomhus. Det ger friskare människor och är faktiskt inte dyrare än bowling, att gå på gympa eller spela ishockey. I Kalix spelar jag med tjejerna och grabbarna som jobbar på massaindustrin, i kommunen, och med småföretagarna i stan.

    Att vara en golfande miljöpartist har inte alltid varit lätt, många i partiet har genom åren undrat om det verkligen går ihop. Det gör det. Dessutom tycker jag om att provocera, så jag har förordat golfen under de 17 år jag spelat på allvar.

    I dag är golfen betydligt mer accepterad inom Miljöpartiet, inte minst tack vare att allt fler inser vilken stor biologisk mångfald och ambitiöst miljöarbete det finns på många golfbanor, dock inte alla.

    Det jag uppskattar, och alltid har uppskattat, med golfen är att den ger mig en chans till motion och att vara ute i friska luften, den kräver koncentration som gör att jag kan rensa huvudet från arbete en stund och det är en social sport med en bra attityd mellan utövarna. Det är också en frustrerande sport. Ibland känns den enkel, men bara några hål senare känns den nästan hopplös. Det gäller att ta vara på stunderna, som min 40-metersputt på en golfbana i Bryssel där jag puttade från ena sidan av greenen till den andra med lutningar åt alla håll. Känslan när den gick i var fantastisk!

    PETER ERIKSSON

    Yrke: Bostadsminister
    Medlem: Kalix Golfklubb
    Handicap: 11,6

  3. Ökad jämställdhet utvecklar Bokskogen
  4. Golfnyttan

    Ökad jämställdhet utvecklar Bokskogen

    Med en mer inkluderande framtoning ska Bokskogens Golfklubb ta steget in i framtiden. Därför var det naturligt att bli en av pilotklubbarna i Svenska Golfförbundets jämställdhetssatsning Vision 50/50.

    Bokskogens Golfklubb, 20 minuters bilväg från Malmö, är en av Sveriges mest välrenommerade golfklubbar. Den har dessutom en av de vackraste infarterna, en bokskog vars grenverk växt ihop och skapat en läcker lund som vägleder golfaren den sista biten till parkeringen. 

    På klubben finns en tradition att både tävla och arrangera stora tävlingar, från Europatourtävlingarna på 70-och 80-talen, via EM för pojkar 2006 till i stort sett en större tävling varje år. VM i handigolf arrangerades 2011 och ANNIKA Invitational Europe och ANNIKA Cup 2016. Det har skapat en stark tävlingskultur på klubben. Men det finns dock andra värden med golfen som Bokskogens Golfklubb också vill lyfta fram.

    – Vår nulägesanalys visar att tävling kan fungera exkluderande. Det är inte alla som i första hand vill tävla, vilket gör det svårare att hitta spelkompisar. Detta minskar glädjen med golfen och leder i förlängningen till att en del slutar spela. Så vill vi förstås inte ha det, förklarar Ann-Christine Halén.

    Hon är styrelseledamot i Bokskogens Golfklubb och processledare för arbetet som pilotklubb i Vision 50/50, Svenska Golfförbundets satsning för att få fler kvinnliga spelare och ledare. Totalt är åtta pilotklubbar utvalda.

    – Vi vill balansera tävling med trivsel och glädje. På så sätt attraherar vi fler kvinnor till klubben och får tjejer att fortsätta med golfen längre upp i tonåren, säger hon. 

    Detta är en av insikterna efter att ha startat processen för att genomlysa klubbens verksamhet med fokus på ämställdhet – en process som redan var igång när Svenska Golfförbundet efterlyste pilotklubbar 2014.

    – Vi var redan medvetna om problemet med manlig dominans, såväl antalet medlemmar som representation i kommittéer och bland de anställda. Vi hade därför satt igång ett jämställdhetsarbete på klubben. När Svenska Golfförbundet erbjöd oss att vara pilotklubb kändes det klockrent. Enda utmaningen var om vi skulle orka och hinna samtidigt som vi driver alla andra frågor. Efter en ganska kort diskussion i styrelsen beslutade vi att tacka ja. Det var ett bra beslut, förklarar Peter Kollert, ordförande i Bokskogens Golfklubb.

    En processgrupp på fyra personer bildades, däribland Ann-Christine Halén och Peter Kollert, och arbetet satte igång. I början handlade det om att göra en nulägesanalys av könsfördelningen avseende medlemmar, förtroendevalda och anställda. I Bokskogens fall blev det tummen upp vad gäller medlemmar seniorer (30,8 procent kvinnor) och styrelsens sammansättning (57 procent kvinnor), men tummen ned vad gäller tjejjuniorer under 21 år (19,4 procent) och kommittésammansättningen (manlig dominans och nästan uteslutande män som ordförande).

    – Det är ett långsiktigt arbete och inget vi förändrar över en natt. Det viktiga är att belysa problemet, skapa en utvecklingsplan och kommunicera med medlemmarna. Det är först då vi kan få kraft i arbetet, säger Ann-Christine Halén.

    Hur har medlemmarna reagerat på att Bokskogen är pilotklubb?

    – Mest positivt, men också med lite skepsis. Varför ska vi engagera oss i detta, har en del frågat, berättar Peter Kollert, som blivit en mästare på att med saklig argumentation få människor att förstå nyttan med ökad jämställdhet.

    – Vi vill vara en öppen, välkomnande, jämställd och inkluderande golfklubb som lockar även andra än golfare. Du ska känna dig välkommen ut till klubben även om du inte spelar golf. För oss handlar det om att ta klubben in i framtiden och det är positivt att Svenska Golfförbundet har tagit initiativet med Vision 50/50. Det finns fortfarande en del fördomar om golfen, men de blir färre tack vare jämställdhetssatsningen som därmed blir en viktig del i att visa golfens nytta i samhället.

    En lärdom processgruppen i Bokskogens Golfklubb har gjort är att det skapar engagemang och föder nya tankar och idéer när man sätter igång ett sådant här arbete.

    – Ett exempel är hur vi rekryterar juniorer. Tack vare vårt sätt att börja tänka inkluderande och i nya målgrupper har vi i dag ett samarbete med fritidsverksamheten på en intilliggande skola. Bokskogens Golfklubb har några veckor under skolterminen blivit golffritids. Barnen skjutsas hit av skolan med buss, äter picknick i naturen, provar på golf och hämtas därefter på klubben av föräldrarna. Att barnen har provat på golf har fått deras föräldrar att göra detsamma. Det är en positiv effekt som vi inte tänkte på när vi började fundera på juniorrekrytering, säger Ann-Christine Halén.

    Ett annat exempel som pilotklubb är arbetet med att utveckla Nya Banan, den ena av de två 18-hålsslingorna.

    – Det har verkligen öppnat ögonen för hur viktigt det är att öka spelupplevelsen för kvinnor, att de ska  tycka att det är kul att spela golf. Naturligtvis ska alla ha en chans att nå fairway från tee, och teeplaceringarna måste göras därefter, men också sådana uppenbara saker som fler och fräschare toaletter på banan. Där fanns det kunskap att hämta från Svenska Golfförbundets tidigare erfarenheter och undersökningar, säger Peter Kollert.

    Även Bokskogens partners påverkas av golfklubbens jämställdhetsarbete, menar Ann-Christine Halén:

    – När vi öppnar verksamheten och börjar tänka nytt förmedlar det positiva signaler som även gagnar våra företagspartners.

    Vad händer när tiden som pilotklubb går ut 2017?

    – Det är egentligen då arbetet börjar och vi fortsätter att omsätta alla bra idéer i praktiken. Det känns skönt att vi fick stanna upp, tänka till och ägna mer tid åt nulägesanalysen som en följd av att vi blev pilotklubb, säger Ann-Christine Halén och ger ett gott råd:

    – Ta del av det material som vi pilotklubbar sammanställer. Det kommer att presenteras med start på verksamhetsseminarierna i januari 2017. Börja sedan jobba med frågan. Det skapar många positiva effekter i klubben, inte minst processen i sig.

    Läs mer: golf.se/vision5050

    Fem frågor till Unni Ekenberg, klubbchef på Skinnarebo Golfklubb, Jönköping.

    Vad anser du om Vision 50/50, Svenska Golfförbundets satsning på fler kvinnliga spelare och ledare?
    – Jättebra! Golfen behöver verkligen fler kvinnliga spelare och ledare, både anställda och ideella. Att just golfen driver frågan om jämställdhet väcker dessutom nyfikenhet hos nya grupper vilket skapar nya möjligheter för oss golfklubbar.

    Hur står det till med jämställdheten på Skinnarebo Golfklubb?
    – Ungefär som på landets övriga golfklubbar. Cirka en fjärdedel av våra medlemmar är kvinnor. När det gäller året-runt-anställda på klubben är det ungefär 80-20 procent i männens favör.

    Vad är nyttan för en golfklubb med ökad jämställdhet?
    – Fler kvinnor skapar bättre balans och en större ödmjukhet på klubben, vilket också är bra, inte minst ekonomiskt. Gästerna trivs och kommer gärna tillbaka. Min uppfattning är att vi kvinnor tänker och agerar på ett annat sätt, exempelvis att vi vill ha fräscha toaletter med doftljus och linnehanddukar eller blommor i klubbhuset för ökad trivsel. Det gör att fler kvinnor och tjejer känner sig välkomna och leder till andra initiativ som tjejkvällar med modevisning. Dessa är alltid fullsatta och det är bra för hela klubben och anläggningen.

    År 2015 utsågs du till Årets klubbchef i Sverige av Golf Administratörernas Förening. Vad betyder utmärkelsen för dig och
    klubben?
    – Den betyder mycket för båda. För mig bland annat att jag har etablerat mitt namn och ofta känns igen när jag ringer till en annan golfklubb. Vi har fått ännu bättre stämning bland personalen eftersom jag delar utmärkelsen med alla som arbetar på klubben. Medlemmarna känner sig enormt stolta över sin klubb. För klubben, att Skinnarebo Golfklubb är placerad på golfkartan en gång för alla. Det är bra för ekonomin och det senaste bokslutet i klubben och bolaget som äger och driver anläggningen är det bästa på 22 år.

    Vad händer på er klubb just nu?
    – Vår strategi är att sätta medlemmen i fokus. Vi har därför subventionerat kort på rangen samt satsat på fria lektioner. Vår pro har dubblat antalet nybörjarkurser tack vare ett attraktivt erbjudande. Dessutom har vi haft läger för juniorer upp till 13 år, familjetävlingar, renoverat omklädningsrum, asfalterat stora delar av parkeringen och satsat på gym och tipspromenader. Kort sagt: klubben har blivit mer levande.

    Text: Thomas Björn

  5. Nacka Golfklubb började om
  6. Golfnyttan

    Nacka Golfklubb började om

    Miljöcertifiering enligt internationella GEO-metoden blev en nystart för Nacka Golfklubb och bra för miljön, varumärket och som mandat gentemot myndigheterna.

    Det fanns ett ambitiöst miljöarbete på Nacka Golfklubb redan före certifieringen enligt Golf Environment Organization (GEO) 2011, men det hade gått lite i stå.

    – Vi kände att det blev svårare och svårare att hålla tempot och energin uppe så certifieringen blev en nystart. Syftet har varit att skapa en struktur som ska förankra miljöarbetet hos de anställda. På så sätt försäkrar vi oss om en kontinuitet samt ständiga förbättringar, säger Jonas Liljeblad, banchef och greenkeeper.

    Certifieringen enligt den oberoende och ideella organisationen GEO var inte så komplicerad som han först trodde.

    – Den var lärande då vi tvingades reflektera lite annorlunda över den verksamhet vi bedriver genom att ständigt ställa oss frågan »varför?« När den frågan blir drivande leder det i sin tur till förändring. Samtidigt vill jag tillägga att vi har haft en eldsjäl på golfklubben, Roine Fredriksson, som varit drivande i miljöarbetet.

    Utan honom hade varken ett bra miljöarbete eller en certifiering blivit genomförd. Golfbaneskötsel handlar mycket om rutiner och det är lätt att fastna i ett mönster. Då gäller det att försöka bryta det, enligt Jonas Liljeblad.

    – Något vi dagligen försöker optimera är bevattningen, dels för att gynna gräset, dels för att minska energianvändningen. Ett exempel är pumparna som driver bevattningsanläggningen och som drar mycket el, något vi insåg då vi gjorde en energianalys. Bland annat därför installerade vi solceller som dagtid ger el till klubbhus och restaurang.

    Nyttorna med miljöcertifieringen enligt GEO har varit många. Det är en internationell certifieringsmetod som i höst är under förändring och där Maria Strandberg från nordiska forskningsstiftelsen Sterf är med i förändringsarbetet på plats i Skottland.

    – För klubben leder den generella högre graden av medvetenhet till ett proffsigare företagsklimat, vilket genomsyrar hela organisationen. Certifieringen är också identitets- och varumärkesbyggande för klubben och ökar mandatet mot myndigheter, säger Liljeblad.

    Även medlemmar och sponsorer har reagerat positivt.

    – Jag tror att de är stolta över att vara medlemmar i en klubb som arbetar aktivt för en bättre miljö.

    Text: Thomas Björn

  7. Mårten Wallberg slår gärna ett slag för naturvård och golf
  8. Golfnyttan

    Mårten Wallberg slår gärna ett slag för naturvård och golf

    Mårten Wallberg brinner för naturvård och golf. Som vice ordförande i Naturskyddsföreningen och auktoriserad verifierare av golfbanor med naturvårdande ambitioner får han kombinera de båda verksamheterna.

    Mårten Wallberg har varit engagerad i naturvård och miljöarbete sedan barnsben och i Naturskyddsföreningen sedan 15 år tillbaka. Han har sett utvecklingen på miljöområdet på hemmaplan över tid och är inte helt nöjd med vad han ser i dag.

    – Det finns mycket kvar att göra för att uppmuntra till bland annat biologisk mångfald, inte minst inom fiskerinäringen och skogsbruket. Det känns som att miljöarbetet har mattats av lite, att vi vilar på gamla lagrar och i dag ägnar mer tid åt att tala om för andra länder vad de ska göra, än att ta itu med våra egna stora utmaningar som klimatfrågan. Det är förstås viktigt att hjälpa andra, men det är också viktigt att utveckla sitt eget arbete för att kunna kvarstå som en förebild för andra, säger han.

    Naturskyddsföreningen är Sveriges största oberoende miljöorganisation med sina drygt 224 000 medlemmar, organiserade i riks-, läns- och lokalföreningar, och därmed en tung opinionsbildare inom svensk naturvård och svenskt miljöarbete.

    – Vi är en organisation med kraft att förändra utan reell makt, säger Mårten Wallberg i ett kort konstaterande.

    Golfen har funnits i hans liv sedan elvaårsåldern. Ett öppet hus på Viksjö Golfklubb lockade hela familjen Wallberg från Solna att åka och prova på. Därefter var Mårten fast, trots att en rad andra idrotter redan fyllde fritiden. Att spela golf och arbeta med naturoch miljövård var inte helt okontroversiellt i början av 2000-talet.

    – Naturvårdsfolkets inställning till golfbanor var ganska negativ. De ansåg att klubbarna använde för mycket bekämpningsmedel och förstod inte vitsen med att samarbeta med golfklubbarna. Samtidigt upplevde jag att golfklubbarna var rädda för kritik, vilket gjorde att man hade svårt att öppna sig och söka samarbete.

    En första vändning kom redan 1998, åtminstone i Stockholms län. Saltsjöbadens Golfklubb tog fram en miljöplan men Nacka kommun var kritisk för att den inte förverkligades. Klubben gjorde då en nysatsning 2002 som togs emot mycket positivt av kommunen. Därmed var isen bruten och exemplet i Nacka blev, och är fortfarande, en bra förebild både i andra kommuner och på golfklubbar. 

    Mårten Wallberg utbildade sig till auktoriserad verifierare av golfbanor, ett arbete som vägleder och godkänner klubbarnas miljöcertifiering inom ramen för den internationella och ideella organisationen Golf Environment Organization (GEO), med säte i Skottland.

    Den första golfklubb han certifierade var Ljunghusen utanför Malmö, tillika världens första golfklubb att bli certifierad enligt GEO. Därefter har det blivit nio klubbar till runt om i landet och fler är på gång, däribland hans egen klubb, Viksjö Golfklubb.

    – Det är ett helt annat samarbete mellan naturvårdsfolket och golfklubbarna i dag. Cirka sjuttio procent av en golfbana består av orörd mark, alltså mark utanför själva banan, och där finns det mycket att göra. Även på banan skulle golfklubbarna kunna göra mer och gärna ta hjälp av ideella krafter som finns inom miljörörelsen, bland annat för att slå ängar och rena dammar. Det finns många fördelar med att certifiera en golfklubb utifrån GEO, enligt Mårten Wallberg.

    – Greenkeepern vet oftast allt om hur mycket bekämpningsmedel som används och den fastighetsansvarige hur mycket el som förbrukas, men det finns inte alltid ett samlat grepp om helheten. En certifiering hjälper golfklubben att få det greppet och kan utifrån det göra en miljöplan och vidta åtgärder som är bra både för miljön och klubbens ekonomi. Visst, det är en del arbete i början med att samla in siffror för att få till en bra dokumentation av nuläget, men när väl det är avklarat är det faktiskt inte så svårt. 

    Miljöarbetet är en överlevnadsfråga för golfklubbarna, menar han.

    – I Holland finns en lagstiftning som inom några år förbjuder användandet av kemiska bekämpningsmedel på golfbanorna. Det är inte omöjligt att det kan bli så i Sverige också inom ett par år. Det finns alternativ i form av bakterier som tar svampens eller ogräsets plats. Det behöver varken bli dyrare eller besvärligare, det är bara ett nytt sätt att arbeta som till och med kan bli effektivare
    på sikt.

    Att använda golfbanan till annat än golf är en annan utveckling.

    – Naturvandringar på sommaren och skidspår på vintern är bra exempel. Kanske vi kan ta efter den kultur som råder i Skottland, att öppna för andra grupper även under golfsäsongen som hundägare som vill rasta sina hundar. Det handlar bara om att ta hänsyn till varandra, säger Mårten Wallberg.

    Svenska golfklubbar certifierade enligt GEO:

    Forsgården
    Kungsbacka
    Kristianstad Åhus
    Ljunghusen
    Mjölby
    Nacka
    Saltsjöbaden
    Sigtuna
    Upsala
    Öregrund

    Seminarium: Multifunktionella landskap

    Inriktning: Nordiskt seminarium om golfanläggningarnas utmaningar som visar på de möjligheter som multifunktionella golfbanor erbjuder.
    Arrangör: Forskningsstiftelsen Scandinavian Turfgrass and Environment Research Foundation (Sterf), med finansiellt stöd av Svenska Golfförbundet och Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien.
    Tid: 7 februari 2017, kl. 09.30–16.15.
    Plats: Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, Drottninggatan 95 B, Stockholm.
    Anmälan: Senast 2 februari 2017 via www.ksla.se
    Seminariet är kostnadsfritt och kommer webbsändas.
    Välkommen!

    Text: Thomas Björn

  9. Intervju Peter Eriksson: Golfbanan kan vara en yta för ökad hälsa
  10. Golfnyttan

    Intervju Peter Eriksson: Golfbanan kan vara en yta för ökad hälsa

    Peter Eriksson (MP) är bostadsminister och golfande politiker, vilket blivit lättare med åren. Inte själva spelet, utan partivännernas syn på att han spelar golf.

    Fulltecknad almanacka till trots, Peter Eriksson tar sig tid att skriva en krönika exklusivt för Golfnyttan och ställa upp för en intervju om golf. Bostadsministern har spelat på allvar sedan slutet av 90-talet, är medlem i Kalix Golfklubb på orten där han var kommunalråd en gång i tiden och har handicap 11,6.

    Det är en minister som skiner ikapp med sensommarsolen när vi får en pratstund i tjänsterummet på bostadsdepartementet. Inte undra på, bostadsbyggandet är det högsta på 40 år enligt siffror från Statistiska Centralbyrån, SCB. Nu är det viktigt att hög takt också blir detsamma som hög kvalitet, menar han.

    – Vi ska inte ha något nytt miljonprogram med stora bostadsområden som växer upp snabbt. Nej, vi ska bygga hela små samhällen, estetiskt tilltalande, där alla kan leva och trivas. 

    Ytor för spontanidrott har en viktig plats i det nya »folkhemsbygget«.

    – Vi behöver planera för fler ytor där människor kan röra sig, må bra och bli en del av en ökad folkhälsa. En golfbana kan vara en sådan yta. En golfbana är en plats för fler än bara golfare, speciellt när det inte är golfsäsong. Skidåkning och orientering är bara två exempel på sporter som lämpar sig väl på en golfbana. 

    Att vara miljöpartist och spela golf har inte alltid varit lätt. I dag är golfen dock betydligt mer accepterad inom Miljöpartiet, bland annat tack vare att allt fler inser att golfbanan faktiskt bidrar till biologisk mångfald.

    – Det finns bland annat grodor, salamandrar och änder i dammar och vattendrag, men den biologiska mångfalden märks också i utkanten av banan där det är mer orörd mark för djur och olika växtarter, säger Peter Eriksson, som främst uppskattar tre saker med att spela golf:

    – Den ger mig chans till motion och att vara ute i friska luften, den kräver koncentration som gör att jag kan rensa huvudet från arbete en stund och det är en social sport med en bra attityd mellan utövarna.

    Hans mest minnesvärda slag på golfbanan är en 40-metersputt som letade sig i hål.

    – Jag kände att jag faktiskt kunde få i den innan jag slog. Känslan när den gick i var fantastisk!

    Text: Thomas Björn

  11. Golf kan bli en del av friskvårdsbidraget
  12. Golfnyttan

    Golf kan bli en del av friskvårdsbidraget

    I somras togs ett positivt beslut av Skatterättsnämnden i golf- och friskvårdsfrågan. Ett beslut som överklagades till Högsta förvaltningsdomstolen. Domen väntas komma i höst.

    Skatterättsnämndens beslut på försommaren gäller ett specifikt skattemål men kan komma att beröra landets cirka en halv
    miljon golfspelare, och ytterligare cirka en halv miljon svenskar som enligt en tidigare genomförd TNS-Sifo-undersökning är
    intresserade av att börja spela. Ökad tillgänglighet på banor där det går att hyra utrustning och spel utan medlemskap gör att golf bör ingå i den skattefria personalvårdsförmånen, enligt Skatterättsnämnden. Beslutet har dock överklagats till Högsta förvaltningsdomstolen av Skatteverket och en dom väntas under hösten.

    – Det här är en gammal fråga där man när man införde regeln om att motion kunde vara en skattefri förmån, klart uttryckte att golf inte var att klassa som enklare slag av motion, kommenterade Carina Malmkvist, rättslig specialist vid Skatteverket, till TT.

    Grunden till kursändringen är bland annat att Urban Rydin, skattechef på LRF Konsult (helägt av Lantbrukarnas Riksförbund), gick in med en fråga till Skatterättsnämnden: »Kan man använda friskvårdsbidraget för att spela golf på pay-and-play-banor och hyra golfbollar på drivingrangen?« Svaret från Skatterättsnämnden blev: »Ja«.

    – Jag har alltid retat mig på att det sedan länge finns fyra idrotter (golf, ridning, segling och alpin skidåkning) som har ansetts vara alldeles för lyxiga och därför inte avdragsgilla som friskvård. Därför ville jag prova just golfen, sa han i en intervju i svenskgolf.se.

    Beslutet gäller alltså inte allt golfspel, utan delar av den i form av pay-and-play och aktivitet på en drivingrange. Gunnar Håkansson, generalsekreterare i Svenska Golfförbundet kommenterar Skatterättsnämndens beslut:

    – Eftersom det gäller pay-and-play anser vi att det även bör gälla greenfeespel, där du som medlem i en golfklubb också betalar en avgift för att spela på en annan golfklubb. Detsamma gäller drivingrange. Gäller det köp av bollar för träning bör det också gälla köp av träning med en utbildad tränare. Det bör också gälla Grönt Kortutbildningar, alltså utbildning av nya golfare, eftersom detta enligt vårt sätt att se det uppfyller kriterierna för friskvårdsbidraget, bland annat som »enklare form av motion«. Gunnar Håkansson vill dock inte gå händelserna i förväg utan inväntar domen från Högsta förvaltningsdomstolen som väntas bli vägledande.

    – När domen har fallit, förhoppningsvis med ett positivt utslag, ska vi sätta oss ned med Skatteverket och gå igenom vad det egentligen innebär, så att vi agerar rätt och riktigt ute på landets golfklubbar. Jag vädjar därför till klubbarna att avvakta domen och hur den ska tolkas innan man påbörjar arbetet enligt friskvårdsbidraget.

    Golf som friskvård står högt på dagordningen hos Svenska Golfförbundet som driver konceptet Golfnyttan i samhället, med fokus på turism, friskvård och miljö, bland annat via tidningen du håller i handen eller läser på nätet. Att golf är friskvård finns det siffror på. Svenska golfare gick tillsammans 6,8 miljoner mil under 2015 och producerade sammanlagt 110 miljoner friskvårdstimmar. Det
    ömsesidiga liv- och pensionsbolaget Skandia har dessutom räknat på effekterna om tre procent fler (16 500 personer), skulle spela golf än i dag. Då skulle samhället spara drygt 400 miljoner kronor årligen i minskade vårdkostnader för hjärt- och kärlsjukdomar. Gunnar Håkansson märker ett ökat intresse för hälsofrågorna, inte minst från politiskt håll.

    – Under vårt seminarium under Almedalsveckan i somras medgav idrottsminister Gabriel Wikström att systemet för friskvårdsbidraget inte är helt uppdaterat, och att han har ambitionen att göra en översyn av friskvårdsbidraget under mandatperioden. Det är glädjande att vi numera har en idrottsminister som tar idrottens roll för ökad folkhälsa på allvar, och även agerar utifrån det.

    I slutet av augusti deltog Gunnar Håkansson i den andra upplagan av konferensen Livsplats Sverige där Gabriel Wikström, tillika folkhälsominister, invigningstalade. Under konferensen i Varberg presenterade det internationella revisions- och konsultföretaget Ernst & Young sin utredning om hur pengarna fördelas till olika sektorer inom hälsa, friskvård och sjukvård i Sverige. Utredningen
    visar bland annat att 27 procent av samhällets resurser läggs på sjukvård (klinisk vård) och endast 1 procent (!) på friskvård (hälsobeteendet), alltså förebyggande åtgärder.

    – Alla i panelen var överens om att det behöver göras omprioriteringar till förmån för satsningar på friskvård. Vi i golfen är beredda att slåss för den breda bilden av hälsa, både genom att driva golfens frågor och andras, säger Gunnar Håkansson.

    Friskvårdsbidraget – hur fungerar det?

    • En arbetsgivare kan erbjuda sina medarbetare skatte- och avgiftsfri personalvårdsförmån i form av motion och annan friskvård av enklare slag och av mindre värde.
    • Det är Skatteverket som bestämmer vilka aktiviteter som innefattar friskvård.
    • Förmånen måste rikta sig till alla anställda. Vilket är det högsta beloppet?
    • För att åtgärden eller aktiviteten ska anses vara av enklare slag och av mindre värde bör kostnaden normalt inte överstiga 1 000 kronor per tillfälle. Den totala kostnaden per år för enstaka behandlingar eller aktiviteter bör inte överstiga ett belopp som betraktas som mindre värde. Vad som är av mindre värde finns inte fastställt som belopp men som exempel ryms ett vanligt årskort på gym inom definitionen.

    Vilka aktiviteter omfattas?

    • Akupunktur, bangolf, boxning, gym, gymnastik, massage, yoga, kampsporter, körsång...
    • För att se hela listan gå in på friskvård.se. Även vissa mobilappar, till exempel med enklare registreringsprogram för motion, är skatte- och avgiftsfria trots att de också kan användas på fritiden.

    Källa: Skatteverket

    Text: Thomas Björn

  13. Intervju Skandias hälsostrateg: Golfen ger friskare människor
  14. Golfnyttan

    Intervju Skandias hälsostrateg: Golfen ger friskare människor

    Kostnaderna för ohälsa ökar dramatiskt i Sverige och kommer att vara 50 miljarder kronor högre år 2020 än i dag om inget görs. Men det finns lösningar enligt Skandias hälsostrateg Kristina Hagström. En helhetssyn på människan och fler som spelar golf är två av dem.

    50 miljarder kronor i ökade ohälsokostnader de kommande fem åren, enligt Försäkringskassans beräkningar, är
    förstås en utveckling alla vill förhindra.

    – Det spräcker statsbudgetens alla kalkyler. Problemet i dag är att det är för mycket sjukvård och för lite förebyggande hälsovård. Det sätts in åtgärder, men alldeles för sent, förklarar Kristina Hagström, hälsostrateg på Skandia, som haft många debatter och möten med socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) – senast i Almedalen i somras.

    Skandia har gott om erfarenheter inom området. 2005 införde Sveriges ledande ömsesidiga pensions- och livförsäkringsbolag premiedifferentiering för företag. Det innebär att de företag som arbetar aktivt med att sänka sjukvårdskostnaderna får sänkt premie med så mycket som upp till 40 procent. De företag som inte arbetar aktivt för att förebygga hälsa kan få höjda premiekostnader med dubbla beloppet.

    – Det är samma företag som får guldstjärnor i dag, som när vi introducerade systemet, men många kunder har börjat arbeta mer förebyggande och minskat sin sjukfrånvaro i företaget. Dock finns det några få företag som fortfarande inte arbetar med att förebygga ohälsa. De senare är ofta de som ägs av fonder som bara ser kortsiktigt för att få så hög avkastning på sin investering som möjligt. Det är frustrerande att höras deras argumentation, säger Kristina Hagström.

    2009 beslutade Skandia att ge bort en förebyggande hälsoförsäkring till sina sjukförsäkrade företagskunder, så att de skulle kunna sänka sina sjuktal – en investering på 87 miljoner kronor.

    – Det var inte självklart på något sätt. Det fanns en del som var tveksamma till att ta den kostnaden, eller investeringen som det visade sig vara. 

    I dag har Skandia facit i hand. Ett minus på 2,6 miljarder kronor för sjukförsäkringarna har förbytts till ett plus på flera miljarder.

    – Vi har infört en överskottsmodell som ger tillbaka genom sänkta försäkringspremier med upp till åttio procent,
    vilket tilldelas försäkringstagarna. Skandia är ett ömsesidigt bolag som ägs av sina kunder, så när överskott uppnås ska kunderna få tillbaka det i sänkta premier eller nyutvecklade tjänster och produkter, förklarar Kristina Hagström och fortsätter:
    – Mycket handlar om att se helheten, att inte tro att ett enskilt piller ordnar allt när personen väl är sjuk och i behov av vård. Att må bra handlar om allt från att trivas på sin arbetsplats, känna sin del i ett sammanhang, arbeta utifrån beslut som ligger fast till att må bra socialt, äta rätt och röra på sig. I vår hälsokedja ingår bland annat en hälsosluss dit den enskilda kan ringa för stöd, råd och boka möte med hälsovägledare, uppföljning med experter inom en rad områden och utbildning av ledningen för att förstå hur frågeställningen ska hanteras, säger Kristina Hagström som talar av egen erfarenhet och inte bara via företag som hon och Skandia hjälpt genom åren.

    I dag är Kristina Hagström brunbränd, avslappnad och leende. Annat var det för två år sedan. Hennes pappa dog, relationen med mamman slog i botten och hennes bror Thomas tog livet av sig. Brodern var förmodligen bipolär. Lägg därtill en mormor som hade haft samma diagnos »så förstod jag plötsligt att jag var uppvuxen i en dysfunktionell familj, vilket till slut fick sitt pris«. Det blev för mycket på en gång. Kristina Hagström gick i däck. En »hitta-sig-själv«-resa till Indien, återkommande besök hos Auyrveda-läkare (indisk läkekonst) i Stockholm, yogakurs, ändrade kostvanor, daglig motion med springer spanieln Maverick – 15 000 steg i genomsnitt och ett rekord på 26 587 under en dag – fick henne på fötter igen. Därmed sagt att Kristina Hagströms uppdrag som hälsostrateg på Skandia är mer än ett jobb. Det är ett kall. Hon brinner för ökad hälsa och inser betydelsen av motion i allmänhet – och golf i synnerhet.

    – Det är bättre med daglig, lugn motion istället för att träna hårt en eller två gånger i veckan. Här kan golfen bidra på många sätt. Om du spelar en niohålsrunda ett par gånger i veckan rör du på dig, träffar andra människor och får dessutom en naturupplevelse. Då mår du bra. Golfen kan dock bidra mera för att skapa nytta i samhället, menar Kristina Hagström.

    – Ett exempel är att bearbeta företag och få till utmaningar mellan olika avdelningar. Det skulle bidra till att fler rör på sig och därmed skapas både en egen, bättre hälsa och en bättre hälsa för hela företaget. Du måste inte spela golf på en bana, det kan vara enklare former av tävlingsmoment. Det gläder mig att en del av golfen snart ser ut att omfattas av friskvårdsbidraget. Det är ett bra steg på vägen till friskare företag och människor. 

    Hälsofantasten Hagström har till och med räknat på effekterna av att fler spelar golf. Om tre procent fler skulle spela golf än i dag, vilket är detsamma som 16 500 personer, skulle sjukvården få 1 889 färre patienter med hjärt- och kärlsjukdomar. Det skulle i sin tur spara drygt 400 miljoner kronor till samhället årligen. Men alla är inte en del av en gemenskap. Samhällets kostnader för utanförskap är stora. För att synliggöra det skapade Skandia Friskvårdskalkylatorn inom ramen för den egna stiftelsen Idéer för livet. Det är ett samarbete med Uppsala universitet samt Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS), och bygger på beprövad forskning inom området som leds av bland andra fil. dr Inna Feldman vid Uppsala universitet. Syftet är att visa värdet av förebyggande insatser för att förhindra ohälsa och utanförskap. Friskvårdskalkylatorn gör det möjligt att beräkna kostnader för företag, organisationer och samhället i stort.

    Exempelvis började 10 701 sexåringar grundskolan i Stockholm i år. Enligt statistiken hamnar 1 520 av dem utanför samhället senare i livet. Kostnaden för Stockholm när de 1 520 barnen fyllt 65 år är drygt 15 miljarder kronor. Kommun och landsting får bära de stora kostnaderna, men även rättsväsendet belastas avsevärt ekonomiskt. Ledarskapet är viktigt i arbetet med att skapa friskare företag, säger Kristina Hagström:

    – I företag eller organisationer med tydligt ledarskap, sunda värderingar och ett synsätt att medarbetarna är en resurs som går att utveckla, mår människor bra och ohälsans kostnader är låga. I företag eller organisationer där det är tvärtom är kostnaderna höga. Kännetecknande för dessa arbetsplatser är att ledningen anser att det är medarbetarnas eget fel att de är sjuka. Effekterna blir många korta sjukskrivningar som snabbt leder till många längre, samt hög personalomsättning. Offentliga sektorn, vården och serviceyrken där du möter människor dominerar den här gruppen av arbetsplatser. 

    Att Skandia är på rätt väg i sitt arbete med hälsa visar en nyligen presenterad, internationell rapport. Skandia rankas enligt den högst av alla bolag i världen vad gäller samhällsnytta, kundnytta och affärsnytta.

    Läs senaste nytt i friskvårdsfrågan

    Så kan golfen bidra till ett friskare Sverige, enligt Kristina Hagström:

    • Få nära en halv miljon redan befintliga medlemmar att fortsätta spela minst lika mycket som hittills. Ett års golfronder genererar 6,8 miljoner mil gåendes – 1 700 varv runt jorden – och 110 miljoner friskvårdstimmar.
    • Få fler att börja spela golf. Om antalet golfare kunde öka med 3 procent, totalt 16 500 golfare, skulle antalet personer med hjärt- och kärlsjukdomar minska med 1 889, vilket skulle spara samhället drygt 400 miljoner kronor i sjukvårdskostnader årligen.
    • Utmana företag att få medarbetarna att börja spela golf. Det måste inte vara på en bana, utan kan vara under enklare former och gärna som en utmaning mellan olika avdelningar på företaget. Det viktiga är att medarbetarna rör på sig regelbundet. Bättre med regelbunden, lågintensiv motion än hård motion en till två gånger i veckan.
    • Betona den sociala biten och naturupplevelsen. Hälsa handlar om att se hela människan, både motion, social samvaro och närhet till naturen. Golfens värden och platser för spel stämmer väl överens med det som Skandia kommit fram till skapar ökad hälsa och fler människor som mår bra.
    • Fortsätta driva frågan om friskvårdsbidraget, att golfen blir avdragsgill fullt ut för arbetsgivaren precis som bland annat gym, simning och cykling är.

    Text: Thomas Björn