Landet runt med bankonsulenterna

Här berättar bankonsulenterna om statusen på golfbanorna i landets 21 distrikt.

  1. Hälsingland, Jämtland-Härjedalen, Medelpad, Norrbotten, Västerbotten, Ångermanland
  2. Bankonsulenten Boel Sandström ger dig senaste nytt inom distrikten Hälsingland, Jämtland-Härjedalen, Medelpad, Norrbotten, Västerbotten och Ångermanland. 

    Februari 2017

    För närvarande ser det inget vidare ut på många håll i Norrland. Vintertemperaturer i form av minusgrader och snöfall har gång på gång övergått i regn och åtskilligt med plusgrader under hela vintern. Så på många håll finns det is på banorna. Längs kusten finns det områden där isen har legat sedan mitten till slutet av december, oroväckande länge med tanke på att vit- och kärrgröe dominerar på greenerna.

    Greenerna är ju en del av banan som flertalet klubbar är vana att ha skador på. Men för närvarande finns det hela banor som "ligger under" is, det kan bli rejält kännbart i form av extra arbete och kostnader om hjälpsådder av fairways krävs i vår. Även här varierar det mellan banor, de med vitgröefairways kommer få igång dessa igen genom vertikalskärning, värme och vatten. Men de som senaste åren hjälpsått sina fairways och gick in i vintern med stor andel änggröe och svingel hoppas jag verkligen får dessa gräs att överleva.

    Vad kan man då göra åt detta? Och vad görs ute på klubbarna? Det görs en hel del, många klubbar har varit "på" och övervägt åtgärder så fort prognosen talar för några dagars värme. Och att man försöker med det man har att tillgå på klubben tycker jag visar på engagemang och vilja. Det som är annorlunda mot senaste åren då vi också haft is, är att det generellt är mindre snö nu än vad det varit tidigare år. Det har gjort det något lättare att försöka sig på åtgärder. Många har använt olika typer av luftare och såmaskiner för att knäcka isen. Ibland fungerar det, ibland inte. Det beror bland annat på lufttemperatur, hur kall is, typ av is och om isen släppt något från greenytan eller ligger direkt mot gräset m m. Det går inte att ge något "generellt" råd om när man kan göra den ena eller den andra åtgärden, utan rådet är testa och se hur det fungerar! Och framförallt ha koll på väderleksprognosen, är mildväder på gång – prioritera isbekämpningen! Att försöka smälta isen med hjälp av något material som är mörkt (sand, färg osv) gör fler klubbar, men då måste vi ha hjälp av solen. Och det är först nu i slutet av februari som vi kan räkna med den hjälpen.

    Bild från Söderhamns GK där man smält is på greener med hjälp av ett is- och tjältiningsaggregat.

    Ett "nytt"(?) sätt att bli av med is på greener testade Söderhamns GK redan i mitten av januari, då klubben haft is på sina greener i några veckor. Klubben använde sig av ett is- och tjältiningsaggregat, se bild, som vanligtvis används inför byggprojekt. Temperaturen ut i slangarna (glykollösning) smälte isen på några timmar, därefter användes lövblåsen för att få bort smältvattnet. Enligt uppgift ser det nu, ca en dryg månad senare, riktigt bra ut, vilket vi får hoppas består även under resten av vintern.

    Sen kan man som klubb jobba för att is överhuvudettaget inte ska få bildas, och då finns ju vintertäckningen med täta dukar att ta till. Ingen garanti för överlevnad, men de klubbar som vintertäckt sina greener de senaste åren har lyckats bra och det hoppas jag att ni även gör i år! Förhoppningsvis kan ett bra resultat hos er inspirera fler att testa denna teknik nästa vinter.

    Om ni vill läsa mer om åtgärder inför och under vintern samt vad som är viktigt att tänka på när skador uppstått, rekommenderar jag att ni läser STERFs faktablad i ämnet.

    November 2016

    Efter en på många håll torr och solig sensommar och höst kom snön med besked längs stora delar av Norrlandskusten under början av november. Norrland är ju stort så som vanligt varierar vädret beroende på var man befinner sig, men vissa områden fick kortare perioder med nederbörd under september och oktober och då dök svampen upp på sina håll. Medan andra områden snarare fick ovanligt lite nederbörd vilket givetvis var gynnsamt för bland annat de som håller på med ombyggnationer på banan.
    Ett exempel är min hemmaklubb, Skellefteå GK, som bygger om en fairway och utökar en damm, se bilderna. Arbetet med att lägga ner dräneringar gick bra tills första dagarna i november då snön fullkomligt vräkte ner. Nu när detta skrivs den 10 november, har arbetet till viss del stannat upp eftersom det inte är helt enkelt att arbeta i dessa snömängder.

    Ombyggnation av fairway och damm på Skellefteå GK påbörjades i mitten av september (bild från 19 september). Ungefär en månad senare är ombyggnationen i gång för fullt.
    Ombyggnation av fairway och damm på Skellefteå GK påbörjades i mitten av september (bild från 19 september). Ungefär en månad senare är ombyggnationen i gång för fullt.

    Men som sagt, snömängderna varierar. Längs kusten upp till Skellefteå/Piteå och i södra Norrland in mot Jämtland är det gott om snö. Men i till exempel Luleå finns endast några centimeter snö, så i dessa områden hinner tjälen gå ner till skillnad från många andra platser. Snö är ju ett bra skydd för gräset under vintern, men tyvärr bildas det ofta is på många håll i Norrland, vilket ofta leder till skador. Senaste åren har allt fler klubbar, speciellt längs kusten börjat vintertäcka sina greener, däribland Hudiksvalls GK och Timrå GK. Och på Luleå GK pågår ett HGU-arbete om vintertäckning och på bilden kan du se hur det såg det ut den 2 november då dukarna lades ut.

    Vintertäckningsförsök på Luleå GK.
    Vintertäckningsförsök på Luleå GK.

    Nu är det bara att se vad som händer framöver med vintervädret, frågan är väl när första töperioden kommer och om det bildas is då? Eller kan det bli en stabil vinter utan regn från och med nu? Ja, det är väl bara att hoppas, men det lär säkert variera beroende på var man befinner sig i Norrland.

    Augusti 2016

    Ett ord kan nog sammanfatta sommaren på banorna i Norrland, nämligen varierande. Nu är ju Norrland stort och det är inte lätt att ge en bild av hela området. Det finns banor som är i ett alldeles utmärkt skick och andra som fortfarande har en del skador på greener som inte läker. Det andra som varierar är vädret, från bra växtbetingelser eller "för" torrt på andra håll till områden som har fått allt för mycket regn. Men i det stora hela är mitt intryck att den övervägande delen av banorna är i bra kondition och medlemmar och gäster är nöjda. Det är alltid lika roligt när man under ett banbesök får uppleva att någon golfare kommer fram och berömmer banan och allt det jobb som banchefen och övriga anställda gjort. Och det har jag hört flera gånger under sommaren – och det är ju positivt!

    Annat som är positivt är att allt fler klubbar, både där det "rullar på" och där de haft lite problem exempelvis med greenerna, vill utvecklas och förändra. Nu diskuteras det såtekniker/såmaskiner för hjälpsådder (både efter vinterskador och under säsong) och vintertäckning, som aldrig förr. Det tycker jag känns lovande att man vill satsa och utveckla sin bana från läget där man befinner sig nu. Ett förändrat klimat som påverkar banan, exempelvis skador av is, kortare vintrar och stora nederbördsmängder på kort tid under sommaren måste man väga in i sin skötsel och hur det på sikt påverkar banan. Och då krävs det att man börjar fundera på detta i klubben.

    När detta skrivs (18 augusti), har senaste veckorna varit ganska svala för årstiden och under många dagar har hösten känns i luften. Förhoppningen är att lite värme återkommer, både för banskötselns skull men även för att golfarna ska fortsätta spela för fullt ett antal veckor till.

    Maj 2016

    Vintertäckt green på Hudiksvalls GK.
    Vintertäckt green på Hudiksvalls GK.

    Snön försvann i slutet av mars, början av april i södra delarna av Norrland, de norra delarna fick vänta ytterligare några veckor. Längst i söder var vinteröverlevnaden ganska bra på greenerna, men så fort man kom en liten bit upp längs kusten kom även skadorna. Här sågs dock en tydlig skillnad mellan de som vintertäckt greenerna med tät duk och de som inte gjort det. Förvisso inte 100 % överlevnad på alla platser som vintertäckt men en imponerande skillnad ses på de flesta håll. Bild 1 visar en lyckad vintertäckning på Hudiksvalls GK. Mitt intryck är att de som täckt greenerna kommer att fortsätta med det och i möjligaste mån även täcka fler greener på banan.

    En ”mockajacka” till green.
    En ”mockajacka” till green.

    I och med att en del is förekommit på greenerna en längre tid, i värsta fall redan från mitten av december, var nog många banchefer förberedda på det värsta. Det vill säga svarta greener, något som indikerar på kvävskador. Visst, den färgen har förekommit på sina håll, men nu under våren har mer "mockajacka" (bild 2) noterats. Den "färgen" brukar relativt sätt vara "enklare" att få igång jämfört med en svart green...

    En del banor i södra Norrland hade hunnit hjälpså greeenerna i mitten av april när sedan snön kom tillbaka att la sig på många håll under sista veckan av april. Men när väl värmen kom i början av maj, förändrades situationen snabbt. På en knapp vecka började flera "mockajackor" att grönska, vilket gör situationen hoppfull! Så när detta skrivs (9 maj) har en veckas värme fått fart på flera banor ända upp längs norra Norrlandskusten.

    Nu verkar prognosen indikera på lite svalare väder, men med hjälpsådden utförd och dukar på greenerna har personalen gjort vad som är möjligt för att förhoppningsvis kunna öppna banorna vid "normal" tidpunkt även detta år.

    Februari 2016

    Skellefteå GK testar att täcka en green denna vinter.
    Skellefteå GK testar att täcka en green denna vinter.

    Ett växlande vinterväder under slutet av förra året resulterade tyvärr i en del is på banorna i norra Norrland. Området är ju stort, så var snö och var regn fallit varierar. Men överlag har inlandet mindre med is, medan flera av kustbanorna har desto mer av den varan. I södra delen av Norrland är omfattningen av is mindre, även om det även här finns banor som fått is tidigt. Nu när detta skrivs (början av februari) är hela Norrland snötäckt och efter en kall januari har en del dagar med plusgrader och regn förekommit i de södra delarna och längs kusten.

    Is är något som de flesta banchefer är vaksamma på, de som fått den på tjälad mark, får ofta en mycket tät is, som inte släpper igenom nämnvärt med luft. Det i sin tur gör att tiden som gräset kan klara sig under ett sådant tätt skikt blir ganska kort för gräsarter som vitgröe och kärrgröe, vilka dominerar på greenerna här uppe. Att få bort is kräver plusgrader, sol och något material som kan smälta den. Sen krävs logistik kring att få bort snö och där är mängden snö givetvis av betydelse för att detta ska vara genomförbart. Och slutligen kräver det att det finns personal på banan som kan utföra jobbet. Så nu när dagarna börjar bli längre, då – utifrån väderprognos – kan beslut tas om borttagning av is är aktuellt. Men tyvärr, de som fått is tidigt (innan jul) och om den är "tät", är prognosen för överlevnad av våra gräsarter ganska dåligt. Så det är bara att hoppas att flertalet av banorna inte har tät is, eller fått isen under senare delen av vintern.

    Vintertäckning på Timrå GK, som täckt greenerna de senaste åren.
    Vintertäckning på Timrå GK, som täckt greenerna de senaste åren.

    Många av oss kommer ihåg våren 2015 med vinterskadade greener, som hjälpsåddes och därefter följde en kall och blöt vår/försommar. Då tog det överlag lång tid att få till en bra spelyta säsongen 2015, så det hoppas vi få slippa uppleva våren 2016. Med allt mer regn och snöslask som ofta inleder vintern häruppe i norr, är jag förvånad att inte fler anläggningar överväger att testa vintertäckning av greenerna. Det är ingen garanti för överlevnad, men de klubbar som täcker med tät duk har de flesta åren en betydligt bättre överlevnad jämfört med de som inte täckt.

    November 2015

    Efter en solig och nederbördsfattig oktober, kom lite mer regn på sina håll i början av november. En del skador av svamp har förekommit men överlag har hösten varit bra uppe i norr. Början av oktober var kall och flera banor stängde i norra Norrland, men högre temperaturer senare under månaden gjorde att många öppnade igen. När detta skrivs (20 november) har snön lagt sig i norra Norrland samt i inlandet i södra Norrland. Några klubbar i området vintertäcker sina greener och har fått ut dukarna under senaste veckan.

    September 2015

    Efter en kall och på många håll regnig försommar, har det nu torkat upp och banorna är överlag i fint skick. I de södra delarna av Norrland (framförallt Hälsingland) har man dock inte drabbats av de ovanligt stora regnmängderna som påverkade norra Norrlandskustens banor under första delen av sommaren. Men sedan början av augusti är det betydligt positivare (och torrare) även längst upp i norr.

    Första frosten har kommit på en del håll, men när det här skrivs så har den senaste veckan varit varmare. Men det märks att nätterna är svalare och dagarna är kortare, så tillväxten har gått ner hos gräset. En del svampangrepp har noterats, men just nu är vi (i alla fall norra Norrland) inne i en torrare period, med betydligt mindre dagg än tidigare. Detta följt av soliga och klara dagar, har gjort att mindre med svamp noteras.

    En fortsatt torr och solig höst är vad vi får hoppas på, så att gräset hinner förbereda sig inför vintern och att spelet kan fortgå på banorna ytterligare en tid.

     

    Maj 2015

    I slutet av april har några enstaka banor öppnat runt om i Norrland. Samtidigt finns en del snö kvar på banor i inlandet och i norra Norrland. Den fruktade isen har orsakat skador på sina håll och hjälpsådd av greener har påbörjats senaste veckorna i södra och mellersta Norrland. Allt eftersom banorna även kommer fram längre norrut och i inlandet, blir det (sannolikt) en hel del hjälpsådder även här. Detta är i och för sig inget ovanligt, utan en mer eller mindre "normal" åtgärd, då vitgröe (och kärrgröe) dominerar på greenerna. 

    Det finns även glädjeämnen i form av bra överlevnad av greener, i dessa fall har vintervädret varit förhållandevis skonsamt med ingen eller kortvarigt istäcke på greenerna. Dessutom har en hel del anläggningar lagt tid på att krossa is och därigenom försökt minimera riskerna för kvävning av gräset.

    De klubbar som vintertäckt greenerna med tät duk har överlag klarat sig riktigt bra. En del anläggningar täcker samtliga greener på banan medan andra klubbar täcker enstaka greener. Personligen hoppas jag att denna teknik testas av flera klubbar, då det finns så många lyckade exempel på bättre överlevnad under duk. Läs gärna SGF:s förra nyhetsbrev, där en artikel om vintertäckning fanns med och ta tillfället i akt och prata med klubbar som har erfarenhet av vintertäckning, hos dessa finns många värdefulla tips på vad som fungerat på deras banor. 

    Utifrån hur varm maj blir, påverkas såtidpunkten för hjälpsådden och därefter uppkomsttiden av fröet. Men för de klubbar som behöver hjälpså sina greener, brukar öppningstidpunkten mellan åren inte skilja sig åt speciellt många dagar. Sedan är det en avvägning när det är dags att öppna greenerna på den enskilda klubben. Givetvis vill alla kunna öppna så "tidigt" som möjligt, men ställ detta mot att när greenerna väl är öppnade så måste gräset vara tillräckligt starkt att klara alla påfrestningar i form av spel och skötsel.

     

    Februari 2015

    När detta skrivs i mitten av februari är det gott om snö runt om i hela Norrland. På många håll finns det tyvärr även en hel del is under denna snö. Is som bildats från slutet av december och början av januari, därefter kom en kall period som inte gav några möjligheter till att försöka knäcka den. 

    Här finns dock variationer i detta stora område, från södra delarna av Norrland som på vissa håll "bara" har luftig och porös is, medan det längs norra Norrlandskusten finns banor med cirka 5 cm hård kärnis. Och sannolikt finns det även områden utan is. 

    I slutet av januari och framåt började det snöa allt mer och i vissa områden kom stora mängder (över 1 meter). De senaste dagarnas töande kan möjliggöra isbekämpning vid mindre snömängder, men i områden som fått stora mängder snö är detta en omfattande och i många fall orealistisk åtgärd. För vart ska all snö ta vägen? På många håll har sannolikt en hel del arbetstid lagts på att skotta av tak, då ett knäckt tak är det sista man vill uppleva på klubben. 

    Boel Sandström
    boel.sandstrom@golf.se

  3. Gästrikland, Stockholm, Uppland
  4. Bankonsulent Henrik Norén ger dig senaste nytt inom distrikten Gästrikland, Stockholm och Uppland. 

    Februari 2017

    När jag senast skrev den 10 november hade de snöat rikligt i hela distriktet. SMHI rapporterade snörekord för perioden och vi har inte tidigare fått så mycket snö i november sedan mätningarna började för 105 år sedan, och det på otjälad mark. Snön smälte sedan bort och de som inte riktigt var klara med vinterns förberedelser och behandlingar mot snömögel fick nu återigen chansen att göra det. Första veckan av december blev det åter kallare och tjälen började arbeta sig ner. De följande två veckorna följdes av blygsamma plus- och minusgrader för att till jul och nyår endast vara plus.

    Till nyårsafton hade snön smält bort på de flesta banor och det var torrt och tjälfritt. Flera banor passade på att både kontrollera greenstatusen och behandla sina greener mot snömögel.

    Januari fortsatte med stora temperatursvängningar och nederbörd i form av snö. En varierande mängd is bildades beroende på var i distriktet man befann sig. I Stockholm och södra delarna av Uppland var isbildningen mindre och ett antal banor skottade, spräckte isen och dressade för att få greenerna helt rena från is. I norra Uppland och i Gästrikland var isbildningen mer omfattande. Några banor har skottat i omgångar och arbetat hårt för att spräcka den is som bildats.

    Bilder från Hofors GK

    Bilder från Hofors GK. Bilden till vänster togs måndagen den 30 januari på green 8, som är en skuggad green. Bilden togs efter det att isen bearbetats med en luftare. Den högra bilden är från green 15 och togs fyra dagar tidigare. Så här olika klimatförutsättningar inom en och samma bana finns på många klubbar. Det är nödvändigt att åtgärda så långt som möjligt genom avverkning av skog etc. Om det inte är möjligt är alternativen att försöka undvika isbildning helt med hjälp av dukar, eller arbeta för att minimera den och syresätta så ofta det bara går, som här på Hofors.

    Genom att syresätta greenytan minskar man risken för kvävskador orsakat av anaeroba gaser som är den största orsaken till skador efter vintern.

    Det är tydligt att de banor som arbetat med att sörja för god ljus- och luftväxling kring sina greener och övriga spelområden har haft mindre isbildning. Det är också stor skillnad på enskilda greener inom en och samma bana beroende på sol och vind. Ljuset är alltså inte bara viktigt för gräsets invintring. Att sörja för god sol och vindexponering är avgörande för hur mycket is som bildas, som i sin tur påverkar hur bra ytorna överlever vintern. Gräs som ligger oskyddat löper också stor risk att skadas av låga temperaturer. Därför är både dressning och/eller dukar en viktig tillgång under vintern som skydd.

    temepratur och nederbörd i stockholmsområdet februari 2017.

    Temperatur och nederbördsloggar från klart.se för perioden 10 november till 16 februari.

    Februari inleddes med stabilare vintertemperaturer men inledningsvis utan snö. Under andra veckan i februari kom det snö och nästföljande vecka (vecka 7) var det återigen mildväder. Den milda vintern har varit gynnsam för skadesvampar och flera banor har fått mycket svampangrepp på sina fairways. Sammanfattningsvis har det varit stora temperaturväxlingar åt det mildare hållet denna vinter, men eftersom isen smält bort på de flesta banorna har vi goda chanser till en bra övervintring av greener i år igen.

    Seminarier och utbildningar

    Modern banskötsel
    Modern banskötsel med tema "Gräsets vinteröverlevnad" genomfördes på fyra platser, Malmö, Göteborg, Stockholm och Sundsvall, i månadsskiftet november/december. Uppslutningen i Stockholm var mycket bra med cirka 60 deltagare och seminariet och innehållet var väldigt uppskattat av deltagarna och oumbärligt för att lyckas optimalt med sin banskötsel.

    Verksamhetseminarium
    Under januari inleddes Svenska Golfförbundets rundresa då vi besöker 20 orter. Det har varit väldigt positivt att under intensiva dagar med ett fantastiskt utbyte av varandra, möta människor från alla olika typer av funktioner på klubbarna. Verksamhetsresan avslutas i mars.

    Utbildningar för banan – GUB, VUB och HGU
    Grundutbildningen genomfördes i Skåne under tre veckor i november. Vidareutbildningen pågick också under tre veckor och hade sitt avslut under vecka 5 i Halmstad. HGU-gruppen har också genomfört sin näst sista vecka, där de fördjupade sig i klubbens ekonomi.

    Är ni i behov av utbildningar på er anläggning, läs och anmäl ert intresse här

    För min egen del väntar snart föräldraledighet från början av mars till mitten av april. Jag är tillbaka i tjänst efter påsk. Under föräldraledigheten hänvisar jag till mina kollegor. Här finns kontaktuppgifter

    November 2016

    En liten återblick
    Golfsäsongen har varit riktigt bra med rekordmycket spel och riktigt bra banor. Säsongen har också präglats av långa torrperioder och detta långt in i oktober. Den torra hösten har varit mycket positiv för både spelet och våra spelytor då gräset invintrat torrt och med bra syretillgång i marken.

    Bilder från Täby GK den 27 oktober. Mätinstrumentet på bilden heter Perrymeter och mäter greenens jämnhet. Jämnheten och kvaliteten var riktigt bra för att vara så här sent på hösten.
    Bilder från Täby GK den 27 oktober. Mätinstrumentet på bilden heter Perrymeter och mäter greenens jämnhet. Jämnheten och kvaliteten var riktigt bra för att vara så här sent på hösten.

    Torkan under sommaren har varit påfrestande för de banor som har begränsat med vatten. Många har fått prioritera greener och i bästa fall tees då vattnet inte räckt till fairways och övriga ytor. Och även för flera av de banor som har god tillgång på vatten, har avsaknaden av naturliga regn gjort att man fått torrfläckar där bevattningen inte täcker jämnt, samt skador på de slitområden som inte har någon bevattning alls. Några banor har haft otillräcklig kvalitet på sitt bevattningsvatten vilket gjort att deras greener inte mått bra denna säsong.

    Inget bevattningsvatten är lika bra som det vatten som kommer i form av regn. Det vet alla som jobbar med växter och gräs.

    Nuläget

    Nederbörd för Stockholm, 15 augusti till 11 november från klart.se
    Nederbörd för Stockholm, 15 augusti till 11 november från klart.se

    Den 2 november föll första snön här i Stockholm och många banor hade knappt hunnit ta in flaggorna eller stänga för säsongen. I skrivande stund den 10 november har det precis slutat snöa och marken ligger täckt med ca 35 cm nysnö, termometern visar runt 0. Det är inte bara vi som jobbar med golf som är förvånade över vädersituationen. Det är nog de flesta, särskilt bilister och de som sköter snöröjning var långt ifrån förberedda på att vädret skulle hålla i sig så pass länge. Enligt SMHI är det den största snömängden i november sedan man började sina mätningar 1905. Väderprognosen för nästkommande vecka 46, visar på mildväder och regn och med största sannolikhet kommer snön smälta bort.

    Temperaturlogg för Stockholm, 15 augusti till 11 november från klart.se
    Temperaturlogg för Stockholm, 15 augusti till 11 november från klart.se

    De flesta har hunnit med invintringsarbetena och på något sätt skyddat sina greener mot skadesvampar, men den långvariga behandlingen är det inte många som gjort ännu. Vi får hoppas att den här tidiga vintern inte ställer till med stora problem. När vi får snö så här tidigt och på nästan otjälad mark, är risken för uppvärmning underifrån stor. Om greenerna tinar upp under snön sätts mikrolivet igång och även de skadesvampar som eventuellt finns kvar. Förhoppningsvis kommer vi få barmark igen och möjlighet att behandla greenerna en sista gång samt att tjälen går ner ordentligt, innan snön lägger sig igen.

    Jag ser framemot att möta flera av er på Bosön den 24 november. Årets tema på Modern banskötsel är som ni vet, hur man får gräset att överleva vintern. Garanterat något av det viktigaste att känna till i vår region.

    Augusti 2016

    När jag skrev förra kvartalsbrevet i maj hade de flesta banor överlevt vintern mycket bra och det var full aktivet och mycket spel på alla klubbar. Kvalitén på banorna har sedan hållit i sig under sommarmånaderna och jag upplever att de flesta haft riktigt bra banor med hög spelbarhet hela säsongen.

    Nederbörd 15 maj–15 augusti och medeltemperatur 15 maj–15 augusti. (nederbörd- och temperaturloggarna är hämtade från klart.se)
    Nederbörd 15 maj–15 augusti och medeltemperatur 15 maj–15 augusti. (nederbörd- och temperaturloggarna är hämtade från klart.se)

    Maj inleddes med normala temperaturer för årstiden men nederbörden var mycket begränsad. Först den 16 juni fick vi tillräckligt med regn. Regnet höll i sig i tre dagar och gav den mängd vatten de flesta var i behov av. Efter midsommar har dock nederbörden varit blygsam, vilket ökat kravet på bra bevattningsanläggningar och -strategier.

    Efter den långa torrperioden under våren var det många som fick häxringar och dessa har varit ett problem som hållit i sig under resten av sommaren. Sammanlagt har alltså nederbörden varit liten även under sommaren.

    Häxringar och häxringens utseende under ytan.
    Häxringar och häxringens utseende under ytan.

    Under dessa perioder av torka är det många som inser att deras bevattningsanläggningar inte räcker till. I flera fall har man inte heller tillräckligt med vatten att tillgå och då blir problemet mycket större. Har man dålig täckningsgrad på sin bevattning kan man få både överskott och underskott inom en och samma yta, exempelvis en green. Där man får ett överskott blir greenen för mjuk, sjukdomskänslig, rotsystemet krymper och man riskerar näringsläckage. Där bevattningen har sämre täckning får man ut för lite vatten och området blir torrt och vattenavstötande vilket gör att bevattningsvattnet riskerar att rinna av till en lägre punkt. I dessa områden riskerar man också näringsförluster då vattnet är bryggan till näringsupptag för plantan. Hydrofoba (vattenavstötande) områden är ofta grunden till häxringar. Häxringar kan också uppstå i en yta med dräneringsproblem eller för låg biologisk aktivitet.

    För er som vill fördjupa er inom bevattningsstrategier och utnyttja vattnet optimalt hänvisar jag även denna gång till examensarbetet som gjordes i HGU 2015.

    Spelbarhet
    Vi konsulenter har från och med i år ett nytt mätredskap som mäter det som verkligen är viktigt, jämnheten. Jämnheten är det som upplevs av spelarna, att bollen håller linjen och även efter att den tappat fart och närmar sig hålet. Jämnheten tillsammans med hårdheten är det som påverkar bollen mest. Har man både fasta och jämna greener är spelbarheten bra. En green som har högt stimp-värde är inte alltid bra.

    Användning av parrymeter.

    Jämnhetsmätningar med en så kallad Parrymeter, använder vi tillsammans med banchefen för att utvärdera skötseln och eventuell göra justeringar för att få det ännu bättre.

    Banchefsträff
    Det var mycket glädjande att se uppslutningen på vår banchefsträff i samband med Nordea Masters. Den inleddes på Frösåker GK onsdag den 1 juni med 60 deltagare från hela landet. På Frösåker lyssnade vi på Carin Kock som berättade om sina erfarenheter som kapten för Solheim Cup laget 2015 och sin syn på en bra bana/anläggning ur tävlings- och vardagssynpunkt. Senare lyssnade vi på en presentation från Spectrum om olika mätverktyg inom banskötsel. Föreläsningarna varvades med erfarenhetsutbyten och intressanta diskussioner. Torsdag morgon lämnade vi Västerås för avfärd mot Nordea Masters på Bro Hof slott där vi både fick se bra spel och en högklassig anläggning.

    Vad händer härnäst?
    Förhoppningsvis har vi en del varma dagar kvar och när väl september inleds har vi fortfarande väder för golfspel ett bra tag framöver. Samtidigt som dagarna blir kortare och temperaturen sakta går nedåt är behovet av viktiga skötselarbeten stort. Vi går mot en tid med färre soltimmar, högre fuktighet, dagg på mornarna och sjunkande marktemperaturer. Med dessa förutsättningar ökar också behovet av mer vila för gräset vilket bör mötas upp av mindre klippning, högre klipphöjder och mer vältning för att behålla spelbarheten. Under dessa förhållanden ökar också trycket av sjukdomar på spelytorna. Det är viktigt att man har skapat bra förutsättningar för vindväxling och solljus runt de intensivt skötta ytorna. De medvetna banorna tar bort daggen på både fairway och greenen varje dag. Detta hjälper gräset att vara starkare mot sjukdomar och lagra energi samtidigt som man kan presentera en bättre och torrare bana varje dag trots att man inte har klippt.

    Nu hoppas jag på en fortsatt bra sensommar och höst med tid för både mycket spel och viktig skötsel.

    Maj 2016

    Äntligen kom våren och med den värmen tillbaka. Senaste veckorna har bjudit på ovanligt hög temperatur och växtlighet. Tittar vi tillbaka på mars och början av april inleddes de för årstiden med mycket bra väder och flera banor öppnade tidigt med riktigt bra kvalité. Under slutet av april var det återigen kallt och perioden präglades av regn, blåst och även snö på sina håll.

    Bilder från Hofors och Fågelbro i april 2016
    Hofors GK 28 april och Fågelbro GK 13 april 2016.

    När jag senast skrev i februari, såg det ut som de flesta banor klarat vintern bra. Det är också vad jag har bevittnat på mina besök under april och maj. Överlag ser det riktig bra ut ända upp till den norra delen av mitt distrikt.

    På Hofors som ligger nära gränsen till Dalarna kunde man öppna med ordinarie greener redan den 2 april, och detta med näst intill perfekt sommarkvalité. Senast jag rapporterade var teamet på Hofors ute med skyfflar, vilja och skottade bort slask och snö för att minska risken för isbildning. Detta arbete är jag helt övertygad har varit avgörande för deras tidiga start. När det gäller snö och is-hantering finns det inget givet svar på vad som ska göras. Den rådande situationen är unik för varje plats och skiljer sig åt för varje år. Här gäller det att både ha "is i magen" och samtidigt vara beredd på att agera med rätt insats när situationen kräver det.

    Frystorka och kvävskada på greener.
    Frystorka och kvävskada på greener.

    De banor som fick skador under höst och vinter drabbades dels av det kraftiga svamptryck som rådde i höstas, dels av kvävskador från is och i en del fall frystorka pga. kalla vårvindar. Vissa har även fått skador genom att smältvatten från greenområden har runnit in över greenytan. Svampskadorna läker oftast ihop så fort marktemperaren stiger. Kväv-, vatten- och frysskador tar lång tid att läka ihop och kräver att områdena hanteras med största försiktighet. De flesta skador orsakade av is och snö har framförallt drabbat arten vitgröe. Dessa områden är oftast de svaga punkterna även under sommaren.

    Frystorka har drabbat greener som ligger bara och som utsatts för sträng kyla och vind. Kvävskadorna har framförallt drabbat greener med dålig ytavrinning och lågpunkter. De är nu på våren man ska dokumentera/fotografera de skador som har uppstått för att inför nästa vinter och vår kunna genomföra nödvändiga åtgärder.

    Värden för medeltemperatur och nederbörd under perioden 16 februari till 9 maj.
    Värden för medeltemperatur och nederbörd under perioden 16 februari till 9 maj.

    Från början av maj har temperaturen varit hög samtidigt som det inte har kommit någon nederbörd. Det är typiskt för våren, även om maj i år har varit ovanligt varm. Värmen gör att avdunstningen är hög och vi behöver tillföra mer vatten via bevattningssystemet. Detta ökar kraven på våra bevattningsanläggningar men även valet av bevattningsstrategi. Den bevattningsstrategi man väljer påverkar hur växten utvecklas vad gäller sina rötter, styrka mot sjukdomar och yttre påverkan.

    Titta gärna in på denna länk där årets HGU-stipendiat jämför de olika strategierna och hur de påverkar växten, spelbarheten och klubbens ekonomi

    Nu hoppas jag att värmen håller i sig och att det blir mycket spel även denna säsong. Jag hoppas också att ni har nöjda medlemmar och gäster och att ni får uppskattning för det jobb ni lägger ner.
    Med hopp om en riktigt bra säsong.

     

    Februari 2016

    Medeltemperatur 15 dec – 15 feb	 i Stockholm från klart.se
    Medeltemperatur 15 dec–15 feb i Stockholm enligt klart.se

    Hösten och vintern inleddes på bästa möjliga vis med god soltillgång, torra förhållanden och tjäle innan snön kom. Första snön föll i mellandagarna och temperaturen sjönk ordentligt. Januari inleddes sedan med kyla som höll i sig fram till fredagen den 22 januari. Över helgen den 23–24 januari svängde temperaturen från -15 grader, till mildväder och vecka 4 inleddes med +3 till +5 grader i Stockholmstrakten. Veckan därpå var det några banor som handskottade greenerna och vissa banor som valde att skotta delar av greenerna och kringområden för att minska smältvatten som annars skulle runnit in.

    Nederbörd 15 dec–15 feb i Stockholm enligt klart.se
    Nederbörd 15 dec–15 feb i Stockholm enligt klart.se

    Många banor gjorde ingenting alls med snön och vädret i de sydligare delarna av mitt distrikt var så varmt att snön tinade bort av sig själv. Stor eloge till de som skottade. Man vet aldrig om temperaturen svänger tillbaka igen och det bildas is. Grattis till de som hade "is i magen", lät vädret sköta snö- och issmältningen och lyckades ändå. Nedan visas en temperatur- och nederbördslogg från klart.se för perioden 15 december–15 februari i Stockholm.

    I mitt nordligare område Gästrikland hade jag dialog med ett par greenkeepers och där såg det betydligt tuffare ut. De hade mer snö och värmen var lägre. Det hade inte smält bort till närmelsevis så mycket som för banorna i Stockholmstrakten, utan här var det slask. Då väderprognosen visade på sjunkande temperaturer och mer snö, beslöt man sig för att agera.

    Banskötsel i Hofors, februari 2016.

    Den här situationen (bilderna till höger) med 5 cm slask och blötsnö ville man inte ha på Hofors, så man agerade med vilja och handkraft. Helt rätt beslut för denna banan just då.

    Det bästa vore så klart om vi fått behålla snötäcket utan is på en frusen mark under hela vintern, men så bra blir det sällan. Det positiva just då med mildvädret var att på de flesta banor försvann isen och slasket som bildats helt och hållet. Det gjorde att perioden då gräset låg utan syre var över för den gången. Bildas ny is är risken för skador orsakade av kvävning mindre eftersom syretillgången varit återställd mitt i vintern. Största skadorna efter en vinter uppstår när gräset legat syrefritt under is en längre tid. Det man nu får vara observant på är att gräset inte utsätts för sträng kyla och vind när greenerna legat bara. Att dressa eller använda dukar brukar vara riktigt bra skydd om inte mer snö förväntas komma. Skador orsakade av köld är också mycket vanliga och tar lång tid att återställa.

    Under de två första veckorna i februari fortsatte mildvädret och många banor var ute och skyddade ytorna med sand eller dukar och flera som behövde kompletterade biologiskt eller kemiskt mot svamp passade på att göra detta.

    Under veckoslutet 11–14 februari sjönk temperaturen igen och det började åter snöa. Snömängderna har varit väldigt olika. I Uppland fick vissa banor uppemot 25 cm och i Stockholm mellan 5 och 10 cm. Nu hoppas jag att vi får behålla kylan och snön ett bra tag framöver så går vi mot en bra säsong i år igen.

    November 2015

    I min senaste rapport i mitten av september, såg hösten ut att bli lång och blöt. Men när oktober inleddes övergick vädret till soligt och torrt vilket höll i sig hela månaden ut. Detta har gjort att de flesta banor lyckats hålla öppet med bra kvalité och med mer spel än vanligt. Det torra och soliga vädret gjorde det möjligt för er skötselansvariga att genomföra de viktiga invintringsarbeten som lägger grunden till en bra övervintring. När man får möjlighet att göra dessa arbeten då det är torrt och tillväxten fortfarande är igång, hinner slitaget som skapats genom arbetena och spelet läka. Det gör att gräsytorna kan invintra mycket starkare än om det vore blött och brist på sol.

    En gräsyta som invintrar med sol och under torra förhållanden står sig starkare mot vinterns påfrestningar.
    Första veckan i november bjöd på regn och sänkta dygnstemperaturer och det var då många banor som stängde. Några banor hade öppet ytterligare en vecka och ett fåtal höll öppet ännu längre.

    Svampskadad fairway

    Under mina banbesök i slutet av oktober och i början av november såg jag att svamptrycket var stort. Alla banor jag besökte hade fått snömögelangrepp på fairways och övriga ytor som inte behandlats mot svamp. Denna mängd svamp var det längesedan jag såg, och den kommer påverka kvaliteten på fairways till vårstarten.

    De flesta klubbar använder sig endast av kemiska växtskyddsmedel på greener och i år har hösten varit lång. Detta har för många inneburit fler kemiska eller biologiska behandlingar mot svamp än planerat. För de banor som gjort vad som krävs i skötsel kommer vinterns påfrestningar vara mindre skadliga för gräset.

    svampskadad fairway i närbild

    Arbeten och förutsättningar som är avgörande för en bra invintring och vinteröverlevnad hos gräs:

    - Soltillgången under hösten när solen står lågt - inga skuggande träd
    - Luftcirkulation - gallrad skog och rensad undervegetation
    - Underhållna och fungerande dräneringar
    - Ytavrinning - design
    - Torra, dressade och luftade ytor
    - Gräsart som dominerar och stödsådd av densamma - ädelgräs är alltid starkare än vitgröe
    - Luftning och dressning i syfte att bryta ner organiskt material och hålla ytorna torra

    Jag hoppas nu att vintern smyger sig på med kyla och tjäle innan första snön faller. Får vi sedan behålla kylan och snön genom vintern kommer vi få en bra start med bra spelbarhet från tidig vår.

    September 2015

    Sommaren har varit optimal vad gäller förutsättningarna för gräset att växa. Det har gjort att de flesta haft riktigt bra banor under hela säsongen. Juli inleddes av en vecka med värme och sol, för att sedan varvas med moln, blåst, mycket regn och få soliga dagar månaden ut. Marktemperaturen och nederbörden var tillräcklig för god tillväxt. Många banor behövde inte använda sin bevattning i någon större omfattning då regnen avlöste varandra med jämna mellanrum. Under normala år, då juli är varm och torr, brukar de flesta ha värmerelaterade problem som torrfläckar, häxringar och antraknos, men det var inget jag såg under mina besök.

    Eftersom allt har vuxit mycket har också högruffar varit tätare och näst intill ospelbara på många ställen. Det är under en sommar som denna många banor inser sina begränsningar vad gäller banans förmåga att dränera bort överskottsvatten. En del börjar så smått, eller mer omfattande, att planera för utveckling och underhåll av befintligt dräneringssystem.

    Augusti inleddes med fantastiskt väder som fortsatte hela månaden ut. Många klubbar har rapporterat in ökat spel och nya medlemmar vilket har varit väldigt roligt att höra.

    När september inleddes slog vädret om till höst. Första veckan avslutades med rikligt med regn på sina håll. I Stockholmsområdet fick jag in rapporter på allt mellan 38 och 126 mm under ett och samma dygn. Det är fortfarande mycket spel och vädret ser ut att bli bra. Vi får hoppas att det håller i sig månaden ut.

    Höstens prioriterade arbeten

    Förberedelserna inför vintern borde vara igång. Det jag tycker är viktigast, är att hålla ytorna torra och skapa bra förutsättningar för ljuset att nå in till spelytorna. Extra viktigt är det att greener får tillräckligt med solenergi nu på hösten när solen står lågt.

    Hösten är den period då det är bäst att göra en plan för gallring och avverkning inför kommande vinter. Eftersom solen står lågt är det lättare att bestämma vilka träd som skuggar och som ska gallras bort. Soltillgången i september och oktober är mest avgörande för gräsets energiinlagring inför vintern. Ni som vet med er att era greener inte får den sol som behövs har fortfarande möjlighet att påverka detta.

    Solenergin är drivkraften i processen som bygger upp styrka och energi i plantan. Får inte plantan tillräckligt med solljus, kommer den vara svagare mot både slitage, svampsjukdomar och påfrestningar från vintern. En gräsyta som får tillräckligt med sol blir starkare, torrare och klarar stress och slitage mycket bättre än gräs som växer med begränsad tillgång på sol.

    Lika viktigt är det att hålla ytorna torra. Lägg tid på att hålla greener, tees och fairways fria från dagg. Se till att vindväxlingen runt greener, tees och fairway är god. Låt ytorna torka upp genom både sol och vind, men hjälp också till genom regelbunden luftning och dressning. Skapa spelbarhet på greenerna genom att välta och dressa, klipp endast för att inte låta gräset växa ifrån. Statistik från norra USA visar på att de som har mest skador efter vintern, är det som klipper mest sent på hösten.

    Frost

    Natt- och morgontemperaturer har börjat sjunka och frosten är på gång. Använd inte bevattningen för att ta bort frost. En kall yta avdunstar mycket lite och man riskerar att ha blöta ytor som blir känsliga för svamp och slitage. Risken finns också att ytan och bladen återfryser. Detta är något som garanterat missas av spelarna och det finns stor risk för skador. Mitt råd för att undvika skador i samband med frost, är att låta solen och temperaturen göra jobbet innan banan öppnar för spel.

    Maj 2015 

    När jag rapporterade senast var vinterns inverkan på banornas kvalitet osäker. Redan i mitten av mars kunde de flesta se sina banor tina fram. Vid den tidpunkten var många försiktigt positiva till banornas vinteröverlevnad och ett fåtal passade på att öppna för spel. De som inte gjort något åt sin snö och is, fick både se positiva och negativa resultat. Många banor lade ut dukar på greenerna eller dressade hårt för att skydda gräset och för att hjälpa till att höja marktemperaturen. 

    Mars månad var ovanligt varm och för andra året i rad vaknade golfintresset till liv tidigt. 

    Början av april inleddes med sämre väder i form av lägre temperaturer och mycket regn. Vissa av de som öppnat fick tillfälligt stänga igen. De flesta banor har klarat vintern mycket bra. En del fick under hösten snömögelangrepp, som fortfarande inte vuxit ihop. Andra har klarat sig bra, med undantag av ett fåtal greener som fått skador av is eller kyla. Framförallt är det greener, eller andra ytor, med bristfälliga dräneringar och/eller skugga som drabbats värst. Även ytor i lågpunkter tillhör det som klarat vintern sämst. 

    Marktemperaturen, markfukten och gräsets övervintring är det främsta faktorerna som avgör om en bana ska öppnas och hålla för spel. Under våren är avdunstningen mycket låg. Den snö som smält mättar marken så att den har svårt att ta emot mer. När det då kommer regn, som i början av april, fylls marken fort och det tar längre tid för banan att torka upp. 

    I mitten av april stabiliserades vädret och de flesta banor har under perioden fram till slutet av april, lyckats öppna med god kvalité. 

    Liksom föregående år, startar säsongen tidigare än vanligt och överlag ser det alltså ovanligt bra ut. Jag hoppas och tror att detta fortsätter gynna golfintresset ytterligare efter förra årets uppgång.

    Februari 2015 

    Säsongen 2014 går till historien som den längsta spelsäsongen med hög kvalitet från tidig start. Sommaren fortsatte med hög värme, torka och mycket sol. Många banor har under säsongen registrerat ovanligt många spelade ronder, nya medlemmar och det pratas positivt från de flesta håll. När hösten väl kom, vände vädret snabbt. Hösten var mörk, med få soltimmar i oktober, närmare 42 minuter och nytt bottenrekord för november med endast 3 timmar sol. 

    Eftersom solen är drivkraften för gräsets inlagring av energi och styrka kan man säga att golfbanorna fått sämre förutsättningar att gå i vintervila denna vinter jämfört med föregående år. När vi inte har tillräckligt med solljus torkar inte ytorna upp vilket också ökar trycket från svamp. 

    Ända in i januari var vi förskonade från snö, första snön föll mellan 10 och 15 januari. Månaden präglades sedan av korta perioder med kyla och minusgrader varvat med mildare perioder och regn. Vissa banor började redan den 16 januari att ta bort snö och is för att minska risken för att isen skulle byggas på och för att därigenom skapa en möjlighet att bearbeta den is som redan bildats. 

    Jag tror att de banor som vet med sig att deras greener är svaga och gjort dessa insatser, har agerat rätt. 

    I slutet av januari kom ett kraftigt snöfall. Detta gjorde att flera banor började hantera sin snö- och issituation. Men knappt en vecka senare blev det mildare igen och snöblandat regn gjorde att många banor fick se sitt islager byggas på. 

    Första veckan i februari kom stora mängder snö igen, som under vecka 7 så smått började smälta under soliga dagar med plusgrader. Samtidigt riskerar smältningen att bygga på den befintliga isen ännu mer. 

    Många säger att de som oftast lyckats bäst under vintern, har gjort så lite som möjligt. När ska man ta bort sin is eller snö? 

    Detta tycker jag är högst individuellt för varje anläggning och unikt för varje situation. Jag tycker man ska ha en beredskap, framförhållning och hög lokalkännedom för att medvetet kunna agera. För de banor som domineras av vitgröe är vägvalet aldrig lätt. Vitgröe skadas snabbare av de anaeroba gaserna som bildas under istäcket, samtidigt som vitgröen är känsligare för kyla. Ska man skotta greenerna och hacka is, är det viktigt att ha koll på väderleksrapporten. Kommer det ingen ny snö måste man skydda greenerna med till exempel isolerande dukar eller stora mängder sand. 

    Jag har genom åren sett de som skadat sina vitgröegreener genom att ta bort snö och is för tidigt. Anledningen till detta är oftast att gräset som varit skyddat från kylan genom den isolerande snön och isen plötsligt utsätts för sträng kyla, både från lufttemperaturen och den ytterligare temperatursänkning som vinden innebär. 

    Många banchefer tar kontinuerligt in gräspluggar under vintern för att ta reda på hur greenerna mår. Man kan på så sätt bestämma vad som eventuellt behöver göras eller inte göras. Denna kontroll hjälper också i kommunikationen med klubbledning, styrelse och medlemmar om banans förväntade status efter vintern. 

    Henrik Norén
    henrik.noren@golf.se

  5. Göteborg, Halland
  6. Bankonsulent Kim Sintorn ger dig senaste nytt inom distrikten Göteborg och Halland.

    Februari 2017

    Mer än halvvägs genom vintern detta år kan vi konstatera att det varit ovanligt snöfattigt och milt. Det har inte varit någon snöskottning överhuvudtaget så här långt i Falkenberg. På andra ställen utefter västkusten har det kommit lite snö från och till som försvunnit lika fort som det kom. Går man in på SMHI:s hemsida finner man att det varit mycket torrare än normalt från oktober till januari vilket verkligen har främjat både invintring och övervintring så här långt. Det ser således mycket bra ut och av rapporter jag fått är svampförekomsten mycket begränsad och alla gräsarter lever ännu. Således mycket hoppfullt om en bra vårstart.

    Den närmaste 10-dygnsperioden lovar ganska milt väder igen och då gäller det att vara extra vaksam vad gäller svampangrepp. Det är visserligen ovanligt med snömögelangrepp vid den här tiden på året men vis av erfarenheter från förra året då några banor fick ganska kraftiga angrepp i februari kan en extra vaksamhet vara befogad. Att ett svamptryck funnits under vintern är försöksgreenen på Falkenbergs GK ett tydligt tecken på, se bilden. De obehandlade ytorna är nästan helt utslagna av snömögel medan de bekämpade ytorna är helt rena. Jag rekommenderar verkligen ett besök för att se vilken effekt bekämpningsmedel verkligen kan ha på snömögel.

    Bild från Falkenbergs GK i feb 2017, snömögelanrepp på green.

    Falkenbergs GK 3 feb 2017. Försök med snömögelpreparat på övningsgreen. Försöksrutorna är markerade med blomsterpinnar och ytorna till vänster således obehandlade. Observera särskilt nollrutan i det bekämpade området. En av de tydligaste effekter jag någonsin sett av olika bekämpningsmedel.

    Fortsätter det på detta sätt med i huvudsak mildväder kan vi nog utlova en mycket tidig vårstart men för oss här på västkusten är det alltid månaden mars som kan stöka till det. Min övertygelse vad gäller åtgärder för att få bästa möjliga övervintring i denna del av landet är att från mitten av februari omedelbart ta bort all snö, is eller vatten på tjälade greener. Det är detta som på senvintern verkligen kan göra skada. Utöver detta är kraftig dressning, täckning med duk eller varför inte de gamla beprövade metoderna med Lecakulor eller hönsgödsel. Vart tog det vägen förresten? Hönsgödsel bildar ett skyddande lager både mot kalla, torra vindar på barmark och när gräset går igång och börjar växa samt ger ett litet mulltillskott som kan stimulera mikrolivet senare under säsongen när värmen återvänt. 

    November 2016

    I skrivande stund (7 november) har vintern kommit på besök. Stora delar av landet är redan täckt av snö men än så länge har vi klarat oss på Västkusten. Minusgrader är det och ska så förbli i veckan men med största sannolikhet slår det om och blir normalt höstväder igen och då blir vaksamheten mot främst snömögel högaktuellt igen.

    Under första veckan av november åkte jag runt och besökte ett tiotal banor för att se statusen så här inför vintern. Vid varje besök möttes jag av samma syn: fina och gröna greenytor nästan helt utan några skador.

    En luftad och dressad green helt utan skador som nu är så väl förbered det bara 
går för att motstå vinterns påfrestningar. Särö GK, korta banan.
    En luftad och dressad green helt utan skador som nu är så väl förbered det bara går för att motstå vinterns påfrestningar. Särö GK, korta banan.

    De flesta har hunnit med de nödvändiga höstarbetena såsom rätt gödsling, luftning, dressning och höjning av klipphöjden i god tid och när vi dessutom har haft nästintill optimalt väder ser det mycket hoppfullt ut inför vintern. Nu är vi dock inne i den period som brukar innebära en del snömögelangrepp och mitt råd blir som vanligt att följa väderleksrapporten och om de förutspår att det ska bli dimmigt, vindstilla och några grader plus, överväg då att spruta greenerna med lämpligt preparat. Viktigast dock är att dagligen se över greenerna efter begynnande angrepp.

    I övrigt går vi ju nu in i den lugnare perioden i en greenkeepers liv där vila och egen utbildning är viktig. Under vintern kommer vi som vanligt att genomföra vår verksamhetresa runtom i landet. Klicka här och se när vi är nära dig. Vi kommer också att ha en vidareutbildningskurs (VUB) på Tylebäcks kursgård utanför Halmstad i jan–feb 2017 och det är nu hög tid att anmäla sig till den (ansökningstiden går ut 1 december 2016).

    Augusti 2016

    Denna morgon var av det kallare slaget och gav oss en föraning om att sommaren är slut och att hösten snart är här. Nu är det således snart dags att börja förbereda sig inför invintringen. En av de första åtgärderna för att stärka gräsbeståndet inför vintern är att hjälpså med gräsarter som bättre tål vinterns härjningar. Det är nu i augusti /september som ni verkligen har chansen att få vengräs eller svingel att etablera sig i ett vitgröebestånd.

    Sedan min senaste rapport i maj har allt bara blivit så mycket bättre vad gäller spelytornas kvalité. Det som redan då var bra är nu fantastiskt.

    Under juli månad besökte jag samtliga mina 50 banor och mätte spelbarheten på greenerna. Samtidigt så tittade jag givetvis på banorna i stort och kan bara lyfta på hatten. Samtliga banor var i utmärkt skick och det var fullt av folk på de allra flesta anläggningar. Det märks att golfen har medflyt för närvarande och inte blir det sämre av Henrik Stenssons British Open-vinst och andraplatsen i OS. Golfen går mot än ljusare tider.

    En av alla fantastiska greener denna sommar. 18:e green på Varbergs västra vars greenområde också renoverats under våren.
    En av alla fantastiska greener denna sommar. 18:e green på Varbergs västra vars greenområde också renoverats under våren. Observera bunkern i bakgrunden som klätts med ljung efter bankarkitekt Caspar Grauballes instruktioner. Vackert!

    Under mina snabbesök i juli koncentrerade jag mig i första hand på greenytans kvalité och spelbarhet. Läs mer om detta i sammanställningen över spelbarhet i detta nyhetsbrev. Vad som kan konstateras var att greenerna i stort var av mycket hög klass utan några egentliga skador. Bra gräsväxt, snabba och jämna ytor mötte mig på de flesta ställen. När kvalitén är så bra blir det lite sorgligt att konstatera att de enda skador som ändå fanns var från dåligt lagade nedslagsmärken. Här måste klubbledning och pron ta ett större ansvar för att lära spelarna att laga korrekt. Görs detta direkt när nedslagsmärket uppstår blir det inga skador efter detsamma men väntar vi några timmar är skadan redan skedd.

    Se bifogad video i ämnet och sprid den gärna till andra så att vi äntligen kan få bukt med detta problem.

     

    Maj 2016

    I skrivande stund är det sommarväder utanför mitt kontorsfönster vilket innebär att vi kan summera årets vår helt och hållet. I mina tidigare rapporter under hösten/vintern beskrev jag att förutsättningarna för en god övervintring var stora då invintringen blev optimal och vintern sedan blev mild och nästan snöfri. När sedan våren kom igång fint i mars infriades verkligen önskan om ännu en fin vårstart. Med några få undantag har det sedan starten sett fantastiskt bra ut här på Västkusten. De svampskador som ändå fanns på några få banor är med den senaste tiden sommarvärme redan minimala och säkert helt borta i nästa vecka. Här måste jag ta tillfället i akt att berömma banpersonalen på klubbarna som med god kunskap och nyfikenhet att lära mer lyckas bättre år för år med den viktiga invintringen samt med svampbevakningen och snö- och isberedskapen under vinterhalvåret. Detta ser vi nu resultatet av. Starkt jobbat!!

    En del brukar hävda att allt beror på vilket väder vi får under den kalla årstiden men det vill jag påstå inte är riktigt sant. Går man in i vintern med svagt gräs och sedan inte är alert på vinterns påfrestningar får man skador oberoende hur vädret har varit. Visserligen värre ju sämre väder det varit men ändock blir det skador.

    En fairway.
    En fairwaybunker placerad drygt 100 meter från tee. Vem hamnar i denna bunker?

    Årets tema på Svenska Golfförbundets verksamhetsseminarier var att golf måste bli roligare för alla kategorier av golfare. För oss som sysslar med banskötsel innebär detta att hur vi sätter upp banan spelar stor roll. Det kan gälla allt ifrån att skapa nya tees för att korta ned banan till att ändra klipplinjer. Jag vill här slå ett slag för bunkrars placering på era banor. På snart sagt varje bana kan man finna bunkrar som är konstigt placerade och som många gånger enbart drabbar en dålig spelare. Genom att flytta bunkrar eller lägga igen dem kan ni göra era banor mer utmanande för de duktiga spelarna och roligare för de inte fullt så långtslående då de många gånger har nog med problem bortsett från att ligga i bunkrar som extra straff.

    Mitt förslag är att klubben tillsammans med sin banarkitekt inventerar bunkerplaceringarna och då kommer ni säkerligen hitta en hel del bunkrar helt enkelt kan läggas igen. Här finns det skötseltid att spara samtidigt som ni gör golfen roligare för en mängd spelare, inte minst våra nybörjare. 

    Februari 2016

    Halvägs genom vintern detta år kan vi konstatera att det varit som vanligt. Fram till jul var det blidväder med mycket regn. Sedan fick vi ett omslag till ganska sträng kyla och en del snö. Ännu ett omslag i vädret runt den 25 januari gav oss barmark och plusgrader fram till dags dato då det börjar bli nattfrost igen. Således en typisk västkustvinter. Hur har detta så här långt påverkat spelytorna? För att få svar på det har jag under den senaste veckan rest runt till ett tiotal banor i regionen för att kontrollera banstatusen och kan rapportera följande:

    Halmstad GK 11 februari 2015. Gräset har gulnat något i topparna på green.
    Halmstad GK 11 februari 2015. Gräset har gulnat något i topparna på green.

    I min senaste rapport från november 2015 beskrev jag vilken fantastisk höst vi hade med nästan optimal invintring. Detta gynnar givetvis gräset när det sedan utsätts för vinterns härjningar och följaktligen har den treveckorsperiod med kallt vinterväder där även en del is hann bildas på greenerna inte satt några större spår. Gräset har gulnat något men tittar man noggrant ned i beståndet syns tydligt att det bara är grästopparna som är skadade. En del både gamla men också färska svampangrepp har också upptäckts men fläckarna är väldigt små och går heller inte ned på djupet. Att vi får angrepp nu i januari-februari är ganska ovanligt men ett faktum och en uppmaning kan vara på sin plats att vara särskilt vaksamma nu. Den närmaste 10-dygnsperioden lovar ganska kalla nätter men med uppehåll vilket gör att svamptrycket minskar men skulle prognosen ändras och det föreligger risk för snö kan en bekämpning övervägas.
    Fortsätter det på detta sätt med i huvudsak mildväder kan vi nog utlova en mycket tidig vårstart men för oss här på Västkusten är det alltid månaden mars som kan stöka till det. Min övertygelse vad gäller åtgärder för att få bästa möjliga övervintring i denna del av landet är att från mitten av februari omedelbart ta bort all snö, is eller vatten på tjälade greener. Det är detta som på senvintern verkligen kan göra skada. Utöver detta är kraftig dressning, täckning med duk eller varför inte de gamla beprövade metoderna med lecakulor eller hönsgödsel. Vart tog det vägen förresten? Hönsgödsel bildar ett skyddande lager både mot kalla, torra vindar på barmark och när gräset går igång och börjar växa samt ger ett litet mulltillskott som kan stimulera mikrolivet.

    November 2015

    Vi närmar oss nu vintern med stormsteg vilket man inte kan tro då jag tittar ut genom kontorsfönstret. Visserligen har alla löv blåst ner men gräset växer fortfarande bra trots att vi är halvvägs in i november. Hösten här på västkusten har varit synnerligen gynnsam med mycket sol, höga temperaturer och lite nederbörd. Fortfarande pågår det därför mycket spel på våra golfbanor då kvalitén på ytorna håller näst intill sommarstandard. Mycket positivt för Golfsverige.

    Björnhults GK 12 november
    Björnhults GK 12 november. Fortfarande sommarkvalitet på spelytorna till glädje för golfare.

    Det fina höstvädret med mycket sol har också inneburit att invintringen av gräset har varit näst intill optimalt vilket ger oss ett starkare gräs som bör stå emot vinterns prövningar på ett bra sätt.
    Den senaste tidens mycket disiga väder med fortfarande höga temperaturer har tyvärr också varit optimalt för snömögel och andra svampar vilket nu också syns på våra banor. Än så länge är skadorna ändå ganska ringa och beredskapen på de flesta ställen med växtskyddsmedel och andra svampskyddande åtgärder är god. Det finns således gott hopp om ännu en bra vårstart bara nu inte vintern blir alltför svår.

    Så här i slutet av året kan det vara intressant med en summering av hela säsongen och vad gäller västkusten har det varit en av de absolut bästa säsongerna någonsin. 90% av banorna kom ut ur en mycket mild vinter utan några som helst skador. Sedan följde en mycket kall vår där framför allt maj hade ovanligt låga temperaturer. Detta faktum tog hårt på de banor som trots allt hade skador efter vintern då dessa inte gick att läka ihop på grund av kylan. Det blev en mycket jobbig tid för personalen på dessa banor men när värmen till slut kom i början av juni läkte sig skadorna och sedan dess har samtliga banor varit fantastiskt bra. Vädret, som ju har så stor betydelse har under resten av säsongen varit perfekt för gräset. Lagom varmt med regn då det behövts, oftast på nätterna, har givit oss fantastiskt fina banor vilket också har återspeglats i ett högt speltryck. Det greenfeetapp en hel del banor hade under den kalla våren togs med råge igen under resten av säsongen.

    September 2015

    Så har återigen hösten gjort sitt intåg även på Västkusten och därmed är det hög tid för att förbereda gräset inför vintern. En snar höjning av klipphöjden, klippning med vassa knivar, avdaggning och vältning istället för klippning är alla åtgärder som stärker gräset inför kommande påfrestningar.
    Har ni sedan bra beredskap med de bästa växtskyddsmedlen hemma ska de snömögelangrepp som alltid kommer på hösten/tidig vinter kunna minimeras.

    Ser vi tillbaka på säsongen som varit blev den en av de bättre vad gäller bankvalitet på banorna utefter Västkusten. De få skador från föregående vinter som jag rapporterade om i nyhetsbrevet i maj läkte snabbt igen när värmen väl kom i början av juni och sedan dess har banorna hållit en mycket hög standard överlag. Detta har också visat sig i ökat spel både från medlemmar och gäster vilket gjort att jag oftast mötts av en mycket positiv anda på klubbarna vid mina besök.

    Under sommaren har jag ägnat en del tid vid mina banbesök med att mäta främst greenytans spelegenskaper. Med hjälp av stimpmeter får vi fram hastigheten eller egentligen längden på bollrullen och här har vi funnit ett snittvärde på 8,5 fot eller 2,55 meter. Ofta förs en diskussion om snabbare greener ute på anläggningarna där en liten grupp inte blir nöjda förrän stimpmetervärdet går upp mot 10 fot. Som ni förstår av ovan är det väldigt få som uppnår dessa värden och då visar ändå olika kundundersökningar att gäster varit mycket nöjda med greenkvalitén.

    Banchef Niklas Espelund, Vinbergs GK, mäter greenernas jämnhet med en Parrymeter.
    Banchef Niklas Espelund, Vinbergs GK, mäter greenernas jämnhet med en Parrymeter.

    Vad som kanske är mer intressant när det gäller ytans puttegenskaper är hur jämn greenytan är (trueness). Med hjälp av instrumentet "Parrymeter" som simulerar bollens beteende på ytan mäter man bollens rörelser horisontellt och vertikalt. Hoppar bollen eller flyter den fram?

    Vid mina mätningar har snittvärdena legat på, vad gäller rörelser i sidled på 12,5 och värdet för rörelser vertikalt, d.v.s. hur hoppig greenen är, på 37,5. Ju lägre värden, desto bättre och som jämförelse finns en lathund framtagen som säger att banorna i snitt varit av "excellent summer condition".

    Intressant att greenytan inte är så snabb som en del vill ha den men väldigt jämn, och det är väl ändå kanske det i slutänden som är det viktigaste. Det bästa resultatet som mättes upp var inte överraskande på Halmstad GK under första tävlingsdagen på lag-EM i början av juli. Värdena var då 10,5 på stimpen och 9,2 respektive 29,8 vad gäller jämnheten. Greenerna var fantastiskt jämna och spelarna lyriska över konditionen.

    Till sist vill jag också informera om det samarbete vi numera har med våra danska kollegor. Två gånger om året träffar bankonsulenterna från de fyra sydligaste regionerna sina kollegor från vårt sydliga grannland och utbyter erfarenheter. Under vårt senaste möte i september diskuterade vi bland annat vilka växtskyddsmedel som är tillåtna i respektive land och de ekonomiska förhållandena för banskötsel som råder. Här visade det sig att även danskarna känt av den avmattning av golfspelet under den senaste tiden, som påverkat banekonomin negativt. En liten ljusning kunde vi dock skönja i båda länderna under det senaste året.

     

    Maj 2015

    I skrivande stund, tidig maj har vi nu facit på hur våren blev utefter Västkusten. Den önskan jag hade om en tidig start utan vinterskador i min förra rapport från mitten av februari slog verkligen in. Likt förra året fick vi en mycket tidig start där i princip samtliga banor kunde öppna sina greener mellan den 15 mars och 1 april. Greener och övriga spelytor var dessutom i mycket bra skick med inga eller väldigt få svampskador på de flesta ställen. Gott så långt men tillväxten sedan dess har varit mycket seg. Kalla nätter med frost har hållit tillbaka gräset och på några banor har det flitiga spelandet skapat mer slitage än den långsamma tillväxten hunnit med att reparera. Greenerna börjar se riktigt slitna ut på sina ställen. 

    Inget ont som inte har något gott med sig. Den långsamma tillväxten har inneburit att banpersonalen inte behövt stressa iväg och tiden har använts väl för att sköta andra delar av banan. Jag tror aldrig jag sett så många välputsade bunkrar, snygga vägar med nytt slitlager och nytorvade ytor som denna vår. Detta lyfter verkligen helhetsintrycket på många banor.

    Apropå grästorvning i allmänhet vill jag ge ett råd. Direkt efter torvningen är det en klok åtgärd att lägga på någon form växtduk före bevattning. Detta håller främst fukten kvar och minimerar risken för uttorkning. Utjämning av temperaturen mellan dag och natt gör också att torven växer fast snabbare. Sist men inte minst spar man en massa jobb med handvattning på dessa ytor. 

    Under de senaste veckorna har en viss frustration kunnat skönjas hos bancheferna. Trots åtgärder i form av gödsling, luftning, vattning med mera kommer inte tillväxten igång - det har helt enkelt varit för kallt. Hav dock förtröstan, de senaste dagarnas riktigt hyggliga nattemperaturer på 8-10 grader samt en del regn ser nu ut att dra igång gräset på allvar. Den senaste 10-dygnsprognosen spår också fortsatt varma nätter så nu börjar det se riktigt positivt ut.

    Håll nu igen på gödslingen något då annars risken är stor att tillväxtboomen kommer att ge er tröga och saftiga greener på främst eftermiddagarna och därmed klagomål från spelarna.

    För att minimera denna tillväxt vill jag varmt rekommendera alla med vitgröedominerade greener att nu börja använda tillväxtregleraren Primo Maxx på era greener. Erfarenheter på västkusten de senaste åren visar på ett fantastiskt gensvar hos gräsbeståndet. Den lägre tillväxten under dagen ger en totalt mycket jämnare bollrull samtidigt som gräset ger ett friskare och starkare intryck. Läs mer om Primo här.  

    Till slut vill jag gärna dela med mig av en iakttagelse jag gjort under mina flitiga besök ute på banorna i april. Det har varit mycket folk i rörelse på de flesta anläggningarna trots det något kalla vädret. Utan några sifferbelägg känns det som att golfspelandet i regionen fortsätter att öka och de flesta banor jag besökt ser också en ökning i medlemsantalet. Går golfen mot en ny vår? Jag tror det. 

     

    Februari 2015

    Vi har kommit mer än halvvägs genom vintern och så här långt har det inte varit mycket av den varan direkt här på västkusten. Fram till 25 januari var det i stort sett barmark och gräset var fortfarande grönt. Väldigt få snömögelskador hade rapporterats in och allt såg fantastiskt bra ut. 

    Under de senaste veckorna har det fallit lite snö, som mest 20 cm i Göteborgstrakten men de senaste dagarnas mildväder har tagit hårt på snön och i Halland är det nu barmark och grönt igen. Dagens 10-dygnsprognos lovar dessutom milt väder hela perioden vilket gör att hoppet om ännu en kort och mild vinter fortfarande är stort. 

    Fortsätter det på detta sätt med mildväder kan vi nog utlova en mycket tidig vårstart men för oss här på västkusten är det alltid månaden mars som kan stöka till det. Minns för två år sedan när det var 10 minusgrader från 15 februari till 5 april med barmark, och banpersonalen jobbade mycket hårt för att hålla främst greenerna vid liv. Detta lyckades de flesta fantastiskt bra med genom täckning med duk, kraftig dressning eller vattning. Starten blev sen men gräset kom igång snabbt.

    Ifjol å andra sidan blev det ingen vinter och banorna kunde öppna redan i början av mars. Låt oss nu hoppas på en upprepning av fjolåret! 

    Kim Sintorn
    kim.sintorn@golf.se

  7. Gotland, Småland, Värmland, Örebro
  8. Bankonsulent Mikael "Bobban" Frisk ger dig senaste nytt inom distrikten  Gotland, Småland, Värmland och Örebro.

    Februari 2017

    Vi har hittills fått uppleva en sådan där ombytlig vinter igen. Ena veckan är det kallt/snö med uppdragna skidspår med skoter på golfbanorna. Nästa vecka har det blivit ett helt annat scenario. Då har de riktigt hängivna golfarna återigen givits en möjlighet att lufta golfklubbor från förrådet, genom att snön försvunnit hux flux.

    Men ett flertal golfklubbar i framför allt Värmlandsdistriktet har rapporterat in ganska långvarigt istäcke under ett flertal veckor i vinter. Till er vill jag säga: ta in ett par pluggar från de värsta greenerna. Borra ner i profilen med en sladdlös borrmaskin utrustad med en dosfräs. Sedan tar ni in gräspluggen ni fått upp och härda av den genom att placera den i kylskåpet under 2–3 dagar. Efter det planterar ni den i en blomkruka som ni placerar på fönsterbrädan i ett fönster. Snabbt kommer ni sedan att märka om det är något liv i den, genom att den kommer att börja grönska och växa till sig. Det är så mycket lättare att jobba på klubben om man får en bra uppstart på sin bana på våren.

    ERFA-träffar

    Jag tillsammans med klubbrådgivarna som jobbar i mitt distrikt kommer att arrangera ett antal ERFA-träffar nu i vår. Syftet med dessa träffar är att alla ska delges samma information från oss på Svenska Golfförbundet oavsett om ni jobbar på kansliet eller på banan. En annan mycket viktig del i träffen är själva mötet. För handen på hjärtat: hur många gånger per år får man en chans att spendera en eller ett par timmar, i detta fall i en bil, tillsammans med sina närmaste medarbetare för att diskutera olika lösningar? Jag lovar att det är värt hur mycket som helst!

    Håll utkik bland e-posten den närmsta tiden för mer information om var och när dessa träffar kommer att ske.

    Nu hoppas vi alla på en riktigt, riktigt bra vårstart och att golfarna fortsätter att strömma till era golfbanor, som de gjort på senare år. Jag har sagt till er innan och gör det igen. Alla internationella föredragningshållare som vi haft här i Sverige på senare år är de, liksom vi, grymt imponerade på finishen på golfbanor i landet. Speciellt när de får höra hur pass få ni är som jobbar på banorna sett ur ett internationellt perspektiv.

    Nu kör vi så det ryker och tveka inte att höra av er om ni undrar över någonting!

    November 2016

    När jag står på mitt kontor hemma på Paradvägen 67 (9 november) och tittar ut så yr årets första snöflingor runt och det börjar bli en aning vitt på marken. Samtidigt har vi haft ganska kallt ett par dagar med minusgrader både dag- och nattetid. Det har gjort att på de flesta banor är det en rejäl kaka med tjäle. Frågan är om denna kalla väderlek har kommit för att stanna. Det finns ingen som med säkerhet kan svara på detta. Men jag vet att det finns många av er som jobbar med banskötseln som skulle vilja utföra en sista luftning samt inte minst göra en sista förebyggande behandling mot svamp.

    Min magkänsla säger dock att det kommer att bli lite mildare väder längre fram (för så brukar det vara) och då gäller det att vara på tå och beredd.

    Jag vet att det är klubbar som precis i dagarna har tömt sin bevattning och jag har fått rapporterat att samtidigt som de gjorde det fick de den första snön, och det såg ut som om de tillverkade snö.

    Oerhört glädjande har det på många klubbar varit rekord när det gäller antalet spelande ronder, kul är även att antalet medlemmar ökat på många håll. Det betyder bara att klubbarna med dess personal har gjort läxan och man har anpassat sin verksamhet efter kundernas önskemål.

    Bild från uppmätning av bevattning från Albatross GK.
    Bild från uppmätning av bevattning från Albatross GK.

    När det gäller banorna har vi fått uppleva den torraste sommaren på många, många år. Jag har klubbar i mitt distrikt som fick sluta vattna sina fairways redan i mitten av juni för att spara vatten så att det skulle räcka till tee och greener längre fram. Det är nog inget unikt för det här året, vi får nog leva med detta fenomen även framöver. Det har dock gjort att ett flertal klubbar som har uttag, har fått ta till slangen och handvattna de mest utsatta områdena på sina greener. Jag kan inte nog trycka på att göra en bevattningsrevision. Då får man fakta på hur bra eller dålig täckningen är på sin bevattning samt hur många millimeter man lägger på per timme. Alla bankonsulenter i hela landet har tillgång till en utrustning som kan hjälpa er med en uppmätning och det bästa av allt är att det kostar absolut ingenting.

    Många av er har frågat hur det går till när man sätter handicap på de olika hålen på banan, för det är tydligen en riktig ”snackis” på håll. Om ni klickar på den här länken får ni svar på dessa frågor samt tillgång till massor av annat matnyttigt!

    Augusti 2016

    Sedan ni sist hörde ifrån mig så har vi i framför allt i det sydöstra hörnet av mitt distrikt (men även i övriga delar av distriktet) fått uppleva en väldigt torr sommar med ytterst eller i princip ingen nederbörd alls. Det har gjort att det ställts enormt stora krav på tillgången av vatten men även att bevattningsanläggningarna levererar som det är tänkt. Om vi börjar med det första nämligen vattentillgången så det många klubbar som måste försäkra sig om detta och ta tag i detta till nästa säsong. Dem allra flesta har historiskt sett tillräcklig med vatten till att ta vatten till sina bevattningsanläggningar via en sjö, å, bäckar eller har dammar grävda dit alla diken och dräneringar på banan står i förbindelse med. Men i år är det ett flertal klubbar som i princip har kört slut på sitt vatten, det har gjort att många redan i mitten av sommaren fick börja hushålla med sitt bevattningsvatten och helt enkelt skippa vattna fairway och prioritera greener och tee. I dessa fall så är det ju av yttersta vikt att man mycket tydligt kommunicerar detta till sina medlemmar och gäster på klubben. Vi får nog leva med att i framtiden måste vi hushålla bättre med våra naturliga resurser, i detta fall tillgången på vatten p.g.a. förändringar i vårt klimat. Därför är det ett par klubbar som måste lyfta upp tillgången och jobba med vattenfrågan nu och i framtiden.

    Jag kan inte nog tillräckligt påpeka och har tjatat om det innan och gör det igen. Börja med att räta upp era sprinklers så att de står rakt! Ni är massor av klubbar där ute som kan skriva under på detta. Se till att boka upp ett banbesök av just din bankonsulent nu i höst så kan hon eller han hjälpa er med att göra en bevattningsuppmätning på ett par greener/tee/fairways.

    Tips och trix
    Ibland tycker jag tycker att ni skall riva med en egen konstruerad special räfsa i bara fläckar och sedan stödså efteråt med lite frö. På bilderna nedan visar jag ett exempel på hur en sådan typ av räfsa kan se ut. I detta fall har jag helt enkelt kapat sönder en gammal grön stålräfsa där jag lämnat kvar 6 pinnar. Dessa har jag sedan slipat sylvassa. Räfsan fungerar perfekt och med denna "kommer man åt" djupare, än vad som är fallet med ett vanligt konventionellt vertikalskärningsaggregat. Jag har sett med egna ögon att flera av er har liknande konstruktioner med sig på greenklipparen.

    en kratta ligger på green

    Hoppas att det fortsättningsvis blir en underbar sensommar med massor av golfspel ute på era underbara golfbanor. Som en liten kuriosa kan jag berätta att jag träffade en grånande äldre engelsman i samband med ett banbesök i mitt distrikt. Det visade sig att han var medlem på Royal Liverpool och han var mycket imponerad av de golfbanor han hade spelat i Sverige. När han fick reda hur personaltätheten var jämfört med de flesta banorna på Brittiska öarna så trodde han inte det vara sant. Så sträck på er alla där ute för ni gör ett fantastiskt bra jobb!

    Maj 2016

    Övervintringen i mitt distrikt, hur har den varit?

    Denna fråga får jag väldigt ofta just nu. Till er vill jag svara: I de allra flesta fall helt perfekt! Någon klubb har lite snömögelangrepp men den har vid närmare kontroll inte gått speciellt djupt. Så med lite tillväxt i marken via den senaste veckans värmebölja, vertikalskärning, och ev lite stödsådd så kommer inte dessa fläckar att märkas.

    Utbildningar för förtroendevalda och administratörer

    Jag har nu på ett par ställen både dagtid och kvällstid sedan jag sist skrev några rader från mitt distrikt informerat under ca 1–1,5 timme per tillfällen om t ex varför man dressar, luftar, vertikalskär, hur man byter hål, skillnad mellan olika gräsarter m m. Samt inte minst hur det ser ut i Golfsverige just nu.

    Hittills har detta på många anläggningar varit en brist, att de som står bakom disken inte riktigt kunnat svara på de mest enkla frågor i ämnet, när tillfällena dykt upp. Förhoppningsvis har jag kunnat stärka dessa personer i sin yrkesroll. Jag har efter dessa dragningar fått förfrågningar om jag kan komma ut till klubben, för att denna information behöver deras medlemmar på klubben. Självklart gör jag och mina kollegor det, men då gäller det att man är ute i god tid.

    nyckeltal antal spelare per handicapgrupp 2015
    Nyckeltal antal spelare per handicapgrupp 2015.

    På dessa utbildningar och även på våra ERFA (erfarenhetsutbyte) bland de som jobbar på banorna så har vi ingående diskuterat vilka golfare det är vi sätter upp banorna för på våra klubbar. På bilden ser ni vilken handicap golfarna i landet har. Jag vill påstå att väldigt ofta är det de som tillhör handicapgrupp 2 som styr och ställer och har massor av synpunkter. Det är de som ofta vill ha snabbare greener med utmanande hålplaceringar, kortare klippta tee/fairway etc. Men vi vet via egna undersökningar inom och utanför landet att så inte är fallet med de övriga handicapgrupperna. De bemästrar inte situationen, och vips så börjar rondtiderna närma sig 5-5,5 timmar per 18 hål. Det finns ingen vettig människa som önskar sig detta scenario långsiktigt.

    Hoppas ni alla sett vad vi skriver på vår officiella banblogg. Där skriver vi om smått och gott och vad som händer ute i vårt avlånga land. Har ni inte läst bloggen, gör det här

    Februari 2016

    Precis när jag sätter ihop dessa rader (12 februari) har vi i natt återigen fått ett tunt, tunt lager av snö. Om vi backar banden tillbaka hade vi tidigare i januari i Växjö-trakten under cirka en månads tid ett lager med snö som gjorde att väldigt många fick möjlighet att ta ner och testa sina längdåkningsskidor. Samtidigt som temperaturen nådde ner mot sina modiga, minus 20–24 grader nattetid. Det gjorde att ett flertal klubbar rapporterade om rekordtjock tjäle. Men plötsligt i början av februari slog vädret blixtsnabbt om till betydligt mildare väder, som gjort att de senaste två veckorna har det blivit barmark igen.

    Det är ju tur att vi inte kan påverka vädret. De minnesgoda kommer säkert ihåg arrangörerna till både sommar-OS 1980 i Moskva samt 2008 i Peking verkligen försökte. Men inte ens de lyckades.

    Ett flertal banchefer rapporterade till mig att de i mellandagarna passade på att åka ut till klubben för att snömögelbekämpa sina greener när så väderleken tillät. Vilket var vaket och bra gjort. Jag riktigt kände hur nöjda dessa personer var inom sig när de åkte hemåt igen. De som inte kunde utföra denna åtgärd passade på att göra det när snön i början av februari töade bort.

    Rapporterat från er som sprutade i februari fanns det en del små fläckar med ytligt mögel, vilket jag även sett med egna ögon, men det kommer att försvinna otroligt snabbt. Men de flesta klubbar har berättat för mig att greenerna i princip såg helt symptomfria ut, trots en månads snötäcke.

    Jag har i flera fall fått frågan från de som lyckades pricka in en bekämpning precis mellan jul och nyår, om det är läge att spruta en gång till nu. Svaret till er är att det är helt omöjligt att avgöra där jag sitter. Det finns massor av faktorer som spelar in, såsom att tjälen släppt, hur svampförekomsten ser ut på övriga delar av banan, vilket gräs ni har, är det mycket thatch, listan kan göras oändligt lång. Samtidigt ska vi veta att på ett flertal klubbar har det varit så pass varmt de senaste veckorna som gått att det faktiskt börjat växa så smått på sina ställen. Så har ni ekonomiska och personella möjligheter skulle jag spruta dem en gång till, för effekten av preparaten avtar självklart ju längre det går mellan spruttillfällena.

    Ett par banchefer i framförallt Värmland har däremot rapporterat att de ser tydliga tendenser att gräset uppe på kullarna på sina greener o greenområden är ganska hårt ansatt och rejält gult. Man kan misstänka att det är så kallad frystorka i dessa fall, och som alltid är det vitgröen som visat sig svagast.

    En rekommendation till er är att ni nu täcker era greener relativt omgående. Har ni tillgång till våra täckningsdukar så ta fram dem och lägg på dem. Ett annat sätt att skydda plantorna är att dressa dem rejält, allt för att skydda tillväxtpunkterna. Vad menar jag med att dressa rejält? Då menar jag minst dubbel mängd jämfört med ordinarie dressmängd.

    Med dessa enkla rader ber jag och hoppas på en bra vårstart lite längre fram och att massor av nya och gamla golfare hittar ut till era välskötta anläggningar.

    November 2015

    När jag skriver detta så visar temperaturmätaren utanför mitt fönster hela + 7 grader och dem senaste veckorna, har vädret varit rent fantastiskt med otroliga vackra dagar och dagarna med nattfrost, dem har är lätträknade. Personerna som har till uppgift att presentera vädret på tv rapporterade om att vissa orter i vårt avlånga land inte fått någon som helst nederbörd i oktober månad. Detta bland annat har gjort att det spelats mycket golf långt in på hösten, vilket är toppen.

    Svampangrepp

    Effekten av svampbekämpning
    Effekten av svampbekämpning.

    Men det varma vädret har samtidigt medfört att svamptrycket på spelytorna på vissa ställen är kraftig. Oftast är det snömögel Microdochium Nivale det handlar om. Denna svamp som lever mellan -6 grader upp till +28. Och den trivs absolut bäst när det är runt +20 grader. Men när den trivs som allra bäst mitt på sommaren så är naturen fantastisk på att ta hand om dessa angrepp och vi märker den knappt. Men det är när den ovanjordiska tillväxten vid (+7-8 grader) på gräset avtagit, som svampen ibland ställer till det för banchefer/greenkeepers, och det kan gå otroligt snabbt. Jag har själv sett med egna ögon hur en green, ena dagen varit i princip symptomfri, till nästa dag, då samma green blivit ganska hårt angripen. En viktig faktor för att svampen ska kunna leva, så måste den ha tillgång till vatten. Därför är det otroligt viktigt att man tar bort daggen i princip dagligen på hösten. Samt att man inte låter dem bli för täta på hösten så att plantorna naturligt tillåts torka upp.

    Effekten av svampbekämpning

    Bild på provisorisk green på Glasrikets GK
    Bild på provisorisk green på Glasrikets GK.

    Naturligtvis är greenerna absolut känsligast, men denna varma höst har även foregreen/tee/fairway blivit hårt angripna.

    Alla som jobbar på golfbanorna jobbar stenhårt med att sätta själva gräsplantan i centrum för sin banskötsel, genom att alla åtgärder som utförs, är situationsanpassade. När inte detta hjälper så återstår ingenting annat att ta till än kemisk bekämpning. Dem allra flesta har sökt och fått tillstånd att bekämpa sina greener.

    Men det har gjort att svamputvecklingen och trycket, fortfarande finns kvar på dem övriga spelytorna. Därför har vissa banor helt enkelt har stängt sina banor helt och hållet. Vilket är vaket gjort! Allt för att slippa spridningen av svampsporer via golfares fötter, vagnar m m.

    Bekämpning av övriga ytor

    Jag har rekommenderat många klubbar nu i höst att spruta även fairways, foregreens, tee med dosen 25 kg järnsulfat och 10 kg mangansulfat i 400 lit vatten per Ha. Det har gett hyggligt bra effekt på vissa ställen. Sulfaten är pH sänkande, detta är en bidragande orsak till att svampen inte trivs, men dosen gör också att gräset blir alldeles svart. På så sätt torkar plantorna upp lättare via solinstrålningen.

    Många klubbar har dragit ner på antalet personal som har till uppgift att sköta banorna nu på hösten. Det har gjort att vissa av dessa åtgärder som jag har föreslagit ovan faktiskt inte blir utförda.

    Borttagning av oönskad vegetation

    All forskning visar hur viktigt det är med solljus framför nu på hösten när det börjar bli kallt. Detta visste ni sedan tidigare. Man glömmer väldigt lätt vikten av borttagning o röjningen av buskar, sly och annan vegetations som har stor betydelse så att vinden "kommer åt" och torkar ut ytorna. Man har sett från olika försök från universiteten i USA att temperaturen på själva greenytan kan bli upp till + 2 grader högre där det varit täta buskage runt greenerna, jämfört med där vinden fått cirkulera fritt över spelytorna.

    Mina kollegor på USGA har gjort ganska många filmer om banskötsel, inte minst som handlar om trädborttagning och luftcirkulation.

    Övrigt

    Så är det hög tid att anmäla sin personal till GUB (Grund utbildningen) som går 7-18 mars och 4/4-8/4 resp. VUB (Vidare utbildningen) 18/1-29/1 samt 14/3-18/3. Här hittar du ytterligare information om utbildningarna.

    Jag kommer att under året att arrangera tillsammans med erfarna banchefer i distrikten s.k. Introduktionsdagar för all nyanställd banpersonal. Syftet med dessa dagar är att deltagarna skall få en första basic inblick hur det är att jobba på en golfklubb samt få lite kunskap i ämnena: gräs, näring, maskiner, course set-up till vardag. Kostnaden samt var och när för dessa event återkommer jag till, men så mycket kan jag säga att det inte kommer kosta speciellt mycket, om det överhuvudtaget blir någon som helst kostnad, (här brukar golfdistrikten sponsrar med en liten slant)...

    Ett flertal klubbar har börjat att använda sina vintergreener. Kvalitén och puttningsegenskaperna på dessa greener brukar variera från klubb till klubb. Vissa golfare tycker det är viktigt att kunna "håla ut" ordentligt, medan andra tar det för vad det är och man låter bollen hoppa och studsa lite framåt tillbaka på dessa tillfälliga greener. På Glasrikets GK har man tillfälligt infört en egen regel och det är: När bollen ligger innanför den vita linjen så är det i hål. Se bilden nedan, det är garanterat någonting för ett flertal klubbar att ta efter.

    Bild på provisorisk green på Glasrikets GK

    Med dessa mycket enkla rader så ber jag att få tacka för denna säsong och tveka inte att höra av er om ni undrar över någonting!

    Samtidigt så vill jag önska alla en riktigt, riktigt God Jul samt Ett Gott Nytt År!

    September 2015

    När man försöker sammanställa en rapport från den senaste tiden tycker åtminstone alltid jag, att tiden bara rusat iväg. Det känns inte alls länge sedan jag satt och försökte plita ihop några rader i juli månad. Nu har vi redan kommit en bit in i september, det innebär som alltid att löven på träden börjar skrika i olika färger och vi har i Växjö i veckan fått uppleva första natten med markfrost.

    När det gäller banornas kvalitet har jag nog aldrig sett dem fr.o.m. i mitten av sommaren i sådant bra skick, trots att vi hade en regnig och kall juli med massor av regn och blåst. Men eftersom temperaturen i marken varit hög har det varit en bra växtsommar. Under den månaden var det inte många sprinklers som var igång nattetid. Men i de östra delarna av Småland samt på Öland och Gotland kom det inte speciellt mycket nederbörd juli.

    I samband med månadsskiftet juli/augusti svängde det över och blev en alldeles strålande sommar med massor av sol och väldigt lite nederbörd. Speciellt gäller detta fortfarande området östra Småland/Öland/Gotland där var det riktigt, riktigt torrt. Som kuriosa kan jag tala om att norra delen av Öland fick noll (0) mm under augusti månad.

    Men hittills har jag fått rapporterat till mig och sett med egna ögon betydligt mindre av stressjukdomen Anthracnose samt att torrfläckar och häxringar varit ett betydligt mindre problem i år.

    När vi kommit in i september så har vi fått läsa om otroliga nederbördsmängder i bland annat delar av Närke.

    Men vad som har varit allra bäst är att det spelats mycket golf, framför allt bland de egna medlemmarna och jag hoppas verkligen att denna trend håller i sig länge. Många klubbar rapporterar även om "all time high" när det gäller intäkter och greenfeegäster, trots att det var väldigt lite spel i maj på grund av det kalla vädret.

    Närmaste tiden på banan

    Bild på härdning av gräs

    Genom åren har jag tjatat om vikten av trädnedtagning samt gallring av buskar och sly som stimulerar att vinden kommer åt att torka upp ytorna från olika håll. Det är nämligen redan nu som plantan börjar lagra energi inför vintern. Nu gäller det att gå runt på banan och märka ut vilka träd och buskar som måste tas. Ingen medlem som jag vet har klagat på träden och buskarna när de väl är borta efter att ha sett resultatet på spelytorna säsongen efteråt.

    Solen är motorn som drar processen framåt och som gör att plantan blir stark. Får den inte tillräckligt med solinstrålning är plantan betydligt mindre mottaglig för trafik från golfare. Samtidigt får den sämre rotutveckling och stor risk att drabbas av sjukdomar. För att en svampsjukdom ska utvecklas är vatten en av de bidragande byggstenarna.

    Forskning från USA visar att en gräsplanta som levt i skugga och helt plötsligt får sol har återfått sina naturliga egenskaper efter bara någon vecka. Vidare så klipp bara när det verkligen behövs och självklart med sylvassa knivar.

    Fortsätt således med att ta bort dagg från greener, tee och fairway. En förutsättning är naturligtvis att det finns personal på klubben som kan utföra dessa uppgifter nu i höst.

    Sätt peggar vid svampangreppen för att se om det växer från dag till dag.
    Sätt peggar vid svampangreppen för att se om det växer från dag till dag.

    Väldigt ofta får jag påringningar om diverse frågor angående olika svampar som kan uppstå på spelytorna. Då frågar jag om svampen spridit sig från dag till dag. Väldigt ofta blir svaret: Jag tror det! För att många gånger stilla sin inre oro är mitt förslag som på bilden att man helt enkelt trycker ner ett antal peggar i ytan, så ser man klart och tydligt om svampen sprider sig från dag till dag.

    Maj 2015

    När jag skriver detta i månadsskiftet april/maj märker man verkligen vilket långt land vi lever i och därmed är det helt olika förutsättningar för växtligheten. I södra delarna av Småland inte långt ifrån Skånes gräns har Älmhults GK haft öppna sommargreener i princip hela vintern. Medan längst upp i Värmland har man precis tagit bort vårdukarna och satt i flaggorna på de ordinarie greenerna. 

    Jag varnade lite i min förra rapport för en tuff övervintring, framför allt i Värmland och Örebro på grund av långvarigt istäcke. Många av er där ute rapporterade till mig precis efter att isen gått bort att det trots detta såg ganska bra ut. Men när gräset precis skulle sätta igång att växa så klappade (delar eller hela) greenerna ihop och dog ut på ett par ställen.

    Vad som då har hänt är att tillväxtpunkten blivit utslagen på grund av långvarigt istäcke. Isen kan nämligen dra vatten kapillärt ut ur plantan och på så vis krossa tillväxtpunkten och som alltid är det gräsarten vitgröe som är speciellt känslig. Dels för att plantan i sig oftast är ettårig, dels det faktum att cellväggarna är betydligt tunnare på detta gräs samt att det tar upp betydligt mera vatten på hösten än t ex krypven och rödsvingel. 

    Därför har exempelvis Karlstad GK jobbat mycket framgångsrikt med vintertäckning av sina greener under ett flertal år genom att använda olika dukar. Innan påläggningen av dukarna bekämpar man greenerna mot svamp, sedan lägger man på först en genomsläpplig duk och ovanpå detta en tät duk. Kortfattat går det ut på att skapa en luftspalt mellan isen och duken. Detta räcker oftast för att plantorna ska kunna andas, (för det måste de göra) även vintertid. Vad som är viktigt är att vattnet inte får en chans att rinna in under dukarna, därför måste duken stoppas in under torven. 

    Detta fenomen att skydda tillväxtpunkten, är det man försöker åstadkomma genom att dressa ganska häftigt på greenerna på hösten när tillväxten avtagit fullständigt. Man skyddar på så sätt tillväxtpunkten från isbildning i och utanför tillväxtpunkten. 

    Jag hade tillsammans med två kollegor den stora äran att besöka Kanada i vintras och deras stora årliga kombinerade mäss- och utbildningsvecka. Där fick jag berättat för mig att 90–95 % av alla banor täcker sina greener på ett eller annat sätt varje år. De är tvungna att göra detta, för annars så står de där med döda greener varje år. Samtidigt är risken påtaglig att de helt enkelt mister sitt jobb. Bancheferna påtalade att det inte är frågan om att kunna öppna greenerna tidigare på året, utan syftet är att när man väl öppnar dem kan man göra det med bättre kvalitet. 

    De senaste dagarna har jag fått ett flertal påringningar om lite lustiga fläckar som dykt upp lite här och var. Det har visat sig ofta vara häxringar vid närmare kontroll. Speciellt brukar dessa tydligt visa sig vid torra förhållanden och när greenerna är lite magra. Tar man en kniv brukar man se en karaktäristik orange färg samt att det luktar svamp mycket tydligt. Dessa brukar försvinna av sig själva när växtligheten skjutit fart efter lite regn och gödning.

    Ett bra recept brukar vara att lufta området rejält både i och runt fläckarna. Är fläckarna inte så många går det bra med en grep men är området större så måste man ta till t ex Verti Drain. Hur ni sedan ska gå vidare tycker jag att ni tar och slår mig en signal om, så resonerar vi oss fram till en lösning! 

    En banchef har även rapporterat att svampen har triggats igång igen i gamla snömögelfläckar. Ofta får man stopp på det nu på våren genom att ge lite mangansulfat och järnsulfat. 

    Men nu vill vi ha värme, ingen nattfrost, och lagom med regn så kommer det att bli en alldeles strålande säsong, var så säkra på det! 

    Februari 2015

    Efter en höst som var ganska regnig blev det naturligtvis minimalt med det för gräsplantans viktiga överlevnad, sol. Speciellt när yttertemperaturen är mellan 0 och plus 5 grader och kan man få det under tre veckor kan det i princip inte bli bättre. Fortsätt således med att ta ner träd och buskar som skuggar. Men vi får inte i sammanhanget glömma att skapa luftkorridorer genom att även ta bort undervegetation. Syftet med detta är att vinden ska komma åt att torka upp ytorna och på så sätt minimerar vi chanserna för svampspridning betydligt. Efter vad jag sett och fått berättat för mig hann de flesta med sina luftningsåtgärder i höstas vilket är toppen. 

    Eftersom mitt distrikt omfattar ett så stort område är naturligtvis förutsättningarna väldigt olika. Längst ner i södra delarna kan man spela på ordinarie greener långt in på vintern och öppna dem väldigt tidigt på våren. Jämför man detta med längst upp i Värmland är skillnaden enorm, där kanske säsongen startar i maj och varar till i bästa fall oktober månads utgång. Denna innevarande vinter är inget undantag. I de södra delarna eller utmed de kustnära banorna är det ingen eller minimalt med snö, medan övriga delarna av distriktet har rejält med snö. I framför allt Örebro och Värmland är det tyvärr även ett ganska tjockt lager med is under snötäcket. 

    Jag har fått frågan av många av er om vad man ska göra om man har is. (Det allra bästa scenariot vore just nu om vi fick ett par dagar med rejält mildväder och att allting smälte bort.) Just nu är det inte så mycket att göra på grund av minusgraderna. Man brukar säga att gräset ofta klarar sig upp till 30–60 dagar under isen (och formen på isen) beroende på vilken gräsart man har. Men helt klart är det som alltid vitgröe som klarar vintern sämst, mycket beroende på dess naturliga livscykel (oftast ettårig), kort rotsystem, tunna cellväggar och dess förmåga att innehålla relativt mycket vatten (70–80 %) samt dåligt med sol (som är livsviktig för inlagringen av kolhydrater, motsvarar glykol i kylaren på bilen) i höstas/vintras när yttertemperaturen var mellan 0–plus 5 grader. 

    Ni som har ett besvärligt istäcke och det blir ett par dagar med rejält milt väder, ni kan ju försöka få bort delar av snötäcket och sedan lägga på t.ex. Lecakulor, mörkt dressmaterial, sand, ett tunt lager svart sot (från reningsverket), allt för att bara få hål på isen. För det är nämligen det absolut viktigaste, att gräset får syre. Ni behöver inte fysiskt få bort all is! Samtidigt som en massa smältvatten inte får frysa till is igen på natten. 

    Skulle ni blottlägga greenerna måste ni sedan täcka dem igen omgående. Jag har personligen varit med om att köra och slänga på snö tillbaka på greenerna med en snöslunga. Har ni dukar lägger ni på dem, eller så täcker ni dem med ett lager dress. Risken är annars uppenbar att ni helt enkelt torkar ut greenerna. 

    Men jag skulle utan någon som helst tvekan innan ni börjar med att köra bort en massa snö och is som jag beskrivit ovan, och om ni är osäkra, börja ta in pluggar från greenerna. Gör då på följande sätt:

    1. Välj ut ett område på den green som ofta brukar bli drabbad av isskador och skotta bort snön på ett m2 stort område.

    2. Ta med en sladdlös borrmaskin med en dos fräs, stämjärn och en hammare

    3. Försök borra ner igenom isen och ner i profilen.

    4. Hugg upp en kaka stor som en hockeypuck med stämjärnet.

    5. Ös tillbaka snön och ta med pluggen in till verkstaden.

    6. Där sätter ni den i en blomkruka (med en tejp på med dagens datum) med lite blomjord och förvara den 2–3 dagar i kylskåpet. Man måste nämligen bryta härdningen långsamt.

    7. Efter dessa dagar i kylen sätter ni sedan fram den i fönstret och ge pluggen massor med sol, lite vatten, omtanke och kärlek.

    8. Sedan upprepar ni detta med ca 2–3 veckors mellanrum. Då ser ni klart och tydligt om gräset lever eller håller på att dö. 

    Mikael Frisk
    mikael.frisk@golf.se

  9. Blekinge, Skåne
  10. Bankonsulent Göran Hansson ger dig senaste nytt inom distrikten Blekinge och Skåne. 

    Februari 2017

    Vintern har kommit på tillfälligt besök till mitt distrikt och snön lyser vit ända ner på näset, men med lite tur blir det ett kortvarigt besök. Så här långt har vintern annars bjudit på torra och fina banor som lockat till mycket vinterspel. Spel på en icke växande gröda betyder att slitaget på banan är stort, så glöm inte att flytta hål och teekulor ofta. Detta för att sprida slitaget så mycket som möjligt.

    Svenska Golfförbundet är just nu i full gång med årets verksamhetsseminarium och i skrivande stund är vi klara med alla träffar i mitt distrikt. Det har varit en mycket bra uppslutning, vilket jag ber att få tacka för.

    Under våren kommer det att bli ERFA-träffar i ämnen så som vårstart och GEO. Just nu är jag i full gång att planera årets banvandringar. Planerna är att ha en träff per månad mellan mars och oktober och utskick kommer så fort årets schema är klart. 

    Harrogate-mässan 2017

    Nyss hemkommen från ännu en mässa i Harrogate, England, kan jag återigen konstatera att BIGGA verkligen kan det här med att anordna mässor och intressanta föreläsningar. Men innan jag kommer in på årets mässa är det kanske på sin plats med lite grundfakta för er som inte besökt mässan eller BIGGA.

    BIGGA är namnet på den engelska greenkeeperorganisationen och de har sitt säte i York, några mil från Harrogate, se vidare på deras hemsida

    Varje år ordnar de en golfmässa i Harrogate, som ligger nordöst om Manchester i England. Mässan är fem dagar lång och innehåller både en mängd olika seminarier och en ren utställningsdel där man kan hitta allt man kan tänkas behöva för att sköta en golfbana.

    Seminariedelen består av både avgiftsbelagda och gratis seminarier. Föreläsningarna börjar alltid på en söndag och de pågår fram till onsdag kväll. Föreläsningarna är allt från 45 minuter upp till två dagar och viktigast av allt, här finns något för alla, oavsett om du är ny i branschen eller en ärrad banchef. Mycket av årets föreläsningar handlade om näringsupptag och rötter. Själv gick jag på totalt elva föreläsningar under dessa dagar och en jag tycker stack ut lite extra var en heldagsföreläsning av Noel MacKenzie som handlade om sjukdomskontroll. Hur vi genom vår skötsel kan göra gräset starkt nog för att stå emot sjukdomar. En annan mycket bra föreläsning handlade om vattnets väg in i och genom rotzonen. Föreläsare här var Dr Stan Kostka.

    På tisdagen öppnar även själva mässdelen och här kan man som sagt hitta allt mellan himmel och jord i fyra smockfulla hallar. En normaldag brukar bestå av ungefär en halvdag på olika seminarier och en halvdag där man sparkar på däck samt sist men inte minst träffar greenkeepers från när och fjärran.

    Kostnaderna för ett besök är inte allt för höga. Är man ute i god tid brukar man kunna hitta billiga flygresor till Manchester och därifrån kan man åka tåg eller kanske hyra en bil om man gillar att köra på fel sida vägen. Hotellkostnaderna brukar ligga på ca 70–100 pund för ett dubbelrum/natt. Vad gäller de avgiftsbelagda föreläsningarna brukar en heldagsföreläsning kosta mellan 100 och 200 pund. Är man medlem i BIGGA är det halva kostnaden. Ett medlemskap kostar för oss svenskar cirka 100 pund, så att bli medlem är att rekommendera. Som medlem får man då också deras medlemstidning, som precis som Greenbladet är full med de senaste nyheterna inom branschen.

    Jag kan varmt rekommendera ett besök till mässan i Harrogate. Förutom den kunskap man åker hem med får man även chansen att spendera ett par dagar tillsammans med branschkollegor som på ett eller annat sätt brinner för yrket. Det är svårt att åka härifrån utan att känna sig extra motiverad inför den stundande säsongen på hemmaplan.   

    November 2016

    Efter en lång och torr sommar fick vi en lång och ganska regnig höst. Det passade nog de allra flesta riktigt bra och min bedömning är att de allra flesta torrfläckar hann återhämta sig riktigt bra innan vinterns intrång för två dagar sedan (läs 10 november). Kylan kom snabbt och jag hoppas att alla hann med att blåsa sina bevattningar i tid.

    Just bevattningsanläggningarna är nog det jag kommer att komma ihåg mest när jag tänker tillbaka på säsongen 2016. Dagens krav på våra spelytor kräver exakta näringsgivor, rätt fuktighet i marken samt luftade och väldränerade ytor. Dress, näring och luftning tycker jag att de allra flesta banor har mycket bra koll på. Värre är det vad gäller vatten. En minskad personalstyrka på lågsäsong gör att många tyvärr inte hinner med att underhålla dräneringar och bevattningsanläggningen i den takt som behövs.

    Som jag ser det så har vi idag många gamla och slitna bevattningsanläggningar. Spridare är utslitna och behöver bytas ut. Andra sitter för djupt på grund av många års dressning och behöver höjas för att ge en perfekt spridningsbild. Skarvhylsorna på signalledningarna som är gjorda av plast har så smått börjat torka ut, med resultatet att fukt kommer in och skapar signal- och jordfel.

    Rätt fuktighet i marken är inte bara viktigt för sommarens krav på spelytorna, det är också en viktig del i gräsets invintring och förmåga att klara en lång, mörk och kall vinter.

    För att klara av att sköta en golfbana på ett optimalt sätt krävs bland annat utbildad personal. Vinterns utbildningar har så smått kommit i gång och just nu pågår en GUB-kurs på Barsebäck, där 24 elever får en bra teoretisk start på sin golfkarriär. Efter jul startar vinterns VUB-utbildning och till denna utbildning finns det fortfarande en del lediga platser. Så känner du för att gå denna utbildning klickar du på den här länken och anmäler dig.

    Augusti 2016

    Hösten har så smått anlänt och med den det efterlängtade regnet. Jag vet att en del banor tidvis har fått ganska mycket regn, men för flertalet så har det varit en mycket torr sommar, vilket har ställt höga krav på klubbens bevattningsanläggning. För en del så har även vattentillgången varit en begränsning, så min slutsats av sommaren är att det fortfarande finns ett stort behov av bevattningsrevisioner. Både vad gäller funktion och vattenhushållning.

    Söderslätts Golfklubb

    Speltrycket har i sommar varit mycket högt och därmed även slitaget. Tydligast har detta varit på korthålen, där turfen inte alltid hunnit läka innan teemarkeringarna återvänt. Även på fairway så har det tidvis funnits mycket uppslagen torv. Här tycker jag att hektometersystemet verkligen underlättar. Dels är det lättare att styra spelet till olika utslagsplatser vilket i sin tur påverkar landningsytorna på fw. Kompletterar man sedan med en ständigt återkommande lagning av uppslagen torv, så har man minimerat problemet ganska ordentligt. Varför inte ta hjälp av spelaren i detta arbete.

    Slutligen, glöm inte bort att september är den optimala månaden för stödsådd av tee och fairway och får jag välja så är en tidig höstluftning av alla ytor ett bra sätt att inleda hösten, tiden då man lägger grunden för nästa års bankvalitet.

    Maj 2016

    Efter en lång och kall vår så har äntligen sommaren kommit till de södra delarna av vårt land. Många har längtat, men när väl värmen kom så gick det från för kallt till för torrt. Aldrig får man vara riktigt glad.

    Som tur är så har de allra flesta mycket bra greener, så om får de bara får ut sitt vätmedel och bevattningsanläggningarna får vara hela så ska det inte vara några större problem. Värre är det för dem som har skador som ska läkas ihop. De flesta skadorna ser jag just nu på tee. Efter den långa och kalla våren så är dessa ytor redan ganska hårt slitna. Här gäller det verkligen att flytta teekulorna varje dag för att sprida slitaget så mycket som möjligt. Det hör väl inte till vanligheterna att man handvattnar tee, men vid denna typ av tidig torka så är allt tillåtet. Glöm inte det gamla ordspråket, att det som inte har läkt ihop till midsommar, det läker inte ihop i år. Vad gäller tee så vill jag också slå ett slag för en extra stödsådd med någon av de nyare sorterna av Rajgräs. Ett snabbt och effektivt sätt att få en bättre läkningsförmåga i dessa utsatta spelytor.

    Slutligen kan jag med glädje konstatera att en hel del klubbar har börjat klippa upp mer fairway framför tee, vilket gör att kortslående och nybörjare har större chans att träffa fairway. Det snabbar på spelet, men kanske viktigast, det gör spelet mycket roligare för dessa spelare.

    Februari 2016

    Är det våren som kommit till södra Sverige, eller? Nej, än är det nog allt för tidigt att hoppas även om ljus och temperatur antyder annat.

    Jag tror nog att de flesta kan skriva under på att det så här långt varit en ganska knepig vinter. Först växte gräset nästan fram till juluppehållet, sedan kom det snö och rejäl kyla. Trots detta såg i stort sett alla greener mycket bra ut när det åter blev barmark i slutet av januari. Tyvärr hotar SMHI med ny kyla och vad gör vi då? Den värmen som varit de sista dagarna gör att jag är ganska övertygad om att det inte finns mycket svampskydd kvar från den behandling som skedde strax innan jul. Därför är mitt råd att återigen skydda plantan med ett kontaktverkande medel. Har ni skador, ta in några prover i värmen för att se hur pass allvarliga skador det är. Det värsta som kan hända just nu är kallt väder på barmark, så var beredda med avdunstningsmedel, sand och/eller att i nödfall kunna starta bevattningen. Frystorka kan ställa till med mycket allvarliga skador.

    Slutligen, för er som har era banor öppen för spel. Flytta teekulor och hål ofta för att på så vis sprida slitaget.

    November 2015

    Efter en lång, varm och rekordtorr höst så har nu regnet och rusk nått de södra delarna av Sverige.

    Fram till månadsskiftet oktober-november, så såg allt mycket bra ut. De flesta hann med sina höstarbeten och ombyggnader i god tid innan väderomslaget kom. Så långt allt väl, men sedan kom regn och dimma vilket bland annat resulterat i de största svampangrepp jag upplevt på många år. I skrivande stund så verkar det värsta vara över men det är tveksamt om de skador som uppstod kommer att hinna läka ihop igen innan vintern. Daggviskor och daggmedel är det som gäller nu, för påsken kommer tidigt nästa år och efter årets fina säsong så är nog de flestas förhoppningar väldigt höga inför 2016.

    Under vintern kommer jag att hålla fyra ERFA-träffar i ämnet IPM, ett ämne som känns extra viktigt efter de senaste veckornas problem. På de olika träffarna så kommer vi att gå igenom olika sätt att sköta greener både med och helt utan kem, samt sprutteknik för att få bästa möjliga effekt av de kempreparat vi har till vårt förfogande. Inbjudan kommer att skickas ut inom kort.

    Söderåsens Golfklubb får miljödiplom. Två herrar tar emot priset på en green.

    Än har inte alla mina klubbar miljödiplom, men nu när det finns mer tid över för kontorsarbete så hoppas jag att några till ska få klart sina arbeten.
    Senaste klubben att bli godkänd är Söderåsens Golfklubb och jag vill här passa på att gratulera till ett mycket fint miljöarbete.

    September 2015

    Efter en lång kall vår följt av en kort och varm sommar har hösten nu kommit med stormsteg. Kraftiga regn har ställt till det på en del banor, men i helhet tycker jag att det så här långt varit en mycket bra säsong. Banorna har över lag varit mycket bra och jag upplever det som att det också spelats mycket golf. Men som sagt, nu är hösten här och det är hög tid att ta sig an utmaningar som:

    • Invintring av gräs
    • Djupluftning av alla spelytor
    • Översyn av dräneringar
    • Tömning och justering av bevattningsanläggningen
    • Reparation av slitytor
    • Eventuella ombyggnader
    • Underhåll av maskiner och byggnader m m

    Ja, det är mycket att göra på en golfbana under höst och vinter och jag kan bara hoppas att klubbarna behåller personal i sådan utsträckning att alla jobb hinner göras. De senaste åren har bemanningen på våra banor gått ner framför allt under höst, vinter och vår. Den tid då man lägger grunden för en bra bana till kommande säsong. Nästa år infaller dessutom påsken redan i slutet av mars, vilket innebär att det mesta av allt underhållsarbete måste göras i höst om man vill kunna presentera en bra bana tidigt nästa vår.

     

    Maj 2015

    Det som för en månad sedan såg ut som en snabb och tidig vår har helt kommit av sig. Framförallt kalla nätter är det som håller tillbaka tillväxten. Gräset har börjat växa men inte tillräckligt, vilket innebär att slitaget för tillfället är högre än tillväxten. För spelas golf det gör det. Exakt hur mycket har jag inte koll på men det är helt klart mer spel denna vår än det har varit de senaste åren. 

    Vad gäller bankvaliteten så tycker jag den är mycket bra, även om det märks att de flesta klubbar har dragit ner på den fasta personalen för att istället satsa på fler säsongsanställda. Detta märks framförallt på ytor som bunkrar, vägar, ruffar och skogsområden. 

    Klubbarna har verkligen tagit till sig den nya lagstiftningen som kommit vad gäller bekämpning. Det har i vinter arbetats mycket med skötselplaner och måldokument och som jag bedömer det så är klubbarna nu bra rustade för kommande miljöbesiktningar. Även om kravet om funktionstestade sprutor ännu inte trätt i kraft så är märken som nedan något jag ser allt oftare. Bra jobbat. 

    När jag ändå är inne på temat miljö, så vill jag passa på att önska en liten sak och det är att fler klubbar tar tag i sin bevattning och gör en ordentlig bevattningsrevision. Fattas ni utrustning för att göra den så har jag en komplett utrustning som ni kan få låna. Vill ni ha hjälp att göra revisionen så bokar ni in ett besök så kommer jag eller min kollega Mikael Frisk och hjälper er. 

    Jag vill slutligen göra lite reklam för årets banvandringar. En inbjudan är utskickad och den första går av stapeln torsdag den 28 maj kl 13:00 på Rya Golfklubb. Samling i klubbhuset. 

     

    Februari 2015

    Efter en lång och mycket blöt höst har vintern så här långt varit snäll mot våra banor. Någon direkt vinter har det än så länge inte varit och den lilla snö som kommit har inte ställt till några större problem. Som jag uppfattat det hela så hann alla banor med sina luftningsprogram i höstas, vilket bör innebära chans för en god övervintring. 

    Värst har nog varit att få medlemmar att förstå att man inte ska spela på frostiga greener. Jag har sett fotspår över greener på många banor och tyvärr försvinner nog inte dessa spår förrän en bit in på våren. Konstigt att detta problem ska dyka upp varje vinter. 

    I mitt distrikt finns så många duktiga greenkeepers som gör allt och lite till för att hålla banorna i ett perfekt skick. Varför inte lyssna på deras yrkeskunskap även när det gäller frost? 

    Vad gäller utbildningar är det glädjande att vi kan köra både en GUB- och en VUB-kurs på Barsebäck i vinter. Att sen de flesta eleverna kommer från distrikt norr om mitt är ju en helt annan sak. 

    Göran Hansson
    goran.hansson@golf.se

  11. Bohuslän-Dal, Västergötland
  12. Bankonsulent Peter Edman ger dig senaste nytt inom distrikten Bohuslän-Dal och Västergötland. 

    Februari 2016

    I min förra rapport från distriktet i november, konstaterades att hösten varit riktigt gynnsam med torrt och ofta klart väder. Det medverkade till att de flesta banor hade goda möjligheter att förbereda banan inför vintern, samt att banorna var i mycket bra skick ända fram till snön kom i slutet av november. Banorna klarade hösten med små eller inga svampangrepp och de skador som blev var relativt ytliga och avstannade snabbt.

    Nu har en stor del av vintern passerat och förhållandena har hittills varit mycket gynnsamma. Förutom lite snö i november/december har vintern varit snö- och isfri, haft tjälad mark och en temperatur på några minusgrader.

    Vi har dock minst sex veckor vinter kvar, så mycket kan hända ännu. Vi går dock mot våren och risken för perioder med långvarig is och andra problem minskar för varje dag som går. Långtidsrapporten just nu lovar gynnsamt väder under kommande veckor. Hoppas att resten av vintern fortsätter med goda förutsättningar så att vi även våren 2017 kan öppna banorna med fina ytor, utan större svamp- eller vinterskador.

    November 2016

    I min förra rapport från distriktet i augusti, konstaterades att sommaren varit relativt nederbördsfattig i vårt område. De flesta fick regn relativt regelbundet, även om det ibland har var lite längre mellan gångerna. Det som var varit typiskt för sommaren är att nederbörden ofta kom mycket lokalt. Vid många tillfällen kom det regnskurar på 20–40 m m i ett område och några kilometer därifrån fick man inget regn alls.

    De relativt torra förhållandena orsakade en del ”torrfläckar”, men i en större utsträckning, häxringar m m.

    Höstens banor i området har varit i fantastiskt skick, som fina sommargreener ända in i november. De allra flesta har klarat sig från svampangrepp. De svampskador som blivit har varit relativt ytliga och har avstannat snabbt. Nederbördsmässigt har vi haft en torr höst med endast kortare perioder med nederbörd.

    Den sista veckan, dvs en vecka in i november, avstannade allt då det blev lite kallare, några minusgrader och någon decimeter kallsnö. Prognosen verkar dock gå mot en varmare period och vi får nog barmark och plusgrader igen.

    De flesta banor har haft goda möjligheter att under bra förhållanden förbereda sig inför den kommande vintern. Vi får hoppas att det blir en stabil vinter så vi kan öppna banorna med fina ytor våren 2017, utan större svamp- eller vinterskador.

    Augusti 2016

    I min förra rapport från distriktet i maj, konstaterades att vi hade en för gräset gynnsam och skonsam vinter. Vi hade fina gräsytor tidigt på banorna. I princip inga vinterskador och väldigt lite snömögel angrepp på greener. Det fanns dock det en hel del "fläckar" på främst fairway, men även på tees och greenområden. Sommaren har varit relativt nederbördsfattig i vårt område. De flesta har dock fått regn relativt regelbundet, även om det ibland har varit lite längre mellan gångerna. Det som har varit typisk för sommaren är att nederbörd har kommit mycket lokalt. Vid många tillfällen kom det regnskurar på 10–30 mm i ett område och några kilometer därifrån fick man inget regn alls.

    De relativt torra förhållandena har dock orsakar en del "torrfläckar", men i än större utsträckning Häxringar mm. De allra flesta Häxringarna som visat sig har varit av typ 2 dvs. tydliga kosmetiskt, men de har inte påverkat spelkvalitet och bollrull speciellt mycket.

    De som använt fuktmätare regelbundet på greenerna och har haft möjlighet att handvattna, verkar ha klarat dessa problem avsevärt bättre.

    Sammanfattningsvis har sommarens banor i området varit relativt friska och just nu i mitten av augusti är i princip alla banor i toppskick. Nu känns det dock att hösten börjar komma. Håller sig vädret med fortsatt värme och rimliga mängder regn så, har vi nog banor i bra skick åtskilliga veckor framöver.

    Maj 2016

    I min förra rapport från distriktet i februari, hoppades jag att vintern skulle fortsätta som den börjat och att vi skulle få fortsatt goda förutsättningar. Detta föll in och vi hade en för gräset gynnsam och skonsam vinter fram till slutet av mars. Under april månad hade vi för årstiden mycket fina gräsytor på banorna. I princip inga vinterskador och väldigt lite snömögel angrepp på greener. Det fanns dock det en hel del "fläckar" på främst fairway, men även på tees och greenområden. Värmen som skulle ha behövts för att få ut spelare på banorna samt upp starta upp en ordentlig tillväxt på gräset uteblev. Hela april var relativt kall och blåsig samt hade en eller flera frostnätter i veckorna. Tillväxten stod still och slitaget som blev hade svårt att repareras på grund av den dåliga tillväxten.

    I början av maj kom däremot värmen. Gräset, som på många banor hade god näringsstatus, bara väntade på värme och startade upp att växa ordentligt. Sista veckan har ju varit fantastisk med i det närmaste högsommarväder.

    Sammanfattningsvis ser förutsättningarna just nu mycket bra ut, med homogena ytor i full tillväxt. Hoppas att värmen fortsätter och att vi får lite regn, så ser starten på denna säsong mycket bra ut.

    Februari 2016

    I min förra rapport från distriktet i november, hoppades jag att hösten skulle fortsätta som den börjat och att vi skulle få fortsatt goda förutsättningar. Detta föll in och vi hade en mycket varm, snöfri och skonsam vinter fram till årsskiftet. Många tyckte att greenerna såg lite "väl långhåriga ut" inför den kommande vintern. Januari kom med kylan med tjäle först och sedan ett relativt tunt snötäcke som lade sig banorna.

    I slutet av januari avtog den kalla perioden och vi fick in mildare väder. Vi var lite oroliga för att en kort mildperiod skulle smälta ner snön som sedan åter kunde frysa och ge ett istäcke. Lyckligtvis var mildperioden tillräckligt lång så vi fick snöfria gräsytor och risken för isbildning uteblev denna gång. Nu i mitten av februari kommer kylan åter och vi får ett tunt snötäcke på tjälen än en gång.

    När greenerna varit snöfria, har vi kunnat konstatera att svampsituationen ser bra ut. Mycket begränsat med snömögel på greener, dock finns en del snömögel på fairway och i en del greenområden. Många banor behandlade greenerna inför vintern, men även de ytor som inte bekämpats, har hittills klarat sig relativt bra.

    Sammanfattningsvis ser förutsättningarna just nu mycket bra ut, med friska och jämna ytor. Det är dock minst sex vinterveckor kvar, så även om läget ser mycket bra ut just nu, ska vi inte ta ut något i förskott än.

    Hoppas dock att det för gräset gynnsamma förhållandena fortsätter och att vi kan få en lika bra och tidig start som förra säsongen.

    November 2015

    I min förra rapport från distriktet i september, hoppades jag att hösten skulle fortsätta som den börjat och att vi får fortsatt goda förutsättningar. Detta föll in och vi har haft en mycket bra höst, så här långt.

    Det konstaterades också att sommaren och tidig höst fram till mitten av september hade varit mycket gynnsam för att hålla en bra turf. Mixen av värme, runt ca 20 grader och en lagom av tillförsel av nederbörd under säsongen gav mycket bra växt förhållanden. Endast en kortare torkperiod under sommaren, gav lite torkstress.

    Just nu, i mitten av november kan man konstatera att vi fortfarande ligger på ca 10 grader C på dagarna och vi har haft mycket få frostnätter. Detta tillsammans med lite nederbörd har givit mycket goda förutsättningar för bra invintring av turfen.
    Kvaliteten på spelytorna har varit av sommarkvalitet ända fram till idag. Många känner sig tvingade att klippa, även en dryg vecka in i november för att inte gå in med för hög klipphöjd in i vintern.

    Sjukdomsmässigt var hela oktober inget stort problem. dock gav förhållanden i början av november snömögelangrepp i princip över hela Syd- och Mellansverige. Det ser dock ut som fairway och foregreen mm tagit den största "smällen ", men lokalt har även greener fått en hel del angrepp.

    Det tycks som om många anläggningar efter den långa fina säsongen, nu med ökad svampförekomst och blötare väder funderar på att stänga sommargreenerna för säsongen.

    Sammanfattningsvis har spelsäsongen för de flesta anläggningarna varit mycket bra. trots den tröga starten med blåsiga och kalla förhållanden som höll spelarna borta under maj. Efter det har banorna erbjudit fina förhållanden och det har varit mycket spel under hela sommaren och hösten. De allra flesta banor i området är säkert riktigt nöjda med både bana och resultat 2015.

    Vi får hoppas att hösten fortsätter som den börjat och att vi får fortsatt goda förutsättningar under vintern. Det skulle kännas bra med ytterligare en bra vår start för våra banor.

    September 2015

    I min förra rapport från distriktet i maj, konstaterades att läget var relativt torrt, men blåsigt och kallt. Etablerat gräs växte relativt bra, dock var det mycket svårt att etablera nytt gräs i skador eller på nysådda ytor. På försommaren var banorna över lag bra, men det kalla vädret höll spelarna borta från banorna och antalet ronder var mindre än vi hoppats på.

    Sommaren och tidig höst fram till mitten av september har varit mycket gynnsam för att hålla en bra turf. Mixen av värme, runt 20 grader och en lagom av tillförsel av nederbörd under säsongen har gett mycket bra växtförhållanden.

    En kortare torkperiod under sommaren gav lite torkstress och minskande nivåer i banornas bevattningsdammar.

    När det gäller sjukdomar på greener, har det under säsongen varit relativt lugnt. Det mest tydliga var en kort period i augusti, när flera banor fick lättare snömögelangrepp. Annars har det som vanligt varit en del Antracnoce under juli och augusti, dock tycker jag att det har varit mindre angrepp än normalt.

    I princip alla banor i distriktet har haft en säsong med mycket bra turf och goda förhållanden på alla ytor.

    Vi får hoppas att hösten fortsätter som den börjat och att vi får fortsatt goda förutsättningar under hösten. Detta skulle ge god invintring och väl förbered turf inför vintern.

     

    Maj 2015

    I min förra rapport från distriktet i februari, konststaterades att läget såg mycket bra ut i området, men att vi inte fick ta ut något i förskott. Det var ju minst en vintermånad kvar. Nu kan vi konstatera att vintern blev ganska skonsam mot våra golfbanor och likt förra året fick vi en bra vårstart. 

    Våren, mars och april har varit relativt torra, med några enstaka större regn. Vi har haft relativt mycket sol och en hel del blåst, men tillväxttakten på gräset har varit måttlig. Nattemperaturerna i området har varit låga under april och vi har haft kalla nätter, många nätter med frost. 

    De flesta banor har haft en bra start och kunde öppna till påsk med relativt bra förhållanden. Det känns som våren har kommit smygande och alla banor har hunnit med vår starten på ett bra sätt. Distriktet har inga vinterskador och relativt lite skador av snömögel. De skador som finns är relativt "grunda" och är på god väg att läka ihop. Det är mindre snömögel på greenerna och lite mer på foregreen och fairway. 

    Trots en vinter då förutsättningarna för snömögel varit god, har vi relativt få större svampangrepp. De flesta angreppen kom i höstas och få har fått angrepp under vintern. Många banor har kört kontaktverkande medel under sen hösten och några under vintern. Det har säkert haft god effekt, har vi kunnat konstatera i sprutmistor m m. (synd att vi inte har flera riktiga referensrutor). Även de som haft andra svampbekämpningsstrategier, eller inte bekämpat alls, har haft relativt goda resultat och begränsade skador. 

    Hoppas att de gynnsamma förhållandena fortsätter och att vi kan få en bra säsong med mycket spel under 2015.

     

    Februari 2015

    Snart i mitten av februari har vi ännu inte haft någon direkt vinter. Dominerande perioder med barmark och plusgrader. Det har dock kommit och legat snö under kortare perioder, bland annat under v. 6 då vi hade upp till 3-4 decimeter på vissa ställen. Det milda och blåsiga vädret har sedan tagit hårt på snön och nu har vi snöfritt igen. 

    Vid kortare, kalla perioder, framför allt under januari med underkylda förhållanden, byggde det på is på en del greener och andra gräsytor. De banor som fick problem med is på greenerna tog detta på allvar och jobbade med mekaniskt perforerade och/eller dress för att minska istäcket. Dessa åtgärder tillsammans med gynnsamt väder, har bidragit till att distriktets banor i dagsläget har isfria greener. 

    När det gäller svampsituationen ser det också bra ut, så här långt in på säsongen. De flesta greener är behandlade inför vintern, men även de ytor som inte bekämpats har hittills klarat sig relativt bra. 

    Läget just nu i mitten av februari ser mycket bra ut i området, dock har vi minst 1½ vintermånad kvar, så vi får inte ta ut något i förskott. 

    Hoppas dock att det för gräset gynnsamma förhållandena fortsätter och att vi kan få en lika bra och tidig start som förra säsongen. 

    Peter Edman
    peter.edman@golf.se

  13. Dalarna, Södermanland, Västmanland, Östergötland
  14. Bankonsulent Carl-Johan Lönnberg ger dig senaste nytt inom distrikten Dalarna, Södermanland, Västmanland och Östergötland.

    Februari 2017

    I skrivande stund (17 feb) lyser vintern med sin frånvaro på många håll i mitt distrikt. Jul och nyår var återigen "grön" med riktigt varmt väder i nästan hela distriktet om man jämför mot det normala. En hel del klubbar passade också på att göra sin kemiska bekämpning under denna period vilket var bra agerat.

    Nu några veckor in på nyåret ser det riktigt bra ut på de flesta golfbanor där snön smält bort helt och hållet. Tyvärr har det rapporterats att några har is i lågsvackor och på några greener där snön inte smälte till fullo. Några klubbar var också ute och "hjälpte" till att få bort isen/snön med manuell snöskottning eller sanddressning. På de klubbar där isen legat sedan mitten av januari börjar man nu bekymra sig för utfallet och hur det kommer se ut när våren närmar sig. Några klubbar har redan börjar bearbeta isen med luftning/spikning eller dylikt men problemet är att det måste vara plusgrader hela dygnet för att knäcka isen och få riktigt bra effekt.

    Resultatet efter dressning av greener på Mauritzbergs Golf utanför Norrköping.

    Tips om du har is är att slänga på sand eller lecakulor som perforerar ytan så att det skapas en luftspalt eller att isen försvinner snabbare. Nu finns det såklart stora skillnader på utbredningen av isproblematiken och gränsen där det är bekymmersamt är i dagsläget lite norr om Västerås med omnejd. Söder om den gränsen finns ett annat bekymmer som dock kanske inte är så allvarligt just nu men det är att gräsytorna har varit utan snö (skydd) ganska länge och färgen är för närvarande matt och brun på stora delar av golfbanorna. Ser inget vidare ut men det bör inte vara några problem så länge temperaturen inte svänger för mycket från dag till natt och vi fortfarande har tjäle kvar vilket jag tror alla banor har just nu.

    För att skydda gräset mot kalla (torra) vindar, stark solljus, etc. så kan dukar läggas på greener eller dressas med sand (se bilder från Mauritzbergs Golf). Dock är det förmodligen för tidigt att lägga på dessa (duk) då det är minst en vintermånad kvar innan det kan bli aktuellt.

    Resultatet efter dressning av greener på Mauritzbergs Golf utanför Norrköping.

    Bilder visar resultatet efter dressning av greener på Mauritzbergs Golf utanför Norrköping.

    För vår egen del är Svenska Golfförbundet just nu ute på sin seminarieturné där vi besöker 20 plaster runtom i Sverige och möter klubbar för att informera och få input från alla golfklubbar i landet. I år verkar det som det blir ett rekordår med över 325 deltagande klubbar hittills, riktigt kul och glädjande!

    I övrigt håller jag tummarna för att vintern inte går så hårt fram på våra golfbanor men framtiden får utvisa detta, dock bedömer jag att oddsen är bra på många håll i mitt distrikt. Slutligen tror jag (gissar jag) på en rekordtidig säsongstart redan i mitten av mars!

    November 2016

    Sedan min förra lägesrapport och fram till idag har golfsäsongen varit lång och bra på alla sätt. Golfen i Sverige har i år ökat igen vilket är jätteroligt och nyttigt. Här kan du se all statistik från året.

    Bild på en välförberedd green på hål 18, Orresta golf, i månadsskiftet oktober/november.
    Bild på en välförberedd green på hål 18, Orresta golf, i månadsskiftet oktober/november.

    Hösten har varit ”lagom” torr och gynnsam för golfspel och banskötsel och många klubbar har också hunnit med alla viktiga skötselåtgärder som behövs. De flesta banor jag besökt har haft fina och friska gräsytor (plantor) vilket känns bra eftersom det är en förutsättning för att klara vinterns påfrestning.

    Just för tillfället har vintern kommit och snö och kyla har slagit till på många olika områden i Sverige. Att vi fått kallare väder är bra då tillväxten på gräset stannar av och gräset istället lagrar sina kolhydrater och att skadesvampar inte får nytt fäste på gräsytorna. Vi får väl se om snön blir kvar eller om vi kommer få blidväder framöver.

    I vilket fall så tror jag de flesta klubbar är nöjda med säsongen och jag upplever att de flesta är positiva ute i landet. Många har börjat prata investeringar på golfanläggningen och något jag tror det finns stort behov av är att rusta eller förbättra bevattningsanläggningarna som i år verkligen fått bekänna färg. Dessutom har det diskuterats att investera i maskiner, redskap och att utveckla banan vilket jag ser som ett gott tecken för branschen.

    Nu går vi också in i en period där budgetar, verksamhetsplaner och årsmöten ska genomföras och resultera i ännu bättre verksamhet till nästa år.

    För min egen del har jag också varit med om en fantastik upplevelse då jag och mina kollegor var med under Ryder Cup på Hazeltine International i USA. Vi bliv uttagna som volontärer för att hjälpa till under banprepareringen under hela veckan vilket var ett minne för hela livet. Detta kommer jag bland annat berätta mer om under mina ERFA-träffar som kommer genomföras nu i november månad. 

    Augusti 2016

    Sol, torka och lite nederbörd är en sammanfattning av vad golfsommaren har bjudit på hittills. Nu den senaste veckan har nästan höstvädret gjort intåg och jag fick rapporter på att frost förekommit på några banor den 10 augusti vilket är supertidigt må jag säga. Nu är vädret mer normalt och förtillfälligt har det kommit lite nederbörd som kommer göra golfbanorna fina och gröna. Vädret har varit bra för golfspelaren och de flesta jag pratat med upplever en uppgång vad det gäller spelet vilket är väldigt roligt.

    Golfsporten har fått stor uppsving i media efter Henriks Stenson vinst i the Open i juli månad vilken kanske är en anledning till mer golfspel? Men jag tror snarare det beror på att de flesta golfbanor har varit riktigt fina och vädret "lagom" för att gynna golfspelet.

    Torrfläckar på greener, en vanlig syn i Östergötland/Södermanland denna sommar.
    Torrfläckar på greener, en vanlig syn i Östergötland/Södermanland denna sommar.

    Sedan i våras har det kommit extremt lite nederbörd i min region och på vissa håll har den endast kommit 80 mm regn sedan i början av maj. Bevattningsanläggningen har verkligen fått bekänna färg för att hålla ytorna "gröna". En konsekvens av torkan har gjort att en del fått problem med häxringar och torrfläckar som oftast lever i symbios med varandra. Problemen har varit olika i regionen och det finns flera typer av häxringar som uppstått. Några fläckar är bara visuella (mörkgröna) och där påverkas spelbarheten minimalt. Sedan finns det banor som blivit hårt drabbade och "tappat" gräset i häxringen. En iakttagelse jag gjort är att de klubbar som kör vätmedel i program (typ 1 applicering i månaden) har helt enkelt klarat sig bättre än de som inte alls kör något vätmedel. Nu finns det såklart fler anledningar till att man drabbas med jag upplever att problem minskar när man använder vätmedel som har en "hållande" förmåga. Mäter man sedan fuktigheten i green så kan man se att det oftast är en jämnare fuktighet över hela greenytan.

    Spelbarheten på banorna är alltid aktuell och då främst greeners egenskaper. Vi bankonsulter har i år ett helt nytt verktyg (Parrymeter) som vi använder för att mäta spelbarheten eller ärligheten i greenerna. All insamlad data kommer samlas och jag själv gjorde en liten studie när SM för golf avgjordes i Östergötland i somras. Mycket spännande att mäta detta och få fram data (nyckeltal) som kan användas för att ta banskötsel till en ny nivå. Skrev lite på våran banblogg om detta så har du missat detta så kolla in Banbloggen.

    Fortfarande är det mycket kvar på golfsäsongen och vi går nu in i tid där det fortfarande är mycket spel i form av företagsspel och sponsorgolf på våra golfbanor. Om några veckor är vi snart inne i september och då börjar arbetet med invintringen av banan vilket man inte ska tulla på för mycket. Det är A & O att förbereda detta arbeta och ta fram strategier så att gräset har goda förutsättningar att klara vintern.

     

    Maj 2016

    Sköna maj välkommen är en klassisk vårsång som för tillfälligt stämde bra in på vädret första veckan i maj. Innan dess (för ca 10 dagar sedan) var det kallt, regn och snöblask på många håll i mitt distrikt och så slår vädret om till högsommar på några dagar, härligt må jag säga!

    Våren kom ju relativt tidig och var ganska bra på många sätt, dock har den varit kall många veckor vilket inneburit att tillväxten har varit minimal eller ringa skulle jag säga. Tack och lov har ju övervintringen i stora delar av mitt distrikt varit kanonbra vilket betytt att man kanske inte riktigt behövt värmen för att få "fart" på gräset. Många banchefer rapporterar in att år 2016 kanske är den bästa övervintring på länge eller som någon banchef sa till mig: "Calle detta måste vara en av de bästa övervintringarna i mannaminne". Jag kan bara instämma i personens reflektion!

    Golfbanorna såg ju friska ut redan i februari och sedan dess har det bara gått åt bättre tider. Väldigt roligt och skönt för många golfanläggningar! De flesta ytor är nu och klippta några gånger och nu när värmen också har kommit så lär tillväxten sätta igång ordentligt.

    Hjälpsådd på Mauritsberg för att förstärka gräsbeståndet. En traktor drar såmaskinen på fairway.
    Hjälpsådd på Mauritsberg för att förstärka gräsbeståndet.

    Flera golfklubbar jag pratat med har också denna säsongsstart kunnat fokusera på lite annat än att bara "få grönt" på banan. Många har tagit tillfället i akt att röja sly i skogen, fixat till vägar och bunkrar, m m. Luftat och dressat klassiska slitageområden så som in- och utgångarna på green/teeområden. Kanske hjälpsått dessa för att stärka gräset inför kommande säsong. Ofta "hinner" man inte med dessa åtgärder om man har fått stora skador i form av isskador eller stora snömögelangrepp. Alla dessa åtgärder som är väldigt viktigt i den långsiktiga banskötseln kommer förhoppningsvis ge resultat denna och kommande säsong?

    Nu när värmen och våren kommit på allvar är det också viktigt att ha koll på sin bevattning och dess täckning. Några banor har redan fått torrfläckar på sina greener så här är mitt råd att optimera era bevattningsprogram eller arbeta med en fuktighetsmätare som är ett suveränt arbetsverktyg. Man kan också applicera något "hållande" vätmedel för att minimera eller begränsa uppkomsten av torrfläckar.

    Avslutningsvis hoppas jag alla får en bra golfsäsong med lite bekymmer och mycket golfspel på landets golfbanor!

    Februari 2016

    Friska och gröna greenytor på Surahammar GK och Nyköpings GK.
    Friska och gröna greenytor på Surahammar och Nyköpings GK.

    Från att det har varit ett fint vinterlandskap med ganska mycket snö och rejäl kyla har det nu blivit barmark på de flesta (förutom Dalarnas) golfbanor i mitt distrikt. Från sista veckan i januari vände vädret och det blev rejält milt vilket gjorde att snön töade bort helt och hållet på golfbanorna.

    Vintern har hittills varit skonsam mot våra golfbanor. De flesta golfbanor har varit ute och kontrollerat statusen på grönytorna och nästan alla rapporter som kommer in pekar på att gräset mår bra vilket är väldigt kul och viktigt. Att få en bra övervintring är många gånger en nyckel till en bra start på golfåret. Frågan man nu kan ställa sig är följande: Är vintern över? Kommer gräset klara sig? Självklart finns det inga givna svar men man kan konstatera att förutsättningarna ser mycket bra ut.

    Vi kommer säkert få se mer kyla och snö och tittar man på väderprognoserna framåt ser man att det kommer bli lite kallare vilket är helt normalt. Det som i dagsläget är positivt är att isförekomsten på golfbanorna är minimal. Dock finns det skillnader och jag vet om att en hel del banor i Dalarna tyvärr fått is på samtliga ytor som dock inte legat så länge vilket är positivt. Några banor har den senaste veckan varit ute och kört växtskyddsmedel i förebyggande syfte för ev. nya svampangrepp.

    Utöver denna rapport så är vi (SGF) just nu ute på vår årliga verksamhetsresa och möter Golfsverige. På många platser har det varit fullt hus vilket är väldigt roligt och positivt. För mitt distrikt har vi passerat Norrköping, Eskilstuna och kommer senare till Falun (15 mars). Har du missat att anmäla dig så gör det.

    Vi får nu hoppas på att vintern fortsättningsvis är "snäll" mot våra grönytor så att vi kan öppna golfbanorna med bra kvalitet.

    November 2015

    Vilken fenomenalt fin oktober månad vi haft. Strålande sol och fina dagar för golfspel eller banskötsel. Temperaturen har verkligen varit gynnsam för både golfaren och gräset! Många klubbar har gjort sina förberedelser inför vinter och har hunnit med mycket arbete på sina golfbanor. I mitt förra nyhetsbrev skriv jag bland annat om vikten av hjälpsådd. Nu såhär en månad efteråt kan man verkligen se resultatet av de klubbar som gjorde en sådan åtgärd. Nya gräsplantor har etablerat sig fint och det borgar för att mixa upp bestånden med mer ädelt gräs. Se bild nedan.

    Medlemsutveckling 2015 för SGF.
    Medlemsutveckling 2015 för SGF.

    För någon vecka sedan släppte SGF sin officiella medlemsstatistik och där kunde man läsa att golfsverige ökat för andra året i rad gällande medlemskap och golfare. Väldigt roligt och bra, huruvida man sedan ska tolka siffrorna är lite klurigt. Det man kan läsa ut är att "storstaden" ökar i medlemsantal och det åldersgrupp som växer mest är herrar 24-30. Några fler nyckeltal som är intressanta är att snittålder för män är 47 år och för kvinnor 53. Något som också bör beaktas är snitt handikappet för riket ligger på 24,2. Ganska väntat enligt mig och jag tror det ser ut så på många klubbar.

    Bilden visar effekt av hjälpsådd i detta fall av gräsarten krypven på Ingelsta golf i Norrköping.
    Bilden visar effekt av hjälpsådd, i detta fall av gräsarten krypven på Ingelsta golf i Norrköping.

    Om vi ska bedöma gräset och hur golfbanorna ser ut just nu så ser det mycket lovande ut, vädret har varit optimalt för att få ett starkt gräs till vintern. Det tråkiga är att det just nu är eller har varit ett extremt stort svamptryck på våra banor. På många golfbanor jag besökt de sista två veckorna har det varit stora utbrott av svamp på framför allt fairways ytor. De ytor som har blivit behandlade med kemiska preparat ser bättre ut. Nu ser det ut som om det kommer bli lite kallare väder vilket troligtvis kommer göra att svampen stannar av i sin utveckling. Många av klubbarna har i dagarna varit ute med sin sista "sprutning" vilket jag tror var bra timing.

    Avslutningsvis så var jag på ett mycket intressant seminarium som Norska Golfförbundet hade bjudit in till. Många projekt presenterades och de mest intressanta handlade främst om alternativa skötselåtgärder för att minimera svampskador och vinterskador. Läs mer om seminariet i Norge

    September 2015

    Det närmar sig höst och den första frosten har precis kommit på många golfbanor i distriktet. Läget på våra golfbanor just nu är att gräset mår prima och alla gräsytor är otroligt gröna och fina. Säsongen har dock varit ganska omväxlande i både vädret och grästillväxt. Våren var seg och på många håll i mitt norra distrikt har det varit svårt att få ihop alla gräsytor efter alla vinterskador.

    Sommaren blev ganska nederbördsrik vilken inneburit att gräset har växt otroligt fort och kraftigt. Augusti blev det nya juli vilket innebar att både solen och värmen äntligen infann sig på golfbanorna. Det var bra av flera anledningar, dels avstannade tillväxten lite på gräset, dels torkade marken upp. När marken torkar upp och det blir sprickbildning i t.ex. lera ökar de luftfyllda porerna i marken, vilket gör att både rottillväxt gynnas och att vatten/näring har lättare att leta sig ner i marken och tillgodose gräsets behov.

    Vi har nu kommit till en väldigt viktig period på golfbanorna då man ska börja invintra och förbereda banan före vintern. Många golfbanor börjar redan nu göra åtgärder för att gräset ska vara starkt och välmående för att klara av vinterns påfrestningar.

    Åtgärder som är positiva att göra är t.ex. att dagga av alla gräsytor (torrare plantor) för att minimera svampspridning, klipphöjder justeras så att inte gräset blir stressat, gödning appliceras i många former för att gräset ska må bra och kunna lagra in energi och luftning sker på ytor med olika redskap och tekniker. Dessutom är det nu en väldigt bra period att försöka hjälpså alla gräsytor som är lite tunna, magra och som är i behov av mer grästillväxt. Fokus just nu bör vara på gräsplantans hälsa och det är av stor vikt att detta prioriteras för att öka chansen att få en bra golfbana till nästa säsong. Avslutningsvis hoppas jag att hösten blir gynnsam för både golfspelare och för gräset på våra golfbanor!

     

    Maj 2015

    I det förra nyhetsbrevet skrev jag att många golfklubbar började bli oroliga för hur vintern hade framskridit sig. Isen och snön hade legat på gräset i nästan fyra veckor och det började bli kritiskt för det. Efter så lång tid under is vet vi om att gräset, särskilt vitgröen kan ta skada och dö ut.

    En hel del golfbanor hade känt illaluktande gaser och beslöt sig för att ta bort isen eller blötsnön som låg på ytorna vilket var bra agerat detta år. Sedan dess har det gott fort fram och i början av mars var det nästan snöfritt/isfritt på alla gräsytor.

    Aprilvädret är som det brukar, i ena stunden värmer solen som vore det nästan sommar, medan den i andra stunden skyms av mörka moln och vi är tillbaks i vinterkylan. Det är verkligen tvära kast mellan kyla och värme.

    Våren kom relativt tidigt och utfallet blev alltså att de flesta golfbanor har klarat sig väldigt bra och övervintringen har varit positiv. Gräsytorna ser för tillfälligt bra ut och det är minimalt med skador. Dock finns det enstaka fall (greener) där övervintringen blivit sämre av att isen legat i lågsvackor och på så sätt knäckt gräsbeståndet. Detta ser man tydligt på alla greener som ligger lågt eller har lågsvackor och följden blir tyvärr att gräset dör pga av syrebrist i marken. Ändå är det positiva tongångar ute bland golfklubbar och de flesta i mitt södra distrikt har i slutet av april öppnat upp sina banor med ordinarie greener.

    För Dalarnas och Västmanlands län ser det kanske lite värre ut med övervintringen och våren. Där ligger de flesta golfbanor lite efter jämfört med min södra del. Vinterskador finns även här men rapporterna säger att det ser ungefär ut som ett normalt år. Det vill säga några har klarat vintern ypperligt medan några fått skador av vintern. 

    "Vårbruket" har satt igång ordentligt och många har börjar bearbeta gräsytorna med bland annat luftning, dressning, hjälpsådd, gödning, m m. Vårstarten är en hektisk tidpunkt på året och många moment ska göras för att "få till" banan efter att banan varit i ide. När värmen kommer och marktemperauren stiger sker också den naturliga tillväxten vilket välkomnas av många banchefer. Gräset sätter igång och växa och maskinerna börjar rulla ut för att klippa gräset. Sammanfattar man våren så här långt så kan man bara konstatera att det ser positivt ut och golfbanorna kommer förhoppningsvis bara bli bättre och bättre.

     

    Februari 2015

    En nulägesrapport från detta område kan beskrivas att det för tillfälligt är mycket is/snö på nästan alla golfbanor. Den har nu legat i lite mer än fyra veckor och läget börjar bli kritiskt på en hel del håll. Anaeroba gaser (lukter) kan man känna och därför har en del börjat skotta sina greener för att försöka bearbeta isen. Väderleken kommande vecka lovar plusgrader så ev. kan isen kanske bearbetas samt tas bort? Att ta in gräspluggar och kontrollera status på gräset är alltid bra att göra under denna period och kan då avgöra hur man ska agera i ärendet. Här kan du kolla hur det går till! 

    Vi får nu hålla tummarna för att isen inte knäckt gräsbeståndet på våra golfbanor. 

    Calle Lönnberg
    carl-johan.lonnberg@golf.se