Senaste nytt om banskötsel

Du som arbetar med banskötsel eller är inblandad i beslut som tas på en golfklubb kan få senaste nytt inom verksamheten. Ta del av informationen och bli mer lönsam på din golfklubb.

Vill du ha senaste nytt på mejlen, skicka din epostadress till lina.hoof@golf.se

Nyheterna 2017

November 2015

  1. SGF:s tolkning av arbetsmiljölagen vid användandet av motorsåg/röjsåg och trimmer
  2. Kunskapskrav

    17 § Den som arbetar med en motorkedjesåg ska med godkänt resultat ha avlagt teoretiskt och praktiskt prov som visar att han eller hon har kunskaper som motsvarar de arbetsuppgifter som ska utföras.
    Dokumentationen ska styrka att den som arbetar med en motorkedjesåg har avlagt teoretiskt och praktiskt prov för motorsågsanvändning med godkänt resultat.
    Den som låter någon använda en motorkedjesåg i strid med kraven i andra stycket ska betala sanktionsavgift om 10 000 kr per användare, se 19 §.

    18 § Den som arbetar med en röjsåg ska ha genomgått utbildning för den typ av arbete som ska utföras och ha kunskaper för arbetet. Utbildningen ska ta upp de olycksrisker som förekommer i arbetet.

    En röjsåg definieras som en maskin som är utrustat med ett riggrör och en drivaxel och som kan utrustas med en klinga eller annan skärverktyg för röjning.
    Även en trimmer kan räknas som röjsåg enligt AFS 2012:01.
    Så är fallet när någon typ av metallklinga eller metallskärverktyg används. I dessa fall gäller kraven i AFS 2012:01 när man använder trimmer, men om bara plasttråd används i trimmern gäller istället AFS 2006:04. En röjsåg räknas dock alltid som röjsåg enligt AFS 2012:01.

    Här hittar du föreskrifterna AFS 2012:01 och AFS 2006:04 med kommentarer:
    http://www.av.se/dokument/afs/afs2012_01.pdf
    http://www.av.se/dokument/afs/AFS2006_04.pdf

    SGF:s tolkning av regler vid ideellt arbete med motorsåg/röjsåg och trimmer

    Den verksamhet som ideella föreningar ofta bedriver är i regel inte att anse som yrkesmässig, om den bara syftar till att tillgodose den ideella verksamhetens intressen och behov, och omfattas därigenom inte av arbetsmiljöverkets regler eftersom de ideella inte är anställda.

    Förutsatt att föreningen:
    • kan anses som en ideell förening som inte drivs yrkesmässigt
    • inte drivs i vinstsyfte eller av annat ekonomiskt skäl
    • endast använder sig av de egna medlemmarnas arbetskraft, som när som helst kan lämna sina arbetsuppgifter
    • utför arbete som endast syftar till att tillgodose den ideella verksamhetens intressen och behov, så gäller inte arbetsmiljölagen och därmed inte heller kraven på avlagt praktiskt och teoretisk prov som tas upp i 17 § i Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2012:1, Användning av motorkedjesågar och röjsågar.

    Det finns dock undantag, och det gäller exempelvis om föreningen använder sig av personal som inte är medlemmar. I ett sådant fall kan personalen komma att betraktas som anställda även om lön inte betalas ut utan ersätts av någon annan kompensation.
    Arbetsmiljöverket avgör inte på förhand om en förening är en ideell förening eller inte. Vem som bär det yttersta ansvaret i en enskild situation, vid t ex en allvarlig olycka, avgörs av en domstol om frågan skulle föras dit i t.ex. ett brottmål, mål om utdömande av vite eller skadestånd.

    Vad som är mycket viktigt att komma ihåg är, om den ideellas insatser på något sätt har kompenserats regelbundet med t.ex. mat, fika, eller andra förmåner kan en domstol tolka den ideellas insatser som ett anställningsförfarande och då hamnar det under arbetsmiljöverkets regelverk som säger att alla som framför motorsåg och röjsåg ska inneha godkänd utbildning.

    Det är upp till klubben och den ideellt verksamme personen att kontrollera med sina respektive försäkringsbolag om deras försäkringar inkluderar skydd vid användandet av motorsåg och röjsåg utan godkänd utbildning.

    Med största sannolikhet kommer inte försäkringsbolagen acceptera ersättning vid skador om personen inte har utbildning inom användandet.

    Vår rekommendation är att alla som använder motorsåg eller röjsåg ska ha genomgått utbildning med dokumenterat godkänt resultat och ha kunskaper för det arbete som ska utföras.

  3. Brian Horgan – Utnyttjar vi gödseln på effektivast och miljömässigt bästa sätt?
  4. Typ av gödsel och användningen spelar stor roll

    Brian Horgan professor från University of Minnesota har tidigare besökt Sverige och gett kunskap och inspiration inom olika banskötselområden. Vid årets Elmia tog han på sin ena föreläsning upp ämnet växtnäring. Allt från den grundläggande "kvävecykeln" till spjutspetsforskning om detaljskillnader på långtidsverkande växtnäring. Även risken för läckage vid användning av olika gödslingalternativ togs upp.
    Trots att föredraget hölls på engelska hade föreläsare och publik en bra dialog och diskussion genom hela föreläsningen.

    Kvävecykeln

    Grundläggande för att förstå vad som händer när det gäller växtupptag av näring och risken för förluster till omgivande miljö, är Kvävets cirkulation i jordprofilen.

    Förutom att förklara olika typer av kväveformer och deras olika funktioner, togs även fenomenet med ackumulering och inlagring av kväve och kol i växtbädden upp. En äldre gräsyta lagrar in främst kväve med åldern, vilket man bör beakta vid gödsling av äldre greener. Något mindre tillförsel på dessa ytor, för att inte riskera läckage till omgivande miljö.

    Kvävets frigörande

    Vid skapande av en skötselplan är det viktigt att förstå den förväntande reaktionen från den kvävekälla man använder. Lösligheten, tillgängligheten och effekten av gödseln är helt avsatt vilken typ av gödsel man använder. Även vilken typ av gräs man har på greenerna spelar roll, beroende på om man har ven, svingel eller vitgröe, vill man ofta ha effekt av kvävet vid lite olika tidpunkter, beroende på deras olika växtsätt.

    Gödselmedlets formulering och storlek på granulerade medel spelar roll

    Kvävekällan är ofta indelat i följande grupper.
    Lättlösligt
    Långtidsverkande
    -Coatade
    -Ocoatade
    Organiska

    Kort beskrivet har de lättlösliga formerna snabb effekt och varaktighet samt ett högre saltindex

    De långtidsverkande och organiska har mer långsam och svår styrd effekt, lång varaktighet och låg salthalt. Coatning av gödselmedel finns i många olika former. Detta inkapslande av näringen i granulat, ger möjlighet att skräddarsy gödselprodukter för olika ändamål. Dessa medel är ofta dyrare men ger viss möjlighet till kontrollerat frigörande av näringen. Ofta söker man ett jämnt frigörande av näringen under längre tid.

    När det gäller läckagerisk från olika typer av produkter, beror den främst på givans storlek och appliceringstillfälle oavsett gödseltyp.

    Effekten av lättlösliga kväveformer som ammonium och nitrat påverkar svagt pH-värdet i profilen. Befintligt pH-värde i profilen påverkar också effekten av olika gödselmedel. Exempelvis kan Urea vid användning på jordar med högt pH-värde ge förluster genom förångning (Ammoniak), om man inte vattnar efter gödsling.

    De processer/mekanismer som normalt frigör olika former av kväve är:

    Mikrobiell aktivitet

    Bryter ner gödselmedlet till enklare beståndsdelar (marktemperatur spelar stor roll, värme och lagom vattehalt mm, ger bra nerbrytning)

    Osmos

    Kemiska ämnen (näring) flyttar sig naturligt mot lägre koncentration, dvs näring i gödselmedel dras ut i omgivande, näringsfattigare jord.

    Hydrolys

    Vatten i kontakt med gödselmedel ger nerbrytning och löser ut näringsämnen. Detta kan ske olika snabbt för olika typer av medel.

    Fysisk nerbrytning

    Skötsel, tramp och annan hantering bryter ner, skadar ex coatningen och frigör näringsämnen.

    Organiska gödselmedel

    Organiska gödselmedel kommer i ökad omfattning. Det kan ha många goda effekter vid användning på golfbanan. Det som fortfarande är lite vanskligt är ojämnheten i vissa produkter. Det är viktigt att formulering, nerbrytningsgrad och ursprungsmaterial är likartat och kontrollerat för att få en jämn och bra effekt. Har man kontroll på de faktorerna kan man nyttja det organiska gödselmedlets fördelar.

    Fördelar av "bra" organiska gödselmedel:
    • Långtidseffekt
    • Liten brännrisk
    • Innehåller många näringsämnen
    • Innehåller mikroorganismer och olika humussyror mm
    • Kolkälla till marken
    • Mm

    Brian Horgan gav en bra genomgång av växtnäring och främst vilken gödslingsform som används vid kvävetillförsel. Detta gav efteråt många bra och intensiva diskussioner, när praktiska frågor tas upp om gödselmedel, dess effekter och miljöpåverkan.

    /Peter Edman

  5. Vilken ”lagstiftning” som berör kemiska växtskyddsmedel och tillväxtreglering på golfbanan beslutas 2016
  6. Vi har tidigare i nyhetsbreven informerat om de förordningar och föreskrifter som berör hantering av kemiska växtskyddsmedel och tillväxtreglering på golfbanan.

    Den lagstiftning som är beslutad och klar är:
    Förordning om bekämpningsmedel, SFS 2014:425 som kom ut under 2014 och de föreskrifter som Statens Naturvårdsverk utfärdat: Föreskrifter om spridning och viss övrig hantering av växtskyddsmedel, NFS 2015:2.

    Läget i dag är att ytterligare två "lagstiftningar" i ämnet är under utredning och beräknas komma under våren 2016. Naturvårdsverket och havs- och vattenmyndigheten jobbar med utformningen av Förslag till vägledning för prövning av användning av kemiska växtskyddsmedel inom vattenskyddsområden. Den andra är Statens Jordbruksverk som skall ta fram Föreskrifter om dokumentationskrav för yrkesmässiga användare av växtskyddsmedel

    Vi kommer naturligtvis att informera om hur det påverkar skötseln av våra golfbanor i kommande brev.

    När det gäller Sportak och vad som händer med den, har vi inte fått någon annan information från Kemikalieinspektionen än att den vanliga rutinen används. Det vill säga att produkten får säljas ett år efter utgången registrering och att den får användas två år efter utgången registrering.

    Vi återkommer även i denna fråga om vi får ytterligare, klargörande information

    /Peter Edman

  7. Nytt från STERF
  8. Low input turf grass management seminar, 5-6 October 2015 Köpenhamn

    Under rubriken ovan samlades deltagare från 11 länder för att ta del av och diskutera senaste nytt vad gäller användning av främst rödsvingel på golfbanor. Dag 1 upptogs av främst av studiebesök på Elisefarm GC i Skåne och Köpenhamns GK där rödsvingel framgångsrikt används som greengräs. Övrig tid ägnades åt ett antal presentationer som alla hade ett gemensamt budskap; det går att sköta golfbanor med mindre resurser om rätt gräs premieras. Särskilt intressant för praktikern var de tre exempel, Köpenhamns GK, Granville GC Frankrike & Rosslare GC Irland som alla tre hade gått från vitgröe till rödsvingel med mycket lyckat resultat.

    Seminariet var också avslutningen på STERF-projektet "Fescue Green" och slutresultaten har givit oss mycket nya kunskaper om hur du kan driva och sköta en golfbana med mycket mindre resurser än vad som är standard idag.

    Läs artikeln om seminariet "Low input grass management" här

    Samtliga seminariepresentationer hittar du här

September 2015

  1. Ansökan om att bekämpa kemiskt på golfbanan
  2. Ytterligare nya regler har kommit när det gäller kemisk bekämpning och tillväxtreglering på golfbanan. Tidigare regler kom ut under 2014 (förordning om bekämpningsmedel SFS 2014:425).

    Här kommer en kort sammanfattning om de föreskrifter som Statens Naturvårdsverk utfärdat: (Föreskrifter om spridning och viss övrig hantering av växtskyddsmedel NFS 2015:2) Vi fokuserar här på skillnader och förtydliganden.

    Spridning av växtskyddsmedel

    Den som sprider växtskyddsmedel utomhus ska hålla följande minsta skyddsavstånd

    • 2 meter till öppna diken samt till dagvattenbrunnar och dräneringsbrunnar, (Tidigare var det minst 1 meter, detta gör det ännu svårare att bred sprida växtskyddsmedel i områden med ytvattenbrunnar mm)
    • 6 meter till sjöar och vattendrag samt 12 meter till dricksvattenbrunnar är kvar som förut.

    Anpassade skyddsavstånd

    Den som yrkesmässigt sprider växtskyddsmedel utomhus skall alltid bestämma och hålla skyddsavstånd till vattentäkter, sjöar, vattendrag och omgivande mark. Skyddsavstånden ska anpassas efter omständigheterna på platsen för spridningen, varvid särskild hänsyn ska tas till

    • På platsen för spridning rådande temperatur, väder och vindförhållanden
    • Det avsedda spridningsområdets utbredning i vindriktningen,
    • Växtskyddsmedlets egenskaper,
    • Omgivningens känslighet för medlet, samt
    • Spridningsmetod

    Utspädning, blandning och påfyllning m.m. ska ske på en plats som är lämplig för ändamålet. Sådan hantering får inte ske

    • På vägområden, samt på grusytor och andra mycket genomsläppliga ytor,
    • På ytor av asfalt eller betong eller andra hårdgjorda material på vilka det
    inte finns möjlighet till uppsamling, av eventuellt spill.

    Vid utspädning, blandning och påfyllning av växtskyddsmedel utomhus samt utvändig rengöring utomhus av utrustning som används för spridning av växtskyddsmedel, ska alltid minst 30 m skyddsavstånd till vatten hållas. Hantering på Biobädd eller motsvarande är minsta skyddsavstånd 15 meter.

    Tillstånd för användning i vattenskyddsområde

    Det är förbjudet att utan särskilt tillstånd av den kommunala nämnden yrkesmässigt använda växtskyddsmedel utomhus inom de delar av ett vattenskyddsområde som betecknas som vattentäktzon, primär (inre) skyddszon och sekundär (yttre) skyddszon. Det finns förhållanden faktorer som t.ex. när vattenskyddsområdet är inrättad och viss punktbehandling, som kan diskuteras med kommunen om undantag från ansökan kan göras.

    Information till allmänheten

    Den som avser att sprida växtskyddsmedel (enligt 2014:425, 2 kap. 45 §) där allmänheten får färdas fritt (fairway och ruffar) ska senast en vecka före spridningen
    informera om den, på väl synliga anslag. Informationen ska lämnas på anslag
    av minst A5-format av väderbeständigt material. Anslagen ska innehålla:

    • Karta eller annan beskrivning av spridningsområdets läge och areal,
    • Kontaktuppgifter till den som ska sprida växtskyddsmedel samt klubb.
    • Syftet med spridningen,
    • Växtskyddsmedlets namn, registreringsnummer och aktiv substans
    • Spridningsmetod, beräknad tidpunkt för spridningen.
    • Anslagen ska sitta kvar minst en månad efter spridningen.

    Skyldighet att underrätta vid förorening

    Vid olyckor då en större mängd växtskyddsmedel läckt ut eller kan befaras läcka ut, ska räddningstjänsten och den kommunala nämnden omedelbart underrättas.

    Som ni ser är det inte så dramatisk skillnad från tidigare lagstiftning, de största ändringarna berör som vi ser det skyddsavstånd och vattenskyddsområden. Hör av er till mig eller Boel Sandström om ni har frågor.

    Text: Peter Edman

  3. Hur kommer det se ut i framtiden gällande växtskyddsmedel på golfbanor?
  4. I branschen pratas det mycket om produkter som kommer att försvinna och att få alternativ kommer att finnas i framtiden. Vad vet vi idag om hur det kommer att se ut om ett år och låt säga om fem år?

    Viktigt att poängtera här, är att det inte enbart handlar om kemiska växtskyddsmedel, utan även effektiva och verksamma biologiska och så kallade plantstärkande produkter. Allt i syfte att uppfylla villkoren för integrerat växtskydd (IPM).

    Ja, en del vet vi. Som till exempel att när ett växtskyddsmedel tas bort från marknaden, d.v.s. från att registreringen upphör, så får vi vanligtvis köpa den ytterligare ett år och dessutom använda den efterföljande år, så totalt två år efter registreringen upphört får produkten användas. Vanligtvis gäller detta med två år efter registrering upphört, men ibland gäller kortare period som produkten får användas. Därför är det viktigt att följa vad som sker och vad som gäller för varje specifik produkt som tas bort. Information om detta går att hitta på www.kemi.se och vidare under "Databaser" och "Bekämpningsmedelsregistret". Vid förändringar så skickar SGFs bankonsulter ut information till klubbarna samt informerar i nyhetsbrev och liknande.

    Som ni säkert känner till, så finns alla godkända växtskyddsmedel upptagna i den så kallade "Växtskyddsrutan" i Greenbladet samt på SGF:s hemsida (www.sgf.golf.se). I september 2015 är exempelvis fem svampmedel godkända och två ogräsmedel, men hur kommer det att se ut framöver? Vi som bankonsulenter får höra en del när vi är ute och träffar klubbar, bl.a. cirkulerar ett "rykte" att Sportak inte får användas längre. Sportak är registrerat till och med 2015-12-31 och får alltså användas fram till dess. Vad som händer efter det datumet, får vi återkomma till när beslut tagits gällande registreringen. Men som skrivs ovan, en produkt får vanligtvis användas ytterligare i minst 1 år till, efter att registreringen upphört.

    Vad kan vi då säga om framtiden och vad för produkter som kommer att få användas? Det generella intrycket är vid samtal med växtskyddsföretagen, att de upplever att det blir allt svårare att registrera nya produkter. Vi lever under en EU-lagstiftning, som bland annat påverkar vilka aktiva substanser som är godkända inom unionen. Dessutom finns en zon-indelning av EU avseende växtskyddsmedel, med tanke att liknande växtförutsättningar (klimat) även ska innebära att samma produkter ska vara godkända i hela zonen. Till exempel, en godkänd produkt i Danmark ska även kunna godkännas i Sverige. Nu ser det inte riktigt ut så i verkligheten och det kan ha och göra med att en del produkter är registrerade enligt "utvidgat produktgodkännande för mindre användningsområden (UPMA)", det som tidigare benämndes "off label".

    Men framförallt så handlar det om att registrerande myndighet i respektive land (i Sverige är det Kemikalieinspektionen) har möjlighet att ge sin syn på om en produkt skall registreras eller inte, även om produkten i fråga finns i grannlandet. Så av det skälet, är olika produkter godkända i de olika nordiska länderna. Ytterligare en bidragande faktor till skillnaden mellan länderna är att i princip ingen "synkning" sker mellan de olika länderna registrerande myndigheter, om vilka produkter som är godkända eller inte. Men det finns potential att det blir bättre på sikt.

    Det som en del kemikalieföretag arbetar med är att försöka få en produkt som är godkänd i ett land i den nordliga zonen av EU, även kan bli godkänd i fler länder i samma zon (exempelvis i Sverige). Det är ett arbete som förhoppningsvis på förhållandevis "kort" sikt kan resultera i effektiva produkter i Sverige.

    Parallellt med arbetet att få godkännande för en produkt i fler länder, så pågår utveckling av nya produkter. Och då inte enbart produkter som är "klassiska kemiska produkter" utan även produkter som mer kan benämnas som "plantstärkare" ("plant health"). Allt sker under ordnade former, försöksserier och dokumenterade effekter klargörs, innan eventuell ansökan om registrering sker. Arbetet att få fram nya produkter och speciellt produkter som verkar genom ny "mode of action" tar tid att få fram. Så här får man se det på lång sikt, kanske uppemot fem år innan en sådan produkt är registrerad.

    För att få tillgång till fler effektiva växtskyddsmedel, så arbetar även Svenska Golfförbundet genom ansökningar av produkter i form av "utvidgat produktgodkännande för mindre användningsområden (UPMA)", tidigare "off label". Sportak och Amistar är resultat av sådana ansökningar, och under senaste åren har ansökningar även gjorts på andra produkter, exempelvis Acanto Prima.

    Detta är ett sätt att få tillgång till produkter lite snabbare än vid "normal" registrering, men det är inte lätt och vi har fått flera avslag, däribland Acanto Prima. Det är också viktigt att känna till, att ansökan om sådana produkter, bör göras i samförstånd med kemikalieföretaget som har produkten och givetvis, produkten ska vara effektiv för de växtskyddsproblem vi har.

    Gällande ogräsmedel, så har vi sedan en lång till tillbaka två godkända produkter, som båda består av samma aktiva substanser (Fluoxypyr). Vår uppfattning är att de två vanligaste ogräsproblemen är maskros och groblad. Sen finns andra ogräs, som i vissa områden skapar problem, exempelvis Tusenskön (Bellis). En del synpunkter som hörs ute bland klubbarna är "att produkterna vi har inte fungerar på groblad". Ja, så kan det vara, effekten på groblad (med Starane) är klassad som "god verkan" (71-90% effekt) vid utförda försök, men då handlar det om små plantor. Behandlingen på en fairway sker ju ofta på lite större plantor.

    I Danmark finns förutom "Starane" även "Ariane FGS" godkänt, enligt danska erfarenheter ses ingen skillnad i effekt på groblad mellan dessa två produkter. För närvarande pågår försök i Danmark, där olika ogräsmedel testas mot (i huvudsak) Tusensköna (Bellis). Utifrån vad dessa försök visar, kan företag och organisationer arbeta vidare för eventuella nya registreringar. I nuläget får fokus ligga på att förstå ogräsens biologi och koppla det till effekten hos de nu godkända produkterna. Det vill säga, produkten har "god verkan" på små groblad och dessutom ska man inte bortse från dess möjliga spridning genom frö. Så finns groblad ute i ruffar som går upp i blom, så kan dessa frön spridas vidare in på mer kortklippta ytor.

    Och ogräsfrön, de är ofta långlivade, så det bästa är att aldrig låta dem gå i blom!

    Text: Boel Sandström, SGF

  5. Nytt från STERF

Maj 2015

  1. Inducerad resistens mot Microdochium nivale (snömögel)
  2. I det nya STERF-projektet "Inducerad resistens mot Microdochium nivale", alltså snömögel, studerar vi en typ av resistens som kan «slås på» (induceras) genom att spruta med en så kallad resistance elicitor.

    Trygve S. Aamlid, Bioforsk Turfgrass Research Group (projektledare)
    David Widmark, Hushållningssällskapet, Västerås (ansvarig försöket på Österåker GK)
    Boel Sandström, SGF (medlem av projektets referensgrupp)
    Stefan Nilsson, SGA (medlem av projektets referensgrupp)

    Det är känt sedan tidigare att några gräsarter och grässorter är mer sjukdomsresistenta än andra. Sjukdomsresistens är dock inte något entydigt begrepp och i några fall är resistensen beroende av härdning som sker vid temperaturer ner mot noll och något under noll inför vintern. Härdningen gör inte bara gräset mer tolerant mot fysiska vinterskador, utan också mer resistent mot övervintringssvampar.

    I STERF-projektet "Inducerad resistens mot Microdochium nivale" studerar vi en typ av resistens som kan «slås på» (induceras) genom att spruta med en så kallad resistance elicitor. På svenska kan vi kanske säga "resistensframkallare". Det finns många plantstärkare eller biostimulanter som påstås göra gräset mer sjukdomsresistent, men verkningsmekanismerna är sällan så väl dokumenterade som för produkten "Civitas", som vi arbetar med i detta STERF-projekt. 

    Civitas

    Civitas är en mineraloljeprodukt (isoparaffin plus tillsatsmedel) utvecklat av kemisten Michael Fefer. Fefer är verksam i det kanadensiska oljebolaget Petro Canada. Han har berättat för Trygve S. Aamlid att bakgrunden till produkten är att hans fru blev "påverkad av den ekologiska vågen" på 1990-talet. Det innebar bl.a. att hon förbjöd användning av kemiska växtskyddsmedel på gräset utanför deras hus i Toronto. Detta fick Michael att börja experimentera, mest på fritiden, med några av mineraloljeprodukterna som han till vardags arbetade med hos Petro Canada.

    Experimenten ledde så småningom fram till Civitas. Michael fick också Tom Hsiang, som är en av Kanadas främsta experter på övervintringssjukdomar, att bli intresserad av produkten. I dag är Civitas marknadsfört som ett alternativ till kemiska svampmedel i USA och Kanada och Petro Canada överväger nu att introducera produkten i Europa. En introduktion på den europeiska marknaden kräver att de aktiva substanserna upptas på EU-listan, något som innebär så mycket dokumentation att Petro Canada värderar om det är värt investeringen. Faktumet att marknaden för turfgräs inte är tillräckligt stor i Europa gör det också svårt för Michael att överbevisa marknadsekonomerna i oljebolaget. Kan man däremot påvisa att Civitas även har effekt mot svampsjukdomar i jord- och trädgårdsbruk (ex. vinodling), kan situationen se helt annorlunda ut. 

    STERF-projekt

    STERF har länge haft ett samarbetsavtal med motsvarande forskningsstiftelse i Kanada, CTRF och i detta projekt samarbetar vi med Tom Hsiang och hans forskningsgrupp. Tom har redan kommit långt med att dokumentera hur Civitas "slår på" resistensgener och därmed förändrar RNA hos vissa krypvensorter. Tillgängliga resultat indikerar att olika sorter reagerar olika och ett mål med de parallella försöken i Skandinavien och Kanada är därför att hitta vilka sorter som lättast låter sig induceras. I första omgången gjordes detta i laboratoriet genom att smitta plantor av 36 olika vensorter (även rödven och brunven) som växer i reagensrör (bild 1 och 2). Till sommaren 2015 skall det etableras fältförsök med Civitas i olika krypvenssorter på Bioforskstationerna Landvik och Apelsvoll i Norge.

    Projektet innebär också praktisk prövning på golfbanor, där rutor sprutade med Civitas jämförs med osprutade kontrollrutor samt med rutor sprutade med kemiska växtskyddsmedel som är godkända i respektive land. I augusti 2014 etablerades ett försök på Syd Själlands GC i Danmark och ett på Österåkers GK utanför Stockholm. Då vi besökte båda greenerna i december så såg särskilt försöket på Syd Själland riktigt lovande ut. Bild 3 visar huvudförsöket på en green på korthålsbanan, medan bild 4 visar ett extra demonstrationsförsök som headgreenkeeper Per Sørensen och det danska försöksteamet har anlagt i närheten av klubbhuset. Det framgår att försökspreparatet Civitas One består även av ett pigment som ger grönare färg och som – i alla fall på avstånd – kan maskera eventuella sjukdomsangrepp. Närmare bedömning av de enskilda rutorna i december visade att Civitas gav lika bra kontroll av Microdochium-fläck som det kemiska växtskyddsmedlet Proline. Rutor som sprutats med fosfitprodukten Resisbase var däremot inte nämnvärt bättre än de obehandlade kontrollrutorna.

    I det svenska försöket på Österåker har angreppet av Microdochium-fläck så här långt varit mindre än i försöket på Sydsjälland. Men också här var det i december en tendens till mindre svamp i rutor som sprutats med Civitas One eller fungiciden Banner Maxx + Medallion än i obehandlad kontrollruta och rutor sprutade med fosfit (bild 5). 

    STERF-projektet kommer att pågå till och med 2017 och det är därför allt för tidigt att dra några slutsatser. Som nämnt är det också osäkert om och om så är fallet när, Civitas kommer till den Europeiska marknaden. Men principen "Inducerad resistens" kan också gälla för andra produkter och för STERF är det oavsett resultatet viktigt att vara med i forskningsfronten på detta område.

  3. Successful reestablishment of golf greens following winter damages
  4. Framgångsrik återetablering av gräs på greener efter vinterskador

    Projektledare och kontaktperson
    Wendy Waalen, Bioforsk Turfgrass Research Group, Bioforsk Øst Apelsvoll, N-2849 Kapp, Telephone +47 45286790
    email: wendy.waalen@bioforsk.no

    Medsökande
    Agnar Kvalbein, Bioforsk Turfgrass Research Group, Bioforsk Øst Landvik, N-4886 Grimstad
    Trygve S Aamlid, Bioforsk Turfgrass Research Group, Bioforsk Øst Landvik, N-4886 Grimstad
    Carl-Johan Lönnberg, Svenska Golfförbundet, SE - Box 84, 182 11 Danderyd 

    Introduktion

    Att återetablera greener efter vinterskador orsakar en tung ekonomisk börda för alla nordiska golfanläggningar. En gedigen kunskap som kan hjälpa greenkeepers minska tiden för återhämtning är således efterfrågad. En enkätundersökning som skickades ut via STERF till mer än 500 klubbchefer, greenkeepers och andra representanter för golfklubbarna i de fem nordiska länderna, visade att 56 % (även i Danmark) rankade "vinteröverlevnad" som den viktigaste av STERF:s framtida forskningsprogram. Inom vinteröverlevnad visades det sig att 68 % betraktas "återhämtning från vinterskador" vara en av de tre frågorna som bör prioriteras.

    Återetablering med nya frön på döda greener på våren är svårt bl.a. på grund av låg marktemperatur, vind och ogynnsamma markförhållanden (dött gräs och thatch). Återetablering efter istäcke har visat sig vara särskilt svårt då det oftast är ett begränsande gasutbyte som lett till anaeroba (syrefattigt) förhållanden vilket medför att gräset dött. Rekommendationer om hur man kan uppnå snabb återhämtning från vinterskador inkluderar god såteknik, luftning, användning vårtäckningsdukar, återkommande bevattning, gödsling och framförallt kanske att greenen inte öppnas upp för golfspel för tidigt.

    Detta projekt (WP1) har inrättats för att ge forskningsbaserad kunskap om faktorer som avgör framgången av att återetablera döda eller delvis döda greener på våren. Särskild vikt läggs vid metoder för att minska effekten av de fytotoxiska ämnen (giftiga gaser för gräset) efter istäcke. 

    Huvudmål

    Ge ny kunskap som kan hjälpa greenkeepers för att uppnå snabbare återetablering av gräs efter vintern döda. 

    Delmål

    • Ge artspecifika riktlinjer för nysådd efter vinternskador orsakade av syrebrist.
    • Undersöka hur olika såtekniker påverkar graden av framgång
    • Ge golfklubbar information som är användbar när man beslutar för öppning av golfbanan.
    • Sprida forskningsbaserade rekommendationer till golfbranschen. 

    Hela projektet presenteras här

    Det kommer att inrättas två demonstrationsförsök på naturligt dödade greener på golfbanor i Sverige under våren 2015 och 2016. Plats väljs på grund av förekomsten av vinterskadade greener i Mälardalsregionen. År 2015 kommer försöket ligga på Fagersta GK och Surahammars GK i Västmanland. SGF:s bankonsulent kommer ansvara för detta projekt i Sverige. Fyra olika såmaskiner kommer vara representerade och de har alla olika tekniker för att lägga ner nya gräsfrön. Dessa tekniker är följande:

    Vertikalskärning med droppsådd (2 mm djupt)
    "Piggvals" (Sisis)
    Skärande maskin 1 (Turfco triwawe)
    Skärande maskin 2 (Agrimetal)
    Kontrollruta (vertikalskärning utan sådd)
    Gräsarter kommer anpassas till golfbanan och 2015 kommer kärrgröe (Fagersta GK) och krypven (Surahammars GK) användas. Utsädesmänden är för kärrgröe 3 kg/100 m2 och för krypven 0,7 kg/100 m2. Avsikten är att använda samma maskiner och golfbanor om det är möjligt. Försöksleden kommer anpassas till rådande omständigheter.

    Avläsning kommer göras två och fyra veckor efter behandlingen där vi b.la kommer titta på gräsets täckning i %, gräsarter (visuell bedömning) och helhetsintryck. Väderförhållanden och underhåll kommer att övervakas och rapporteras. Greenerna kommer skötas efter resp. klubbs skötselplan och alla åtgärder som utförs kommer dokumenteras. Innan försöket startades luftades greenerna ner till 15 cm. Försöket startades upp den 22 april på respektive golfanläggning. 

    Projektgruppen kommer att vara Wendy Waalen och Agnar Kvalbein från Bioforsk samt Carl-Johan Lönnberg, Svenska Golfförbundet. Wendy Waalen kommer att ansvara för forskningsverksamheten i WP1 Carl-Johan Lönnberg och Agnar Kvalbein leder WP2 och delta i spridningen av resultaten i samarbete med golf förbundens konsulter och greenkeepers föreningarna i Norden. Projektet referensgrupp för STERF-projektet "Optimal tillämpning av kväve och svavel i höst för en bättre vinter överlevnad perenna gräs - med betoning på gräs" kommer att ansvara för detta projekt också.
    Preliminära resultat från projektet kommer varje år att publiceras som illustrerade artiklar på STERF:s och Svenska Golfförbundets hemsida samt vid en fältdag.

    För ytterligare information eller frågor kontakta
    Carl-Johan Lönnberg
    Bankonsulent Svenska Golfförbundet, Dalarna, Sörmland, Västmanland och Östergötland.
    070-145 47 44
    carl-johan.lonnberg@golf.se

  5. Allemansrätt på golfbanan
  6. En fråga som ofta diskuteras är om och eventuellt hur Allemansrätten påverkar golfbanan. 

    Bakgrund

    Syftet med allemansrätten är att vi ska ha möjlighet att röra oss fritt i så stor omfattning som möjligt. Dock finns en del restriktioner för att alla ska kunna känna sig ostörda i sitt hem. Därför får man inte gå eller färdas över deras tomtmark, området närmast bostadshuset. Det finns även en del andra miljöer där praxis är att allemansrätten är begränsad. 

    Golfbanan

    Allemansrätten gäller under förutsättning att du inte orsakar skada eller besvär. Därför går det knappast att hävda att allemansrätten gäller på en golfbana. Speciellt inte när spel pågår och inte på green, där gräsytan så pass känslig att den kan skadas.

    Även vintertid kan greenen ta skada av skidåkning och vandring. Därför måste avspärrningar respekteras. På banområdet utanför green och tee (utslagsplats) är det i allmänhet tillåtet att vara när det inte pågår spel. 

    Några andra exempel där allemansrätten är begränsad

    Man får inte ta dig fram över tomt eller plantering, oavsett risken för skada på mark eller växtlighet. Med plantering menas i första hand trädgårdar, plantskolor, parkplanteringar och liknande områden. Även en skogsplantering med späda plantor betraktas som förbjudet område.

    Det är förbjudet att ta sig fram över åkrar under den tid på året när det finns risk för att grödan kan ta skada. När marken är hårt frusen och snötäckt är det däremot inget som hindrar att du går eller åker skidor över åkermark. Ansvaret vilar på dig som går eller skidar att se till så att marken inte skadas. Prata med markägaren om du vill vara helt säker!

    Mer information här: Naturvårdsverket - Allemansrätten

    Peter Edman
    peter.edman@golf.se

  7. Ansökan om att bekämpa kemiskt på golfbanan
  8. Under 2014 kom nya regler (förordning om bekämpningsmedel SFS 2014:425) när det gäller kemisk bekämpning och tillväxtreglering på golfbanan. Den främsta skillnaden mot tidigare är att man måste ansöka om tillstånd innan kemisk bekämpning. Tidigare räckte det med en anmälan till kommunens miljökontor.

    IPM eller Integrerat växtskydd, har tillkommit. Notera syfte med bekämpningen, vilka förebyggande åtgärder ni vidtagit och vilken effekt bekämpningen gav, vid varje bekämpnings tillfälle.

    Att få tillstånd kan ta relativt lång tid, så lämna gärna in en ansökan tidigt på året med den bekämpning som kan bli aktuell under säsongen (preliminärt). Kontrollera med miljökontoret på kommunen om det går bra att med kort varsel komplettera, när det är aktuellt att bekämpa.

    Bekämpningsbehovet styrs främst av årsmån och väderförhållanden. Vissa år behövs ingen/ lite bekämpning och andra år behövs mer. Det är praktiskt omöjligt att veta långt i förväg om och när man behöver bekämpa längre fram på säsongen.

    Uppgifter och information som bör/kan vara med i ansökan om kemisk bekämpning till kommunen. Standarduppgifter: klubb, adress, fastighetsbeteckning, koordinater samt vem som utför kemisk bekämpning.

    Bra och tydlig karta med:

    - Fairway och tee
    - Greener
    - Vatten (dammar och diken)
    - Området som ska bekämpas
    - Eventuella skyddsavstånd
    - Vad ska bekämpas?
    - Vilken del av banan ska bekämpas t ex green, tee eller annat. Viktigt att ange bekämpad areal.
    - Vilka medel ska användas. Ange fakta om medlet ex. reg.nr, aktivsubstans samt dos. (se Sprutrutan i Greenbladet) - Bifoga gärna "sprutrutan" samt preparatets säkerhetsdatablad och etikett
    - Informera eventuellt om vilka åtgärder som är gjorda i förebyggande syfte (IPM), för att stärka grödan och minska risken för svamp och andra skadegörare
    - Informera gärna om att ni fyller och rengör sprutan på lämplig plats samt om den är kalibrerad och funktionstestad
    - Ange att skyddsavstånd tas ut med hjälp av SJV:s hjälpreda och att sprutningen noteras i sprutjournal
    - Ange avdriftsreducerande utrustning, ex täckt spruta (kjolar) eller avdriftsreducerande munstycken

    Se mer information och förslag på ansökan här

    Peter Edman
    peter.edman@golf.se

  9. Rapport från GCSAA:s Golf industri Show
  10. Sist ut bland försäsongens internationella utbildningsveckor 2015 var det amerikanska greenkeeperförbundets (GCSAA) mässa i San Antonio, Texas USA.

    Här skulle det normalt varit cirka 20 grader varmt men inte i år. Något amerikanarna kallar för Polar Vortex, det väderfenomen där iskall luft från Nordpolen sveper ner över kontinenten och som nu för andra året i rad gett kraftiga snöfall långt ned i Texas.

    Dessa slapp vi visserligen i San Antonio men temperaturer runt 0 grader och en kraftig vind på det var heller ingen njutning direkt. Tur då att seminarier och mässa hålls inomhus under det samlade temat "Golf industri show – Where BIG things happen".

    Vad nytt att rapportera? Under de två första dagarna är det som vanligt seminarier som gäller. På måndag morgon övervarades Turf Talk, som i år handlade om näring där Rock Gaussion Ph D Univ of Nebraska beskrev vad vi vet och inte vet om hur en planta tar upp näring. Han presenterade en sammanställning över alla de försök som gjorts vad gäller bladgödsling och kunde konstatera att en gräsplanta tar upp näring via bladen väldigt effektivt. I många fall har ett upptag på 80-90% kunnat påvisas.

    Varför används då inte bladgödsling mer frekvent? Främst är det priset och rekommendationerna från Mr Gaussion är att använda bladgödsling vid bristsituationer av näring och när plantan är stressad, kanske i vårt fall som en första giva på våren. Kvävegödsling via bladen är i nästan alla fall onödigt då plantan tar upp tillräckligt av de enklare och billigare kvävegödselmedlen tillräckligt effektivt. Se hans presentation här. Presentation Rock Gaussion.

    Vad gäller bristsituationer av näring i plantan pratade Larry Stovell Ph D, ägare av PACE Turf lab, om analystolkningsverktyget MLSN (Minimum Levels of Sustainable Nutrition) som han tagit fram tillsammans med Mica Woods Ph D. Idén är ju som bekant att tolka analyser utifrån en miniminivå som inte bör underskridas istället för något rekommenderat optimalvärde. Metoden används på jordprover och är därför inte relevant vad gäller kväve. De som använder metoden har kunnat minska sina näringsgivor på övriga ämnen med upp till 50%. Presentation Larry Stowell.

    Ett annat seminarium – Plant Defense Activators, som gav en verklig Aha-upplevelse, var den som handlade om plantans inre egenförsvar och hur kunskapen om den nu ger oss helt nya metoder att bekämpa skadegörare. Flera forskningsprojekt presenterades där bl.a. Tom Hsiang Guelph univ. beskrev det man så här långt vet om systemet och hur det fungerar.

    Huvudtesen är att istället för att direkt ta död på en skadegörare med en pesticid kan man med olika substanser stärka plantans egenförsvar så att den själv står emot angreppet. Kanske är detta lösningen framåt i tiden då användandet av pesticider kommer att begränsas alltmer. Presentation Tom Hsiang.

    Redan idag har vi fosfit som är just en sådan immunförsvarsstärkande substans (inte speciellt effektivt i försök dock) men flera andra är på gång. Prof Frank Rossi Cornell univ. pratade bl. a. om Civitas, en mineralolja som nu används ganska flitigt på flera ställen i USA med gott resultat. Detta förstärktes av John Carlone Superintendent, Meadow Brook Club, New York som använt Civitas mot snömögel på greener med mycket gott resultat. Ett STERF-fösök med denna mineralolja pågår. Vi få avvakta resultat och eventuell registrering innan vi kan börja använda produkten men de första indikationerna ser mycket lovande ut. Presentation John Carlone.

    Fler seminarier av intresse: Annual bluegrass and/or creeping bentgrasses greens- Management, economics and new culivars. Cale Bigelow, Purdue uni. Adam Moller, USGA, Gregory T Shaffer, Elcona GC.
    Detta seminare handlade om skillnaden i skötsel och ekonomi mellan olika gräsarter. USA har känt av golftrenden rejält och därför har detta blivit ett "hett" ämne att behandla. Under år 2012 öppnades 13 nya banor medan 154 stängdes eller lades ner. Konsekvenser blir/blev att många anläggningar nu verkligen ser över vad det kostar att sköta en bana med olika gräs.

    Några frågeställningar som behandlas mer ingående var vad som förväntas hos golfaren och hur mycket han/hon är beredd att betala för golfspel. Väldigt svårt att relatera till men min tolkning är att det är ungefär samma situation i Sverige men att det är mer pengar USA i "totala" budgeten. Är målsättningarna realistiska kontra budget?

    Man pratade också väldig mycket om The Putting Green Performance Pyramid som är grunden till att få gräset att må bra och således hållbart i längden. Under föreläsningen hänvisades man till denna artikel som är väldigt bra och nästan allt man visade var från denna. Något man lyfte lite extra var hur alla resurser fördelas på en GK, detta ämne gillade jag skarpt och något man infört på en hel del anläggningar var s.k. "trackers" (alla arbeten bokförs i ett dataprogram). Dessa program har till uppgift att föra statistik, planera vad alla ska göra på banan samt att man kan analysera och följa upp om man gör allt optimalt.

    Här är ett annat system. Man pratade också om olika gräsarter/sorter och hur man i framtidens ska behandla kostnadsaspekten vid ev. renovering/nybygge. Fortfarande vet man inte riktigt vad rödsvingel är och när jag lyfte frågan att detta kunde vara ett alt. för USA fick jag svar att det är "för" varmt här samt att det förmodligen inte skulle fungera! Sammanfattar man det hela så var det ett bra seminarium med en hel del tips. Kostnadsbilden blir dock väldigt fel när ex. en hygglig normal 18-hålsbana (privat) har en budget på 5,7 miljoner, typ det dubbla mot Sverige!

    Det här seminarier var riktigt bra och intressant. Riktig duktig föreläsare som var tydligt och lugnt i sin presentation. Kortfattat kan man beskriva att detta handlade om att reducera (behovspröva) alla arbeten man ska göra i banskötseln för att optimera sin verksamhet. Mycket handlade om att samla data för att ta beslut på åtgärder, m m. Han presenterade mycket info som han bl.a. hänvisad till denna artikel. Allt handlade om hur man kan "spara" smart samt hur man kan hushålla med resurser. Vattenbrist är t. ex. ett jätteproblem i Kalifornien (f.n. har det inte kommit regn på två månader där) och därför har man infört att man måste minimera åtgärderna på golfbanorna. Nedan kan du se hela föreläsningen.

    Under mässdagarna träffade dessutom jag och Kim Sintorn chefutvecklaren (Dana Lonn) från Toro som uppfunnit PS 6000 (se nedan). Detta redskap används för att samla data och ge riktvärden för golfanläggningar. Vi frågade om det var möjligt att få den till Sverige (typ i forskningssyfte via STERF) och han var först positiv men när vi sedan träffade den Europaansvarige så var det mer tveksamt för att STRI har rättigheten på den i Europa. Synd men vi har en kontakt som vi kan hålla kontakt med.

    Föreläsningen

    Vad mässan i övrigt anbelangar kan huvudtemat denna gång sägas med ett ord – BORSTAR. Bortsett från det vi tidigare använt dessa till, vid städning av greener, avdaggning och nedborstning av dress fanns det nu borstar på vältar (?) och andra redskap. Det mest intressanta är dock borstning, eller ska man kalla det för kamning, i kombination med greenklippning. Här har nu samtliga klippartillverkare utökat sitt sortiment med fler alternativ men då dessa är direkt anslutna till klippaggregatets varvtal roterar de för snabbt och verkar bli för aggressiva att använda vid varje klippning.

    En annan konstruktion där borsten drivs med en separat elmotor som roterar betydligt långsammare fanns också på mässan och är enligt diskussioner med Frank Rossi på plats i San Antonio den mest lovande produkten så här långt. Fler tekniska apparater kommer också inom branschen och förmodligen kommer vi se ännu mer än tidigare. På denna länk kan du se massa information från mässan: Golf Industry Show San Antonio 2015

    Kim Sintorn och Carl-Johan Lönnberg
    kim.sintorn@golf.se

Februari 2015

  1. Hur får vi gräset att överleva vintern?
  2. Det var en av många frågor som diskuterades vid ett seminarium om turfgräsens vinteröverlevnad som genomfördes i Gjövik, Norge den 11-12 november 2014.

     

    Utgångspunkten för detta seminarium var forskningsprojektet "Turfgrass winter survival in a changing climate". Detta projekt har drivits inom Stiftelsen för Grönyteforskning, STERF och genomförts mellan åren 2011 och 2014. I projektet har såväl forskare från Bioforsk i Norge och utländska forskare medverkat, liksom ett antal banchefer från de nordiska länderna.

    Tyvärr var det få svenska greenkeepers närvarande på denna träff, som var riktad till både forskare, rådgivare och greenkeepers. Totalt medverkade ett 60-tal personer från förutom samtliga nordiska länder även från USA, Kanada och Tyskland. 

    Påverkan hos gräset vid en varmare period under vintern

    Efter en inledande presentation om STERF:s verksamhet, föreläste Michelle DaCosta från universitetet i Massachusetts om "Physiology of cold acclimation and deacclimation of cool-season grasses". Att delar av USA kan drabbas av omfattande vinterskador stod klart efter Michelles inledning. Exempelvis kan nämnas att efter vintern (2013-2014) var skador orsakade av is och frystorka vanligt förekommande och en del vitgröebanor öppnades först i senare delen av juni i nordöstra delen av landet.

    Att härdningen av gräset är viktigt för gräsets förmåga att klara vinterns påfrestningar är känt och att förmågan till härdning varierar mellan de olika arterna. Exempelvis klarar sig en väl härdad krypven betydligt lägre vintertemperaturer än en väl härdad vitgröe. Men variationer i tolerans mot kyla finns mellan olika biotyper av vitgröe, så en del klarar lägre temperturer än andra.

    En frågeställning som bland annat undersökts av forskarna på universitetet i Massachusetts är hur ett gräs påverkas vid en varmare period under vintern som sedan åter följs av kyla. Här ses en betydligt snabbare "tapp" av härdningen hos vitgröe jämfört med bl.a. krypven vid samma tempertur. Detta har även undersökts av de norska forskarna på Bioforsk, något som Trygve Aamlid redogjorde för. Här har man både i USA och i Norge sett att alla arter har en viss förmåga till att "återhärdas", men inte i samma grad som tidigare. Det innebär att efter en varmare period som följs av kyla, kommer gräsen inte tåla lika låga temperturer som tidigare.

    Försök som dessa utförs i växthus, så det gäller att vara medveten om att den höjning av marktemperturen som krävs (för att "avhärdningen" ska påbörjas) går långsammare i en större jordvolym som det handlar om ute på en green. Men utifrån dessa försök tycker jag att man kan dra slutsatsen att vitgröen är känsligare för töperioder under vintern jämfört med övriga arter som "stannar" i vintervila bättre trots temperatursvängningar. 

    Skillnad mellan olika arter och inom arten avseende vinteröverlevnad

    Efter de två presentationerna som tog upp gräsens förmåga att klara avhärdning och dess möjlighet till återhärdning, visades försöksresultat från olika gräsarter och grässorters vinterhärdighet. Trygve Aamlid beskrev skillnaden mellan det som i amerikansk litteratur beskrivs som "cold tolerance" och det som i den nordiska forskningen beskrivs som "winter hardiness". I benämningen "winter hardiness (vinterhärdighet)" avses både biotiska orsaker (exempelvis svamp) och abiotiska (exempelvis påverkan av yttre faktorer som is). Dessutom bekämpas inte de nordiska försöken mot svamp, till skillnad mot de flesta av försöken i norra USA.

    Vid rankning av "winter hardiness" av de olika arterna i STERFs Gräsguide, toppas listan av ängsgröe följt av brunven och rödsvingel (utan utlöpare). I Gräsguiden (som finns på STERFs hemsida) går det också att utläsa att sortskillnader förekommer inom arterna. Här uppmanade Trygve att framöver bör fröblandningar mer anpassas efter var i Skandinavien blandningen ska användas, då exempelvis de olika underarterna (och sorterna) av rödsvingel varierar i fråga om vinterhärdighet. 

    Kan vintertäckning vara något att hålla på med? 

    Den andra dagen inledde Wendy Waalen från Bioforsk att visa försöksresultat från vintertäckning samt hur olika arter klarar sig under is. Framförallt brunvenen har en god förmåga att klara en längre tid under is (98 respektive 119 dagar de två försöksåren). Inte helt oväntat var vitgröen den art som klarade sig sämst under ett istäcke. Däremot var det vitgröen som framförallt drog fördel av vintertäckningen. En art som inte gynnades av vintertäckningen var rödvenen, som drabbades av snömögel under duken.

    Därefter presenterades de tre demonstrationsförsöken med vintertäckning som genomförts på tre banor i Norden. Först ut var Juha Karsikko från Uleåborg GC i Finland, som under de tre försöksåren haft greenerna vintertäckta 5 till 6 månader. Under samtliga dessa år har gräset (brunven/rödsvingel/vitgröe) överlevt bättre under vintertäckningen jämfört med ytan som inte var täckt. Liknande erfarenheter hade Håkan Blusi på Timrå GK. Hans uppfattning är att även om en del skador (svamp) kan uppstå under dukarna, så kommer dessa skador att läka fortare jämfört med de skador som uppstår efter is. James Bentley, Miklagard Golf, Oslo påtalade att deras krypven/vitgröegreener har överlevt vintrarna bättre med vintertäckning, något som resulterat i mindre nerlagd tid för hjälpsådd/reparation på våren. Miklagard Golf hade dock ännu inte bestämt om vintertäckning av greener ska ingå i den normala vinterproceduren.

    Kanadensarna har under många år vintertäckt greener och därigenom testat många olika metoder. Detta redogjorde Jim Ross från Olds College, Alberta, Kanada för. Vit duk är att föredra, då mörkare dukar (drar till sig värme) riskerar att bryta gräsets härdning i förtid. Jim Ross förordade även användandet av ett isolerande material, för att behålla "kylan" även om en varmare period uppstod under vintern.

    Då det ibland uppstår kvävskador under dukarna, så har även olika ventilationssystem testats. För närvarande försöker forskarna bestämma vilka gaskoncentrationer (av koldioxid och syre) som är kritiska för gräsets överlevnad. Genom att mäta detta regelbundet under dukarna kan banpersonalen på en klubb få kunskap om när de ska sätta in någon åtgärd (få in luft) för att förhindra kvävskador.

    Förutom nämnda föredrag, redogjorde Agnar Kvalbein, Bioforsk, Norge för försöksresultat om hur en hög vattenhalt i tillväxtpunkten hos gräset påverkar dess vinterhärdighet samt Bjarni Gudleifsson, Lantbruksuniversitetet på Island om vinterskador orsakade av is. Alla presentationer går att hitta på STERFs hemsida. 

    Besök på Apelsvoll försökstation

    Efter alla dessa givande och intressanta föredrag fick vi möjlighet att besöka Apelsvoll, en av Bioforsks försöksstationer. Där fick vi se greengräsförsök med ett flertal sorter av krypven, rödven, brunven, rödsvingel, kärrgröe, trampgröe, vitgröe (ospecificerat frö) samt engelskt rajgräs. Denna försöksserie avslutas 2014, efter tre försöksår. Resultat kommer att finnas på STERFs hemsida.

    Ett försök som startat under 2014 var det som handlar om höstgödslingens effekt på vinteröverlevnaden. Här kommer forskarna att undersöka hur olika kväve- och svavelmängder till krypven och vitgröe eventuellt kan påverka övervintringen. I samma projekt undersöker man skuggans betydelse för övervintringen. Utifrån vad dessa försök visar, kommer demonstrationsförsök att anläggas ute på ett flertal klubbar runt om i Norden under 2016-2017. Detta för att se hur erfarenheterna från försöken, står sig under praktiska förhållanden ute på en bana.

     Avslutningsvis, min bestämda uppfattning är att seminarier som dessa är oerhört givande och viktiga för att golfbaneskötseln i Norden ska fortsätta utvecklas. Här har de svenska och övriga nordiska bancheferna en möjlighet att dels ta till sig den senaste forskningen, dels kunna påverka densamma med sina egna erfarenheter!

     

    Boel Sandström
    boel.sandstrom@golf.se

  3. Återigen har BIGGA lyckats
  4. Harrogate januari 2015 - årets sammankomst var en bra blandning av utbildning och mässa.

    Som alltid är det kul att gå runt och titta på nya saker samt lyssna på nya tankar och idéer. En sak som de gör väldigt bra är att de lägger de stora utbildningsdagarna de första två dagarna av mässan. Detta ger alla möjlighet att ta del av kunskapen utan att för den sakens skull gå miste om tid på mässgolvet.

    De seminarier som hålls under de tre sista dagarna är gratis och oftast av den kortare varianten, ca 30-60 minuter och är dessutom belägna en våning ovanför själva mässan. Detta gör att du snabbt och smidigt tar dig mellan de olika aktiviteterna som intresserar just dig.

    I år valde jag att gå på föreläsningar gällande mark och näring. En slogan jag mötte redan första dagen var, "The future of greenkeeping is back to basic". En slogan jag verkligen gillar. Vi har idag så höga krav på våra spelytor att vi måste börja se mer på hur vi kan ta bort stress från plantan. För att tro att vi kan gå tillbaka på våra krav vad gäller finish och spelkvalitet ser jag som mycket svårt. Nej, framtiden ligger i att behovspröva all skötsel, utvärdera alla åtgärder och utföra dem vid rätt tidpunkt.

    Banskötsel måste få ta tid om det skall bli bra i slutändan. Glöm heller aldrig att oavsett i vilken takt vår teknik går fram kommer de grundläggande kemiska och fysiska förutsättningarna vara desamma som de alltid varit. En gedigen kunskapsgrund i marklära tar dig en lång väg.

    Ska jag plocka ut en enskild sak som det diskuterades mycket så var det frontrullar på greenklippare och här är en helomvändning på gång. I framtiden är det släta rullar som gäller då det är väldigt mycket skonsammare mot gräset. Just skonsamhet mot plantan är något vi redan sett fördelaktiga effekter kring under intåget av vältar på våra greener. 

    Stödsådd - ett annat aktuellt ämne

    Viktiga val är naturligtvis gräsart och sort, val av tidpunkt för sådd samt val av såmaskin. Men det är också viktigt att förbereda greenen så att såbädden blir så optimal som möjligt. Att så i thatch fungerar aldrig, oavsett vilken såmaskin du valt. Just diskussionen kring stödsådd är ett bra exempel på hur mässan hanterar ett och samma problem ur många olika vinklar. Situationen är sällan densamma från en klubb till en annan och därför väljer de att diskutera stödsådd i sin helhet. I förhoppning om att alla ska kunna få svar på just sin fråga eller känna att just deras förutsättningar blir belysta.

    Ett annat stort problem i England är häxringar. Här är det viktigt att bestämma vilken typ av häxring man har. Vanligtvis brukar man säga att där finns tre olika sorter, typ 1, 2 samt 3. Har man typ 1 så är det luftning och vätmedel som gäller, vid typerna 2 och 3 är det ökad näring. Enligt de senaste just nu pågående försöken hjälper kem inte mot någon av de 3 typerna. Detta är något som än en gång belyser deras slogan "The future of greenkeeping is back to basic".

    För att kunna rå på många av de absolut vanligaste problemen är det inte alltid genvägar som t.ex. kem som är lösningen. Kunskap kring marklära samt förståelse för plantan tar dig en lång bit på vägen. Och som i detta fall är det enda sättet att lösa problemet på.

    En slutgiltig tanke och likväl förhoppning är att fler svenskar ska hitta till Harrogate. Konceptet som Harrogate jobbar med ligger helt rätt i tiden och kunskapen som förmedlas här är en stor del av vad som ska föra oss in i framtiden som yrkesgrupp. För er som undrar över prislappen lovar jag att det går att hitta både kost och logi till en överkomlig prislapp. Dessutom går det inte att sätta ett pris på kunskapen du får på köpet.

     

    Göran Hansson
    goran.hansson@golf.se

  5. Artiklar en banchef bör läsa
  6. Snön och vintern håller ett hårt grepp om våra kära golfbanor just nu! Många banchefer sitter och planerar den kommande säsongen med inköp, rekrytering av personal, skötselplaner och maskinservice med mera.

    Under denna årstid finns det lite mer tid för reflektion angående golfbaneskötsel. Information och kunskapsinhämtning har blivit oerhört lättare de senaste åren och det finns idag flera kanaler att söka ny information inom golfbaneskötsel. Nu när tiden finns så ger jag lite tips på bra artiklar som du måste läsa innan säsongen drar igång! Artiklarna handlar om luftning och dressning, Vet gräset vad det kostar? Bearbetning och åtgärd vid för mycket thatch och effekten av vältning på greener. 

    http://gsr.lib.msu.edu/2000s/2003/030301.pdf

     http://gsr.lib.msu.edu/2010s/2010/100532.pdf

    http://usgatero.msu.edu/v06/n19.pdf

    http://turf.umn.edu/files/2012/09/Lightweight-rolling-around-the-world.pdf

     

    Calle Lönnberg
    carl-johan.lonnberg@golf.se

  7. Vintertäckning av greener
  8. Kan vintertäckning av greener vara något för svenska golfbanor? Vintertäckning med duk har under många år tillämpats i bland annat delar av USA och Kanada. I Sverige finns ett antal klubbar som årligen täcker sina greener.

    I följande artikel har författarna, som mottagit pengar till vinterprojekt från bland annat svenska golfare genom stiftelsen för grönyteforskning (STERF) sammanställt senaste forskningen och praktiska erfarenheten av vintertäckning. Detta har gett en bättre förståelse om denna teknik. En viktig slutsats som författarna drar är att de rekommenderar användning av vintertäckningsdukar i områden där risken är stor för långvarigt istäcke.

    Författare: Agnar Kvalbein, Wendy Waalen och Tatsiana Espevig, Bioforsk Turfgrass Research Group

    Inledning

    Varje år drabbas golfbanor i Norden av vinterskador och detta kostar golfarna flera miljoner kronor. Några gräsarter, som rödsvingel och arter av ven tål ganska mycket kyla och annan vinterstress. Vitgröe däremot, som dominerar många äldre greener är hårt utsatt för skador orsakade av både svamp och frost.

    Det vi fruktar allra mest är istäcke som bildas av regn eller smältvatten under vintern. Skadan som uppstår kallas ofta isbränna, men det har ingenting med brand att göra. När gräset inte har tillgång till syre kommer det att kvävas och utan syre bildas det giftiga ämnen under isen som kan döda plantan. Denna artikel summerar vad vi vet om vintertäckning av golfgreener och diskuterar om detta kan vara en bra åtgärd mot isbränna. 

    Tidigare försök

    Under 1960-talet gjordes försök med vintertäckning på Rhode Island i nordöstra USA. Försöken gjordes på krypven (och ett med brunven) och motiverades med att greener torkades ut och kunde skadas av stora temperatursvängningar under vintern. Greenerna blev täckta med dukar och nät av olika färger och i sammanfattningen av försöken rekommenderades användning av mörka färger, då dessa gav en bättre greenfärg på våren. Visserligen bleknade greenerna fort efter första klippningen när dukarna tagits bort, men de mörka dukarna gav likväl bättre resultat än den icke täckta kontrollen (Ledeboer & Skogley 1967). 

    I Kanada har försök med vintertäckning av vitgröegreener genomförts sedan tidigt på 1990-talet. Målet med täckning var också att skydda gräset mot barmarksfrost och uttorkning i det kalla inlandsklimatet. Eftersom enkla dukar inte isolerar mer än en grad eller två, blev försök gjorda med isoleringsmaterial, bland annat halm (Dionne, 1999 och 2000). I några av dessa försök blev det påvisat att användning av täta dukar kunde skada greener. Skadorna kunde knytas till syrebrist och det var ett samband mellan skadans omfattning och innehåll av organiskt material i greenerna.

    Mikrobiologisk aktivitet ökar med mängd organiskt material och både mikroorganismer och gräs behöver syre. Utan syre går gräset och mikroorganismerna över till anaerob respiration. Giftiga biprodukter från anaerob respiration kan vara skadligt för gräset i höga koncentrationer. Konklusionen blev att USGA-greener, som hade lägre mikrobiologisk aktivitet än jordgreener, klarade sig bra under täta dukar, medan det i greener med mer organiskt material kunde uppstå skada på grund av anaeroba förhållanden (Rochette et al. 2006). 

    Baserat på de tidiga erfarenheterna från Kanada blev det 1996-2000 genomfört försök med vintertäckning av vitgröegreener på åtta banor i Sverige. 

    Fyra olika behandlingar testades:

    - Tät duk (plast Polynova)
    - Tät duk ovanpå en vävd duk (Evergreen)
    - Tät duk ovanpå Gullfiberväv som blev liggande som vårtäckningsduk
    - Tät duk ovanpå annan isolering (linhalm) som låg ovanpå en vävd duk
    - Bara vårtäckning, vävd duk
    - Icke täckt kontroll

    Temperaturen under dukarna blev kontinuerligt övervakade. Under de tre vintrarna som försöken pågick var det bra vintrar och lite skador. Därför överlevde också den delen av greenen som inte var täckt, men de täckta greenerna var i mycket bättre kondition efter vintern. Konklusionen blev att gräset övervintrar bäst där tät duk låg ovanpå en vävd duk och när den vävda duken senare användes som vårtäckningsduk. (Standberg et. al. 2000) 

    Tronsmo (2004) gjorde försök på fem norska golfbanor med svart fiberduk och tät, tjock plastduk. Gräset under duken var betydligt grönare när dukarna togs bort, men två veckor senare var effekten borta. Det var också mer svamp under dukarna. Baserat på detta blev sådan vintertäckning inte rekommenderad. 

    Julie Dionne (2008) skrev råd om vintertäckning baserat på försök och praktiska erfarenheter så långt. Hon la vikt på att täta dukar måste vara täta för att hindra vatten att komma in i isoleringsmaterialet, fukta upp gräset och bilda is. Hon betonade att dukar inte alltid ger ett positivt resultat och att man ska använda svampmedel mot snömögel. Greener med stor biologisk aktivitet kan bli kvävt under täta dukar. 

    Demonstrationsförsök blev genomfört i Sverige och Finland mellan 2007 och 2010 med finansiering från STERF. Konklusionen från Finland, där gräsarterna var en blandning av brunven och krypven, var att under de tre efterföljande åren var återväxten bäst i kontrollområdet där gräset inte var täckt. Våren 2009 var det också bra resultat vid användning av Evergreen (vävd duk). 

    I de svenska försöken dominerade vitgröe och kärrgröe greenerna. Det står i rapporten att det är ett alternativ att täcka greenerna i områden där det finns risk för isbildning på vitgröegreener (Ranniko & Pettersson 2010). 

    De sista åren har forskare vid Olds College i Alberta, Canada testat olika ventilationssystem under täta dukar på golfgreener. De rekommenderar att det ventileras när CO2-koncentrationen stiger över 8 % eller när syrenivåerna är under 8 %. De gör nu försök för att definiera dessa nivåer mer exakt för flera olika arter och vid olika grad av vinterhärdighet (Ross 2014). 

    Nya försök med vintertäckning

    I samband med forskningsprojekt om bättre vinteröverlevnad som STERF och Norges Forskningsråd finansierat från 2011 till 2014, blev det genomfört flera försök med vintertäckning. 

    Vetenskapliga försök

    På Bioforsks försöksgreen på Apelsvoll, inlandet norr om Oslo (60 700 N, 10 865 Ö), blev det genomfört täckningsförsök på en nyetablerad USGA-green (20 % v/v "Greenmix"-kompost, Høst AS, Grimstad, Norge) med fem olika gräsarter:

    - Rödsvingel utan utlöpare (Festuca rubra ssp. communtata) "Musica"
    - Rödsvingel med korta utlöpare (F.rubra ssp. litoralis) "Cezanne"
    - Rödven (Agrostis capillaris)"Jorvik"
    - Krypven (A.stolonifera) "Independence"
    - Brunven (A.canina) "Villa"
    - Vitgröe (Poa annua)

    Gräset blev antingen täckta med tät plast eller med plast som låg ovanpå ett 18 mm luftlager skapad av en duk/matta uppbyggd av tunna plasttrådar. Den första vintern låg dukarna i ca 3 månader (från sent i november till mitten av mars) och den andra vintern i ca 4 månader (till mitten av april). 

    Den sista vintern mättes nivåerna av syre och koldioxid under hela vintern. CO2-nivåerna kom aldrig upp i 5 % under plasten. Det extra luftlagret under plasten gav ungefär samma gaskoncentration som under bara plast. 

    Av de fem gräsarterna som blev testade var det bara vitgröe som hade bättre vinteröverlevnad och gav ett bättre intryck om våren efter att ha varit täckt med plast. Luft under plasten gav ingen väsentlig förbättring av resultatet än vid bara plast. 

    I detta försök fanns också ett led med ett tätt istäcke. Detta skadade flera gräsarter och vitgröen dog fullständigt. Det visar att man inte kan jämföra det som sker under plast och det som sker när det bildas ett istäcke. Det sistnämnda är mycket mer allvarligt för gräset. Vi tar upp detta närmare i slutet av artikeln. 

    Fullskaliga försök på golfbanor

    Det blev täckningsförsök gjorda på tre golfbanor under tre vintrar som en del av detta forskningsprojekt. De tre banorna, som alla finns i områden med stor risk för isbildning under vintern, är beskrivna i tabell 1. 

    Tre olika täckningsmaterial användes.

    - Ingen duk (kontroll)
    - Tät plast (olika kvalitet på varje bana)
    - Semipermeabel duk som höll vatten ute, men som släpper igenom gaser. (VPM membran från Palmive Tech Textiles Ltd, Nottingham)
    - 1 cm luftspalt skapad av sammanbunden metalltråd (Enkamat®)+plastduk ovanpå
    - Dukarna blev lagda så att vatten inte skulle kunna rinna in under duken. Tekniken varierade lite från bana till bana. Mest grundligt blev detta gjort på Miklagard. 

    Resultatet från försöket blev beskrivet efter tre observationer varje vår. Första observationen blev gjord den dagen då dukarna togs bort. Fyra förhållanden noterades: täckningsgrad levande gräs (%), svampangrepp (%), färg samt helhetsintryck (uttryckt på en skala från 1-9 där 9 är bäst). I sju av de nio försöken på golfbanorna var det en fördel att täcka greenerna med tanke på vinteröverlevnaden och vårstart. 

    Vinterskador beroende av istäcke var eliminerat, men på något område var det mer svampangrepp där det var täckt med duk jämfört med kontrollrutan. 

    Det första året på Miklagard låg försöket lågt i terrängen. Det ledde till att vatten trängde sig in under den täta plastduken och allt gräs var dött på våren i den rutan. De andra täckta rutorna såg bättre ut än kontrollrutan som hade haft ett tätt istäcke. De två följande åren blev försöket flyttat till en green som låg på en mer normal plats och då såg de täckta områdena bättre ut än kontrollrutan. 

    De tre vintrarna var olika på alla banor. Se tabell 2. Under vintern 2012-2013 var det ett stabilt snötäcke i Uleåborg och denna vår var det inte några tydliga skillnader i vinteröverlevnad, men färgen och återväxten var bäst på de delar av greenen som varit täckt med dukar. Det sista försöksåret (2013-2014) var det istäcke från mitten av december till slutet av mars och trots att isen krossades i slutet av februari, var nästan alla 39 greener på banan döda på våren. På försöksgreenen överlevde de täckta områdena med undantag av en lågpunkt där vatten hade runnit in under duken. Se bild 4A-B. 

    På Timrå Golfklubb var det bara våren 2013 som den täta plastduken gav en sämre greenyta än kontrollrutan. Detta berodde på att under den täta plastduken var det 70 % svampangrepp medan det i de andra rutorna var angreppet mellan 10-20 %. 

    Både det första och sista året gav täckningen betydligt bättre vinteröverlevnad. Icke täckt yta hade 10-20 % täckningsgrad av levande gräs under dessa år, medan i de täckta områdena överlevde över 80 %. 

    Diskussion om vintertäckning

    Resultaten från golfbanorna visar att täckning av greener gav bättre vinteröverlevnad och snabbare start om våren i sju av nio fall. Första årets försök på Miklagard var speciellt, då greenen låg lågt i terrängen så att jorden under plastduken blev vattenmättat. Även den delen av greenen som inte var täckt blev kraftigt skadad av is och vatten. På Timrå GK var det ett svampangrepp under plastduken som försämrade kvaliteten 2012 jämfört med både kontroll och de andra täckningsmetoderna. Det var bara dessa två resultat som talade emot vintertäckning. 

    I fall vi bortser från plastduken och fokuserar på de två andra täckningsmetoderna, var det i alla 9 försök, på 3 platser och under tre vintrar, en fördel att täcka greenen med en semipermeabel duk eller med plast som låg ovanpå en luftspalt. 

    Dessa försök visar alltså att i områden med osäkra vinterförhållanden och stor risk för isbildning, är det en fördel att täcka greenerna. När vi beaktar att Enkamat® är relativt kostsam, arbetskrävande och kräver omfattande lagringsplats, är användandet av en semipermeabel duk («Gore tex®-liknande») ett bra alternativ och är något säkrare än vanlig plast. 

    Försöken bekräftar det som också de tidigare svenska och finska försöken visat: att för ett bra resultat är det viktigt att vatten inte tränger genom eller in under täckduken. Det bör därför läggas arbete på att gräva ner och täta duken längs kanter där det är risk för att vatten kan tränga in och man bör förhindra skador från vinteraktiviteter (exempelvis skidåkning och rendrift) på banan. 

    Det vetenskapliga försöket på Apelsvoll visar att det är stora skillnader mellan vitgröe och de mer vinterhärdiga arterna. Det första försöksåret bildades ett istäcke under snön i januari, men vintern var ganska kort. Då hade vitgröen nytta av duken. Det hade inte de andra gräsarterna. Året efter, med stabilt snötäcke i 141 dagar, var det inte någon poäng att täcka vitgröen heller. 

    Varför fungerar täckning med plast?

    Försöken blev inte utlagt för att ge klara svar på denna fråga, men vi tror att de luftfyllda porerna i marken är nyckeln till succé. 

    I tidigare täckningsförsök mättes temperaturen under dukar och isoleringsmaterial. Det visade sig att plast och enkla dukar påverkar temperaturen i liten grad. Det såg vi också i försöket på Apelsvoll. Dukar ger alltså litet skydd mot frost eller snabba temperatursvängningar. För att uppnå en sådan effekt behöver man använda isoleringsmaterial och det är både tungt, arbetskrävande och tar mycket plats att lagra. 

    Täta dukar kan däremot effektivt förhindra att gräset blir inkapslat i is. 

    Vi har mätt att temperaturen blev betydligt lägre (-9°C) under istäcket jämfört med vanlig barfrost (-3°C). Skadorna under istäcket kan därför också vara orsakad av kylan, men vi tror att huvudorsaken är anaeroba förhållanden. 

    När marken är frusen vill regn och smältvatten bli till is runt gräsplantan. Luften i jorden förträngs och vattnet tar över, så att vi snabbt får en anaerob situation. När växtcellerna upplever syrebrist vill de ställa om och utnyttja sockerreserverna i sina processer som liknar jäsning. Vid sådan anaerob respiration utnyttjas bara 3% av energin i gräsplantans sockerreserver och slutprodukt från denna process blir en organisk syra. Med andra ord blir sockret mycket sämre utnyttjat och förbrukas snabbare än vid vanlig aerob respiration. Några bakterier i marken är specialister på att leva utan luft. Vid anaeroba förhållanden vill dessa få ett försprång jämtemot andra mikroorganismer. Några slutprodukter från dessa bakterier är mycket giftiga för växter. Exempel på ett sådant ämne är vätesulfit som luktar ruttet. 

    När plastduken bidrar till att bevara de luftfyllda porerna i marken, hindras alltså en skadlig process i och runt gräsplantorna. 

    Kan plastduken ge anaeroba förhållanden?

    I teorin kan också plastduken ge anaeroba förhållanden. I Kanada har de erfarenheter av det och mycket av forskningen där handlar om ventilering under täta dukar. I försöket på Apelsvoll blev gaskoncentrationen övervakad, men bara under en vinter. Att syrenivåerna var tillräckligt hög i det försöket ger inte underlag till att dra några slutsatser. Vatteninnehåll, porsammansättning i växtbädden, mängden organiskt material och floran av mikroorganismer kan variera mycket mellan olika greener. Det gör det svårt att ge generella rekommendationer. 

    Ett högt innehåll av luftfyllda porer är inte något man skapar genom en luftning på hösten. Det är ett resultat av god greenkeeping och filtkontroll under många år. 

    Från försöken på golfbanorna rapporterades det att täckningen också blev gjord på våta greener. I ett av försöken fick ett tunnt snötäcke på frusen green tas bort innan täckning. Också under dessa förhållanden blev resultatet av täckningen positivt. Greenkeeperna som gjorde försöken, diskuterade detta inför sista vintern och var eniga om att det var en fördel att täcka medan greenerna var torra. 

    Bör nordiska greener täckas under vintern

    Täckning är först och främst aktuellt i områden som ofta upplever is och vatten under flera veckor på greenerna. I inlandet, med mer stabilt snötäcke och i sydliga delar av Skandinavien där isskador sällan sker, kommer täckning antagligen inte vara lönsamt. 

    Täckning är kostbart och det kräver nogrannt arbete under en tid på året då stor del av banpersonalen är borta. Risk för att skapa anaeroba förhållanden under plastduken gör nog också att många greenkeepers drar sig för att täcka. Det känns antagligen som ett större ansvar att täcka greenerna än att låte de vara, både för att det krävs stora resurser och för att man gör något som inte är «naturligt». Därför tror vi att många önskar flera lokala försök med täckning för att dokumentera kostnader, fördelar och risker. 

    Kom också i håg, i fall som du väljer att täcka greenerna, bör du också spruta dem mot övervintringssvamp innan dukarna läggs. Det gäller speciellt på vitgröegreener, men kan också vara aktuellt på andra arter, baserat på övervakning och erfarenhet. 

    Vi riktar ett stort tack till Juha Karsikko, Håkan Blusi och Stefan Schön som under tre säsonger gjorde ett omfattande och bra försöksarbete tillsammans med banpersonal på Uleåborg, Timrå och Miklagard golfbanor. Tack också till STERF och Norges Forskningsråd som finansierat projektet «Turgrass winter survival in a changing climate» och till alla golfare som investerat i forskning genom golfförbundens bidrag till STERF. 

    Referenser:
    Dionne, Julie, P-A. Dubé, M. Laganière & Y. Desjardins (1999) Golf Green Soil and Crown-Level Temperatures under Winter Protective Covers . Agronomy journal. Vol 91. No.2 p. 227-233. 

    Dionne, Julie (2000) Winter Protetion of Annual Bluegrass golf Greens, Golf Course management Sept/Oct pp 11-13.

    Dionne, Julie (2008) Under the Covers. GreenMaster August pp 16-20. 

    Ledeboer, F.B. & C.R. Skogley (1967) Plastic Screens for Winter Protection. University of Rhode Island, The golf superintendent, August 1967, pp 22, 24, 28, 32 -33.

    Rochette, Phillippe, J. Dionne, Y.Castonguay & Y. Desjardins (2006) Atmospheric Compostition under Impermeable Winter Golf Green Protections. Crop Science Vol 46 No.4, p 1644-1655.

    Rannikko, Maire & Boel Pettersson (2010) Demonstration trials with winter cover protection. STERF web, november 2014. 

    Ross, Jim (2014) Winter cover strategies for your golf course. Presentation at Turfgrass Winter Survival seminar Gjøvik 12.november 2014. STERF web, november 2014.

    Strandberg, Maria, T. Näselilus, T Spjuth (2000). Vintertäckning av greener. SGF faktablad golfbanor 2000 10 06. 

    Tronsmo, Arne, A.M.Tronsmo 2004) Hvilke tiltak kan gjøres i vintersesongen for å redusere vinterskadene på greenene? Gressforum 4/2004 s 8-9. 

    Översättning Boel Sandström, Svenska Golfförbundet 

    Agnar Kvalbein, Wendy Waalen och Tatsiana Espevig, Bioforsk Turfgrass Research Group

  9. Rapport från Canadian Golf Superintendents Associations (CGSA) utbildningsvecka i Calgary
  10. Denna dag fanns två olika heldagsföredrag att välja mellan. Antingen Jim Kerns från North Carolina University/Bill Kreuser University Nebraska Lincoln som hade ämnet: Practical Turf Grass Microbiology eller Kevin Frank som pratade om Winter Injury/Recovery.

    Jim Kerns o Bill Kreuser 

    Jim och Bills föredrag handlade mycket om stressade plantor och hur man kan undvika detta i framtiden. 

    Något som slagit igenom är användandet av s.k. pigment (färgmedel) på greenerna, antingen som enskild behandling eller i blandning med näring eller fungicider. En fördel med att använda pigment är höjning av greenytans temperatur med ca +2 grader. Samtidigt kan detta vara en nackdel på sommaren genom att det blir för varmt och svårare att se hur greenen egentligen ser ut. 

    Vidare uppehöll man sig vid att noggrant gå igenom processer som driver fotosyntesen framåt, betydelsen av ljusets våglängd, tillgång på vatten och näring för plantan. 

    Ur praktisk synvinkel ses de s.k. skivade frontrullar på klippaggregaten som en starkt bidragande orsak till att vi numera stressar våra gräsplantor jämfört med bara för ett par år sedan i vår jakt på den perfekta spelytan. Framför allt att dessa rullar vrider gräset i samband med att man svänger (gäller speciellt vid blöta förhållanden eller vid thatch). En annan viktig faktor är att alltid följa leverantörernas rekommendationer gällande lufttryck i däcken. 

    Användningen av fuktighetsmätare (TDR) diskuterades under dagen, här är viktigt att tolka resultatet utifrån varje enskilds banans förutsättningar. Men generellt bör man ligga inom 14-17% på sin mätare och mätdjupet (val av längd på mätpinnarna) ska ske någon centimeter under aktuellt rotdjup på sin egen bana. 

    Försök gällande upptag av näring visar att gräset bara tar upp det den behöver oavsett om det finns ett överflöd av makro- eller mikroämnen runt om kring plantan. Vi bör också stäva efter att hela tiden ligga lite i underkant på kvävegivan än vad gräset egentligen "vill" ha. Man har sett mycket positiva effekter mot förebyggande av stress vid användandet av Civitas (en "mineraloljeprodukt" som nu testas i försök i Sverige för eventuellt framtida registrering). 

    Kevin Frank

    Tuff vinter i nordöstra USA och delar av Kanada under vinter 2013-2014 orsakade mycket skador på greenerna orsakat av is. Följande faktorer är värt att komma ihåg gällande vinterskador: 

    I och med att så pass många olika "vitgröevarianter" finns, så är det svårt att definiera vad en vitgröeplanta tål för "lägsta" temperatur. En variant (på en klubb) kan tåla -20°C, medan andra varianter dör vid betydligt högre temperaturer. Kom också ihåg att dessa värden fås fram genom LT50 värdet och då har hälften av plantorna dött. Så i praktiken vill man knappast acceptera den situationen. 

    Från mitten av mars och fram till mitten av april är det stor skillnad mellan vad för lägsta tempertur vitgröe respektive krypven klarar. Men även här finns skillnader mellan alla varianter av vitgröe. 

    Smältvatten (risk för crown hydration) är ett stort problem för överlevnad, men hur får man bort stora snömängder under en tid då allt färre anställda finns på banan? 

    Gällande is på greener; försök visar (Tompkins et al 2004) att det är ingen vits att skotta vitgröe senare än 45 dagar efter is bildats. Krypven klarar upp mot (eller mer än) 90 dagar. Rekommendationen är att få bort isen inom 30 dagar på vitgröe. Men givetvis beroende på hur isen "är" (kärnis kontra porös). Vid lägre halter än1% syre och högre än 10 % koldioxid under isen är skadligt för gräset. Här behövs det få fram någon typ av mätare för kontroll menade föredragshållaren. Även försök gällande skadliga syre- och koldioxidhalter pågår på Olds College norr om Calgary (Jim Ross, Katie Dodson). Ett antal kanadensiska banor har investerat mätutrustning för kontroll av gaser under vintertäckningsdukar.

    Vibroplatta kan fungera att knäcka is (om inte för tjock). För övrigt används diverse olika luftare.

    Smältning av is. Oavsett produkt fungerar de flesta med färg, när väl tillräckligt långa dagar (och sol) samt "gynnsam" temperatur. Flera försök har visat (både med färg och olika gödselprodukter) i januari-februari i Kanada och USA utan effekt. I januari var det ingen sol och i februari var det för kallt för effekt. I mars verkade flertalet mörka produkter på 1–2 dagar. Se vidare "Ice melt study 2014" från Michigan State University.

    De kanadensiska bancheferna som närvarade på detta seminarium menade att om inte greenerna vintertäcktes så skottade de greenerna i december och januari för att minska risken för is vid töperiod. Från slutet av januari lät (i Calgaryområdet) de snön ligga kvar.

    En "ojämn" greenyta innan vinter gör det svårare att få isen att "fastna" i gräset. Här tillämpas både att låta hålpipor ligga kvar, samt grenar/kvistar i lågpunkter för att minska risken för is. Även håltagning med vinterkopp i lågpunkter för att få bort smältvatten var vanligt förekommande hos deltagarna.

    Och när skador uppstått, förordades hjälpsådd med krypven även i vitgröedominerade greener. För bra etablering betonades god tillgång på fosfor, samt gödsling lite och ofta med kväve under etableringsfasen.

     

    Tisdagen 3 februari

    Föredragen som gick parallellt (2–3 stycken samtidigt) pågick vanligtvis i ca 1 timme under seminarierna på tisdagen och torsdagen. 

    Brian Youell

    Banchef på Uplands Golf Club, utanför Vancouver har arrangerat flera stora tävlingar genom åren bl.a. Victoria Open. Han beskrev hur han skötte denna privata bana, där medlemmarna har höga krav. Exempelvis sedan han börjat använda Civitas, hade han kunnat dra ner ca 35 % på sin totala vattenförbrukning, samt att han tydligt såg mindre stress på greenerna. Även fungicidanvändningen hade minskat. De klippte i normala fall i princip alltid på 2,4 mm och hade som mål hålla fuktigheten på ca 12 %. Med hjälp av sin Firmness meter mättes hårdheten dagligen och den gångna säsongen hade de i snitt från 251 till 378. 

    Doug Soldat

    Han påtalade vikten av att om man har högt pH i sitt bevattningsvatten så är det ammoniumsulfat som bör användas som kväveform vid gödsling. Detta gödselmedel har också god effekt vid problem med alger. Alger (cyanobakterier) föredrar pH högre än 6 och god ljustillgång, därav använd gödsel som sänker pH (ammoniumsulfat) och dressa.

    Vid inventering av ett stort antal USGA-greener runt om i USA har det på sina håll, noterats järn och manganutfällningar i gränsskiktet mellan såbädd och dräneringslagret. Detta har "cementerat" detta skikt och därmed har funktionen hos greenen försämrats. Fenomenet har framförallt noterats i lågpunkter, vid olika pH (6,3–8,2), varierande greenålder (9–35 år) och i både torra och fuktiga klimat. I några fall har detta även noterats om finare toppdress används än såbäddsmaterialets kornstorlek. Vid "problemområden" med dålig etablering/gräsväxt etc bör detta fenomen uteslutas genom kontroll av markprofilen ända ner till dräneringslagret. 

    Matt Nelson

    Även ett antal företagspresentationer genomfördes under dagen och Matt Nelson pratade bland annat om bladgödsling. Denna typ av gödsling förordade han vid kraftigt stressade plantor (pga torka, låg klipphöjd, kyla/värme, dåligt rotsystem, skugga etc.) Utförda mätningar visade effekt av produkt efter ca 2 timmar, efter 12 timmar ses full effekt. Han påtalade tydligt att vätmedel aldrig ska användas vid bladgödsling, då risken är påtaglig att lösningen rinner av plantorna. Däremot är det viktigt med rätt munstycken med relativt stora droppar vid bladgödsling. 

    Han kom även in på antraknos och nämnde där att forskningen visat att vid angrepp är det viktigt att spruta med nitratkväve var 3–4:e dag samt behov av dubbelt så mycket kalium som kväve vid varje spruttillfälle. Även sanddressningens betydelse i form av skydd av tillväxtpunkten diskuterades. Mer om detta går att läsa i artikel från Rutgers University "Impact of Anthracnose control products of turf quality of annual bluegrass puttinggreens". 

    Bob Vavrek, Adam Moeller o Larry Gilhuly

    Dessa tre bankonsulenter från USGA pratade under ca 2 timmar om vilka trender som finns i USA för närvarande.

    Rekommendationen vid ombyggnation är max 2,0–2,5 % lutning på greenerna. I annat fäll påtaglig risk att det blir för få hålplaceringar när greenen är "för" snabb.

    Det finns klubbar i USA som spenderar 175 000 USD per år i trädvård. Ska man skära av rötterna för att förhindra dem att tränga in i greener/tee/fairway så kan man göra det 50–60 cm djupt ca 3–4 m från stammen.
    Tillgången till bevattningsvatten kommer utan tvekan att vara den största utmaningen i hela världen inom en snar framtid.
    Borstning av greenerna är den nya trenden.
    Man pratar inte så mycket om "Tee it forward" längre utan man anlägger s.k. familjetee.
    Fotbollsgolf är på stark frammarsch speciellt bland den spansktalande delen av befolkningen.
    Taktiskt viktigt är att visa s.k. nollrutor vid behandling, både för egen skull men även för att visa styrelse, medlemmar, politiker, allmänheten m.fl.
    När det gäller dressand så går det mot finare sand än tidigare. Rekommenderad fraktion är 0,15–0,5 mm. Vid hålpipsluftning eller andra djupare luftningar ska lite grövre sand 0,2–2,0 mm användas för att öka infiltrationen.
    Vid dressning av foregreens bör dubbelt så mycket sand läggas på dessa jämfört med greenerna (sammanlagt per år). 

    Jim Kerns

    Under rubriken "Improving fungicide performance" diskuterades faktorer som preparatval, doser och timing för bekämpning, likväl som nedbrytande faktorer av en fungicid efter behandling. Slutsatsen blev håll plantorna friska (!), ställ korrekt diagnos (inte säkert att det alltid handlar om en sjukdom!) och vid bekämpning, använd rätt medel och se till att få en bra täckning av produkten.

    Noterbart är att populationen av snömögel varierar i olika klimat och därmed är det vanligt att man får olika effekt av preparat på olika platser. Av det skälet (till viss del) hänvisar de i USA till olika snömögelpreparat i olika delar av landet. 

    Onsdag 3 februari 

    Denna dag var i huvudsak avsatt för mässa och utställarna. Mässan var förhållandevis liten både jämfört med den amerikanska och den på Elmia. Parallellt med mässan pågick ett antal korta 15-20 minuters föredrag inom skiftande ämnen. Bland annat framförde Katie Dodson, Olds college resultat från första årets försök kring höstgödsling av kväve och kalium. Efter ett års försök, sågs bl.a. att ju högre K-giva, desto sämre tolerans mot låga temperaturer. Viktigt att komma ihåg att detta var resultat från endast ett försöksår.

    Jim Ross, även han från Olds college beskrev försök där man försöker definiera vilka nivåer av syre och koldioxid som är skadliga för gräset under exempelvis ett istäcke eller en tät täckduk. I pågående försök ses att gräset (vitgröe) fortfarande är vid liv efter 45 dagar i en 5 % syrehalt och 10 % koldioxidhalt. Även detta försök fortsätter ytterligare år. 

    Torsdag 4 februari

    Darren Reddekopp

    Reddekopp var banchef på Bearspaw Country Club i Calgary. Han jobbar framgångsrikt med digital kommunikation. För honom är det en självklarhet att regelbundet skriva på klubbens hemsida, vara ute på Twitter, Facebook m.m. Varje morgon visar han ca 10 bilder för personalen angående gårdagen. Han visar vad som är bra respektive sådant som kan göras bättre. Två TV-skärmar var i gång hela tiden under dagen, en med aktuell väderleksprognos och en med aktuellt bokningsläge. Personalen fick via e-mail reda på deras huvudsakliga arbetsuppgift inför kommande dag. 

    Mike Richardsson

    Föredrag om bladgödsling, där försök visat att upptaget i bladen är bäst 1-4 timmar efter sprutning. Under dessa försöksförhållanden sågs ett bättre upptag i maj (85% av tillförd mängd) än i juli (60%). Sannolikt beroende på högre temperatur i juli. Även tidigare utförda försök visar att på liknande omfattning av upptagen mängd genom bladen. Ämnen som kalcium och kisel kan inte tas upp genom bladen utan måste vattnas in för att tas upp via massflödet genom rötterna. Han poängterade betydelsen av liten vattenmängd vid bladgödsling och definitivt inget vätmedel. 

    Doug Karcher

    Sammanfattning av hans timme blir att det bildas snabbt hydrofobiskt (vattenavstötande) material runt sandpartiklarna från rötter och annat organiskt material om man inte från början ser till att ha bra luftnings- och dressningsprogram. Bästa sättet att ta bort hydrofobiskt material är genom hålpipsluftning och ersätta material med ny fräsch sand. 

    Vätmedelsfabrikanterna i USA säljer numera vätmedel som sägs hålla en hel säsong. Det finns ingen forskning som styrker denna uppfattning. I princip alla vätmedel som finns på marknaden idag fungerar mer eller mindre bra. Jämfört med 10 år sedan är skillnaden enorm. 

    Bob Vavrek

    Jämförde när ombyggnation (rebuild) och "ytombyggnad" (resurface) kan vara aktuellt. Rådet var att dokumentera förhållandena noggrant (analys såbäddsmaterial, ljus- och luftförhållanden samt design på greenerna) innan beslut tas om vilken metod. Bygg om, i fall "för" små greener, få hålplaceringar, dålig ytavrinning och dränering. I annat fall kan en "resurface" vara en "tillräcklig" lösning. Tips att söka på Youtube; How it´s done – regrassing with big roll sod. 

    Paul Koch

    Frågan var varför är det skillnad mellan vilka fungicider som fungerar i olika delstater mot snömögel? En anledning är den variation som finns hos snömögelsvampen, vilket innebär att vissa preparat fungerar på vissa platser men inte på andra. Sedan sågs tydlig skillnad i angreppsgrad (mellan platser och mellan år) beroende på typ av snö, snödjup och hur länge snön låg. Områden med vinterregn och temperatursvängningar under vintern påverkade nedbrytningshastigheten på produkterna och gav därmed ett kortare skydd. 

    Fredag 6 februari

    John Sorochan och Doug Karcher

    Dags för avslutande halvdagsseminarium. John Sorochan har tittat på hur mycket skada roterande borstar mellan främre rulle och klippcylindern gör på cylindrarna genom dress som kastas in. De borstar som kastade baklänges orsakade tveklöst mest skada. 

    Försök har även utförts med Thomas Nicolai gällande vältning. Bland annat i ett försök med Toro singelgreenklippare där hastigheten på cylindrarna (klipp per m2) ändrats och de hade inte fått fram någon skillnad i bollrull. Av det skälet avråds dessa förändringar, även om det numera är möjligt att göra.

    Försök har visat att vid användandet av solida pinnar vid luftning under sommaren har effekten försvunnit redan efter 10–14 dagar. De förespråkade att använda hålpipor så ofta det överhuvudtaget är möjligt under sommaren och då med 6–8 mm i diameter och så tätt som möjligt mellan piporna. Även ett arbete gällande om vätmedel kan påverka läkningen av nedslagsmärken har genomfört. Det hade dock inte sett någon som helst effekt. 

    När det gäller TDR 300 fuktighetsmätare så har de använt den i många försök och uppfattningen var att aldrig använda längre pinnar än 7,5 cm. Det är inom detta område de viktigaste sugrötterna finns för plantorna. 

    Aron Patton

    I detta halvdagsseminarium diskuterades vattnets kvalitet vid bekämpning. Hur hårt vatten försämrar effekten hos vissa herbicider och hur halveringstiden förkortas markant vid höga pH hos vissa fungicider är några exempel. Försök visar att "enbart" högt pH inte behöver vara något problem för effekten, men om vattnet både har högt pH och hög alkanitet (buffrande förmåga mot pH-sänkning), då sågs problemen med försämrad effekt i större omfattning.

    Försök har även visat betydelsen av vattnets hårdhetsgrad, där vissa herbicider haft dålig effekt när hårt vatten använts. Ännu finns begränsad forskning kring detta. Men föredragshållaren rekommenderade analys av vattnet om man befinner sig i ett område med högt pH, hög alkanitet eller hårt vatten. 

    Besök på Olds college

    Som avslutning på denna vecka besökte vi på fredag eftermiddagen Olds college som ligger ca 8 mil norr om Calgary. Där visade Katie Dodson och Jim Ross bland annat upp försöksplantorna som under 45 dagar utsätts för olika förhållanden mellan syre och koldioxid, i syfte att simulera förhållanden som kan uppstå under ett istäcke eller en tät vintertäckningsduk. Efter 15, 30 respektive 45 dagar, planteras plantorna för att se dess överlevnad. Resultat av dessa försök kommer framöver. 

    Övrigt

    Ett stort tack till vår arbetsgivare, Svenska Golfförbundet för att vi fått delta i denna mycket givande utbildningsvecka som inneburit många nya intryck, idéer och möten. Om någon önskar mer information från något av föredragen kontakta undertecknade.

     

    Mikael "Bobban" Frisk, Henrik Norén, Boel Sandström

  11. Nytt från STERF
  12. Kan alternativa medel som mikrobiologiska preparat eller alginater ersätta kemiska bekämpningsmedel?

    Under tre år från oktober 2011 till september 2014 testades alternativa medel i form av de mikrobiologiska preparaten Turf WPG och Turf S+ samt alginatet Vacciplant i ett projekt med totalt fem försök utlagda på golfgreener i Danmark, Sverige och Norge. Endast i ett av försöken var angreppen av snömögel mindre och gräskvalitén bättre efter sprutning med de alternativa medlen, men effekten var inte stabil, och i ett annat försök var angreppet till och med större än i obehandlat efter användning av ett av de alternativa medlen. S

    Svaret på rubrikens fråga är således att de här testade alternativa medlen inte kan ersätta kemiska bekämpningsmedel. Men kanske de alternativa medlen kan komma till nytta i kombination med kemiska bekämpningsmedel men då måste detta testas i nya undersökningar.