Golfare lever längre

En forskningsrapport från Karolinska Institutet visar att den som regelbundet spelar golf lever längre. Översatt till medellivslängd kan skillnaden vara så stor som upp till fem år.

Anders Ahlbom är en 23-handicappare som bor i Stockholm men är medlem i Österlens GK. Han lämnar gärna huvudstaden för att resa söderut till Skånes vackra östra kust och spela på de två banorna Lilla Vik och Djupadal, som ligger på varsin sida om den smala landsvägen.

Ahlbom arbetar som professor i epidemiologi vid Karolinska Institutet och är chef för institutet för miljömedicin. 

Det var under en promenad på fairways och greener som han började fundera över om det går att forska i hur hälsosamt det är att spela golf.

Anders Ahlbom och kollegorna Ulf de Faire och Bahman Farahmand hade tidigare gjort en liknande studie om folk som åkte Vasaloppet. 

Nu bestämde sig trion för att forska om golfens påverkan tillsammans med GI Broman.

Forskarna tog medlemsuppgifter via Golfens IT-system (GIT) och stämde av mot det svenska mortalitetsregistret och jämförde sedan med dödligheten hos hela befolkningen. De gjorde också samma jämförelse efter en uppdelning i socialgrupper. Ungefär samtidigt som deras arbete pågick publicerade Dagens Nyheter en annan studie som handlade om att den som börjar träna vid 50 års ålder kan leva längre. Där berättades om ett forskningsprojekt som hade följt 2 200 män från Uppsala under 35 års tid och det visade sig att de som tränade mest, i genomsnitt, levde två år längre än de som inte motionerade.

Det finns naturligtvis gott om annan forskning som också kommit fram till motsvarande resultat. När Anders Ahlboms, Ulf de Faires och Bahman Farahmands golfforskning var klar 2008 presenterades resultatet i tidskriften Scandinavian Journal of Medicine & Science in Sports.

Slutsatsen var att svenska golfare i genomsnitt lever upp till fem år längre än icke-golfare och att det gäller oberoende av socialgrupp. 
– Vi anade att det skulle vara så, men är överraskade över att skillnaden är så stor. Vi vet att de som spelar golf lever längre, de med lägre handicap ännu längre, och att detta gäller över alla åldersgrupper och socioekonomiska grupper. Exakt vad det beror på vet vi inte, det är flera saker som samverkar. De saker som sammantaget kan ge denna hälsobringande effekt kan vara den lågintensiva träningen, att golfare kan hålla på så många år, att den sociala effekten är positiv och så vidare, sa Anders Ahlbom när forskningsrapporten offentliggjordes.

Hur länge måste man spela golf för att få dessa effekter?
– Det kan man inte säga bestämt. Effekten består så länge man håller på. Men det är som med allt annat; träning är färskvara. Störst effekt ger golfen bland låghandicappare, troligen för att de spelar mer regelbundet för att hålla sin spelnivå. En annan intressant notering är att hälsoeffekten är större i socialgrupp tre än i socialgrupp ett och två, sa Ulf de Faire, medförfattaren till studien och även han professor i epidemiologi vid Institutet för miljömedicin och överläkare vid hjärtkliniken på Karolinska sjukhuset.

Men är det inte så att golfare per definition tillhör en mer hälsosam grupp?
– Jo, det kan man säga. Men det förklarar ändå inte den stora effekten. Och när man kompenserar för socialgrupper så visar det sig att golfen har positiva effekter inom varje socialgrupp. Störst effekt märks också i socialgrupp tre, som har högre dödlighet än socialgrupp ett. Så det är där man har störst nytta av golfen, säger Anders Ahlbom.

När det gäller den politiska diskussionen om huruvida golfen ska klassas som friskvård eller inte, anser både Anders Ahlbom och Ulf de Faire att så länge man diskuterar hälsa så är det ingen tvekan.
– Det finns nog få idrottsutövningar som har det bättre belagt än just golfen. Bättre data finns knappast, så om jag skulle ikläda mig politikernas roll så skulle jag vara glad att nästan 500 000 svenskar spelar golf, som tydligen är positivt för svenska folkets välbefinnande, säger Ulf de Faire.

Det har nu gått några år sedan forskningsrapporten offentliggjordes – är resultaten användbara än i dag?
– Det tror jag säkert eftersom det inte var så länge sedan vi gjorde forskningen. Man ska dock vara försiktig med att påstå att man per automatik får ett längre liv bara för att man börjar spela golf. Vi beskrev verkligheten och den säger att de som spelar golf lever längre, säger Anders Ahlbom. 

Vad har ni fått för respons?
– Det finns ett intresse för den här undersökningen. Det är flera golfklubbar som har uppmärksammat den och vi får regelbundet förfrågningar från andra länder om att komma och föreläsa. Under våren var jag till exempel inbjuden till Hollands golfförbunds årsmöte. 

Skulle resultatet kunna ha varit ännu bättre om golfarna inte rökte och stoppade i sig saker som varmkorv, bullar, kexchoklad, läsk och öl under och efter ronderna?
– Ja, absolut. Nu vet vi ingenting om livsstilsfaktorer hos golfspelare men det är naturligtvis bättre för alla med en bättre kosthållning.

Vad fick ni för resultat på forskningen om Vasaloppet?
– Man tjänar lite fler år på att träna för ett Vasalopp jämfört med att spela golf, men så är det jobbigare också. 

18 hål FÖRBRÄNNING
• 18 hål med bärbag: 1 548 kalorier
• 18 hål med vagn: 1 408 kalorier
Utgår från en person på 70 kilo som spelade en golfrond över fyra timmar. 
Källa: nutristrategy.com

Av: CM Hellsten
carlmagnus.hellsten@golf.se

Publicerad: 2012-05-08

Annonser

Partners: