”Funderat i flera år, analyserat allt och tycker det här är bästa lösningen”

Läs också:

Svenska Golfförbundets tjänstemän Bo Bengtsson och Thomas Bergman har under lång tid analyserat medlemssiffrorna och fördelningen av golfspelare ute på klubbarna. Nu har de konstaterat att det inte är en hållbar utveckling där ett fåtal stora aktörer samlar väldigt många medlemmar samtidigt som många små klubbar tappar och i värsta fall måste läggas ner.
– Det är ett totalt färdigt utredningsförslag men det är inte ett färdigt förslag från varken SGF:s sida eller förbundsstyrelsens. Men det är inte en skiss utan vi har tänkt igenom allting och gjort noggranna uträkningar, säger Bo Bengtsson, biträdande generalsekreterare. 

Modellen med preliminära tak är:

• 5 600 Golf-ID för 36 hål
• 5 000 Golf-ID för 27 hål
• 2 800 Golf-ID för 18 hål
• 2 100 Golf-ID för 9 hål

Varför behövs den här modellen?

– Golf är inte en vinstdrivande verksamhet i Sverige. De flesta gör inte vinst på golf, entreprenörer och klubbar kämpar och vi spelare finansierar allt tillsammans och det gör vi med våra skattade pengar. På 1980-talet kom de första så kallade brevlådeklubbarna som utmanade systemet och som tyckte det var för dyrt att börja spela golf. Sedan har det levt kvar men har varit hanterbart. Men nu, och det är därför vi har tagit tag i frågan, är den traditionella modellen med årsavgifter hotad och många uttrycker att många medlemmar och billiga avgifter är framtiden. Jag håller inte med och om utvecklingen fortsätter så kommer vi inte ha någon golf kvar. Golf kan aldrig bli gratis eller en lågprisaktivitet för någon. Det kostar att driva en golfbana. Och idag är det ännu tuffare eftersom det finns mer och högre krav på kvaliteten på banan, kvaliteten på servicen och klubbhuset och allting. Det kostar att genomföra renoveringar och byta vattenanläggningar. Det går inte ihop med rörliga intäkter och skulle leda till högre greenfeepriser. Idag kostar det, beroende på klubb och del i landet, ungefär mellan 5 000 och 8 000 kronor om året per medlem, men pengarna räcker ändå inte och många tappar medlemmar, de flesta till ett fåtal stora aktörer.

Varför nu, brevlådeklubbar har funnits länge?

– Det kanske är försent. Det vet vi inte. Men vi och alla vi pratat med säger att det är nu eller aldrig. Vi kanske har nått gränsen eller är på väg mot den i rekordfart. Det gick ju så fantastiskt bra under pandemin med medlemsökning och vi hade rekordåret 2021. Vi har hela tiden analyserat siffrorna från pandemiåren och tittar man på dem så ser man att; medan stapeln för hela Golfsverige gick upp litegrann så gick brevlådeklubbarnas staplar upp enormt. Men ute på många klubbar i landet så märktes ingen uppgång så det kändes fel att fira boomen. De tio största är större än de 213 minsta och Golfsverige blöder. Det går inte och vi är på väg mot en skev marknad där pengarna koncentreras och inte hittar till golfbanorna.

Denna idé kan tolkas som att de stora aktörernas skicklighet straffas för de små aktörernas otillräcklighet? Håller du med?

– Ja. De har varit duktiga på det här segmentet och de har dessutom fått det att växa dramatiskt. Då har du varit framgångsrik och har skapat ett attraktivt alternativ. Samtidigt har de små inte haft samma chans att göra det. Hade de infört kategorier med lägre avgift så hade de tappat pengar internt direkt och det klarar inte en klubb, de marginalerna finns inte. Det mesta är nollbudget och överskott sätts in i banan. Ingen medlem är vinst.  
– Konkurrenslagen gäller och det ska vara en fri golfmarknad men konkurrenslagen finns också till för att det ska vara en schysst och rättvis marknad. Den ska också förhindra oligopol och monopol. Nu är vi på väg dit. Nu suger brevlådeklubbarna in folk från hela landet. Golf är lokalt. Och för varje spelare som lockas till en låg avgift, låt oss säga 400 kronor, så förlorar klubben denne och potentiellt runt 5 000 kronor. Men inga siffror visar att de pengarna hämtas in genom greenfee. Marknaden löser inte det här. Nästa år kan de tio största var lika stora som de 300 minsta. Och fler klubbar kanske kommer behöva läggas ner och golfbanorna stänga. Golfförbundets uppdrag är att värna spelet och eftersom vi äger våra anläggningar måste vi värna våra banor och det som krävs för det är pengar.

Kan inte de stora aktörerna förändra marknaden genom att ta över golfanläggningar som blöder?

– Jo, det är i stort sett vad vi föreslår. Men inte att en aktör äger en massa banor runtom i Sverige. Vi kommer inte förespråka det, utan att golfen ska vara lokal och ägandet koncentrerat lokalt. Men ja, har du många golfbanor så kan du ha många medlemmar även i det här förslaget. Vi visar att det finns utrymme att öka medlemsantalet på anläggningarna och vi vill stimulera klubbar att försöka få in fler medlemmar. Det viktigaste är att vi värnar spelplatsen, alltså golfbanorna. 

Men fem klubbar behöver kraftigt dra ner på medlemsantalet?

– Ja, baserat på de golfhål de har idag. Möjligheten att vara en stor aktör kommer fortsatt finnas i framtiden men det ska finnas golfhål till alla. 

Med den här beräkningsmodellen kommer 25 000 Happy Golfers behöva hitta en ny klubb. Vart ska de ta vägen?

– Tanken är att de ska hamna på klubbar som kan erbjuda dem spel. En av de stora sakerna vi vill lösa med detta är att man ska vara medlem i klubbar i sin närhet, inte bo i Skåne och vara brevlådemedlem i en klubb i Stockholm. Sen är själva stockholmsområdet ett annat lokalt problem och jag förstår att bristen på golfbanor kräver mycket greenfeespel, så exakt hur det ska lösas vet jag inte idag. Men det finns många golfbanor som har plats och den här modellen ger utrymme för många klubbar även i Stockholm att växa.  

Med nuvarande medlemssiffror. Hur ser du framför dig att Golfsverige ser ut 2026 om den här idén skulle bli verklighet?

– Initialt kanske det försvinner tiotusen till tjugotusen personer. Det kan bli lite turbulent och det kommer inte vara helt lätt för klubbarna att hitta rätt väg framåt och spelarna till rätt ställe direkt. Samtidigt kommer många nya tillkomma och jag tror de kommer hitta till sina lokala klubbar i större utsträckning. Jag ser framför mig att vi inte längre har ett fåtal nationella golfklubbar som samlar tusentals medlemmar från alla 21 golfdistrikt utan att fler hittar ett alternativ där de bor. Att vi får en jämnare fördelning och att medianklubben går upp kraftigt upp över 1 000, helst högre (870 idag). Vi kommer aldrig gå ut och bestämma över priserna eller sätta gränser men jag hoppas att alla inser att vi måste börja betala mer, för den totala intäkten för våra banor måste upp. Ska golfen överleva så måste vi alla vara beredda på att betala. Sen är det viktigt att poängtera att alla kommer inte behöva betala 10 000 kronor för en aktie eller så. Det kommer finnas alternativ.  

Hur stor del har förbundet själv i att det blivit så här där ett fåtal vuxit medan många tappat?

– En stor del. Det var under balans i många år där flödet fungerade och de flesta var inte med i brevlådeklubbarna så länge. Nu är trenden att deras sätt med låga avgifter är framtiden och att de som betalar större summor till sin klubb är idioter. Då blir jag rädd för vi kan inte räkna med att 450 privata donatorer ska rädda klubbarna och finansiera vår golf. 

De stora aktörerna bidrar ju med mest pengar i avgifter till distrikt och förbundet. Finns det något sätt att omfördela pengarna till små klubbar?

– Nej, vi har tittat på det och för det första så kan vi inte ta ut andra avgifter från dessa medlemmar. Alla klubbar i Sverige betalar samma summa per medlem. Och många klubbar har önskat att de får lägga en högre greenfee på spelare från dessa klubbar men det går inte och det har även prövats av konkurrensverket som har sagt nej. Vi har kollat på olika sätt att utjämna men det blir inte bra. Klubbarna behöver pengarna direkt för att klara budget och veta om de kan ha kvar anställda. 

Är alla nya inomhusanläggningar ett tänkbart alternativ för att samla medlemmar?

– Nej, golfhålen måste vara fysiska. Med det sagt så har vi tillsatt en annan utredning just gällande inomhusgolfen och vi får lov att återkomma med hur framtiden ser ut för dem och vilken roll de har i Golfsverige. Men generellt så är de en en del av Golfsverige och det ju såklart jättebra för Golfsverige att de kommit och att de kan locka spelare, detsamma gäller övningsområden och studios med digitala lösningar ute på klubbarna.

Kommer det finnas några kryphål, exempelvis genom att dela upp anläggningarna för att på så vis kunna använda niohålssiffran 2 100 medlemmar?

– Nej, vi kommer titta på hela anläggningen och när medlemstaket nås så är det stopp. Men det kommer vara fullt tillåtet att köpa sig in på en anläggning med en egen klubb så länge inte taket nås. Det blir en stapel för varje klubb på samma anläggning, men tillsammans får de inte överstiga maxantalet.    

Vad är planen om detta skulle leda till stort medlemsras?

– Jag tror inte att det kommer bli det. Det kommer finnas klubbar som kommer kunna fånga upp brevlådemedlemmarna till ett bra pris. Kanske inte samma låga pris, men ett bra pris. Och de som verkligen gillar att spela golf, kommer att vara kvar. Den som skulle drabbas mest vid ett stort medlemsras är faktiskt Svenska Golfförbundet och Stockholms Golfförbund. Men vi har en kriskassa. 

Kommer detta leda till minskat greenfeespel?

– Nej, inte alls. För det spelas inte alls lika mycket golf eller greenfee i dessa medlemskretsar. De som står för flest greenfeeronder är de som också har betalat högst årsavgift till en klubb. 

Förbundet har tidigare kritiserats för att dess verksamhet och stadgar gör Golfsverige oattraktivt för entreprenörer och investerare. Vad säger du om det? Och riskerar den här idén att ytterligare spä på den uppfattningen?

– Jag håller inte med om den kritiken. Det finns ingen annan sport i Sverige som är så öppen och vi tar in dem i familjen. De får inte rösta på årsmötena men de får vara med på allt annat. Vi pratar och lyssnar på alla. När vi säger ”klubb” så tänker vi lika mycket på Bro Hof, GolfStar eller den lilla klubben någonstans ute i landet. För oss är det ”en verksamhet” men om någon vill komma in för att slå sönder hur golfen är organiserad i Sverige så nej, då ska vi inte vara attraktiva.

Läs också:

---

Text: Olof Åsgård • 2024-04-20
Nyheter • Bo Bengtsson • Golfsverige • Medlemsstatistik • Nyheter • SGF • Svenska Golfförbundet